Skatteflykt och EU:s så kallade svarta lista

Interpellationsdebatt 13 april 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 15 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Momodou Jallow har först frågat mig om jag avser att arbeta för att EU ska tillämpa sina egna kriterier angående skatteparadis så att även länder som Irland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Belgien och Cypern kommer med på listan. Dessutom har Momodou Jallow frågat mig om regeringens inställning till City of London, Kanalöarna med mera kommer att förändras i och med brexit och att denna del av Europa inte längre kommer att tillhöra unionen.

Bakgrunden till frågorna är att rådet i maj 2016 antog slutsatser om en extern strategi och åtgärder mot missbruk av skatteavtal. I slutsatserna gavs uppförandekodgruppen ett mandat att arbeta med frågan om att upprätta en EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner i tredjeländer. I november 2016 fastställde rådet kriterier för granskning av tredjelandsjurisdiktioner. Vid ett möte den 5 december 2017 beslutade rådet att upprätta en EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Syftet med förteckningen är att främja god förvaltning i skattefrågor och motverka skatteflykt och skatteundandragande.

En granskning och dialog ägde rum med ett stort antal tredjelandsjurisdiktioner under 2017, i enlighet med de fastställda kriterierna. Jurisdiktioner med identifierade problem har inte listats i de fall de har gjort meningsfulla åtaganden på hög politisk nivå om att åtgärda dessa problem. Från början var 17 jurisdiktioner placerade på förteckningen, men av rådets slutsatser den 5 december 2017 framgår att förteckningen kan komma att uppdateras bland annat om det görs nya åtaganden på hög politisk nivå om att åtgärda identifierade problem. Sedan december 2017 har förteckningen uppdaterats två gånger och innehåller nu nio jurisdiktioner. Alla jurisdiktioner som gjort åtaganden är föremål för övervakning av uppförandekodgruppen för att säkerställa att de fullföljer sina åtaganden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den första frågan är om jag avser att arbeta för att kriterierna för listning även ska tillämpas på EU:s medlemsstater. Svaret på denna fråga är att medlemsstaterna redan lever upp till två av de tre kriterierna för listning. Medlemsstaterna måste följa reglerna i rådets direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning, rådets direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion och rådets direktiv om skattetvistlösningsmekanismer i Europeiska unionen. Europeiska kommissionen övervakar att medlemsstaterna genomför och tillämpar reglerna i direktiven på ett korrekt sätt.

Arbetet med det tredje kriteriet, som rör rättvis beskattning, sker i uppförandekodgruppen för företagsbeskattning. Alla medlemsstater har åtagit sig att, genom att följa kriterierna och principerna i uppförandekoden för företagsbeskattning, inte ägna sig åt skadlig skattekonkurrens.

När det gäller den andra frågan, om vad som händer efter brexit, är svaret att ett land som inte är medlem av EU utgör en tredjelandsjurisdiktion och därmed omfattas av arbetet med EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Det bör särskilt noteras att jurisdiktioner som är associerade med och beroende territorier till medlemsstater redan omfattas av arbetet med EU-förteckningen. Jersey och Guernsey har alltså granskats i enlighet med de kriterier som fastställdes av rådet i november 2016. De har inte placerats på förteckningen eftersom de har gjort meningsfulla åtaganden på hög politisk nivå att åtgärda identifierade problem. Dessa åtaganden är föremål för övervakning av uppförandekodgruppen.

Slutligen vill jag framhålla att det är viktigt att stärka internationella påtryckningar mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Regeringen stöder därför arbetet med EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner.


Anf. 16 Momodou Jallow (V)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka finansministern för svaret.

Jag har känslan av att finansministern är klämd mellan vad hon tycker och vad hon ska säga för att inte försvåra samarbetet med Ekofin etcetera. Det präglar ju hennes svar när man lyssnar på det. Svaret beskriver egentligen bara vad som formellt har överenskommits, men det innehåller inte så mycket bedömningar av om detta i sig är tillräckligt eller om det implementeras på rätt sätt och likvärdigt gentemot alla jurisdiktioner. Det är egentligen det min första fråga handlar om.

Fru talman! Som finansministern nämnde beslutade Europeiska unionens råd att upprätta en EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Anledningen är väldigt enkel: Man har ansett att skatteflykt är problematiskt och velat ta fram åtgärder för att motverka detta, vilket är väldigt bra. Man har kommit fram till tre olika villkor. Det handlar om skattetransparens, om rättvis beskattning och om att jurisdiktionerna ska åta sig att vidta åtgärder för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinsten. Detta är väldigt viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På den så kallade svarta listan har man satt länder som Amerikanska Samoa, Guam, Namibia, Palau, Trinidad och Tobago, Sydkorea, Barbados, Bahrain och så vidare. Ni förstår - inte ett enda land från EU. Denna lista och granskningen har fått ganska mycket kritik från flera håll, bland annat från Oxfam och från Diakonia här i Sverige, för att den inte innehåller några av de EU-länder som anklagas för att underlätta aggressiv skatteplanering, till exempel Luxemburg, Malta, Irland och Nederländerna.

Det riktas till och med kritik från EU-kommissionen. Kommissionären Moscovici hävdade vid en presskonferens den 7 mars 2018 att skattelagarna i Belgien, Cypern, Ungern, Irland, Luxemburg, Malta och Nederländerna har potential att underminera rättvisan på EU:s inre marknad och öka bördan för skattebetalarna.

Min första fråga i interpellationen till finansministern var om hon avser att arbeta för att EU ska tillämpa sina egna kriterier angående skatteparadis så att även länder som Irland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Belgien och så vidare kommer med på listan. Hon svarar: Nej, de har ju uppfyllt kraven. Hur kan de ha uppfyllt kraven? Vi har genom de senaste läckorna sett hur dessa länder underlättar för skatteflykt. Stora bolag - kapitalister som Ikea och så vidare - kan använda skattelagar och skattesystem för att undangömma pengar från den svenska staten. Hur kan vi fortsätta blunda när vi vet att dessa länder borde finnas med på den här listan?

Därför vill jag verkligen höra från ministern: Om de nu har gjort framsteg och är samarbetsvilliga, vad exakt är det de har gjort som gör att de inte kan finnas med på den här listan?


Anf. 17 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Det finns tre villkor. För att inte hamna på listan ska man för det första iaktta skattetransparens, för det andra vidta åtgärder för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster och för det tredje inte ägna sig åt skadlig skattekonkurrens. De två första kriterierna uppfyller alla EU-länder. Det handlar om att vidta en del av de åtgärder som vi har kommit överens om i OECD. Det är någonting som alla EU-länder har genomfört.

Det tredje kriteriet är alltså att man inte ska ägna sig åt skadlig skattekonkurrens. Där har vi inte arbetat med den här listan vad gäller EU-länder, för där har vi i EU en egen process genom uppförandekodgruppen. I den gruppen arbetar man mot skadlig skattekonkurrens. Det innebär att vi har två olika sätt att arbeta beroende på om det gäller EU-länder eller icke-EU-länder. Med icke-EU-länder har vi den här listan; den typ av uppförandekodgrupp som vi har för EU-länder har vi inte med tredjelandsjurisdiktioner. Där jobbar vi i stället med listan. De EU-länder som avses uppfyller två av kraven. Vad gäller det tredje kravet, som handlar om skadlig skattekonkurrens, arbetar vi i uppförandekodgruppen. Vi har alltså två olika arbetssätt för EU-länder respektive icke-EU-länder.

Vår bedömning är att det är oerhört viktigt att vi arbetar intensivt i uppförandekodgruppen med att diskutera hur vi beskattar inom EU-länder, så att vi inte ägnar oss åt skadlig skattekonkurrens inom EU och mellan EU-länder. Det är någonting som inte är acceptabelt. Jag delar helt riksdagsledamotens uppfattning i den frågan.


Anf. 18 Momodou Jallow (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag hör vad finansministern säger, och det hon säger bekymrar mig. Vi är överens om att skatteflykt är ett globalt problem. Då är det viktigt att det finns globala åtgärder. Men varför har vi en rad åtgärder för EU-länder som skiljer sig från åtgärderna för andra länder? Varför har vi det så? När vi har villkor som gäller den här problematiken måste det vara rättvisa villkor som tillämpas lika för alla, oavsett om man tillhör EU eller inte. Men den kritik som vi hittills har sett handlar just om att EU inte vill smutskasta sina medlemsländer genom att ha dem på den här listan. Det blir inte trovärdigt, och det blir inte effektivt. Därför är kritiken om att listan har urvattnats essentiell i debatten.

Man har en lista och har villkor, men villkoren gäller sedan inte lika för alla, Man har särskilda villkor för en liten klubb. Vi alla har rätt till våra åsikter, men ingen har rätt till sina egna fakta. Det finns fakta som visar att dessa länder har bristande skattepolitik och skattelagar som uppmuntrar skatteflykt. Om vi nu menar allvar med att vi ska bekämpa skatteflykt måste vi se till att villkoren gäller samtliga länder. De ska gälla alla jurisdiktioner utan undantag, tycker jag.

Kommissionären som nämnde dessa länder finns med i arbetet. Han är medveten om konsekvensen av att inte tillämpa de här villkoren lika för alla. Det är därför han specifikt nämner dessa länder i EU och säger att Belgien, Cypern, Ungern, Irland, Luxemburg, Malta och Nederländerna har potential att underminera rättvisan inom EU:s inre marknad och öka bördan för skattebetalarna. Det här är en människa som jobbar med detta dagligen, och för några veckor sedan sa han så här.

Om regeringen menar allvar med att bekämpa skatteflykt tycker jag att det är väldigt viktigt att lyssna och titta på fakta. Man ska inte blunda för verkligheten, för det kommer inte på något sätt att vara till hjälp i vårt arbete och våra ambitioner för att bekämpa skatteplanering.

Den avancerade skatteplaneringen innebär att framgångsrika globala företag minskar sin skatteandel på bekostnad av andra företag och även medborgare, som får bidra till en oproportionerligt stor del av den gemensamma välfärden. Detta vill vi undvika. Vänsterpartiet tycker att det är väldigt viktigt att inte göra det som håller på att hända nu: Vi tar vissa länder inom EU och ger dem speciella privilegier, trots att vi vet att de fuskar och att det finns lagstiftning som nästan omöjliggör det arbete som vi försöker göra här i Sverige.

Därför vill jag återigen upprepa frågan: Avser finansministern att arbeta för att se till att de EU-länder jag och kommissionären nämnt hamnar på den här listan? I dag visar alla fakta att de länderna inte följer de kriterier som vi har.


Anf. 19 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Att ägna sig åt skadlig skattekonkurrens mellan länder är, precis som riksdagsledamoten säger, någonting som undergräver legitimiteten för skattesystemet. Det minskar möjligheten att finansiera skola, sjukvård, äldreomsorg, vägar, polis och allt annat som vi finansierar tillsammans. Därför är det väldigt välkommet att det internationella arbetet för att motverka skadlig skattekonkurrens men också skatteflykt och skatteundandragande har intensifierats under de senaste åren. Regeringen och Sverige har med stöd i Sveriges riksdag varit väldigt drivande i det arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som skiljer EU-länder från tredjeländer är att vi i EU har uppförandekodgruppen, som är till för att arbeta mot skadlig skattekonkurrens. Det är ett arbete som har varit tämligen framgångsrikt. Jag hade gärna haft en motsvarande arbetsgrupp mot skadlig skattekonkurrens med tredjeländer, men det är inte möjligt, eftersom de inte är medlemmar i EU. Då gör man på ett annat sätt i stället, nämligen att man har detta som ett av kriterierna för att vara på den svarta listan. Men jag bedömer att arbetet i uppförandekodgruppen är mer verkningsfullt än att sätta länder på en lista. Därför tycker jag att det arbete som vi kan göra i uppförandekodgruppen är bättre. Jag tycker att det är oproblematiskt att vi har två olika metoder när vi jobbar mot EU-länder respektive mot tredjelandsjurisdiktioner, eftersom jag bedömer att det arbetssätt som vi har inom EU är mer verkningsfullt än att sätta ett land på en svart lista.

Det är heller inte så att kommissionären som har pekat på problem med vissa länder föreslår att man ska ha någon annan arbetsmetod än den vi har i dag. Han föreslår inte att vi ska arbeta med en lista på EU-länder utan hänvisar till arbetet i uppförandekodgruppen.


Anf. 20 Momodou Jallow (V)

Fru talman! Den andra frågan som jag ställde till finansministern handlar bland annat om konsekvenserna av brexit. Vad tänker Sverige göra åt att vissa delar av länder och vissa städer, som London, har sina egna lagstiftningar?

The City of London är en tämligen unik företeelse med medeltida utformning. Den utgörs av en liten kvadratisk yta mitt i Londons finansiella centrum. I dess fullmäktige har såväl medborgare som företag, till exempel de största bankerna och revisionsbyråerna, rösträtt. Företagen har också flera röster beroende på hur många anställda de har.

Vad tänker vi göra åt detta? Storbritannien kommer inte att vara med när det lämnar med brexit. Hur tänker vi agera? Det påverkar också Sverige. Det är skatteflykt på högsta nivå. Det är inte acceptabelt att vi samarbetar med länder som har sådana system som urholkar skattesystem runt om i världen. Därför vill jag veta exakt vad finansministern tycker om det.

Slutligen vill jag betona följande. Om vi säger att vi ska jobba för att motverka skatteflykt, skatteundandragande och skattefusk måste vi se till att vi över huvud taget inte kompromissar om de här frågorna. Vi måste se till att vi jobbar med det dagligen oavsett om det är ett EU-land eller icke EU-land och avsett vilken jurisdiktion det är. Vi ska tillämpa lagar och kriterier lika för alla.


Anf. 21 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! När Storbritannien lämnar EU är Storbritannien ett tredjeland. Om det ägnar sig åt skadlig skattekonkurrens kan det naturligtvis komma upp på listan om det inte, som gäller för andra länder, gör meningsfulla åtaganden på hög politisk nivå.

Riksdagsledamoten säger att om vi menar allvar ska vi inte kompromissa. Men om vi menar allvar ska vi också se till att föra processen framåt. Någonting som är oerhört viktigt är att vi nu följer upp de åtaganden som har gjorts av ett stort antal länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som har varit bra med arbetet med listan är att det först var ett stort antal länder som skulle hamna på listan. Sedan har många av de länderna nu gjort åtaganden på hög politisk nivå. De ska förändra sin lagstiftning så att den ligger i linje med kriterierna.

Det vi ska göra nu och under de kommande åren är att följa upp att de åtagandena blir verklighet. När det sker kommer världen att se annorlunda ut. Då kommer vi att se mindre av smussel, mer av öppenhet och mindre av skadlig skattekonkurrens.

Det är någonting som tyder på att arbetet med listan kommer att vara väldigt lyckosamt. Men det bygger på att vi följer upp det. Hittills verkar det som att länder inte vill befinna sig på listan och är beredda att göra förändringar för att slippa komma på den.

Det är ett viktigt ämne som har tagits upp. Jag vill tacka så hemskt mycket för interpellationen. Det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat eftersom vi vet att grunden för att vi ska kunna ha vårt välfärdssamhälle och grunden för den svenska modellen är att vi får in skatteintäkter.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2017/18:444 Skatteflykt och EU:s så kallade svarta lista

av Momodou Jallow (V)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

I december 2017 beslutade Europeiska unionens råd att upprätta en EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Vidare beslutades att medlemsstaterna bör tillämpa åtminstone en av följande administrativa åtgärder på skatteområdet mot de listade jurisdiktionerna: skärpt övervakning av vissa transaktioner, ökad risk för revision för skattebetalare som gynnas av de aktuella systemen och ökad risk för revision för skattebetalare som använder strukturer eller arrangemang som omfattar dessa jurisdiktioner.

En granskning och dialog ägde rum med ett stort antal tredjeländers jurisdiktioner under 2017 i enlighet med följande kriterier som fastställts av rådet i november 2016: villkor för att anses iaktta skattetransparens, villkor för att anses iaktta rättvis beskattning och att jurisdiktioner ska åta sig att genomföra åtgärder för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster (BEPS).

Denna granskning skulle ligga till grund för den så kallade svarta listan. Denna innehåller för närvarande sjutton länder som EU:s finansministrar betraktar som skatteparadis och som beskrivs som jurisdiktioner som är icke samarbetsvilliga i kampen mot skatteflykt och skatteplanering. Konsekvensen blir indragna lån och bidrag till dessa länder. Några av länderna som finns på EU:s så kallade svarta lista är Amerikanska Samoa, Guam, Marshallöarna, Namibia, Palau, Saint Lucia, Samoa, Trinidad, Tobago, Nordkorea, Barbados, Bahrain, Panama, Kap Verde, Namibia, Mongoliet och Tunisien.

Denna lista har fått oerhört mycket kritik från flera håll, till exempel från Oxfam och Diakonia, för att den inte innehåller några av de EU-länder som anklagas för att underlätta aggressiv skatteplanering. Några exempel på sådana länder är Luxemburg, Malta, Irland och Nederländerna. Inte heller den självständiga rättsordning som City of London Corporation utgör finns med på listan. City of London är en tämligen unik företeelse med medeltida utformning, och utgörs av en liten kvadratisk yta mitt i Londons finansiella centrum. I dess fullmäktige tillämpas ett röstningsförfarande där såväl medborgare som företag (till exempel de största bankerna och revisionsbyråerna) får rösta.  Om ett företag har färre än tio men fler än en anställd har företaget en röst. Företag med fler anställda får också fler röster.

Det har till och med riktats kritik från EU-kommissionen genom kommissionären Moscovici som, vid en presskonferens den 7 mars 2018, hävdade att skattelagarna i Belgien, Cypern, Ungern, Irland, Luxemburg, Malta och Nederländerna har potentialen att underminera rättvisan inom EU:s inre marknad och öka bördan på skattebetalarna.

Det är anmärkningsvärt att dessa EU-länder, där storföretag som IKEA och stenrika riskkapitalister valt att placera sina bolag på grund av rekordlåga skatter inte finns med på listan trots all information vi har tillgång till om dessa länders skattesystem. Inom Luxemburgs banksektor hanteras dessutom belopp som är 24 gånger så höga som landets bnp.

Mot denna bakgrund vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson följande:

 

1. Avser finansministern att arbeta för att EU ska tillämpa sina egna kriterier angående skatteparadis så att även länder som Irland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Belgien och Cypern kommer med på listan?

2. Kommer regeringens inställning till City of London, Kanalöarna med mera att förändras i och med Brexit, när denna del av Europa inte längre kommer att tillhöra unionen?