Skattemedel till islamister

Fru talman! Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag avser att verka för en större kartläggning av hur mycket skattemedel som betalas ut till islamistiska organisationer i Sverige. Nima Gholam Ali Pour har också frågat mig om jag avser att verka för att beviljandet av skattemedel till islamistiska organisationer ska upphöra.

Inledningsvis vill jag understryka att ett starkt föreningsliv är en grundbult i den svenska demokratin. Stödet till föreningsliv och trossamfund bidrar till att ge alla människor samma grundläggande möjligheter att vara aktiva i civilsamhälle och religiöst liv och på så sätt vara delaktiga i det svenska samhället. Samtidigt är det angeläget att organisationer som på olika sätt agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar inte ska kunna ta del av statligt stöd. Detta gäller oavsett om det handlar om trossamfund eller andra civilsamhällesorganisationer.

För regeringen är det viktigt att det införs moderna och rättssäkra villkor för statlig bidragsgivning som möjliggör att de myndigheter som prövar frågor om statligt stöd kan neka eller dra tillbaka bidrag till organisationer som bedriver verksamhet som riskerar att skada samhället. I våras beslutade regeringen om propositionen Statens stöd till trossamfund och civilsamhället - enhetliga och rättssäkra villkor (prop. 2023/24:119). I propositionen föreslår regeringen ett nytt demokrativillkor för statligt stöd till trossamfund och stöd ur Allmänna arvsfonden. Regeringen gör även bedömningen att ett likalydande demokrativillkor som det som föreslås för stöd ur Allmänna arvsfonden bör gälla för övrig statlig bidragsgivning som riktar sig till civilsamhället, om det inte är obehövligt.

Riksdagen beslutade i juni att anta propositionen. Det nya regelverket börjar att gälla den 1 januari 2025 och kommer att både möjliggöra bättre kontroll av de religiösa samfund och organisationer som får stöd från staten och göra det lättare att dra in stöd vid ett agerande i strid med samhällets grundläggande värderingar.

De brottsbekämpande myndigheterna kan redan i nuläget ingripa mot personer som är verksamma inom organisationer som används i brottsligt syfte. Det kriminaliserade området har byggts ut, bland annat genom det nyligen införda brottet deltagande i en terroristorganisation. Brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i verksamheten i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Regeringen har dessutom nyligen presenterat en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism för att ge en långsiktig inriktning för arbetet lokalt, nationellt och internationellt.

En annan viktig fråga är det uppdrag regeringen har gett till Brottsförebyggande rådet, Brå, att vidta förberedelser inför inrättandet av en central stödfunktion vid Center mot våldsbejakande extremism, CVE, vid Brå (Ju2024/00674). Syftet med stödfunktionen är att förhindra att offentliga medel fördelas till våldsbejakande extremism och andra antidemokratiska miljöer. Regeringen avser att återkomma med förslag på författningsändringar som kommer att tydliggöra förutsättningarna för stödfunktionen.

Slutligen vill jag nämna att regeringen avser att tillsätta en utredning som ska se över förbud mot utländsk finansiering av bland annat trossamfund med kopplingar till islamism och extremism.

Fru talman! I en rapport som jag beställde från riksdagens utredningstjänst förra året framkom det att 1,9 miljarder kronor har betalats ut till elva islamistiska organisationer från statliga myndigheter och regioner under en tjugoårsperiod. Det är självklart mycket mer skattemedel som betalas ut både till islamistiska och muslimska organisationer i Sverige, men den utredning jag refererar till är alltså begränsad till elva islamistiska organisationer. Dessutom är kommunernas utbetalningar av skattemedel inte inkluderade. Inte heller är det alla statliga myndigheter som har svarat.

Det utredningen visar är att utbetalningen av skattemedel till islamistiska organisationer uppgår till miljarder, inte miljoner. För de flesta i Sverige är detta anmärkningsvärt. Det är inte så att de flesta utgår ifrån att deras skattemedel ska hamna hos islamister eller muslimska organisationer.

Just de elva islamistiska organisationer som har mottagit dessa 1,9 miljarder kronor under en tjugoårsperiod har varit kantade av skandaler. Om vi tar Islamic Relief som exempel fick en av styrelseledamöterna i Islamic Reliefs centralorganisation avgå 2020 efter att han beskrivit Egyptens president Abd al-Fattah al-Sisi som "son till en judisk hallick" och kallat israeler "barnbarn till apor och svin". Denna styrelseledamot var även ordförande för Islamic Relief i Australien.

Kort därefter avslöjades det att ännu en styrelseledamot i Islamic Reliefs styrelse hade spridit antisemitism. Denna gång var det ordföranden i Islamic Relief Tyskland som hade prisat Hamas som "stora män" som "besvarat Muslimska brödraskapets gudomliga och heliga uppmaning".

Han hade även hyllat organisationens väpnade gren som hjältar. Tyska säkerhetsmyndigheter och forskare vid Försvarshögskolan i Sverige har slagit fast att Islamic Relief har kopplingar till Muslimska brödraskapet. Enligt den utredning som jag refererar till i interpellationen har Islamic Relief mottagit 1,3 miljarder kronor från svenska skattebetalare sedan 2005.

Trots skandalerna har stödet till Islamic Relief från svenska myndigheter varken upphört eller minskat. Granskning efter granskning har visat att organisationer som mottar stora summor av skattemedel i Sverige har kopplingar till Muslimska brödraskapet och andra islamistiska organisationer samt sprider den islamistiska ideologin. Frågan är varför skattemedel betalas ut till dessa organisationer när de sprider en sådan ideologi.

Samtidigt vill jag också nämna de positiva saker som sker tack vare denna regering, vilket är viktigt att ha i åtanke. I dag fick jag veta att Folkbildningsrådet avfinansierar Ibn Rushd. Det var på tiden. Bara i år har det publicerats två rapporter av Region Stockholm och Region Skåne där det framkommer att stening, misogyni och homofobi rättfärdigas i Ibn Rushds studiematerial. Det går alltså åt rätt håll när Ibn Rushd avfinansieras av Folkbildningsrådet. Men det finns fortfarande islamistiska organisationer som mottar skattemedel, och det är inte acceptabelt.

Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att de exempel på antisemitism som Nima Gholam Ali Pour tar upp här i kammaren är förfärliga. Naturligtvis ska inga skattepengar gå till att organisationer ska kunna ägna sig åt antisemitism. Det är ett gift i vårt samhälle.

Ingen ska känna sig hotad, utan alla människor ska ha möjligheten att fritt och tillsammans med andra utöva sin religion och ha sin kultur. Det gäller självklart även den judiska minoriteten, och detta står regeringen upp för mycket tydligt i alla sammanhang.

Jag tror att mitt svar på interpellationen visar vad regeringen gör, och Nima Gholam Ali Pour nämner också detta själv. Vi inför nu tydliga demokratikrav som man har att förhålla sig till. Tidigare har det funnits många olika regelverk, men nu blir det mycket tydligare vad som gäller. Det ger myndigheterna bättre förutsättningar att agera mot organisationer som är islamistiska och som förespråkar parallell rättsskipning eller den typen av saker. Möjligheterna blir nu betydligt större, och vi ser redan i dag att den här typen av förändringsarbete från regeringens sida har effekt.

Precis som nämndes här av interpellanten har också Folkbildningsrådet mot bakgrund av de nya reglerna beslutat sig för avfinansiering av Ibn Rushds studieförbund. Det här är ett viktigt arbete, och det handlar förstås också om att säkra bidragssystemens trovärdighet. Jag tycker att det är angeläget att alla religioner i Sverige ska kunna få olika typer av stöd och få finnas här. Religionsfrihet är oerhört viktigt. Men då gäller det också att vi på olika sätt säkerställer att stöd inte går till islamistisk extremism i Sverige.

Där har vi nu flera initiativ. Förutom det jag nämnde om de nya villkor som gäller för bidragsgivning till civilsamhället handlar det om stödfunktionen vid CVE som ska hjälpa till att identifiera detta. Det hjälper ju inte att ha bra villkor på ett papper, utan de måste också kunna implementeras och fungera i praktiken. Där tror jag att en sådan här stödfunktion kan ha en viktig roll.

Därtill avser vi att tillsätta en utredning för att se till att det inte i stället blir en omfattande utländsk finansiering av islamistisk extremism i Sverige. Det är också viktigt för att vi ska kunna stävja de avarter vi ser också i religiös miljö.

Fru talman! År efter år fortsätter myndigheter, regioner och kommuner att stärka dessa islamistiska organisationer trots att skandal efter skandal dyker upp.

Redan i dag finns rätt mycket underlag när det gäller vilka organisationer som är islamistiska och har kopplingar till olika diktaturer och till Muslimska brödraskapet. Många av de islamistiska organisationer som tar emot dessa miljarder har gång på gång dykt upp i mediernas bevakning. Vissa av organisationerna ägnar sig åt islamisering av det svenska samhället.

Varje år arrangerar Islamiska Fatwabyrån en Muhammedmarsch i Malmö. De arrangerar även ett ashuratåg till minne av Imam Husseins död. Vem är Imam Hussein? Egentligen borde det vara helt irrelevant eftersom Sverige inte är ett islamiskt land. Men organisationer som Islamiska Fatwabyrån håller på att göra islam till en allt större del av det offentliga rummet, och skattebetalarna betalar för det.

Är det verkligen folkets vilja att betala för denna islamisering av Sverige? Borde våra skattemedel gå till Muhammedmarscher i Malmö? Statsrådet kanske säger att Islamiska Fatwabyrån, som arrangerar dessa marscher, är som vilken svensk förening som helst. Men det är den inte. På deras Facebooksida står inte ett enda ord på svenska; alla talar arabiska. Ändå har de varje år sedan 2017 fått ungefär en halv miljon kronor från Myndigheten för stöd till trossamfund.

Med andra ord kan jag berätta för Malmöborna att dessa Muhammedmarscher och ashuratåg där svartklädda shiamuslimer marscherar genom Malmö helt och hållet finansieras av staten och därmed skattebetalarna. Det är nog många som undrar varför. Varför vill staten finansiera Muhammedmarscher?

Jag har all respekt för religionsfrihet. Men vad hände med att samlas i ett hus och be tillsammans utan att belasta skattebetalarna? Det skattebetalarna finansierar i dag handlar inte om religionsfrihet och att en viss grupp ska utöva sin religion. Skattebetalarna tvingas finansiera islamisternas ökande politiska inflytande och de islamiska marscher som organisationer som Islamiska Fatwabyrån genomför i Sverige tredje största stad.

Det är inte rättvist. Varför ska skattebetalarna finansiera sådant? Det är en fråga som jag tycker att statsrådet borde svara på i dag.

Faktum är att vi inte får veta så mycket om dessa islamistiska organisationer som skattebetalarna får finansiera. Då och då kommer det fram att de har kontakter med diktaturer i Mellanöstern eller med Muslimska brödraskapet. Sedan glöms det bort, och skattemedel fortsätter att betalas ut till samma organisationer. Vi har ingen aning om vilka värderingar dessa organisationer representerar. Plötsligt är de där och marscherar på gatorna för hylla någon Muhammed som levde i Mellanöstern på 600-talet.

Vad vi däremot vet är att dessa islamistiska organisationer gärna vill synas och höras i det offentliga rummet. De vill ha politiskt inflytande. De beskriver all kritik mot islam från politikernas sida som om det vore islamofobi. De vill begränsa vår yttrandefrihet. Det här är politiska organisationer med en politisk agenda.

Är detta verkligen något som skattebetalarna ska behöva finansiera?

Fru talman! Jag tror att det är bra att vara lite noga när det gäller de här frågorna. Vi har ett stöd till trossamfund för att det är en viktig del av religionsfriheten att trossamfund har goda möjligheter att tillhandahålla gudstjänstliv, bön och undervisning för sina medlemmar.

Trossamfunden bidrar också mycket på ett generellt plan i samhället. Inte minst i samband med kriser och i beredskapsfrågor och annat spelar de en viktig roll. De samverkar med myndigheter på olika sätt. Många av dem var väldigt viktiga under pandemin, bland annat när det gällde att föra ut information till sina medlemmar. Det finns alltså ett stort värde i att vi har trossamfund av olika slag i ett land. Det handlar om att möta medborgarnas behov av platser och sammanhang där man finner glädje och kan utöva sin religion.

Det är ingen slump att detta är fastslaget i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Man ska, både enskilt och tillsammans med andra, ha möjlighet att göra detta. I religionsfriheten ingår förstås rätten till offentliga yttringar av ens religion. Alla behöver inte hålla med om yttringarna, men man har en möjlighet och en rätt att gå ut och berätta om sin religion och vad man tycker är viktigt och på så sätt försöka påverka andra människor.

Med det sagt har regeringen en mycket tydlig politik när det gäller att motverka islamistisk extremism och även säkerställa att pengar inte kommer till den typen av organisationer. Man måste klara av båda dessa saker.

Vi ska värna regionsfrihet och goda villkor och förutsättningar för religion - inte bara hemmavid, utan det ska också finnas olika typer av kyrkor och samfund. Det är en styrka för ett land. Det ska finnas möjlighet att avstå från religion helt och hållet, förstås. Inte minst för dem som vill lämna religioner är det otroligt viktigt att den möjligheten finns. Det ska också finnas en rätt till religion. Men den islamistiska extremismen och annan extremism som vill bygga en parallell rättskipning och fjärmar sig från mänskliga rättigheter och demokratiska värden ska vi förstås inte understödja. Den har inte den platsen i samhället.

Fru talman! Jag vill tacka socialministern för svaret och för debatten i dag.

Jag har tidigare sagt att islam är en främmande religion i Sverige. Egentligen är ett sådant uttalande inte så kontroversiellt. Sverige är inget vakuum utan har en historia, kultur och värderingar. Islam har inte påverkat något av detta i högre grad utan är en tämligen ny företeelse i landet.

De flesta svenskar känner inte till de islamiska högtiderna, islamiska värderingar eller vad det islamiska budskapet är. Det är helt okej, eftersom det är en främmande religion vars teologer sitter och predikar från Teheran, Riyadh och Kairo. Men då undrar man: Varför behöver svenska skattebetalare betala för att denna religion ska få mer utrymme och inflytande i Sverige?

Ingen vänder sig mot religionsfriheten. Folk kan be till vem de vill. Men religionsfrihet innebär inte att skattebetalare ska betala för att en viss religion hela tiden ska få mer och mer utrymme och inflytande i samhället.

Det värsta är att staten inte ens har en helhetsbild av vart skattemedlen går och vad de används till. Det är märkligt att skattebetalare 2024 behöver finansiera en Muhammedmarsch i Malmö. Detta är inte normalt.

Jag menar att staten och därmed även skattebetalarna måste få en bättre bild av hur mycket skattemedel som faktiskt hamnar hos islamister varje år. Det kan ju vara så att folkets vilja är att islamister inte ska få ta del av skattemedel, och då får det faktiskt upphöra.

Fru talman! Jag vill tacka för den här debatten, där jag har fått tillfälle att klargöra regeringens syn på vikten av religionsfrihet, att muslimer naturligtvis har rätt att finnas i och verka i Sverige och att olika religioner är viktiga för olika människor. Det är precis i sin ordning.

Jag har också redogjort för flera av de initiativ som regeringen har tagit och fortsätter ta när det gäller att bekämpa extremism, både islamistisk och annan, som hotar grundläggande värden. Dessa grundläggande värden är viktiga inte minst för att vi ska kunna upprätthålla religionsfriheten och också möjligheten att lämna exempelvis en religion, något som är helt grundläggande i en demokrati som den svenska. De åtgärderna kommer nu på plats en efter en och har redan fått effekt.

Däremot är ju regeringen och stödpartiet Sverigedemokraterna överens: Vi stöder trossamfund i Sverige, men vi gör det med ett tydligt regelverk. Vi stöder civilsamhällesorganisationer, men vi gör med ett tydligt regelverk. Detta gör vi för att värna det levande svenska civilsamhället och värna trossamfundens möjligheter att inom dessa grundläggande demokratiska värden finnas där för sina medlemmar. Då är det också viktigt att vi bekämpar olika typer av extremism.

Tack för debatten! Den kommer säkerligen att fortsätta på olika sätt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.