Skatten och entreprenören

Herr talman! Jörgen Warborn har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att förbättra Sveriges företagsklimat och skapa konkurrenskraftiga skattenivåer.

Sverige är en liten, öppen ekonomi i en global omvärld. Förutsättningarna för svenska företag att växa och expandera på en internationellt konkurrensutsatt marknad är betydande för sysselsättningen, tillväxten och det svenska välfärdssamhället. Det är mer än bara skattenivåer som avgör ett lands konkurrenskraft. Enligt World Economic Forums senaste rapport har Sverige förbättrat sin konkurrenskraft och klättrat från en niondeplats till en sjätteplats i rankningen av 138 länder.

Regeringens näringspolitik syftar till att göra det enklare för företag att utveckla och driva sin verksamhet. Goda skattemässiga villkor för investeringar är viktigt så att svenska företag även i framtiden ska kunna konkurrera, växa, exportera och anställa fler. Regeringen fortsätter därför arbetet med att skapa långsiktigt hållbara företagsregler. Det sker bland annat genom fortsatt arbete med Företagsskattekommitténs förslag att skapa skattemässiga villkor som är mer lika vid finansiering av eget och lånat kapital och samtidigt förbättra konkurrensvillkoren i svensk ekonomi. För att underlätta för små och unga företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner föreslår regeringen vidare att lättnader i beskattningen av personaloptioner införs i vissa fall. I syfte att minska skattefusk och skatteundandragande föreslår regeringen att bland annat uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, det vill säga per betalningsmottagare, ska lämnas löpande till Skatteverket. Uppgifterna ska normalt lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift. Ett sådant förslag kan också leda till en sundare konkurrens.

Det är samtidigt viktigt att se att den skatt som betalas går till att finansiera och underhålla ett fungerande samhällssystem - ett system som utgör själva förutsättningen för företagen att verka och utvecklas. Sverige är en stabil rättsstat med en välfungerande infrastruktur och en effektiv offentlig sektor, vilket utgör själva grunden för ett sunt affärsklimat och effektiv produktion. Sverige är också en välfungerande välfärdsstat där alla har rätt till utbildning, sjukvård och ekonomiskt stöd. Allt detta är en förutsättning för att företagen ska få tillgång till utbildad arbetskraft, som kan bidra till verksamheten med hela sin potential. Företagens skatter bör alltså inte enbart ses utifrån kostnadssidan. Utan dem hade nämligen företagens möjligheter att växa och utvecklas varit mycket sämre.

Herr talman! Jag vill tacka finansministern för svaret.

I en alltmer globaliserad värld med alltmer ökad rörlighet blir skattekonkurrensen viktig för att säkerställa att bolag stannar i Sverige, startar i Sverige och flyttar till Sverige. Det är så vi säkrar att jobben blir fler och utanförskapet mindre.

Nyligen har bolagsskatten sänkts i Danmark, Norge, Finland och Storbritannien liksom i Tyskland för några år sedan. Storbritannien kommer 2020 att ha lägst bolagsskatt inom G20 med 17 procent. Det uttalade syftet med detta är att locka till sig investeringar och därmed jobb till landet. Efter brexit diskuteras ytterligare skattesänkningar där. Nu är det bara några dagar kvar tills Trump sätter sig i Vita huset, och även där har det pratats om långtgående bolagsskattesänkningar. I presidentvalskampanjen i Frankrike, som snart går in i ett slutskede, har sänkta skatter också lyfts fram.

I ministerns svar nämns Sveriges sjätteplats i World Economic Forums Global Competitive Index. Jag tycker att det är väldigt glädjande att Sverige ligger långt fram i den undersökningen, och jag antar att finansministern delar min åsikt. Det är två områden som nämns i rapporten som extra viktiga för att Sverige ska kunna fortsätta att förbättra sin konkurrenskraft. Det ena är en mer flexibel arbetsmarknad och det andra är skatter som stimulerar till arbete.

Det står så här i rapporten: "Sweden has dropped 26 places to 120th in terms of the effect of taxation on incentives to work". Översatt: Sverige har tappat 26 platser i den senaste undersökningen till plats 120 när det gäller skatter som stimulerar till arbete - alltså plats 120. Låt mig påminna om vad finansministern sa i sitt första inlägg: Det är 138 länder som mäts. Och Sverige ligger på 120:e plats, vilket utifrån ett konkurrensperspektiv är nära botten när det gäller skattefrågan.

Samtidigt som World Economic Forums index visar att vi behöver lägga om våra befintliga skatter för att stärka konkurrenskraften är regeringen i färd med att göra motsatsen. Hitintills har skatterna höjts med ungefär 40 miljarder, och tittar man på de utredningar som är på gång ser det ut som att ytterligare 23 miljarder kan komma att införas.

Jag vill fråga finansminister Magdalena Andersson om hon anser att höjningarna av skatterna leder till ökade drivkrafter till arbete. Kommer jobben att bli fler om man höjer skatten på entreprenörskap och hårt arbete?

Herr talman! Jag är väl medveten om de olika delarna i denna rankning. De visar just det som jag ofta brukar diskutera här i talarstolen med Moderaterna, nämligen att man inte bara kan titta på effekterna av skatten på arbete och företagande utan också vad man använder skattepengarna till.

Trots att vi har höjt skatten och därmed sjunker i den här rankningen gör sättet vi använder pengarna på att vi ändå stiger så många placeringar att svensk konkurrenskraft sammantaget ökar med regeringens politik, enligt World Economic Forum. Vi ökar i rankningen på en rad områden, till exempel när det gäller att vi kraftigt har förbättrat statsfinanserna jämfört med när Moderaterna fanns i Finansdepartementet. Vi har hoppat upp 30 placeringar.

Moderaterna vill gärna bortse från det faktum att man inte bara kan titta på skatteuttaget; man måste också titta på vad pengarna används till. Regeringens samlade politik är enligt World Economic Forum bättre för Sveriges konkurrenskraft än när Moderaterna styrde landet.

Herr talman! Vi bortser inte alls från vikten av att använda skattepengarna på ett bra sätt, tvärtom. Vi tittar naturligtvis bredare och inte bara på skattefrågorna. Men skattefrågorna är en viktig aspekt, och det lyfter World Economic Forum upp. De rekommenderar Sverige att titta på bland annat skatterna som en av två viktiga frågor.

Herr talman! I tisdags träffade jag Fredrik som är vd för ett it-bolag i Kista. Han grundade sitt bolag för elva år sedan tillsammans med en kollega. De är i dag sju anställda och har dessutom tre heltidsinhyrda konsulter, som jag tror är systemutvecklare. De är alltså två delägare och har inget externt kapital.

Han berättade för mig att de tre fyra första åren var ganska påvra. När man startar ett bolag är intäkterna inte helt säkrade. Han sa att det inte var fråga om hur mycket lön man kunde ta ut, utan om det skulle bli någon lön över huvud taget. Efter tre fyra år hade bolaget börjat röra sig lite, och det gick allt bättre. Då insåg de att för att möta kundernas efterfrågan var det dags att anställa den första personen. Men då påverkades kostnaderna för bolaget mycket. De var två och skulle bli tre. Det handlar om en ganska stor tillväxt, vilket gjorde att de själva fick hålla tillbaka sin löneutveckling. Han berättade att han under de där åren i princip levde på sin fru.

Under de tre senaste åren har bolaget varit lönsamt och omsätter ungefär 11 miljoner. Det ser ut att gå ännu bättre om några år. De har 70 procent av omsättningen utomlands. Han berättade för mig att reformen med 3:12reglerna som infördes 2006 eller 2007 - jag minns inte exakt - gör att det i framtiden kommer att bli bra för honom. Han tog risken att gå från ett stort bolag med bra lön och ett tryggt arbete in i entreprenörskap för att utveckla något, anställa människor och leva på en väldigt låg lön för han såg att det skulle löna sig och skulle kunna bära frukt i framtiden.

Nu är han där. Företaget går allt bättre. Det finns nu möjlighet att ta ut en utdelning. Men utredningsförslaget om 3:12-reglerna har gjort honom väldigt besviken och lite frustrerad. Han hade varit på ett informationstillfälle med sin revisor. Och om jag uppfattade saken rätt gick de där i korridorerna och pratade om hur man skulle förhålla sig till utredningen och vad man skulle kunna göra som ett resultat av den. Tre olika funderingar rörde sig i rummet. Ska man börja skatteplanera för att undvika reglerna? Ska man i stället anställa i andra länder? Eller ska man flytta företaget och etablera sig i ett annat land?

Det här handlade om Fredrik och ett bolag i Kista. Men före jul mötte jag också ett annat bolag i Hallands inland som hade en ungefär likadan berättelse.

Moderaterna tillsatte utredningen om 3:12 för att underlätta ägarskiften i fåmansbolag. Sedan dess har regeringen kidnappat utredningen, och det enda syftet verkar nu vara att höja skatten på entreprenörskap. Vi anser fortsatt att man ska underlätta vid generationsskiften. Vi anser dock inte att man kraftigt ska höja skatten på entreprenörer som i sin tur skapar jobb och tillväxt.

Vad har finansministern för råd till Fredrik och hans kollegor på itbolaget? Ska de skatteplanera, anställa i andra länder eller flytta bolaget utomlands?

Herr talman! Jag noterar att konkurrenskraften inte var något Jörgen Warborn ville fortsätta tala om. Utan nu är vi tillbaka med moderater som skräms med regeringens skattepolitik. De menar att den kommer att minska sysselsättningen och företagandet i Sverige.

Detta har Moderaterna hållit på med i två och ett halvt år nu. Men tittar vi på resultatet av regeringens politik ser vi att sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker. Sverige har en mycket hög tillväxt jämfört med många andra länder, och statsfinanserna har förbättrats.

Låt oss titta mer konkret på 3:12-utredningen. Det är en utredning som har kommit in, vi har tagit emot den och den har nu skickats ut på remiss. Regeringen kommer naturligtvis att noga läsa remissinstansernas synpunkter, och sedan kommer vi att ta ställning till hur vi avser att gå vidare med frågan.

I grunden handlar det om hur mycket lägre skatt entreprenörer ska betala än andra människor som arbetar i Sverige. Hur mycket lägre skatt ska en entreprenör ha jämfört med exempelvis en undersköterska? Entreprenörer tar stora risker, och man kan därför argumentera för att skatten ska vara lite lägre. Diskussionen handlar om hur mycket lägre skatt entreprenören ska betala än undersköterskan.

Herr talman! Finansministern menar att jag skräms med regeringens egen utredning. Vad jag försökte göra var att berätta om Fredrik som jag träffade och om hur han och andra bolag resonerar. Jag tycker att detta snarare borde skrämma finansministern och regeringen, för det betyder att skatteintäkter kommer att försvinna från landet.

Sysselsättningen ökar och tillväxten är god. Ja, konjunkturen är god, så det är egentligen inte så märkligt.

3:12-utredningen är inte den enda utredning som regeringen har på gång. Bensinskatten ska höjas och en finansskatt ska införas. Det talas om vägslitageavgift och flygskatt. I röret, så att säga, ligger 23 miljarder i skattehöjningar, vilka i många fall drabbar företagen.

Jag tycker att det är märkligt att man vill höja skatten på entreprenörskap och jobb. Enligt regeringens egen budget kommer 980 000 människor att vara i utanförskap år 2020 - alltså nära 1 miljon människor i utanförskap. Ska dessa gå från bidrag till jobb krävs arbetsgivare som vill anställa dem. Vi vet att fyra av fem personer som får jobb får det i ett småföretag. Då är det märkligt att regeringen riktar in sig mot entreprenörer och småföretag för att höja skatterna för dessa. Höjda skatter för dem leder till lägre drivkrafter att fortsätta anställa, vilket är precis det som Fredrik berättade för mig.

Herr talman! Vid varenda skatteförändring som regeringen har gjort har Moderaterna sagt: Nu kommer företag inte att vilja anställa längre. När vi höjde arbetsgivaravgiften för ungdomar stod Moderaterna och jag i timtal här i talarstolen, och Moderaterna berättade att ungdomar nu inte längre skulle få några jobb. Men ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år. Vid varenda skattehöjning vi har gjort har Moderaterna stått här i talarstolen och sagt att företag kommer att sluta anställa och att det kommer att vara förskräckligt för tillväxten och sysselsättningen. Vi har absolut en bra konjunktur, och sysselsättningen stiger. Moderaterna har i timtal här i talarstolen talat om vad som skulle bli resultatet av regeringens politik. Verkligheten har bevisat att det inte blev så.

Anledningen är att regeringen för en väl avvägd ekonomisk politik. Ja, vi har höjt skatteuttaget och tagit bort en del skattenedsättningar som har varit väldigt dyra och ineffektiva. Sedan använder vi i stället de pengarna för åtgärder som skapar sysselsättning och tillväxt, till exempel genom vidareutbildning och arbetsmarknadsutbildning inom yrken där det råder stor brist. Den sammantagna politiken från regeringen har lett till högre tillväxt, högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. Det är fakta.

Överläggningen var härmed avslutad.