Skatteverkets minskade prioritering av brottslighet

Interpellationsdebatt 11 juni 2019

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 31 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! har frågat mig på vems initiativ Skatteverket har ändrat sitt arbetssätt, om Skatteverket kan leva upp till sitt uppdrag i regleringsbrevet om de minskar sina granskningar av kriminella och terrorister med uppemot 90 procent samt vad jag kommer att göra för att åtgärda situationen.

Jag vill inleda med att konstatera att Skatteverket kommer att fortsätta sitt arbete mot organiserad brottslighet och terrorism i samma utsträckning som tidigare. För att bekämpa den organiserade brottsligheten måste samhällets insatser sättas in på flera fronter, och Skatteverket har en viktig roll i arbetet mot organiserad brottslighet och finansiering av terrorism. Hela byråkratins verktygslåda behöver användas. Skatteverkets arbete och det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet har varit och är framgångsrikt. Skatteverket tar arbetet på stort allvar, och det kommer att fortsätta i samma takt som tidigare.

Under senare tid har olika kammarrätter gjort olika bedömningar om var bevisbördan i skattemål ska placeras. På grund av denna oklarhet har Skatteverket överklagat en av domarna till Högsta förvaltningsdomstolen. De olika domarna från kammarrätterna har gjort att Skatteverket förtydligat sitt metodstöd för vissa skatteutredningar och den tillhörande bevisföringen i avvaktan på ytterligare vägledning. Detta för att säkra så god bevisning som möjligt.

Skatteverket har en viktig roll i arbetet mot organiserad brottslighet och finansiering av terrorism. Så kommer det att fortsätta vara.


Anf. 32 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Först av allt vill jag tacka finansministern för svaret, men jag tycker att de frågor som ställdes i interpellationen tyvärr fortfarande är obesvarade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skatteverket har genom sitt arbete med att driva in skatter och kontrollera skattefusk och felaktig folkbokföring en nyckelroll i att upptäcka, förebygga och beivra brottslighet.

Ett exempel i närtid där Skatteverket spelat en mycket viktig roll för svensk inre säkerhet är i Säpos arbete med att gripa och utvisa ett flertal nyckelpersoner ur den islamistiska miljön i Sverige.

Därför är det ytterst förvånande att läsa att Skatteverket minskar sin granskning av kriminella och potentiella terrorister med 80-90 procent.

Tidningar har avslöjat att Skatteverkets personal på ett seminarium ska ha fått beskedet att bevisbördan ställts på ända. Tidigare var en granskad person tvungen att bevisa att en kontantinsättning inte var skattepliktig. Nu ska i stället Skatteverkets utredare bevisa att inbetalningarna inte kommer från arbete. Skatteverkets egna experter skriver att situationen är absurd, att möjligheterna till brottsbekämpning nu tas bort och att en allt större del av brottsvinsterna kommer att kunna återinvesteras i nya brottsverktyg.

Fru talman! Det nya arbetssättet på Skatteverket är i mina ögon oroväckande steg i fel riktning i arbetet med att motverka brottslighet inom Sverige men även steg i fel riktning i det viktiga arbetet med att bekämpa brottslighet utanför våra gränser - brottslighet som också kan ha terrorkoppling.

Den nya tillämpning som Skatteverkets rättsavdelning gjort grundar sig som jag förstår det på en dom i kammarrätten 2017, där Skatteverket förlorade. Men i ljuset av att Skatteverket vunnit i en stor del av motsvarande fall - uppgifter finns på 90-95 procent - framstår den nya tillämpningen som en åtgärd med alltför stort försiktighetstänk.

Vi behöver ge våra myndigheter och deras tjänstemän verktyg för att bekämpa brottslighet. Det försiktighetstänk som nu råder i Skatteverket ger inte utredare möjlighet att verka med full kraft i denna riktning.

Fru talman! Jag vill därför ställa följande frågor till finansminister Magdalena Andersson:

Vad är ministerns egen syn på och åsikt om att Skatteverket ändrat sitt arbetssätt?

Anser ministern att Skatteverket utifrån den nya tillämpningen av lagen kan leva upp till sitt uppdrag i regleringsbrevet i ljuset av det faktum att Skatteverket minskat sina granskningar av kriminellas och terroristers kontanta medel med uppemot 90 procent?

Vad kommer finansministern att göra för att åtgärda situationen så att Skatteverkets utredare kan arbeta lika effektivt som tidigare?


Anf. 33 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Ja, Skatteverket har en oerhört viktig roll i arbetet mot organiserad brottslighet och har också varit mycket framgångsrikt i det arbetet.

Från regeringens sida har vi på olika sätt förstärkt Skatteverkets möjligheter att arbeta mot den organiserade brottsligheten. Bland annat har vi utökat den så kallade brottskatalogen, alltså vilka brott som Skatteverket kan arbeta med.

Det har också varit framgångsrikt att arbeta myndighetsöverskridande vad gäller organiserad brottslighet. Till exempel lyckades ju Skatteverket i samarbete med bland annat Försäkringskassan, Trafikverket, naturligtvis Tullverket och andra myndigheter i praktiken helt slå ut de spritbussar som tidigare rullade till och från kontinenten och förde in illegal alkohol i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den information jag fått från Skatteverket är att man tar arbetet med att motverka brottslighet och förhindra finansiering av terrorism på största allvar, att det arbetet kommer att fortsätta i oförminskad takt och att man inte har någon minskad ambition vad gäller att granska och motverka sådant som misstänks vara brottsligt.

Det är också viktigt att veta att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet har andra befogenheter än beskattningsverksamheten. Den direkt brottsbekämpande verksamheten vad gäller bland annat organiserad brottslighet och terrorism påverkas inte av den aktuella frågeställningen.

Vad gäller det metodstöd som Skatteverket har kommit ut med på senare tid är det normalt sett inte så att ministrar lägger sig i de interna metoderna på myndigheterna. Rättstillämpning och arbetsmetoder är någonting som myndigheter generellt anses bedriva och bedöma på allra bästa sätt.

Det är dessutom viktigt att veta att detta är en vägledning som gäller nu, i avvaktan på domen från Högsta förvaltningsdomstolen. Jag har förstått att Skatteverket har gjort den i avvaktan på att få en dom i det ärendet. Då kommer rättsläget att bli klarare än det är i dag. Som interpellanten påpekar har man i olika domar kommit fram till olika saker.


Anf. 34 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Den granskning som gjorts av Skatteverkets nya riktlinjer för att kontrollera penningflöden på konton tillhörande brottslingar har gjort att flera tidigare utredare och även terrorexperter uttalat sig kritiskt om nyordningen.

Bland annat har personer som tidigare arbetat som utredare bedömt att de nya riktlinjerna resulterat i att man granskar endast 10-20 procent av de personer som misstänks.

Även polischefer har uttryckt oro över nyordningen, då Skatteverket har spelat en viktig roll för både polis och säkerhetspolis i arbetet mot tung kriminalitet. Som ministern nämnde är Skatteverket en viktig samarbetspartner för polisen, och polisen ser nu att möjligheten till effektivt samarbete och åtgärder kraftigt reducerats sedan nytolkningen i april i år.

Fru talman! Den nya tillämpningen togs enligt uppgift fram av Skatteverkets rättsavdelning efter att, som jag nämnde, Skatteverket förlorat en dom i kammarrätten i slutet av 2017. Dock har Skatteverket förlorat i kammarrätten tidigare i liknande fall, och enligt mina uppgifter har Skatteverket vunnit en stor del av målen, 90-95 procent, i kammarrätten.

Man kanske kan tolka detta som att rättsavdelningen hade ett intresse av och en vilja att ändra tillämpning och riktlinjer, för är det verkligen nödvändigt att ändra en framgångsrik metod mot brottslighet utifrån någon enstaka förlust i kammarrätten? I mina ögon är det viktigare att fortsätta med samma metoder som gällde före april 2019 för att effektivt motverka brottslighet och också fortsätta med det framgångsrika samarbete som fanns mellan Skatteverket, polisen och Säkerhetspolisen.

Som det står i interpellationssvaret har Skatteverket överklagat en dom till Högsta förvaltningsdomstolen för att få en förtydligande vägledning för framtiden. Borde man inte i så fall fortsätta enligt tidigare metod innan man har fått domen? Jag anser att Skatteverket bör få en tydlig instruktion om att återgå till tidigare tillämpning. Finns det lagliga hinder behöver vi initiera en lagändring snarast möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill ställa några kompletterande frågor till finansministern. Anser finansministern att Skatteverkets nya tillämpning är relevant, eller är den för långtgående i ljuset av att Skatteverket vunnit 90-95 procent av målen i kammarrätten med den tidigare tillämpningen?

Om Högsta förvaltningsdomstolen fattar ett beslut som går i samma riktning som Skatteverkets nuvarande striktare tillämpning av lagen, anser finansministern att vi behöver initiera åtgärder för att skapa förutsättningar för en effektivare kontroll enligt tidigare modell? Och om finansministern finner att vi behöver vidta åtgärder, vilken är tidsramen för att motverka grov brottslighet genom dessa påföljder?


Anf. 35 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Det är väldigt ovanligt att en minister lägger sig i handläggningen på myndigheter. Det är inte något som är vanligt förekommande och inte heller något som jag känner till att man gjorde under alliansregeringens år. Regeringen stiftar lagar, myndigheterna verkställer lagarna och domstolar dömer i enskilda ärenden. Utifrån dessa domar anpassar myndigheterna sin lagstiftning.

Sedan är det naturligtvis så att regeringen styr myndigheterna, men man brukar inte styra på så detaljerad nivå att man går in och lägger sig i enskilda metodstöd till handläggare på rättsavdelningen. Om vi ska ha en ny ordning för detta kanske vi ska ha en större diskussion i riksdagen om hur man tycker att det är lämpligt och riktigt att styra myndigheterna.

Det finns naturligtvis också möjligheter för enskilda riksdagsledamöter och allmänhet att fråga Skatteverket om hur man utövar sin verksamhet och utifrån vilka riktlinjer.

Metodstödet i fråga finns i avvaktan på att domen ska komma från Högsta förvaltningsdomstolen. Min bedömning är att vi bör avvakta den.

I grunden handlar frågan om vilken bevisbedömning domstolarna gör - hur domstolarna värderar bevis i olika mål. Att domstolarna ska ändra sin bevisbedömning är inte något som det är enkelt för riksdagen att lagstifta om. Frågan är alltså komplicerad.


Anf. 36 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Skatteverket har, som vi båda ser det, en viktig uppgift i arbetet med att motverka grov brottslighet och även terrorrelaterade brott. För polis och säkerhetstjänst ger Skatteverkets insats viktig support i detta arbete.

I mina ögon ger den nya inriktningen, med dessa nya riktlinjer gällande kontroll av kriminellas ekonomiska tillgångar och var dessa medel kommit ifrån, resultatet att nu endast 10-20 procent kontrolleras jämfört med hur det förhöll sig innan de nya riktlinjerna infördes. Detta är ett steg i fel riktning, vilket också bekräftas av kritik och inlägg från polis, utredare och terrorforskare. Sverige och dess myndigheter behöver arbeta mer aktivt för att motverka grov brottslighet och terrorism, inte ta steg i motsatt riktning som nu sker.

Jag ser det som naturligt att återgå till tidigare hantering och kontroll gällande kriminellas ekonomiska tillgångar, och om så krävs behöver vi politiker utfärda klarare riktlinjer och eventuellt genomföra lagändringar för att säkerställa detta viktiga arbete. Jag hoppas att denna åsikt också delas av finansminister och regering och att vi, om det behöver göras, vidtar nödvändiga korrigerande åtgärder i samsyn.


Anf. 37 Finansminister Magdalena Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det som är viktigt för mig är att Skatteverket fortsätter att vara en aktiv kraft för att säkerställa att man får de skatteinbetalningar som riksdagen har beslutat om men också att man är kraftfull i sitt arbete för att bekämpa skattebrottslighet och aktiv i arbetet mot organiserad brottslighet, penningtvätt och finansiering av terrorism.

Våra myndigheter har arbetat alltmer intensivt med detta under de senaste åren. Det är ett väldigt viktigt arbete som har regeringens fulla stöd. Vi har också höjt kraven på det samarbete som ska ske mellan myndigheter och utökat de verktyg som myndigheterna har för detta. Skatteverket får bland annat möjlighet att utreda fler brott.

Vi har också infört nya brottsrubriceringar, bland annat folkbokföringsbrott, och skärpt lagstiftningen gällande olovlig identitetsanvändning, för att nämna några exempel. Detta är ett prioriterat område för regeringen.

Däremot brukar regeringen inte - och det är inte heller min plan - vara inne och på detaljnivå styra myndigheter när det gäller hur deras metodhandledning till enskilda handläggare ska se ut. Det gränsar väl också till att man riskerar att hamna i ett ministerstyre. I Sverige får ministrar inte lägga sig i enskilda ärenden. Att lägga sig i hur metodhandledningen ser ut i ett ärendeflöde är på gränsen när det gäller vad ministrar har möjlighet att göra och inte göra.

Hittills har bedömningen från såväl socialdemokratiska och miljöpartistiska som borgerliga regeringar varit att detta inte är ett lämpligt sätt att förfara. Vi kan naturligtvis ha en diskussion om att göra på något annat sätt, men den är lite större än diskussionen om denna enskilda fråga.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2018/19:269 Skatteverkets minskade prioritering av brottslighet

av Ingemar Kihlström (KD)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

I det första stycket i regleringsbrevet till Skatteverket står det: Skatteverket ska bidra till att () motverka brottslighet. Skatteverket har genom sitt arbete med att driva in skatter, kontrollera skattefusk och felaktig folkbokföring en nyckelroll i att upptäcka, förebygga och beivra brottslighet.

Ett exempel i närtid där Skatteverket spelat en mycket viktig roll för svensk inre säkerhet är i Säpos arbete kring att gripa och utvisa ett flertal nyckelpersoner ur den islamistiska miljön i Sverige.

Därför är det ytterst förvånande att i Expressen läsa om att Skatteverket minskar sin granskning av kriminella och potentiella terrorister med mellan 80 och 90 procent! Expressen avslöjar att Skatteverkets personal på ett seminarium ska ha fått beskedet att bevisbördan ställts på ända. Tidigare var en granskad person tvungen att bevisa att en kontantinsättning inte var skattepliktig, men nu ska Skatteverkets utredare bevisa att inbetalningarna inte kommer från arbete. Skatteverkets egna experter skriver att situationen är absurd och att möjligheterna till brottsbekämpning nu tas bort och att en allt större del av brottsvinsterna nu kommer att kunna återinvesteras i nya brottsverktyg.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

  1. På vems initiativ har Skatteverket ändrat sitt arbetssätt?
  2. Kan Skatteverket leva upp till sitt uppdrag i regleringsbrevet om de minskar sina granskningar av kriminella och terrorister med uppemot 90 procent?
  3. Vad kommer ministern att göra för att åtgärda situationen?