Skatteverkets resurser

Herr talman! Christin Hagberg har frågat mig vilken inriktning jag vill se på Skatteverkets verksamhet utifrån deras budgetram samt vilka arbetsuppgifter som ska utvecklas och vilka som ska avvecklas enligt mig. Christin Hagberg har också frågat mig hur jag avser att hantera skattefelet. Inriktningen på Skatteverkets verksamhet enligt instruktion och regleringsbrev ligger fast. Det innebär att Skatteverket på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt ska säkerställa de eftersträvade skatte- och avgiftsintäkterna. Arbetet ska vara kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag. Brottslighet inom skatteområdet ska förebyggas och bekämpas. Medborgare och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet. När det gäller frågan om Skatteverkets budgetram behandlas den inom ramen för den ordinarie budgetprocessen. Jag vill inte föregripa det arbetet. Regeringen har dessutom genom en mängd åtgärder, till exempel HUS-avdrag och jobbskatteavdrag, minskat incitamenten för skattefusk. Regeringen har också genomfört förslag för förbättrad kontroll av kontantbranschen och av särskilda riskbranscher. En särskild satsning mot grov organiserad brottslighet pågår där flera myndigheter deltar. Sammantaget arbetar regeringen aktivt för att minska skattefelet.

Herr talman! Jag ska börja med att notera finansministerns svar där han i vanlig ordning inte vill ge ett konkret svar utan glider undan. Det kan tyckas att Skatteverkets resurser inte är någon stor fråga. Ett statligt verk som har fått effektivisera sitt arbete och säga upp personal är inte något som behöver debatteras, tycker finansministern. Men vi socialdemokrater är av en annan uppfattning. Vårt skattesystem är grunden och ett absolut måste för att Sverige ska kunna vara ett välfärdsland. Då är det av stor vikt att det som ska betala detta, det vill säga våra skatter, betalas in på ett korrekt och rättvist sätt. Vårt skattesystem ska vara legitimt och uppfattas så av svenska folket. Efter fyra år med en borgerlig regering och en moderat finansminister har detta kommit lite på kant. Även om skattesystemet för fyra år sedan inte var perfekt har det nu förändrats så att man skulle tro att finansministern satt en ur hans synvinkel välriktad hagelsvärm i hela systemet. Man har gjort mycket stora förändringar, och det har bland annat fått ekonomiska konsekvenser för Skatteverket genom fler arbetsuppgifter, men Skatteverket har inte fått så mycket mer pengar. Vi har från oppositionen påtalat detta vid ett flertal tillfällen, men det har viftats bort med förklaringen att det får fixas inom befintlig ram. Det kan man naturligtvis göra, men det finns en gräns för när det påverkar det uppdrag man är satt att lösa, och det är vad som nu sker. För cirka två månader sedan fick Skatteverket en ny generaldirektör. Hans första uppgift var att se över hur verkets ekonomi ser ut. Han skulle också redovisa hur effektiviseringar och besparingar skulle kunna ske för att få ekonomin i balans. Alla som läser den redovisningen inser, utom möjligen Finansdepartementet, att här måste man vidta åtgärder. De åtgärder som regeringen skulle kunna vidta är att i tilläggsbudgeten för 2010 ge extra resurser för att man ska kunna hantera problemen på ett för verksamheten bra sätt. Skatteverket och dess generaldirektör menar att de behöver 97 miljoner i engångsbelopp samt 160 miljoner i nivåhöjning för 2010, alltså innevarande år. Förslaget är 20 miljoner från regeringen, detta trots att man från Skatteverket mycket tydligt har visat i rapporter att man inom verksamheter som exempelvis ekonomisk brottslighet, service till företag och enskilda, internationella transaktioner, som vi debatterat tidigare här, måste minska ambitionerna på granskningen rejält. Man kommer att behöva säga upp ca 2 200 personer av drygt 10 0000 anställda i dag inom de närmaste åren. Skälet är att man har fått nya åtaganden från regeringen, dessa efter beslut som fattats av den borgerliga majoriteten i denna kammare, till en kostnad av en halv miljard kronor. Som svar på detta säger finansminister Borg i svaret att "Skatteverket på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt ska säkerställa de eftersträvade skatte- och avgiftsintäkterna. Arbetet ska vara kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag. Brottslighet inom skatteområdet ska förebyggas och bekämpas. Medborgare och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet." Med hänvisning till Skatteverkets generaldirektörs rapport vill jag fråga: Hur då? Vilka arbetsuppgifter tycker finansministern ska prioriteras bort för att få balans med nuvarande ekonomiska förutsättningar och samtidigt uppfylla de krav som finansministern räknar upp i sitt svar på min interpellation?

Herr talman! Jag anmälde mig till interpellationsdebatten därför att jag tycker att det är en viktig fråga. Jag tror att även finansministern tycker att detta är en viktig fråga. Jag lyssnade på den tidigare debatten. Finansministern sade någonting i stil med att han som finansminister inte kan särbehandla Skatteverket, och så är det naturligtvis. Men jag skulle vilja ställa ett antal frågor med anledning av dels interpellationen, dels det svar som Anders Borg har lämnat. Anders Borg säger att inriktningen på Skatteverkets verksamhet ligger fast. Då blir min fråga: När Skatteverket säger att man måste minska på ambitionen, man befarar att man inte kan leva upp till uppställda mål, hur ser finansministern på det? Tror finansministern att Skatteverket kan jobba enligt den instruktion och de regleringsbrev man får? Det är min första fråga. Det står i svaret att regeringen har genomfört en mängd åtgärder för att motverka skattefusk. Man exemplifierar med HUS-avdrag och jobbskatteavdrag. Det finns även andra saker som gjorts. Men vi har många gånger debatterat att det behövs ytterligare åtgärder. När kommer de? Vilka möjligheter ser finansministern att Skatteverket har att ta ansvar för att till exempel oanmälda besök ska kunna göras inom flera områden, inom fler branscher och så vidare? Min tredje fråga med anledning av det som har inträffat och det som Skatteverket skriver är: Hur kommer det att gå med det preventiva arbetet? Det som Skatteverket jobbar med har ju också ett preventivt syfte. Det skickar ut signaler till medborgarna att det är viktigt att göra rätt, att man har en bra kontrollapparat. Hur tror finansministern att det kommer att uppfattas av oss skattebetalare?

Herr talman! Anders Borg skriver i sitt svar precis det som Marie Engström tog upp på slutet, att man har genomfört en mängd åtgärder, till exempel jobbskatteavdraget. För några år sedan gav en socialdemokratisk regering 225 miljoner kronor till Skatteverket för att de skulle klara av generationsväxlingen, ekonomisk brottslighet, internationell kontroll och så vidare. När sedan Anders Borg blev finansminister har det skurits ned kraftigt på myndigheterna, bland annat också på Skatteverket, och det fortsätter. Anledningen är, som regeringen säger, att man har behövt pengar som man ska använda till skattesänkningar, vilket man också har gjort. Sedan kan man stå här och säga att man har gjort kraftfulla insatser och så vidare, men de kontakterna har väl finansministern med Skatteverket att han vet hur det fungerar i dag. Minskade incitament för skattefusk - vad stöder finansministern sig på då? Kan vi få höra några siffror eller några belägg för det nu? Eller finns det återigen en ekonomisk teori som Anders Borg förfäktar? Vi har ju lärt oss att det är teorier som ska styra verkligheten, inte tvärtom. Vi har alltså fått färre anställda på Skatteverket. Vi har fått en sämre kontroll. Vi har fått folk på Skatteverket som får använda sin kompetens på fel områden. I dag får kvalificerade utredare arbeta med enklare kontroller i stället för att man har en tidig kontrollverksamhet, som är väl utbyggd, för att redan där sortera bort de svårare fallen, så att man kan använda resurserna effektivare, följa upp tidigare och framför allt lösa och bekämpa skattebrottslighet. Jobbskatteavdraget har lett till mindre skattefusk. Är det så vi ska läsa svaret? På vilket sätt kan finansministern belägga det? Vi har ju tidigare hört teorin om att jobbskatteavdraget ger så många fler jobb. I tisdags hade jag en debatt med Littorin, arbetsmarknadsministern. Han bestämde sig för att bevisa den teorin genom att säga att det är väl ungefär som med tobak och snus, om man höjer priset på det. Jag menar att vi inte får fram något riktigt svar här. Det som skrämmer mig är att till exempel HUS-avdrag eller ROT-avdrag, som enligt instruktionerna från regeringen ska betalas ut av Skatteverket efter en ganska kort tid, kan de inte kontrollera. Man kan fråga vem som helst på Skatteverket och de säger: Det går inte att kontrollera på ett rimligt sätt. Anders Borg säger här i debatten att just de åtgärderna har lett till att brottsligheten bekämpas. Det är till och med så, finansministern, att vi hör från Ekobrottsmyndigheten att ROT-avdrag och HUS-avdrag används för att tvätta pengar. Då har det väl en motsatt effekt, och då kan man väl inte stå här och hänvisa till att just ROT-avdraget har lett till att vi fått färre skattefuskare. Jag frågar: Hur blev det? Blev det färre skattefuskare i det här landet? Ja, kanske några i ledande positioner som insett att man faktiskt inte får fuska. Men framför allt har många av systemen raserats, och verktygen har vridits ur händerna på Skatteverket.

Herr talman! Sverige har ett av Europas mest effektiva och väl fungerande skattesystem. Det har vi därför att vi har en kultur av effektiv myndighetsförvaltning, myndigheter som med de resurser de har arbetar med en låg grad av byråkrati och en hög grad av service och rättssäkerhet mot medborgarna. Det är den korrekta beskrivningen av Skatteverkets verksamhet. Det är väl belagt att medborgare uppfattar att Skatteverket erbjuder en hög grad av service och ett bra bemötande av människor som försöker göra rätt för sig när de betalar skatt. Det är naturligtvis självklart att Skatteverket ska fungera på just det sättet, därför att vi behöver få in skatteintäkterna. Skälet till att Sverige har de starkaste offentliga finanserna i Europa, som det enda av de industrialiserade EU-länderna som har minskat skuldsättningen under krisen, är bland annat att vi har en effektiv skatteindrivning. Momsfelet i Sverige ligger på 3 procent av momsintäkterna medan det i andra länder ligger på 10-15 procent. Så svensk skatteförvaltning fungerar i grunden bra. Det är inte en korrekt bild att det har skurits kraftigt i Skatteverkets resurser. Det är bara att titta på siffrorna. Anslaget till Skatteverket har ökat från 6,2 miljarder till 6,4 miljarder mellan 2009 och 2010. En ökning från 6,2 miljarder till 6,4 eller 6,5 miljarder betyder nära nog 300 miljoner mer för skatteförvaltningens verksamhet. Är det tillräckligt? Jag har stor respekt för Christin Hagbergs och Marie Engströms engagemang. Sitter man som ledamot i skatteutskottet och som ledamot i riksdagen och arbetar med de här frågorna är det självklart att man från skattefrågans perspektiv ska fästa stor vikt vid vad Skatteverket säger om sitt resursbehov. Det tycker jag är en självklarhet. Jag har också ett sådant ansvar såsom varande finansminister och ansvarig för myndigheten. Jag har ett väldigt stort förtroende för Skatteverket. Och det är ingen hemlighet att Skatteverkets generaldirektör är en av de personer i Sverige som jag i skattefrågor har allra störst förtroende för. Det är en utomordentlig kompetens som man har på Skatteverket. Sedan är det detta, och det har beskrivits av Mats Sjöstrand även under tider med socialdemokratiska finansministrar, att vi får in äskanden från myndigheterna i den samlade budgetrundan som görs på våren som ofta är fem sex gånger större än vad det finns budgetutrymme för. Det sker varje år. Praktiskt taget varje myndighet lämnar äskanden utifrån stora resursbehov och viktiga verksamheter. Är de flesta av de här myndighetsäskandena felaktiga? Nej, inte utifrån myndighetens perspektiv. De är oftast korrekta. Alltifrån Naturvårdsverket till Skogsstyrelsen, Operan, Dramaten, Socialstyrelsen och Skatteverket har behov som är centrala och viktiga utifrån deras behov av att så effektivt och med så goda resurser som möjligt fullgöra sina förpliktelser. Det är min absoluta bild av den svenska statsförvaltningen. Men för att vi ska ha ordning i våra budgetprocesser prövar vi sedan dessa äskanden. Då brukar de normalt reduceras med i storleksordningen 70-80 procent. Jag är rätt säker på att de siffrorna inte har ändrats så där alldeles mycket under min tid relativt hur det varit under åren innan, därför att det är så en normal budgetprocess fungerar. Det kommer ett äskande. En myndighet begär pengar utifrån sitt perspektiv. Vi prövar det noggrant, och en del av äskandet kan man sedan fullfölja. Det är den prövning vi ska göra även av Skatteverkets resurser. Jag är övertygad om, och det var skälet till att vi i regleringsbrevet bad att få återkomma på detta område, att de har en del argument som vi måste ta fasta på. Men det är också så att det har skett en stor förskjutning i Skatteverkets uppgifter. Den tidigare, socialdemokratiska regeringen tog bort arvs- och gåvoskatten. Vi har tagit bort förmögenhetsskatten, och fastighetsskatten har förenklats. De var några av de administrativt mest krångliga systemen vi hade i Sverige. Det var följaktligen en lättnad för Skatteverket att bli av med dem. Vi är nu på väg att få bättre regelverk från EU som också ska underlätta. Det finns alltså plus och minus i detta. Det måste göras en noggrann prövning. Alla myndighetsäskanden måste alltid prövas noggrant, även från de verk som vi har särskilt ansvar att värna.

Herr talman! Ja, det är sant som finansministern säger, att han naturligtvis har att bedöma helheten, och vi är fullt medvetna om hur man hanterar det här. Finansministern säger också att svenska Skatteverket är ett av de bästa och effektivaste skatteverken. Det håller jag med om. Och vi har ett bra system i Sverige och har haft och har ett bra Myndighetssverige. Vi förstår också att det skärs ganska rejält i budgetäskandena från myndigheten. Anledningen till att jag ställde interpellationen var den stora och dramatiska problematik som inte minst speglade sig i den rapport från Skatteverket som var ett resultat av att den nuvarande generaldirektören gick igenom verksamheten ganska snart efter att han hade tillträtt. Redan den förre generaldirektören hade påvisat problematiken för Skatteverket när det gällde att kunna fullgöra de åtaganden man har. Mycket har handlat om att Skatteverket har behövt få en engångssumma för att klara av att införa förändringar och nya system. Jag tror att finansministern är väl medveten om detta. Man påpekar också det som har debatterats här tidigare, nämligen att man har tvingats dra ned på ambitionerna i servicen till företag och enskilda personer. I stället för att ligga på över 80 procent i att snabbt kunna hantera ett ärende klarar man i dag knappt 60 procent. Det visar att man har problem. Så här sade generaldirektören när han var i skatteutskottet: Ska vi behålla våra insatser på exempelvis ekonomisk och organiserad brottslighet måste vi minska ambitionerna på exempelvis internationella transaktioner och all annan granskning som folkbokföring etcetera. I rapporten pekar man också på kompetensförsörjningen. Man har redan dragit ned med 800 personer och ska dra ned med över 2 000 om man inte får tillskott i budgeten. I dag är man 10 000; då blir det 8 000 kvar. Många har jobbat länge och skaffat sig en enorm kunskap. Man har svårt att nyrekrytera bland dem som är nyutbildade, som har nya kunskaper och nya sätt att jobba på. Exempelvis kräver arbetet mot ekonomisk brottslighet ganska mycket, och man ska samtidigt samarbeta med till exempel polisen. Man har också tvingats dra ned på de IT-satsningar man har påbörjat. Det innebär att man blir mindre effektiv. Hade man fått de engångssummor som IT-satsningarna kräver hade man kanske kunnat öka ambitionerna på granskningsarbetet men framför allt på den service som finansministern lyfter fram och som vi alla tycker är viktig. När generaldirektören var hos oss sade han vidare: Jag var inte medveten om att Skatteverket skulle behöva dra ned med så mycket personal åren 2011-2014. Jag trodde att de neddragningar som gjorts med ca 800 personer var i princip tillräckliga. Eftersom generaldirektören tidigare var statssekreterare hos finansministern undrar jag: Var finansministern medveten om Skatteverkets situation eller har alla på Finansdepartementet blundat och slagit dövörat till?

Herr talman! Visst ska vi ha stort förtroende för Skatteverket som besitter en hög kompetens. Det är säkert också som finansministern säger att många vill ha ökade resurser och att man får pröva alla äskanden noggrant. Det har jag viss förståelse för, men den här gången känns det som att Skatteverket försöker varna oss och slå larm. Man säger att man gick in i 2009 med fullt utnyttjad anslagskredit, att man måste minska ambitionerna och att man inte kommer att uppnå sina mål. Jag vet inte om jag har hört så kraftiga uttalanden från Skatteverket förut, i varje fall inte sammantaget. Om myndigheterna ropar vargen kommer år efter år kanske de inte får någon hjälp när vargen verkligen kommer. Det kan vara så. Jag tolkade nog Anders Borgs svar på det sättet. Min fråga kvarstår trots att jag kanske till viss del fick svar på den. Anders Borg tror fortfarande att Skatteverket kan leva upp till sina ambitioner och nå de mål som vi kräver att de ska nå. Om det är som Skatteverket säger, hur tror finansministern att det kommer att påverka signalsystemet ut till landets skattebetalare? När det gäller arbetet mot skattefusk har det gjorts en del saker, och jag tänker inte gå in på detaljer, men när kommer det vidare åtgärder?

Herr talman! Jag vet inte om Anders Borg såg Uppdrag granskning om hur folk blir utnyttjade i svartarbete. Skattefusk äter sig som en kräfta in i hela vårt samhälle. Privatmarknaden på byggsidan här i Stockholm är förstörd. Vi har många rediga företag som tappar anbud för att de blir utkonkurrerade av dem som fuskar. Det är allvarligt, och det bara växer. I sitt svar skriver Anders Borg när det gäller det verktyg vi har att bekämpa detta med, alltså Skatteverket, att han har infört ett jobbskatteavdrag. Han vägrar dock att förklara sambandet. Vad är det för samband mellan bekämpning av skattefusk och jobbskatteavdrag? Är det en teori, Anders Borg? Låt oss då höra den. Kan Skatteverket klara sig med 500 färre anställda om man inför ett femte steg i jobbskatteavdraget? Eller hur tänker du, Anders Borg? Det står ju svart på vitt att det är en effektiv åtgärd. Anders Borg talar också om HUS-avdragen. Precis som jag sade i mitt förra inlägg förekommer det många konstiga saker där. Skatteverket har dock ingen möjlighet till kontroll. Det är ett växande problem. Det är många branscher som vill ha hjälp för att kunna överleva och konkurrera. Bekämpa skattefusk! Ge Skatteverket mer muskler! Men okej, Anders Borg, det kanske är ditt svar och ditt eftermäle: Vi sänkte åtminstone skatten, och det skulle lösa problemen. Återigen, hur går jobbskatteavdrag och möjligheter att bekämpa ekonomisk brottslighet ihop?

Herr talman! Låt oss konstatera att Skatteverket har en svår uppgift som måste skötas effektivt. Även om de flesta svenskar accepterar att vi måste ha en stat och att uppgifter i denna måste skötas anser samtidigt många medborgare att de pengar de har tjänat ihop är deras egna. Den svåra uppgiften för Skatteverket är att säkra att vi får in skatteintäkterna. I grund och botten är den viktigaste funktionen där den legitimitet som medborgarna upplever att den svenska staten och de svenska välfärdssystemen har. Det är därför jag tror att vi har ett av de mest effektiva skattesystemen i Europa och världen. Man upplever Skatteverket som en väl fungerande myndighet och att pengarna används på ett effektivt sätt. Man kan få in skattepengar på två sätt, genom kontroll och service. Jag tenderar att tro att servicefunktionen är avgörande, att människor känner att de kan ringa till Skatteverket när de undrar hur regelverket ser ut och hur de ska hantera sina skattebetalningar. På flera av de riktigt stora felområdena är det snarare misstag än medvetet skattefusk som ligger bakom. Numerärt handlar det om reseavdrag respektive husförsäljningar. Jag har stor respekt för Christin Hagbergs och Marie Engströms inlägg i frågan. Jag vill inte förringa att Skatteverket upplever att de har ett bekymmer med de ekonomiska resurser de har. Det måste noggrant prövas och diskuteras inför den kommande budgetprocessen. Det måste prövas precis som alla andra äskanden. Det är inte självklart att budgetavdelningens PM om Skatteverkets äskanden ser exakt likadant ut som Skatteverkets beskrivning. Det kan finnas olikheter i beskrivningarna som gör att man noga måste se efter hur det förhåller sig och vilka resurser som ska avsättas. Jag vill också påpeka att Skatteverkets resursbehov har både ökat och minskat. Vi har en påtagligt högre användning av elektroniska deklarationer än tidigare. Det måste rimligtvis leda till lägre kostnader för Skatteverket. En del av de stigande kostnaderna är å andra sidan att man kanske inte fullt ut har haft kostnadskontroll på IT-investeringarna som kanske inte heller fullt ut har gett de resultat som man hoppats på. Avskaffandet av förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten och förändringen av fastighetsskatten har minskat Skatteverkets resursbehov. Det är alldeles tveklöst så. EU-kommissionen har ju lyft fram det stora värde som jobbskatteavdraget har när det gäller att minska skattefusk. Det är ofta skattekilen på enklare tjänster som har spelat stor roll för varför man får en stor svart sektor. När vi minskar tröskeleffekten genom jobbskatteavdrag minskar det naturligtvis riskerna för skattefusk. Det är något som EU-kommissionen har framhållit som en effektiv åtgärd mot skattefusk. Det som krävs är en kombination av åtgärder. Det är bra och effektiv kontroll, enkla regler som människor känner till och bra service från skattemyndigheten som gör att de allra flesta människor som ingenting annat önskar än att göra rätt för sig när det gäller skatter kan göra det på ett bra och enkelt sätt. Jag tycker att Skatteverkets utgångspunkt att det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel är en utomordentlig startpunkt för diskussionerna om Skatteverkets arbete.

Herr talman! Jag återvänder till rapporten som vi har fått från den nuvarande generaldirektören. Där räknas klart och tydligt upp vilka problem de förändringar som man har gjort sedan 2006 har medfört ekonomiskt. Det är bara att läsa innantill. Den problematiken har man redovisat hela tiden. Det har till och med stått i propositioner från Finansdepartementet att detta kommer att kosta för Skatteverket, men att man får ta det inom egen ram. Man har alltså inte lyssnat på Skatteverket när man har tagit upp den här problematiken. Det är naturligtvis det som är bekymret. Jag tror att vi alla är överens om att vi ska ha effektiva myndigheter i Sverige. Skatteverket ska vara en av dem. Skatteverket är duktigt. Skatteverket är ett av världens mest effektiva. Det har naturligtvis sina skäl. Man har kunnat jobba framåt. Man har kunnat utveckla verksamheten. Som de själva skriver har man möjlighet att satsa på att utveckla IT-avdelningen så att det går att använda sig betydligt mer av den servicen, det vill säga privatpersoner och företagare kan själva fixa ganska mycket utan att behöva tala med någon person. Den verksamheten har man nu varit tvungen att dra ned på eftersom man inte har några pengar. Det tycker jag är ett stort problem. Då får man ju inte den service som vi pratar om. E-deklarationer är en sak, men det finns så mycket mer. Vi värnar om legitimiteten för det svenska skattesystemet och det kräver att Skatteverket får resurser så att de klarar av att behålla åtminstone den service och det utåtriktade arbete som man har gjort hittills.

Herr talman! Jag tackar Christin Hagberg för en viktig interpellation i ett oerhört viktigt ärende. Skatteverket är centralt för att vi ska få in våra skatter. Att vi har de minsta underskotten av alla EU-länder och att vi har kunnat amortera kraftigt mellan 2006 och 2009 på vår skuld beror naturligtvis till en del på att vi, till skillnad från många andra europeiska länder, får in våra skatteintäkter i Sverige med relativt låga kostnader och relativt små skattefel. Det tycker jag är glädjande. Vi vet också att Skatteverket har en ekonomisk situation som föranleder en del frågor. Det är skälet till att vi bad dem att i sin verksamhetsbeskrivning återkomma med en fördjupad analys. Det är den vi diskuterar nu. Det är alldeles tydligt att den ger ett antal argument som måste prövas noggrant i budgetprövningen. Ett av skälen till att Sverige, till skillnad från många andra länder, har myndigheter som är effektiva är att vi har en noggrann budgetprövning. Det är ett viktigt skäl till att de med de resurser de har utför ett effektivt arbete. Även Skatteverket ska följaktligen prövas noga. Varje argument ska vägas mot att det ofta finns andra argument och synpunkter att ta in. Jag vill gärna understryka hur viktigt det är med signalsystemet och de signaler som vi politiker sänder ut. Skatteverket har en väl fungerande kontrollapparat och en väl fungerande service. Det är viktigt att man kan upprätthålla den. Om vi ger en bild av att Skatteverket inte har resurser eller möjlighet att kontrollera riskerar vi att skicka signalen att det är enkelt att fuska och komma undan. Det är inte den signalen vi ska skicka. Man ska naturligtvis betala sina skatter. Det ska vara enkelt att göra rätt och svårt att göra fel. Jag tackar Christin Hagberg och de andra deltagarna i denna debatt.