skogsbruket och dieselskatten

Fru talman! Per-Samuel Nisser har frågat statsrå- det Ulrica Messing vilka åtgärder hon avser att vidta för att det svenska skogsbruket inte ska ha sämre villkor än konkurrerande länder. Per-Samuel Nisser anför att skogsnäringen arbetar på en alltmer interna- tionell marknad som är hårt konkurrensutsatt och menar att de länder det svenska skogsbruket konkur- rerar med har lägre löner och skattenivåer. Han är av uppfattningen att särskilt den högre dieselskatten i Sverige är en orimlig konkurrensnackdel. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på den interpellationen. Vidare har Holger Gustafsson frågat mig varför regeringen inte har infriat löftena om en sänkning av dieselskatten för arbetsfordon och när jag avser att föreslå en sänkning av dieselskatten för arbetsfordon samt hur stor en sådan sänkning kommer att vara. Holger Gustafsson anför att regeringen måste skapa rimliga konkurrensvillkor för svenskt jordbruk gent- emot omvärlden och menar att bönderna pålagts extra höga skatter på dieselolja och gödsel. Han anser att regeringen måste sänka dessa skatter så att det svens- ka jordbruket kan konkurrera på lika villkor med omvärlden. Jag vill inledningsvis framhålla att riksdagen be- slutat, i enlighet med regeringens förslag, att det för energiförbrukning inom jord- och skogsbruket inte tas ut någon energiskatt och att uttaget av koldioxidskatt begränsas till 30 %. Vidare har riksdagen beslutat, även detta i enlighet med regeringens förslag, att uttaget av fordonsskatt för traktorer i jord- och skogs- bruket slopas. Därutöver har det i kommittédirektiv för översynen av skatterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel bl.a. angetts att utredaren ska bedöma effekter på jordbrukets internationella konkurrens- kraft. Regeringen har således redan dels föreslagit åtgärder för att förbättra det svenska jord- och skogs- brukets konkurrensförutsättningar, dels beslutat om översyn av vissa specifika skatteuttag för jordbruket. Några löften om en sänkning av dieseloljeskatten för arbetsfordon inom jord- och skogsbruket har inte lämnats i regeringsförklaringen. Däremot har avise- rats att en särskild utredare ska se över dieselolje- skatten för jord- och skogsbrukets motordrivna for- don. Vägtrafikskatteutredningen har nyligen lämnat en promemoria om beskattningen av dieselolja för ar- betsmaskiner. I promemorian redovisas en del av uppdraget som avser beskattningen av dieselolja för arbetsmaskiner. Utredaren har i promemorian pekat på olämpligheten av att ändra beskattningen av dieselolja för arbetsmaskiner innan de grundläggande principerna för trafikbeskattningen utretts. För det fall regeringen vill tillmötesgå kraven på en sänkt diesel- oljeskatt för arbetsmaskiner har utredaren föreslagit att dieseloljeskatten sänks till den nivå som gäller för uppvärmningsolja. Ett ställningstagande från regeringen huruvida be- skattningen av dieselolja ska förändras förutsätter att frågan först bereds. Promemorian har därför lämnats på remiss och svar ska lämnas senast den 3 juni 2002. Remissvaren kommer därefter att sammanställas och utvärderas innan regeringen tar ställning i frågan.

Fru talman! Jag får tacka statsrådet för svaret, el- ler rättare sagt för svaren - det var ju två interpella- tioner. Den fråga som vi har tagit upp har varit uppe många gånger. Det beror väl på att det den är mycket viktig och angelägen. Jag tycker att det är viktigt att vi för en politik som ger enskilda människor rätt och möjlighet att själva forma sina liv och bygga sin framtid. Det gäller inte minst för alla småföretagare. Jag tycker att det är grunden i politiken. Jag tror också på att vi ska ha som målsättning att föra en politik som är bra för hela Sverige. Det hand- lar om att skapa förutsättningar för olika regioner, för olika bygder och för olika företagare, så att de ska kunna utvecklas. Då är det flera saker som är viktiga, speciellt kanske för landsbygdsföretag. Vägnätet - ett bättre underhållet och utbyggt vägnät - diskuteras mycket och är viktigt. Sverige är ju ett avlångt land med stora avstånd. Vägnätet är viktigt inte minst för lantbruks- och skogsbruksföretagen. Andra frågor handlar om att minska krånglet med att starta och driva företag, men också det som tas upp här: att förbättra konkurrenskraften för landets jordbrukare, skogsbrukare och skogsentreprenörer. En riktig väg att gå är att få ned dieselskatten till 53 öre per liter för maskiner som används i skogs- och jordbruket. Detta är några av de förslag som vi moderater ofta tar upp. Det syftar till att skapa bättre förutsättningar för nuvarande företag, men även för att fler företag ska kunna startas. Det är genom stabila och bra före- tag som vårt land kan få tillväxt och kan utvecklas. Många kanske glömmer det, men det finns inga gen- vägar till det. Det är alltså bakgrunden till att jag skrev den här interpellationen. Långsiktiga och stabila företag kräver att vi har långsiktiga och stabila förutsättningar och villkor som är jämförbara med konkurrerande länder och företag. Därför vill jag fråga statsrådet, efter det svar vi fick, om det är statsrådets egen målsättning och regering- ens vilja att på sikt försöka sänka dieselskatten till en jämförbar nivå. Är det önskvärt?

Fru talman! Först vill jag tacka finansministern för svaret på interpellationen. Som en liten bakgrund till min interpellation om dieselskatten vill jag gärna påminna om att den eko- nomiska tillväxten i Sverige i väldigt hög grad är koncentrerad till Stockholm, Mälardalen, Göteborg och Malmö. Vi har ett betydande problem på lands- bygden när det gäller den ekonomiska tillväxten. Det är en av grunderna för min interpellation. Landsbygdens ekonomiska motor är faktiskt jord- bruket. Jordbruket genererar väldigt mycket arbetstill- fällen för de servicenäringar som hör ihop med pri- märproduktionen. Det finns väldigt många små före- tag inom servicesektorn. Så har vi hela förädlingsin- dustrin, som också hör till den motor som jag kallar jordbruket. Det råder arbeskraftsbrist i storstadsområdena, men vi har en växande arbetslöshet på landsbygden. Om vi ser lite mer generellt över Europa kan vi se att finns en gemensam EU-politik med samma produk- tionsersättningar till alla, och det råder också en gemensam marknad med en ganska tuff och hård konkurrens från andra EU-länder och också från import. Det råder kamp om försäljningspriserna. Det är okej, och vi tycker att det är rätt att det är så. Vi kan också konstatera att Sverige allmänt sett har de högsta produktionsskatterna, vilket höjer kost- naderna i alla produktionsled och därmed äventyrar svensk konkurrens. Sverige har också klimatstyrda produktionskostnader i form av framför allt högre lokalkostnader för lantbruket och jordbruksnäringen när det gäller att kunna hysa boskapsdjur. Till dessa problem och den tuffa konkurrensen kommer en dieselskatt på 312 öre per liter. Det mot- svarar, herr finansminister, 900 miljoner kronor per år. Dessa pengar måste våra lantbrukare ta in på något annat sätt för att komma i nivå med sina kolleger ute i Europa. Jordbruksverket har låtit göra en studie, en s.k. EAA-kalkyl, som visar att en svensk bonde har en inkomst som är ungefär hälften så stor som den in- komst en finsk eller en dansk lantbrukare har. Den svenska lantbrukaren har hälften av vad en finsk eller en dansk lantbrukare har. De svenska livsmedlen kostar i dag ungefär 20 % mer än livsmedlen i övriga EU. Det beror inte enbart på ICA:s och KF:s oligo- polmarknad i Sverige. Det beror också på regeringens skattepålägg i varje produktionsled, som fördyrar livsmedlen. Mot den bakgrunden, herr finansminister, undra vi kristdemokrater: Måste regeringen systematiskt pres- sa upp kostnaderna, bl.a. dieselskatten, för lands- bygdsnäringen, och därmed pressa ned lönsamheten? Detta ger en lägre ekonomisk tillväxt på landsbygden, där vi verkligen skulle behöva en tillväxt, och i för- längningen leder det till en ökad arbetslöshet just på landsbygden. Varför? är min fråga.

Fru talman! Regeringen är mycket väl medveten om betydelsen av att ge både skogsbruket och jord- bruket bättre villkor. Vi lever naturligtvis i en värld där den internationella konkurrensen, inte minst den europeiska konkurrensen, gör att vi gärna tittar på våra grannländer och deras villkor för jordbruk och, i förekommande fall, skogsbruk. Jag är medveten om att det går att hitta många länder i Europa där man har en lägre beskattning än vi på vissa områden. Omvänt finns det områden där Sverige kanske har en förmån- ligare beskattning än många länder i Europa. Så är det inte minst när det gäller fastigheter på landsbygden. Regeringen har full förståelse och respekt för att det finns skäl att se om vi också kan förbättra villko- ren för svenskt jordbruk och svenskt skogsbruk. Det var en av anledningarna till att vi med förtur gav Vägtrafikskatteutredningen i uppdrag att se över just möjligheterna att göra förändringar när det gäller dieselolja. Eftersom det behövs tid för att ta fram ett sådant förslag var det inte möjligt att lägga fram nå- got konkret förslag till budgetpropositionen i höstas. Då valde regeringen en annan väg som till någon del - om än inte av samma omfattning men likväl till någon del - förbättrar för skogs- och jordbruket, nämligen att ta bort skatten på traktorer. Det har ju också varit ett önskemål som näringen länge har haft. Ett sådant förslag kunde tas fram med kortare tid och med mindre mått av förberedelser. Det förslag som nu under hand har tagits fram av Vägtrafikskatteutredningen och som har varit ute på remiss ska bedömas inför höstens budgetarbete. Jag kan redan nu säga att det naturligtvis är angeläget att hitta en modell som gör att man kan sänka kostnader- na för jord- och skogsbruket, men samtidigt är pro- blemet egentligen detsamma som vi såg innan utred- ningen påbörjades. Det gäller att hitta ett sätt att ock- så säkerställa de minskade resurser som samhället får in från det här området på ett sådant sätt att det i för- sta hand kommer näringen till godo och att det inte blir en sammanblandning mellan de enskilda hushål- lens och näringens intresse av detta. Det är en problematik som inte är speciellt svensk. Den finns i många andra länder också, även om mycket säga att det är på en annan nivå eftersom man i en del länder har en betydligt lägre skattenivå än vi har. Men vi har också ett intresse av att det är sjysta villkor för medborgarna i vårt land, oavsett om de bor i tätorter, i större städer eller på ren landsbygd. Därför ska vi inför höstens budgetarbete noga titta på det förslag som Vägtrafikskatteutredningen har lämnat och se om det går att hantera också i vårt övriga bud- getarbete. Det får vägas mot alla andra önskemål om skatteförändring som finns, antingen det gäller jord- bruket, skogsbruket eller andra områden. Vi har självfallet tagit till oss de synpunkter som har förts fram från jord- och skogsbruket. Vi har kommit med särskilda direktiv om förtur för Vägtra- fikskatteutredningen. Vi kommer också att i samband med höstens budgetproposition skyndsamt hantera de förslag som utredaren har lagt fram.

Fru talman! Statsrådet säger att regeringen "är medveten om" och "ska se över" och "titta på" och använder andra liknande uttryck. Är man positiv kan man hoppas att inriktningen är att man vill sänka. Jag hörde inte riktigt något med den innebörden, men det kanske vi kan få höra i nästa inlägg. Jag hoppas att viljan är att få ned de här skatterna. Den andra interpellanten, Holger Gustafsson, tog upp mycket om jordbruksfrågan. Min interpellation är mer vinklad från skogsbrukets sida. Skogen har en avgörande betydelse för Sverige vad gäller ekonomi, sysselsättning och möjligheter för landsbygden att kunna leva och utvecklas. Skogsnäringen arbetar på en internationell mark- nad som är oerhört hårt konkurrensutsatt. Skogsnär- ingens förmåga att betala för råvaror påverkas bl.a. av löner, skatter, transportkostnader och möjligheter till rationaliseringar. De svenska företagen konkurrerar med många fö- retag i andra länder som har lägre löne- och skatteni- våer. Och det finns även länder som t.o.m. har olika former av stöd och bidrag till skogsbruket, men det förordar inte jag. Om skogsnäringen ska få tillgång till råvara inom landet krävs det att skogsbruket ges bra och långsikti- ga förutsättningar. Det är en av de viktigaste uppgif- terna för skogspolitiken tycker jag. Och förutsätt- ningen för ett långsiktigt och uthålligt skogsbruk är att kunna behålla en stark konkurrenskraft. En orimlig kostnadsnackdel är dieselskatten, som vi tar upp här. I dag ligger skatten på ca 2 kr per liter över EU-genomsnittet. Men variationerna är väldigt stora mellan länderna. I min interpellation gjorde jag en jämförelse med Finland och tog upp ett konkret exempel på en s.k. produktionsgrupp i skogen, en skotare som transpor- terar virket och en skördare som avverkar, alltså två maskiner. En svensk grupp kan få betala uppåt en kvarts miljon, 200 000-250 000 kr, mer än en finsk grupp i skatt på diesel. Det är naturligtvis orimliga nivåer på en sådan liten produktionsenhet. Jag tycker att det borde tala för sig själv att man ska försöka ha en inriktning som är annorlunda. Jag vill återigen fråga varför svenska skogsägare, jordbrukare eller skogsentreprenörer ska ha sämre villkor än de i andra länder som de konkurrerar med. Jag vill helt klart och tydligt försöka sänka dessa kostnader. Men är det detta som är inriktningen och viljan från regeringen?

Fru talman! Jag har avsiktligt försökt att ta upp det breda perspektivet. Dieselskatten är självklart en oerhört tydlig symbol för problemet. Det var därför som jag nämnde inkomstskillnaden mellan finska, danska och svenska lantbrukare som ligger på unge- fär 50 %. Det visar lite grann var summan till slut hamnar i de olika sammanhangen med skatter och andra villkor. Därför faller så att säga även fastighets- skatten in i den bilden. Och slutbilden är bekymmer- sam för svenska bönder. Svenska folket är ett naturälskande folk med fri- tidsboende, det rörliga friluftslivet och alla motionä- rer. Och såvitt jag förstår tar också finansministern sig ibland en löparrunda i naturen och uppskattar den, och det gör vi alla. Det är sannolikt ett nationellt allmänintresse att medborgare kan komma ut på landsbygden och njuta av allemansrätten. Men då ska naturen också vara öppen och inbjudande, och om den ska vara det är det ett ansvar för riksdag och regering att se till att det fungerar på landsbygden och att vi har en ekonomisk tillväxt, vilket jag egentligen är ute efter, så att lands- bygden får lov att växa. Jag är bekymrad över regeringens ekonomiska strypsnara när det gäller landsbygdens lönsamhet. Den är ofta väldigt tufft och tajt hållen. Jag menar att kvaliteten på allemansrätten och sysselsättningen därmed hotas. Och det är inte enbart landsbygdsbe- folkningens intresse som jag nu argumenterar för, utan det är allas vårt intresse som är viktigt. Vi önskar och vill ha landsbygden. Kommer regeringen, dvs. finansministern och jordbruksministern, att väga in också dessa kollektiva nyttigheter när det blir diskussion om dieselskatten så småningom, eller är det bara en intäktssida i budge- ten? Jag tycker att det är en väsentlig skillnad på det. En ökad ekonomisk tillväxt genom att skatten kommer på lägre nivåer kan faktiskt också skapa fler jobb på landsbygden och därmed fylla upp statsbud- geten genom att det blir fler jobb och mer tillväxt och därmed också sänka kostnaderna för arbetslösheten som vi har i dag. Slutligen vill jag fråga finansministern varför re- geringen inte riktigt vill släppa fram lönsamheten och den ekonomiska tillväxten på landsbygden och ut- nyttja EU-politikens alla möjligheter i stället för att bromsa den med exempelvis dieselskatten och andra liknande bromsar.

Fru talman! Holger Gustafsson efterlyser ett bre- dare grepp, att man inte bara ska se frågan om jord- brukets och skogsbrukets ekonomiska situation utan även se till landsbygdens tillväxtmöjligheter och framtid. Jag delar helt den uppfattningen. Jag tycker faktiskt att det handlar om mycket mer än bara om jordbrukets och skogsbrukets ekonomi. Vi ska natur- ligtvis se på hela landets växtkraft i ett större sam- manhang och naturligtvis på våra möjligheter att bibehålla en levande landsbygd och en natur som vi alla uppskattar. Jag är övertygad om att detta är en diskussion som kommer att bli mycket intensiv åren framöver, fram- för allt ur ett EU-perspektiv. Sverige hade nämligen i början av 90-talet en situation där vi kanske hade effektiviserat och rationaliserat vårt jordbruk och även vårt skogsbruk mer än många andra hade gjort. Men när vi inordnades i Europeiska unionen och fick ta över det regelsystem som man har framför allt kring jordbruket var det på sätt och vis också några steg tillbaka i vår egen process. Men vi har efterhand kunnat utveckla jordbruket med de EU-regler som finns. Men jag ser också att vi framöver kommer att behöva ta ställning, inte minst inför de nya medlems- stater som bankar på dörren till EU, för att också ändra EU:s regelverk kring jordbruket åren framöver. Och vi kommer att behöva förändra inriktningen på jordbruksstödet. Och det kommer kanske att vara nya medlemsnationer i EU som kommer att få ta del av detta jordbruksstöd. Men icke desto mindre ser jag hur angeläget det är att utifrån svenska nationella intressen se till att vi också kan använda våra resurser för att stärka landsbygden och stärka framför allt det öppna landskapet. I takt med att vi ser en ännu mer ökad effektivisering i svenskt jordbruk ser vi att det inte alltid kanske är via det traditionella sättet att driva jordbruk som det kommer att vara möjligt att hålla ett öppet landskap, utan det behövs andra insat- ser också på det sätt som vi har utvecklat under sena- re år och som säkerligen kommer att behöva förstär- kas också under åren framöver. Därför är jord- och skogsbruket en viktig del i hela landsbygdsutveck- lingen, även om jag också ser många andra metoder, medel och vägar som vi ska ha för att kunna skapa en levande landsbygd. Det är alltid svårt att göra jämförelser mellan oli- ka länder. Statens jordbruksverk och Livsmedelseko- nomiska institutet gjorde en rapport för ett tag sedan och konstaterade att just inkomstjämförelser länderna emellan när det gäller jord- och skogsbruk är väldigt vanskliga att göra. Det är svårt att generellt säga att svenskt jord- och skogsbruk skulle ha en mycket sämre konkurrenssituation än andra länder. Man kan peka just på transportområdet där vi, precis som in- terpellanterna säger, har högre skatter framför allt på dieselområdet. Det är alldeles riktigt. Det finns andra områden där vi kanske har en mer förmånlig situa- tion. Det är i sista hand en sammanvägning som man måste göra av dessa olika aspekter för att se på vilket sätt som vi kan stärka svenskt jordbruk och svenskt skogsbruk i fortsättningen med det regelverk som EU har, med de statsstödsregler som finns och allt annat. Vi ska naturligtvis, på samma sätt som vi gjorde i höstas när vi föreslog riksdagen att besluta om att ta bort traktorskatten, se i vad mån det är möjligt att komma fram också när det gäller dieselskatten för jord- och skogsbruket. Jag är medveten om att det finns svåra gränsdrag- ningsproblem. Det är inte bara jord- och skogsbruket som är användare av dieselolja i dessa transportsam- manhang. Byggindustrin och entreprenadföretagen använder också i stor utsträckning dieselolja. Och avsikten är i första hand att stärka jord- och skogs- bruket och inte andra näringar. Därför gäller det att hitta en teknik och framkomstvägar så att man kan nå det avsedda syftet. Men vi är öppna för en sådan fortsatt diskussion för att se på vilket sätt som man kan hitta bättre villkor för svenskt jord- och skogs- bruk i fortsättningen inom ramen för de ekonomiska resurser som vi kan ha när vi i höst ska göra en bud- getproposition.

Fru talman! Jag tycker att det är en bra diskussion och ett bra resonemang som statsrådet för, nämligen frågan om en levande landsbygd och växtkraften i hela samhället och i hela landet. Det är naturligtvis detta som det handlar om. Detta är en viktig fråga. Svenskt jord- och skogsbruk utgör basen för så mycket mer än bara för det företag, den produktions- grupp eller den entreprenör som kör i skogen. Det finns siffror som visar att det är över 600 000 perso- ner som i förlängningen jobbar med verksamheter som är kopplade till jord och skog. Frågan har också den bredden i förlängningen. Man kan säga att jord- och skogsbruk är en mycket viktig motor i det svens- ka näringslivet och i den svenska industrin. Skogsnäringen är den största exportnäringen med en nettoexport på 70-75 miljarder. Det är enorma summor som kommer in den vägen. Men i dag pres- sas många av de enskilda jord- och skogsbrukarna av en hård och otillfredsställande lönsamhet. Det är de frågor som jag har velat ta upp här. Och jag tycker att det är i den delen som vi kan påverka politiskt, bl.a. skattefrågorna. Jag och Moderaterna tänker fortsätta att driva frågan att försöka få ned dieselskatten till 53 öre. Jag hoppas att statsrådet också tar tag i detta så att det händer någonting framåt så snart det går.

Fru talman! Herr finansminister! Jag sitter med i Västra Götalands skattestyrelse, som i dag har haft ett av sina möten i Tidaholm. Jag har avstått från det mötet för att vara här och möta finansministern i denna för hela landsbygden viktiga skattefråga. Den fysiska landsbygden blomstrar i dessa dagar, men landsbygdens ekonomi blomstrar tyvärr inte. Det behövs en ekonomisk tillväxt och en framtidstro på svensk landsbygd. Och varför skulle inte en sådan kunna komma från finansministern nu? I morgon, tisdag den 28 maj, samlas Sveriges lantbrukare till LRF:s riksstämma i Växjö. Det skulle kunna vara en mycket lämplig plats för finansminis- tern att tillkännage att dieselskatten tas bort från den 1 juli 2002. Jag erbjuder mig att personligen betala finansministerns resa till Växjö, så att det inte behö- ver belasta statsbudgeten.

Fru talman! Jag tackar för alla generösa erbjudan- den. Jag höll på att säga att Finansdepartementet aldrig säger nej till inkomster, så skicka pengar - jag ska lämna postgironumret sedan. Det kanske är det mindre hindret i sammanhanget. Det större hindret är väl att vi först och främst inför hösten måste göra en totalbedömning av vilket utrymme det finns för eventuella skattesänkningar. Jag har tidigare offent- ligt sagt att det med tanke på den tillväxttakt vi har haft, som är en följd av den internationella konjunk- turdämpningen, inte finns samma förutsättningar i höst som har funnits de senaste åren. De skattesänkningar om ungefär 60 miljarder kro- nor som vi har kunnat genomföra under mandatperio- den har varit av stor vikt både för enskilda, löntagare, och för företagare och pensionärer. Även om det handlar om betydligt mindre utrymme i höst är det icke desto mindre viktigt att prioritera bland olika angelägna önskemål. Det här finns med på den listan. Jag vill definitivt skicka med interpellanten att när nu Lantbrukarnas riksförbund har sin riksstämma och diskuterar sin framtid finns det anledning att upp- märksamma detta önskemål. Den insats som vi gjorde via sänkt traktorskatt i höstas hade kanske inte lika stor ekonomisk omfattning som man hade trott från näringens sida, men jag tror att den är betydelsefull. Men den är inget slutsteg, utan vi är beredda att gå vidare och ska se om vi kan hitta en modell. Det finns avgränsningsproblem mot byggmaterialindustri, ent- reprenörer och andra, men det är möjligt att det går att hitta någon form av modell. Vi är öppna för såda- na resonemang och synpunkter inför hösten. Vi får se om vi kan hitta ett utrymme i höstens budgetproposi- tion.