Skolinspektionens utökade uppdrag

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att kostnaderna för den tillkommande byråkratin inte ska öka på ett sätt som urholkar möjligheten till faktiska insatser i skolan. Frågan föranleds av en granskning i medierna av Skolinspektionens tillsyn av en friskolekoncern respektive regeringens förslag om att Skolinspektionen ska få utökade resurser. Sköld har även frågat mig hur jag avser att agera för att lärares och rektorers tillkommande administration inte ska gå ut över deras arbetsmiljö och undervisningens kvalitet.

Trots att alla elever har rätt till en god utbildning med hög kvalitet fann Skolinspektionen brister på omkring hälften av de skolor som valdes ut för tillsyn under 2022. Regeringen tycker inte att det är acceptabelt. För att Skolinspektionen ytterligare ska kunna verka för att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö behöver myndigheten öka sin närvaro och göra fler inspektioner, bland annat fler oanmälda besök. Kapaciteten i Skolinspektionens verksamhet behöver stärkas. Det är därför som regeringen har föreslagit att en utbyggnad av Skolinspektionens verksamhet inleds från och med 2024 och att medel tillförs för det.

Skolinspektionen har sedan januari 2023 fått ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister, särskilt när allvarliga missförhållanden återkommer i verksamheten. Som framgår av ett tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan (U2022:08, dir. 2023:109) vill regeringen göra Skolinspektionens sanktioner ännu mer effektiva. Det ingår i utredningens uppdrag att överväga om förutsättningarna bör ändras så att bland annat Skolinspektionen får större möjligheter att ingripa till exempel utan krav på att huvudmannen inte följt ett tidigare föreläggande eller utan krav på att missförhållandet måste vara allvarligt. I uppdraget ingår också att utreda och föreslå hur skärpta viten och sanktionsavgifter kan införas bland de tillsynsingripanden en tillsynsmyndighet kan använda. Regeringens målsättning är att kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister.

När det gäller frågan om lärares och rektorers arbetsmiljö vill jag nämna att regeringen i juni 2023 gav en särskild utredare i uppdrag att genomföra en bred översyn som syftar till att förskollärarnas och lärarnas arbetstid kan frigöras från administration för att till större del ägnas åt undervisning och uppgifter som tillhör undervisningen (U2023:01, dir. 2023:72). Utredaren ska lämna förslag oavsett om den administrativa uppgiften skapats på statlig nivå, huvudmannanivå eller skolenhetsnivå. Det kommer i förlängningen att främja barns och elevers utveckling och lärande.

När det gäller rektorers administrativa börda har skolhuvudmännen ett viktigt ansvar för att se till att verksamheten har de resurser och förutsättningar som krävs. I nästa led är det rektorn som leder verksamheten, fördelar resurserna inom enheten och fattar beslut om den inre organisationen.

I slutändan syftar Skolinspektionens ökade närvaro till att verka för att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Kostnader avseende det bör ses i förhållande till vad ofullständig eller bristfällig utbildning kostar den enskilda individen och samhället på kort och lång sikt.

Herr talman! Jag tackar skolministern för ett ändå utförligt svar.

6 miljoner kronor och 5 000 timmar är vad Skolinspektionen har uppgett för Dagens Nyheter att det har gått åt för inspektionen att granska en fristående skolhuvudman. Låt mig påminna om att det finns många hundra fristående skolhuvudmän i landet, men en enda skolhuvudman har inneburit 5 000 arbetstimmar. Och regeringen säger att det nu ska granskas mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Lotta Edholm säger att kostnaden för granskningen ska ställas mot kostnaden för bristfällig utbildning, det vill säga ofullständig eller bristfällig utbildning kostar samhället pengar på kort och lång sikt.

Vi har inte råd att ha skolor i vårt skolsystem som har som överordnat syfte att ge vinst till ägarna. Att driva skola borde helt enkelt inte få vara affärsverksamhet eftersom det leder till bristfällig eller ofullständig utbildning. I samband med den granskning som Dagens Nyheter har gjort har man träffat en gammal elev som har gått den nämnda koncernens program för elektriker. Eleven fick göra APL hos en grossist, vilket innebar att sortera skruvar.

Vi har i tidigare debatter tagit upp elever som går transportprogrammet hos en annan skolhuvudman, men de får inte behörighet att framföra de fordon som de ska jobba med. Vi har debatterat hästgymnasier som saknar hästar.

Kan vi sluta att låtsas som att vinstintresset på skolmarknaden skulle vara bra för eleverna? I stället för att göra något åt grundproblemet vill regeringen tämja vinstintresset med mer kontroll och mer byråkrati.

Lotta Edholm fick uttala sig i samband med granskningen. Den fråga som jag hade tänkt ställa har en journalist insiktsfullt redan ställt till Lotta Edholm, nämligen om det inte vore enklare att ta bort drivkraften genom att förbjuda vinstuttag helt.

Lotta Edholm svarade att hon "kan leva med att en skola gör en liten vinst genom att bedriva god undervisning men kanske spara in på byråkratin".

Det är en sådan självmotsägelse, för samtidigt som regeringen lägger ännu mer resurser på tillsyn och granskning måste de motsvaras av huvudmännen. Det kostar alltså massor av tid och byråkrati att bli tillsynad. Och som skolministern själv konstaterade i Dagens Nyheter innebär en tillsyn inte nödvändigtvis att alla kvalitetsproblem på en skola rättas till.

Regeringen fortsätter att hälla pengar på tillsynen och nya pålagor på lärare och rektorer samtidigt som listiga vinstdrivande aktörer fortsätter att ta ut pengar som skulle ha gått till elevernas utbildning.

Min fråga till Lotta Edholm blir i stället den här: Hur mycket byråkrati tycker skolministern att det ska få kosta att bevara vinstuttagen?

(Applåder)

Herr talman! Mer än 400 000 barn och elever går i dag i våra fristående skolor eller förskolor.

Våra friskolor är en viktig och vital del av Skolsverige; det måste sägas. De ger ökad pedagogisk mångfald, kvalitetshöjande konkurrens och utveckling av nya effektiva arbetsmetoder. Föräldrar och barn ges också större möjlighet att finna just den skolform som passar just dem. Det kan handla om behovet av en tryggare och lugnare klassrumsmiljö med studiero eller en annan typ av pedagogik som våra kommunala skolor inte alla gånger kan leverera. Sverige behöver sina friskolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Just för att vi värnar våra fristående skolor och ser mervärdet de ger måste vi också se till att oseriösa aktörer håller sig borta från skolvärlden. Det har detta visat.

Det är därför vi nu via Tidöavtalet utreder skärpta ägarprövningar vid start och övertagande av skola, skärpta ekonomiska garantier och återkrav av skolpeng vid brott. Vinstutdelning ska inte få förekomma de första åren vid skolstart för att garantera långsiktigt ägande.

Vi utreder även skärpta viten och sanktionsavgifter, utdelningsbegränsningar och skärpt insyn i fristående skolor, såväl juridiskt och ekonomiskt som pedagogiskt, samt ytterligare skärpta granskningar av skolor med konfessionell inriktning för att bland annat komma till rätta med problemet med extremism och islamism på våra muslimska friskolor. Det sista är mer angeläget än någonsin.

Herr talman! Socialdemokraterna har innehaft regeringsmakten i mer än 20 år sedan friskolereformen 1992. Under alla dessa år har de inte lyft ett finger för att åtgärda eventuella brister och reformera systemet - inte ett.

I samband med valrörelsen och nu i opposition låter de helt plötsligt som goda socialister och kommer med det ena vänsterpopulistiska förslaget efter det andra. Det är oseriöst, och det saknar helt trovärdighet.

Med den här regeringen med stöd av SD ersätter vi socialdemokratisk passivitet med efterlängtad och nödvändig handling.

Herr talman! Jag är tyvärr helt övertygad om att Skolinspektionen behöver både mer pengar och nya direktiv för hur man ska arbeta gentemot de friskolor och kommunala skolor som faktiskt inte sköter sig. Ungefär hälften av de granskade skolorna i den särskilda granskning man gjorde uppvisade ju problem.

Jag kan därför inte riktigt förstå varför Socialdemokraterna vill dra in på Skolinspektionens medel på det sätt man gör när man riktar kritik. Det ligger väl i varje fall i farans riktning, då man inte tycker att de här pengarna behövs.

Jag tycker att den senaste tidens diskussioner om inte minst skolor som uppenbarligen har IS-terrorister anställda ger vid handen att den svenska skolinspektionen faktiskt behöver större resurser. Det är för mig alldeles uppenbart. I någon mening kan man väl säga att det är utökad byråkrati, men den byråkratin är ju till för att elever ska kunna få den undervisning de faktiskt har rätt till.

Vi ska se till att de aktörer som finns i friskolesektorn inte finns där för att det viktigaste för dem är att göra vinst. Men vi ska också se till att kommunala skolor sköter sitt uppdrag på ett sådant sätt att man inte riskerar till exempel att möta brottslingar eller IS-terrorister i verksamheten. Jag tycker faktiskt att det är rätt viktigt.

Herr talman! Till att börja med måste jag bemöta Anders Alftbergs påstående om "socialdemokratisk passivitet".

Det är ju Anders Alftbergs parti som tillsammans med den samlade borgerligheten har stoppat vartenda förslag som vi har lagt fram i den här kammaren under de senaste två mandatperioderna, förslag som hade kunnat komma till rätta med de här problemen. Hade Anders Alftberg suttit här då hade han röstat nej till våra förslag om att begränsa vinstuttagen, för det gjorde hans parti. Det gjorde Liberalerna också. Vartenda förslag som vi har lagt fram. Det har inte funnits någon socialdemokratisk passivitet. Det har funnits sverigedemokratisk vilja att bevara vinstuttagen. Det är vad som har funnits, och den finns kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men nu vill man se ut som om man gör något. Regeringen och Sverigedemokraterna är ivriga att se ut som att de ska göra något åt det här problemet eftersom det finns folkligt stöd för att göra något åt det. Men de är så ivriga att de tar i så att de håller på att spricka, och vad det kommer att göra är att knäcka lärarkåren och skolledarna under en ny flodvåg av administration.

Det handlar inte om att vi avvisar regeringens pengar till Skolinspektionen, som Lotta Edholm talar om här. Hon vet att det inte är sant. Det handlar om att vi tänker att linjen att ge Skolinspektionen ett helt nytt uppdrag som ska bygga på att granska kvalitetskriterier kommer att utlösa en helt ny flodvåg av administration i verksamheten.

Det kostade 6 miljoner att inspektera regelefterlevnaden i Thorengruppens skolenheter - regelefterlevnaden, inte kvaliteten. Det nya uppdraget kommer att vara att inspektera också kvaliteten. Hur mycket ska det få kosta, Lotta Edholm, att se ut som att man gör något åt vinstuttagen?

Jag tycker att det är fräckt att stå här och hitta på och tillskriva mig uppfattningar om min politik, både av Alftberg och av Edholm.

Vi har länge trott att vi skulle behöva betala friskolornas vinstuttag bara en gång. Det vill säga att de pengar som läcker ur systemet, som skulle gå till barnens utbildning, skulle vi bara behöva betala en gång. Men med den här regeringens politik, den här regeringens envetna skydd av bolagens möjligheter att ta ut vinst, kommer vi att få betala dem igen i mer resurser till tillsyn och igen i ökad administration och byråkrati ute på skolenheterna.

Det här kommer att ta resurser från undervisningen. Varenda krona som Lotta Edholm tillför Skolinspektionen hade man kunnat använda för att göra insatser som landar i verksamhet i stället för i tillsyn. Varenda timme som en rektor lägger på att svara på Skolinspektionens frågor hade rektorn kunnat lägga på sitt pedagogiska ledarskap i stället.

Den kostnaden kan inte Lotta Edholm bortse från, och därför tycker jag att hon borde svara på min fråga i stället för att gå till låga attacker och lägga ord i munnen på mig. Hur mycket ska byråkratin få kosta? Hur mycket ska det få kosta att bevara vinstuttagen, Lotta Edholm?

(Applåder)

Herr talman! Socialdemokraten Linus Sköld menar i sin interpellation att lösningen för att slippa dyra, omfattande inspektioner är att införa ett så kallat vinstförbud. Detta är faktiskt befängt. De förslag som Socialdemokraterna har lagt fram skulle nämligen leda till att många av våra fristående skolor skulle få lägga ned. Beräkningar visar att med Socialdemokraternas förslag, som de har sett ut, skulle 60-70 procent av våra friskolor få slå igen på relativt kort tid. Det skulle vara orealistiskt att göra så.

Våra kommuner kommer också i så fall att i ett svep få ta emot ungefär 86 000 nya grundskoleelever. Vidare kommer våra kommuner att snabbt tvingas etablera ungefär 370 nya grundskolor. Kommunala skolor som i dag är överfulla kommer att bli än mer överfulla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den föreslagna politiken från Socialdemokraterna utgör ett större hot än våra friskolor eventuellt gör. Den kommer att leda till organisatoriskt kaos. Med den föreslagna socialdemokratiska politiken kommer vi att få en stegrande arbetsbelastning på våra kommunala skolor och en sämre studiemiljö.

Lejonparten av de inspektioner och de fällningar som sker gäller för övrigt kommunala skolor, särskilt när det gäller skolmiljö, säkerhet och trygghet. Bara i min kommun fick våra kommunala skolor 16 miljoner i eventuella viten.

Här finns alltså oerhört mycket att göra. Vi behöver ha en skolinspektion med muskler och resurser för att komma till rätta med inte bara friskolornas utan också våra kommunala skolors eventuella svårigheter.

Herr talman! Jag ber om ursäkt om jag trodde att denna debatt skulle handla om huruvida Skolinspektionen ska ha mer eller mindre resurser. Det var lätt att tro det när man läste interpellationen, för den handlar nämligen om att Skolinspektionen får alldeles för mycket pengar för sitt uppdrag.

Jag är helt övertygad om att svensk skolinspektion behöver stärkas på många olika sätt, bland annat genom de skärpta uppdrag man har haft riktade mot extremism och islamism - oerhört viktigt. Vi ser stora problem i friskolesektorn, som måste granskas.

Vi har tidigare haft en debatt här om friskoleutredningens uppdrag att ta bort vinsterna som det absolut viktigaste incitamentet för att driva en skola. Det är viktigt att vi fortsätter det arbetet. Men även givet detta behöver svensk skolinspektion stärkas, för vi har så många problem i våra svenska skolor. Att vi nu har IS-krigare i våra svenska skolor tycker jag är ett utmärkt exempel på varför Skolinspektionens uppdrag behöver både utökas och faktiskt också få mer pengar.

Herr talman! Jag tycker att även Anders Alftberg ska, som jag vädjade till Lotta Edholm om i mitt inledningsanförande, sluta låtsas som att vinstuttagen är bra för svenska elever. Sluta låtsas som att de leder till ökad kvalitet! Sluta låtsas som att det är bra för elevernas utbildning att aktiebolag kan dela ut vinst till ägarna! Kan vi bara sluta låtsas det? Det är inte så.

Den som har intresse av att tjäna pengar måste göra vad den kan för att dölja eventuella brister i sin verksamhet. Ryktet är som bekant allt för en skolhuvudman som vill tjäna pengar. Vi har debatterat även detta förut, Lotta Edholm - hur skolor gärna förskönar bilden av sin egen verksamhet i sin marknadsföring.

Samtidigt omfattas ju inte friskolor av offentlighetsprincipen. Detta ger anställda som vill varna för brister mindre trygghet att göra det. Det ger medierna sämre förutsättningar att granska verksamheten.

Denna typ av bristande transparens är också en bidragande orsak till behovet av en allt större inspektion. Om man på riktigt ville åtgärda dessa problem hade en bra första åtgärd varit att införa offentlighetsprincipen i de fristående skolorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men det vi på riktigt behöver göra är att stoppa vinstintresset och öka transparensen så att vi inte måste dränka skolans personal i en ny flodvåg av administration.

(Applåder)

Herr talman! Rubriken för denna interpellation är Skolinspektionens utökade uppdrag, och det handlar i huvudsak om vilket jättestort problem det är att Skolinspektionen nu får mer resurser och nya uppdrag. Jag tycker att både resurstillskottet och uppdragen är bra och viktiga.

Skolinspektionen har en korrigerande effekt, det vill säga att när man ser brister ska man säga till skolorna att de ska åtgärda dem. Därför finns detta med vitesföreläggande, till exempel. Nu har vi lagt fram ett förslag för friskoleutredningen om att man också ska kunna ge böter, helt enkelt - inte bara viten utan också böter för den som begår misstag. Jag tycker att det är helt rätt väg att gå.

Men Skolinspektionens granskningar, oavsett om det är inspektion eller tillsyn, har också en preventiv effekt; de kan också öka kvaliteten. När skolor ser vilka brister Skolinspektionen ser på andra skolor kan detta leda till att de ser över sin egen verksamhet. På det sättet är denna typ av inspektionsverksamhet väldigt viktig.

Jag tycker att Skolinspektionens verksamhet är oerhört viktig i det svenska skolväsendet, och jag är övertygad om att vi kommer att behöva mer av detta i framtiden, givet de problem vi faktiskt ser.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.