Skolor som lämnar oriktiga uppgifter

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig vad jag avser att göra för att komma till rätta med de avarter som vinstintresset i skolan skapar. Han har även frågat hur jag avser att agera för att säkerställa att Skolinspektionen och elever och föräldrar har tillgång till riktiga och sakliga uppgifter om skolors verksamhet.

Alla huvudmän inom skolväsendet - kommunala och enskilda, vinstdrivande och idéburna - ska konkurrera med kvaliteten på sina utbildningar. Elever och deras vårdnadshavare ska kunna lita på den information som ges om olika skolor och deras utbildningar. Detta är en förutsättning för ett fungerande och informerat val av skola.

Enligt 26 kap. 25 § skollagen (2010:800) ska en huvudman lämna sådana uppgifter till Skolverket om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljningen och utvärderingen. De uppgifter som skolhuvudmännen lämnar till Skolverket ska vara korrekta och spegla de verkliga förhållandena. Skolverket får förelägga den som är uppgiftsskyldig att fullgöra sin skyldighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skolverket ska enligt förordningen (2015:195) om ett nationellt informationssystem för skolväsendet göra vissa uppgifter om skolenheter tillgängliga för allmänheten i ett nationellt informationssystem. Det är fråga om uppgifter på skolenhetsnivå om bland annat andelen lärare med lärarlegitimation, lärartäthet och tillgång till specialpedagoger, tillgång till skolbibliotek, förelägganden från Skolinspektionen, resultat i brukarundersökningar samt resultatutveckling i form av betygsresultat och genomströmning. Självklart omfattar statistiken alla skolor, såväl kommunala som fristående. Informationen tillhandahålls i Utbildningsguiden på Skolverkets webbplats.

Även kommunerna har ett lagreglerat informationsansvar. Kommunen ska enligt 29 kap. 19 § skollagen informera vårdnadshavare och elever om utbildning i skolformer för barn och unga inom skolväsendet och om sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. och som erbjuds i eller av kommunen.

För att elever och vårdnadshavare ska kunna göra ett väl informerat skolval, baserat på relevanta och korrekta uppgifter om de olika skolorna, måste sådan information vara lättillgänglig. Skolverkets Utbildningsguiden och kommunerna tillhandahåller sådan information. Regeringen avser att införa ett tydligt regelverk som baseras på ett gemensamt och obligatoriskt skolval, understött av bättre information till föräldrar och elever om vilka valmöjligheter som finns. Arbetet med att föra frågan framåt pågår inom Regeringskansliet.

Utöver detta vill jag nämna att regeringen har påbörjat den mest omfattande omläggningen av friskolesystemet sedan systemet infördes, som kommer att innebära en mängd åtstramningar för oseriösa och olämpliga aktörer, exempelvis vinstutdelningsbegränsningar, möjlighet till återkrav av skolpeng, hårdare krav på långsiktigt ägande samt högre vitesbelopp och skarpare sanktioner för både fristående och kommunala huvudmän.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Skolor ska konkurrera med kvalitet, säger ministern, och ändå har följande inträffat. I slutet av april avslöjade Dagens Nyheter att en skolkoncern som på sin hemsida uppger att man inte har några vinstdrivande krav har delat ut miljonbelopp i vinster till ägarna de senaste åren. Samma skolkoncern skriver också i kommunikationen på sin egen hemsida att man använder skolpengen till att anställa de bästa legitimerade lärarna, med lång erfarenhet och hög pedagogisk kompetens. Enligt Skolverkets statistik, avslöjar Dagens Nyheter, har bara 50 procent av koncernens matematiklärare legitimation.

Koncernen uppger också på sin hemsida att man sätter betyg utifrån det svenska betygssystemet. Enligt den svenska skollagen ska, som känt, de nationella proven tillskrivas särskild vikt vid betygsättningen. Den här koncernen sätter betyg som avviker rejält uppåt jämfört med de nationella proven. Man har till och med fått kritik för detta av Skolinspektionen.

Koncernen far alltså med osanning när man själv får berätta om sin verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I sitt svar här i dag redogör Lotta Edholm förtjänstfullt för vilka regler som gäller för huvudmäns skyldighet att lämna uppgifter till Skolverket och för verkets och kommunernas skyldighet att informera vårdnadshavare om skolors verksamhet. Det är ju bra, även om jag tycker att mer behövs i detta avseende. Offentlighetsprincipen borde införas så att alla uppgifter om alla skolor blir offentliga. Detta har jag och ministern debatterat förut, och för att inte ta om den debatten ska jag i stället påpeka den uppenbara bristen i det svar som ministern har lämnat här i dag.

De oriktiga uppgifter, det vill säga de lögner, som denna skolkoncern har levererat är publicerade på koncernens egen hemsida. De har avslöjats av DN genom en jämförelse mellan det som koncernen påstår om sin verksamhet på sin egen hemsida och det som offentlig statistik och handlingar som myndigheter publicerat säger om samma verksamhet. Lotta Edholms svar om myndigheternas arbete och skyldigheten att lämna uppgifter till myndigheterna är alltså till viss del irrelevant i detta sammanhang. Så länge det finns pengar att tjäna på att försköna bilden av sin egen verksamhet kommer friskolor att fortsätta göra det.

Skolinspektionen säger i artikeln i Dagens Nyheter att man inte kan ingripa eftersom man inte har något lagstöd när det gäller information som skolhuvudmän lämnar om sin egen verksamhet på till exempel hemsidor.

Då kommer ju flera andra kanaler att omfattas av samma brist på regler, nämligen direktreklam, annonser, webbplatser och trycksaker. Alla kan vara fulla av halvsanningar och osanningar och ljug utan att tillsynsmyndigheten kan ingripa. Det problemet adresserar ministern inte i sitt svar.

Jag ska prova att ställa frågan så här i stället: Hur ska ministern se till att skolor inte far med osanning om sin verksamhet i syfte att tjäna pengar? Om svaret skulle vara detsamma som tidigare, alltså att myndigheternas information ska bli bättre, betyder det då att ministern samtidigt kommer att lägga fram förslag om att förbjuda annan marknadsföring av skolor?

Herr talman! Det är naturligtvis otroligt viktigt att den information som ges är tillförlitlig, och det är därför som vi nu arbetar med bland annat ett förslag om ett gemensamt kösystem. Där ska det också vara information som är säkerställd, så att den är att den är korrekt. Jag ser framför mig att informationen ska handla om betyg, resultat på nationella prov, lärarbehörighet och så vidare.

Det är klart att skolor som ljuger om hur förhållandena är måste inspekteras och granskas betydligt hårdare än i dag. Därför har vi också gett ett särskilt tillsynsuppdrag till Skolinspektionen - eller rättare sagt kommer vi att göra det - att följa upp resultaten utifrån objektiva kvalitetskriterier.

Skolinspektionen ska också göra fler tillsynsbesök, helst oanmälda, och det ska bli mer besök och tillsyn i skolor som tidigare har fått nedslag.

Men det finns också något som heter marknadsföringslagen. Den innebär att man som aktör inte kan ljuga precis hur mycket som helst. Om man säger att man har ett visst antal behöriga lärare och marknadsför det på det sättet och det sedan visar sig att man inte har det är det helt klart inte förenligt med den lagstiftning som finns i dag. Skolinspektionen måste få betydligt större mandat att agera mot aktörer som inte uppfyller den lagstiftning som finns. Det är framför allt också viktigt för föräldrarna att veta vad de ska titta efter, vad som är sant och vad som inte är sant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tolkar det svaret som att skolministern inte är beredd att gå fram med ett förslag om att förbjuda annan marknadsföring av skolor. Det kommer alltså att finnas parallell information som inte kan vidimeras. Det vill säga att de uppgifter som skolorna själva uppger i sin marknadsföring behöver inte stämma överens med den information som finns i de offentliga statistikdatabaserna och så vidare.

Detta är inget nytt fenomen. Jag tänkte ta några ytterligare exempel. I mars 2014 avslöjade SVT:s Uppdrag granskning att förskolekoncernen Hälsans förskola inte var så värst hälsosam, i alla fall inte för de barn som gick i den. Förskolebarnen serverades knäckebröd och vatten i stället för den allsidiga kost som företaget självt uppgav, samtidigt som bolaget gjorde flera miljoner i vinst varje år. Efter avslöjandet bytte bolaget namn. Numera är det känt som Tellusgruppen.

"Jag tror att fritt skolval och fri konkurrens medför risk för glädjebetyg", sa skolminister Jan Björklund till Svenska Dagbladet i augusti 2009. Klipp till i mars i år. Då avslöjade nämligen Dagens Nyheter att en friskolerektor kopplade lärares löneutveckling till de betyg som lärarna satte. Förutom att detta uppenbart handlar om komprometterad myndighetsutövning är det också ett tydligt resultat av just det som den dåvarande utbildningsministern konstaterade 2009.

De vinstdrivande skolhuvudmännen har starka motiv att försköna bilden av sin egen verksamhet. Höga betyg är en klar marknadsfördel. Det har också visats på systemnivå att de som har intresse av att tjäna pengar i högre grad sätter oskäligt höga betyg i sina verksamheter. Att ljuga och kompromettera för att framstå som attraktiva för eleverna ingår liksom som ett av marknadsföringsknepen.

Om skolministern tror sig kunna kontrollera bort alla avarter som vinstintresset i den svenska skolan leder till - ja, då tror hon fel. Den skolkoncern som jag tog som mitt första exempel och som också var anledningen till interpellationen har ljugit för Skolinspektionen och sagt att man har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med de för högt satta betygen. Men när Skolinspektionen följde upp detta två år senare visade det sig att skolkoncernen inte hade vidtagit några åtgärder. Man har fortfarande lika höga betyg i jämförelse med de nationella proven.

Det duger inte att säga att vi ska ha strängare inspektion och fler tillsynsbesök. Det kommer inte att leda till att vi kommer till rätta med problemen. Det vi behöver göra upp med är att det finns huvudmän som driver skola i syfte att tjäna pengar.

Jag tänker mig att skolministern vill ha kvar skolmarknaden som den är. Om en marknad ska fungera måste kunderna eller i det här fallet elever och föräldrar kunna göra välinformerade val. Då duger det liksom inte att vi har skolor som fifflar upp betygen så att de inte speglar elevernas faktiska kunskaper. Det duger inte att vi har förskolor som påstår sig vara hälsosamma fastän de inte är det eller att vi har koncerner som påstår sig ha de bäst utbildade lärarna fast de inte har det - eller för den delen att vi har koncerner som påstår att de inte delar ut vinst fastän de gör det. Det duger liksom inte. Det är inte möjligt för eleverna att göra välinformerade val i ett sådant system.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur ska skolministern tillse att vårdnadshavare och elever ska kunna göra välinformerade val om hon vill ha kvar det här systemet?

Herr talman! Det är en rad frågor som Linus Sköld ställer. Detta med glädjebetyg, som jag tycker ska kallas fuskbetyg, måste vi komma till rätta med. Vi har nu i Regeringskansliet påbörjat ett arbete för att säkerställa att nationella prov tydligare kopplas till betygsättningen. Den förra regeringen tog vissa steg för att komma till rätta med detta, men det var uppenbarligen inte tillräckligt.

Det är intressant att lärosätena nu har börjat reagera mot skolor som sätter avsevärt för höga betyg. Men man ska komma ihåg att detta är ett systemfel över huvud taget. Det är hela 40 procent av alla elever i årskurs 9 som får ett högre betyg i matematik än de har presterat på nationella prov samma år. Samtidigt vet vi att kunskaperna i matematik sjunker. Detta är en enormt viktig sak för regeringen att ta itu med.

Vi måste göra något åt fuskbetygen. Ett sätt är att få en tydligare koppling mellan betyg och nationella prov. Jag tror att det är en del skolor som inte riktigt har förstått att betygsättning är myndighetsutövning. Det man håller på med är lika viktigt som all annan myndighetsutövning. Ett stort problem är också den press som många skolor och lärare utsätts för av föräldrar som tror att deras barn är betydligt duktigare i ämnena än de de facto är.

Detta lagstiftningsarbete påbörjas nu för att ta fram förslag till åtgärder som är betydligt hårdare än vad vi har sett hittills på det här området.

Jag tycker att Linus Skölds idé om att förbjuda annan marknadsföring av skolor är intressant. Jag tar till mig den idén. Jag tror att det är otroligt viktigt att man har objektiv information samlad på ett ställe. Men det bygger naturligtvis också på att man verkligen får in den informationen. Skolinformationsutredningen kommer att lämna sin första rapport nu i dagarna, faktiskt. Det handlar om att säkerställa tillgången till information eftersom det har varit så problematiskt med GDPR och annat.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Det var ett glädjande besked att ministern avser att överväga att reglera marknadsföringen av skolor.

Jag hör ministern säga att ett sätt att komma till rätta med glädjebetygen skulle vara att koppla dem tydligare till de nationella ämnesproven. Ett sådant arbete påbörjades när vi satt i Regeringskansliet - det är alldeles riktigt.

Jag tycker att glädjebetyg eller fuskbetyg - jag instämmer i ministerns bedömning - är fusk och fiffel. Det ska inte kallas för glädje. Det är orättvist, och det gör att elever får orättvisa chanser att ta sig till nästa steg i utbildningskedjan.

Ett annat sätt, eller kanske ytterligare ett sätt, än att koppla detta till de nationella ämnesproven kan vara att göra upp med marknadsskolans drivkrafter. Att det finns pengar att tjäna på att sätta höga betyg är en avart. Det leder till denna typ av problem och underblåser och förstärker denna typ av problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fiffel, fusk, mygel och ljug kommer sig av att det finns skolhuvudmän som kan tjäna pengar på att fiffla, fuska, mygla och ljuga. Det är så drivkrafterna i detta system ser ut. Så länge det finns pengar att tjäna på att blåsa upp och försköna bilden av sin egen verksamhet kommer fristående huvudmän som driver skolor för att tjäna pengar att fortsätta fuska, fiffla, mygla och ljuga.

Är ministern också beredd att fundera på om vi borde göra något åt grunderna till detta problem, nämligen plocka bort vinstintresset ur det svenska skolsystemet?

Herr talman! Ja, regeringen jobbar nu med tilläggsdirektiv till den friskoleutredning som just nu arbetar för att man ska komma till rätta med många av de problem som Linus Sköld tar upp. Det handlar om höjda vitesbelopp. Det handlar om sanktionsavgifter för dem som inte sköter sig. Det handlar om möjlighet att ta tillbaka skolpeng om den har betalats ut på felaktiga grunder. Det handlar om att ha vinstudelningsförbud de första åren och ett absolut vinstutdelningsförbud om man inte uppfyller kvalitetskriterierna. Vi jobbar alltså hårt med dessa frågor för att komma till rätta med de problem som Linus Sköld tar upp.

Men jag tror också att man måste vara medveten om att det inte enbart handlar om de drivkrafterna. Det finns även andra drivkrafter som är osunda, till exempel att föräldrar försöker påverka betygsättningen, att rektorer inte ser till att lärarna sätter korrekta betyg eller att rektorer till och med påverkar sina lärare att sätta högre betyg.

Det finns oerhört många drivkrafter i skolsystemet som inte är sunda. Det här är ett utfall av detta som regeringen avser att åtgärda.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.