Skolverket

Fru talman! Yvonne Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkra tillförlitligheten i Skolverkets rapportering. Frågan har ställts med anledning av att Skolverket beslutat att tillfälligt dra tillbaka rapporten Mer kunskap för pengarna , efter verkets bedömning att rapportens kvalitet inte säkrats fullt ut. Studien är ett led i Skolverkets arbete med att utveckla en metod för att mäta effektivitet i skolor, något som verket arbetar med på regeringens uppdrag. Skolverket kommer, enligt uppgift på verkets webbplats, att komplettera och förtydliga rapporten och ge ut den på nytt före midsommar. Verksamheten inom skolans område är komplex. Många olika faktorer samverkar och påverkar resultatet av verksamheten. I arbetet med uppföljning och kvalitetssäkring av utbildningen dyker nya frågor upp som vi behöver svar på i en fortsatt utveckling av vårt skolsystem. Det pågår ett kontinuerligt metodutvecklingsarbete inom Skolverket för att kunna beskriva skolans verksamhet och resultat och för att kunna svara på de nya frågorna. Mätning av effektivitet i skolan är ett nytt område, där några färdiga metoder inte finns utan där ett metodutvecklingsarbete pågår, bland annat genom att använda metoder från andra forskningsfält. Verkets avsikt var redan från början att sända ut rapporten på remiss till ett antal experter i syfte att få synpunkter på hur den använda metoden kan vidareutvecklas. Verket har med god vetenskaplig metodik - och ofta i samarbete med forskare - under åren utarbetat många intressanta rapporter och skapat sig ett gott renommé. Studien som ligger till grund för den aktuella rapporten har utarbetats i samarbete med ledande forskare vid nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Man har använt sig av en kvantitativ metod som benämns Data Envelopment Analysis, DEA, en metod som används inom den ekonomiska forskningen. Enligt Skolverket har dock denna metod vissa begränsningar när den överförs till skolans område, vilket föranleder behov av stor försiktighet vid tolkningen av resultaten. Skolverket är nu i färd med att utveckla rapporten Mer kunskap för pengarna med hänsyn till de noterade begränsningarna och med hänsyn tagen till andra variabler i skolans verksamhet, som enligt verket också bidrar till att förklara resultatskillnader. Det är viktigt att metodutvecklingsarbetet genomförs med noggrannhet och eftertanke och att nya rön kvalitetssäkras. En viktig del i Skolverkets kvalitetssäkring är att använda de olika kompetenser som finns inom myndigheten för att granska och analysera en rapport ur alla relevanta aspekter. Skolverket har interna rutiner för detta, avsedda att säkra att rapporter som publiceras håller tillräcklig kvalitet och att innehållet är tillförlitligt. Jag har genom diskussion med myndighetens representanter försäkrat mig om att kvalitetssäkringsrutinerna och deras tillämpning nu ses över i syfte att ytterligare säkra tillförlitligheten i verkets arbete. Regeringens styrning av myndigheterna på skolområdet syftar till kontinuerlig förbättring och effektivisering av deras verksamhet. Skolverket redovisar årligen sitt interna kvalitetsarbete till regeringen. Denna redovisning, i kombination med en fungerande dialog mellan myndigheten och Regeringskansliet, medför att regeringen har en god bild av verkets kompetens och förmåga att fullgöra sina uppgifter. Skolverkets samlade kompetens är både bred och djup. Myndigheten arbetar aktivt för att behålla och utveckla sin kompetens, till exempel genom sitt nyligen framtagna program för verkets långsiktiga kompetensförsörjning. Jag har förtroende för Skolverkets kompetens och för att dess interna rutiner ska säkerställa en hög och tillförlitlig kvalitet i verkets arbete framöver.

Fru talman! Jag har alltså ställt en fråga till skolministern: Kan vi lita på Skolverket hädanefter med tanke på att man nu inte hade tillförlitliga resultat? Svaret får mig att fundera väldigt mycket. Vad som egentligen skedde var ju att Skolverket presenterade en tillsynsrapport över friskolorna. Innan verket hade dragit tillbaka rapporten hörde jag ministern i tv-soffan säga att uppgifterna inte var tillförlitliga eftersom metoderna var bristfälliga. Vari ligger problemet? Vi har ju utgått ifrån att de metoder som Skolverket - som vi har haft tilltro till och som har så viktiga uppgifter - använder är tillförlitliga. Ministern säger i sitt svar att det är ett nytt område att mäta skolors effektivitet. Jag hävdar att det är fel. Redan under 80-talet, när jag själv deltog i den gamla Skolöverstyrelsens arbete, fanns det väl utarbetade metoder. Sedan har det utarbetats metoder inom hela den anglosaxiska forskningen just för att mäta skolors effektivitet. Bland annat USA har gjort väldigt mycket på det området. Det är alltså inget nytt kunskapsområde. Redan under den gamla skolöverstyrelsetiden, innan Skolverket inrättades, utvecklade vi metoder och använde oss av dem. Man undrar ju hur en statlig tillsynsmyndighet med uppgift att utöva tillsyn över hela vårt skolväsende kan använda så felaktiga metoder att skolministern sågar rapporten innan verket självt har dragit tillbaka den. Vad har då verket för tillförlitlighet? När de uppgifter som Skolöverstyrelsen hade delvis gick över till Skolverket skulle Skolverket vara ett mycket vassare institut för att utöva tillsyn och följa upp skolverksamheten. Är Skolverket då sämre? Nej, i stället har regeringen hävdat att Skolverket har varit bra, och vi har försvarat Skolverket och lagt på verket uppgifter. Under förra mandatperioden satt jag själv med i utbildningsutskottet, och vi gav Skolverket många uppgifter för vi hade tilltro till verket. Skolverket tyckte sig sedan ha fått för stora uppgifter som gällde både att utöva tillsyn och vara den utvecklande instansen. Regeringen beslutade därför att dela det i två olika myndigheter. Men man kan inte låta bli att fundera över: Vad har de för utbildning som gör det här arbetet? Är de inte doktorer i pedagogik och didaktik? Hur kan det komma sig att Lunds universitets forskare automatiskt tillåter att man lägger över ekonomiska verktyg och instrument för att mäta ett pedagogiskt och didaktiskt kunskapsområde? Det här är frågor som vi måste få svar på, ministern.

Fru talman! Det är viktigt med den beskrivning som man lämnar och att man håller isär olika begrepp. Rapporten kan inte sägas vara ett led i Skolverkets kontinuerliga tillsynsverksamhet. Snarare var den en del i uppgiften att utarbeta metoder för att mäta effektiviteten i skolan. Jag tycker givetvis att det är intressant och viktigt att jämföra de resurser kommunerna satsar på skolan med de resultat som skolorna uppnår. Det finns inte så många jämförelser i dag. Skolverket har regeringens uppdrag att prova olika metoder för att försöka att få fram en tydlig bild av skolan effektivitet. Som jag ser det har Skolverket hög trovärdighet och status i dag när det gäller att presentera olika fakta och rapporter om skolan och dess verksamhet. Skolverket gör och har gjort väldigt många viktiga utredningar om skolan i Sverige, både på lokal och på nationell nivå. Skolverket ansvarar också för en mängd faktainhämtning från skolorna som ger oss en bild av verksamheten och dess förutsättningar. Naturligtvis är det viktigt att det utvecklingsarbete som pågår sker med stor noggrannhet och att metoder och slutsatser kvalitetssäkras. Efter den information som jag har fått av Skolverket om de interna rutinerna för kvalitetssäkring av olika utredningar och rapporter som genomförs inom Skolverkets verksamhet har jag stor tilltro till dess kompetens, och jag avser inte att göra något ytterligare utöver det som jag har redovisat för att säkra tillförlitligheten i Skolverkets rapportering. Men återigen: Det är viktigt att inte blanda ihop detta med den tillsynsuppgift som Skolverket har och som man sköter med den äran.

Fru talman! Men jag måste fråga: Är det så att dessa elever och lärare var försökskaniner? I så fall blir den här frågan ännu mer allvarlig. Ursäkta mig, statsrådet, men jag skulle gärna vilja ha den frågan besvarad. Är dessa elever och lärare försökskaniner? Utsätts de för metodutveckling utan att veta om det? Den etik som gäller för forskning, uppföljning och utvärdering innebär att om man är med i ett försöksprojekt eller i en metodutveckling ska man veta om det. Visste dessa elver och lärare om att de var utsatta för Skolverkets metodutveckling? Driver man metodutveckling på det sättet? Eller vad fanns det för anledning att göra denna bedömning av friskolorna på grundval av de resultat som man kom fram till utan att man använde adekvata metoder? Varje forskare, varje disputerad doktor vet att man inte ska överföra ekonomiska verktyg och instrument till ett pedagogiskt och didaktiskt område. De flesta av oss vet att skolans verksamhet är otroligt komplex. Mycket hänger ihop med varandra. Det är just därför som man har utvecklat den didaktiska och pedagogiska forskningen. Vilka var forskarna på Lunds universitet? Jag skulle ifrågasätta deras forskarkompetens om de flyttar över dessa instrument på elever och lärare i friskolor. Och än värre: Jag ifrågasätter mycket starkt etiken som tillämpas om man använder elever och lärare som försökskaniner och det inte - som ministern säger - ingår i det ordinarie tillsynsarbetet. Jag utgick ifrån att den här rapporten var en rapport i det kontinuerliga arbetet, men det var alltså ett metodutvecklingsprojekt som dessa elever och lärare var med om. Då får man verkligen fundera över nästa vända. Är inte kunskap vetenskapligt grundad också inom Skolverkets område? Det fordrar vi ju att den ska vara till och med inom förskolorna. Ministern måste klargöra för mig: Vad hade den här kunskapen för värde? Vilket var syftet? Visste elever, lärare och skolor om att de var försöksobjekt? På vilket sätt kan vi se Skolverket som tillförlitligt?

Fru talman! Yvonne Anderssons fråga bygger på felaktigheter. Jag tycker att det är väldigt viktigt med beskrivningen av vad detta handlar om. Skolverkets rapport handlar inte om friskolor och elevers skolframgångar, utan det är en analys av resurser och resultat i grundskolan och ett försök att jämföra skolors effektivitet. Det är viktigt att framhålla. Till detta har Skolverket fått regeringens uppdrag att just följa upp skolornas effektivitet. I detta blandar man inte in enskilda elever såsom Yvonne Andersson verkar tro. Jag har i övrigt ingen anledning att kommentera rapporten utöver det jag redan har sagt, då frågan, som Yvonne Andersson mycket väl vet, också är uppe till behandling i konstitutionsutskottet.

Fru talman! Hur kan man mäta skolors effektivitet och resurser som är elevrelaterade kontra vilka kunskaper eleverna får utan att över huvud taget gå ned på individnivå? Finns det en enda studie som man kan säga bara räknar skolors effektivitet utan att det berör lärare och elever? Är det inte lärare, elever och annan personal som är en del av skolornas verksamhet? Skolorna får betalt utifrån hur många elever de har, om eleverna har särskilda behov, om de har särskoleelever eller inte. Det är det som det hela går ut på. Inte kan man mäta en skolas effektivitet utan lärares och elevers insatser, vad de har gjort och inte gjort och vad de har haft möjlighet att göra och under vilka förutsättningar de har jobbat. Det är väl alldeles självklart att det rör sig om människor i en skola och att effektiviteten mäts utifrån deras resultat kontra vilka resurser de får. Är det inte också så att läroplanens mål finns med som urval av vilka resultat som ska mätas? Det är ju så man mäter effektivitet i skolan. Då är det väl alldeles självklart att det har med lärare och elever att göra. Fru talman! Hela min yrkesverksamhet har varit uppbyggd mycket på vad Skolverket har tyckt och inte tyckt. Hur ska vi som har fäst stor vikt vid Skolverket kunna ha tilltro till Skolverkets andra rapporter när denna rapport kunde sågas av ministern för att man enbart har fört över ekonomiska instrument till en pedagogisk verklighet och ett pedagogiskt kunskapsområde? Min beskrivning kan inte vara fel. Jag har gjort den utifrån det svar som statsrådet har gett mig. Jag vill veta: Hur tänker statsrådet få till stånd en tilltro till Skolverket efter det som har hänt och det som har sagts här i dag?

Fru talman! Jag ställer mig frågande till om Yvonne Andersson över huvud taget har läst den här rapporten när hon börjar prata om försökskaniner och enskilda elever. Läser man denna rapport kommer man fram till att det naturligtvis handlar om resurser i förhållande till betyg, övergång till gymnasium och annat. Det är alltså inte så mycket på individnivå. Fru talman! Jag tror att det är viktigt att vi, när vi ger uppdrag till våra myndigheter, följer upp olika företeelser, i det här fallet skolans effektivitet, och också ger dem frihet att utarbeta metoder för att kunna göra detta på bästa sätt, särskilt i ett läge där skolan de senaste 15 åren har bytt skepnad på många sätt. Inte minst när det gäller styrningen och resursfördelningen har detta skett ganska radikalt. Därför är det väldigt viktigt att Skolverket mäter effektiviteten men också att de har friheten att själva utarbeta metoder. När det gäller själva rapporten har jag inget ytterligare att tillföra utöver de skäl som jag redan har redogjort för.