Stärkt utbildning och kunskapsläge i miljö- och hälsoskydd inom insatsförsvaret

Herr talman! Eva Selin Lindgren har ställt ett antal frågor till mig. 1. Hur avser försvarsministern att säkerställa att de efterfrågade systemen för miljöskydd är införda i tid för att kunna nyttjas i EU battle groups 2008? 2. Hur avser försvarsministern att säkerställa att nödvändiga miljöutbildningar genomförs så att svenska officerare och soldater kan leva upp till de nya krav på miljökompetens som krävs vid internationella insatser i FN:s regi? 3. Hur avser försvarsministern att försäkra sig om att soldaterna i insatsstyrkan på ett professionellt sätt skyddas mot de hot som utgörs av andra ämnen än traditionella NBC-stridsmedel vid internationella insatser? 4. Hur avser försvarsministern att säkerställa att soldater som utsätts för exponering får detta dokumenterat? 5. Hur avser försvarsministern att uppföljningen av soldatens hälsosituation efter hemkomsten ska ske för att i tid upptäcka och förhindra långsiktiga hälsoeffekter? Jag tänker besvara frågorna i tur och ordning. För det första har Försvarsmakten i regleringsbrevet för 2007 fått i uppdrag att utarbeta metoder för att säkerställa att miljöskydd ur ett hållbarhetsperspektiv beaktas vid internationella övningar och insatser. Ett sådant system ska vara infört senast den 31 december 2007. Inom Försvarsmakten pågår arbeten inför den nordiska stridsgruppen, NBG, bland annat inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Jag har i nuläget ingen anledning att tvivla på att myndigheten kommer att införa det efterfrågade systemet inom den givna tidsramen. För det andra sker miljöutbildning redan inom ramen för de värnpliktigas grundutbildning vid respektive förband. Vidare ges allmän och grundläggande miljöutbildning till all personal i Försvarsmakten. Överbefälhavaren är som chef för Försvarsmakten ansvarig för att den personal som deltar i internationell verksamhet har fått den utbildning som behövs. Det avser naturligtvis också frågor om miljön. När det gäller frågorna 3, 4 och 5 vill jag säga att landsspecifika undersökningar kring miljöfaktorer görs före en internationell insats just för att förebygga att svensk personal utsätts för onödiga hälsorisker. Detta system utvecklas kontinuerligt för att förbättra metoder och riskvärderingar. Miljö- och hälsoskyddsinspektör finns i anslutning till större internationella insatser. Vid behov görs också kontroller under själva insatstiden. Vidare finns läkare på varje internationell mission och kommer även att finnas inom ramen för den nordiska stridsgruppen. För att kunna följa upp personalens hälsosituation tas blodprover före internationell tjänstgöring. Vid hemkomsten finns möjlighet att träffa en läkare om den enskilde önskar det eller om det finns någon konkret anledning. Försvarsmakten har också enligt lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten ett rehabiliteringsansvar för den som skadats under tjänstgöring i utlandsstyrkan. Försvarsmaktens ansvar gäller i tre år, men kan utsträckas till fem år om det finns särskilda skäl. Mot denna bakgrund anser jag att ytterligare åtgärder inte är nödvändiga.

Herr talman och herr statsråd! Jag vill först tacka ministern för svaret på min interpellation om miljöutbildning och kunskapsläge inom insatsförsvaret. De frågor som jag har riktat till ministern berör väsentligen två aspekter. Den ena är ministerns egen roll som pådrivare och uppföljare inom de fem punkter som jag har listat. Bakgrunden är den som anges i interpellationen, nämligen de nya hot och utmaningar som den svenska insatsstyrkan kan förväntas möta när den deltar i internationellt samarbete i EU battle groups redan nästa år. Den andra är omsorgen om de enskilda soldaterna i insatsstyrkan och deras hälsosituation. Jag inser att det kan vara svårt att på papperet, det vill säga i ministerns svar, skriva ned hur försvarsministern tänker agera. Men jag konstaterar samtidigt att ministerns svar inte innehåller några konkreta besked om vad ministern tänker göra för att tillgodose de behov som uppkommit. I interpellationen nämnde jag de två Nato- respektive FN-initiativ som är på gång, där man både beskriver de nya hoten och de förväntningar och kunskapskrav som ställs på personalen. Mina explicita frågor gällde därför hur ministern ska agera för att säkerställa skyddet mot de nya klimat- och miljöhot som i dag är i fokus och som nu diskuteras internationellt. Det svar jag har fått hänvisar bland annat till regleringsbrev för Försvarsmakten. Det är det brev som jag själv refererar till i fråga 1. Men svaret konkretiserar inte hur ministern tänker säkerställa systemet så att miljöskydd kommer till stånd inom den mycket korta tid som står till buds. Jag hade i stället förväntat mig att få konkreta svar på frågan, till exempel hur långt man har kommit med arbetet inom Försvarsmakten. Är det möjligt att åstadkomma något substantiellt innan årets slut? Tiden går fort. Vilka förväntningar har ministern och regeringen på Försvarsmakten? Slutligen: Vilka resurser finns till Försvarsmaktens förfogande för att möta de nya klimat- och miljöhoten? Utmaningarna är mycket stora. De tidigare nämnda Nato- och FN-initiativen innehåller långa listor på problem som behöver åtgärdas: vikten av miljö- och klimatutbildning på alla nivåer, vikten av ledarskap och rekommendationer om att alla FN-operationer ska integrera miljöfrågorna i sin planering och i sina handlingar. Försvarsministerns svar på min andra fråga i interpellationen, som gäller de nya krav på miljöutbildning som reses i omvärlden, är att personalen redan får den miljöutbildning som behövs. Därför vill jag fråga om ministern menar att Sveriges försvarsmakt ligger före övriga länder inom EU och FN vad gäller de nya hot som dyker upp i spåren av den tekniska utvecklingen, utvecklingen av nya kemiska och biologiska ämnen, spridningen av nya bakterier, radioaktiva ämnen från kärnenergianläggningar samt de samlade effekterna av klimatpåverkan innebärande jorderosion, vattenföroreningar med mera. Det skulle vara intressant att höra ministerns syn på detta. I svaret på frågorna 3-5, rörande hälsoskyddet av soldaterna i insatsstyrkan, uppger ministern att landsspecifika miljöundersökningar görs för att förebygga hälsorisker. Min fråga är nu om klimatdimensionen beaktas i dessa undersökningar. Fråga 4, om dokumentationen av en enskild soldats exponering, får ingen kommentar alls. Men av svaret på fråga 5, om uppföljning av personalens hälsosituation efter hemkomsten, får man uppfattningen att någon sådan uppföljning inte sker såvida inte den enskilde önskar det eller om det finns en särskild anledning. Försvarsmakten har ansvar för rehabilitering under tre eller eventuellt fem år enligt lag. De problem som den enskilde råkar ut för kan emellertid sträcka sig över flera år och kanske visar sig först efter lång tid. Detta gäller till exempel påverkan av joniserande strålning och vissa kemiska ämnen. Även svåra psykiska trauman, till exempel posttraumatisk stress, begränsas oftast inte till fem års varaktighet. Innebär ministerns svar att en hemvändande soldat de första åren blir lämnad i sticket av Försvarsmakten? Vet det svenska folket om detta när deras ungdomar tar tjänst i EU battle groups ? Min egen uppfattning är att försvaret har en nyckelroll vad gäller skydd av både miljö och enskilda personer, och det är en stor utmaning att utveckla nya miljösystemlösningar.

Jag vill bara påpeka varför jag måste vara tuff med de fyra minuterna. De är lagstiftade, och jag har därför bara sekunder i spelrum. Fyra minuter gäller skarpt i interpellationer.

Herr talman! Vi måste hålla isär vad som är försvarsministerns och regeringens uppgift å ena sidan och vad som är myndigheternas, i det här fallet Försvarsmaktens, uppgift å den andra sidan. Det är bra att Eva Selin Lindgren tar upp hela miljöproblemet. Jag bejakar absolut vad Eva Selin Lindgren säger om Försvarsmaktens ansvar på miljöområdet. Men när jag i interpellationssvaret sade att jag inte bedömer att några ytterligare åtgärder är nödvändiga innebär det inte att allt är bra och ingenting mer ska göras. Det innebär att jag inte förutser några regeringsbeslut som har bäring på detta därför att vi har givit de uppdrag vi anser vara motiverade till Försvarsmakten. Nu handlar det om myndighetens myndighetsutövning. Då bör jag vara lite försiktig med att lyfta på telefonluren och tala om för ÖB vad ÖB ska göra. Då hamnar jag snart i konstitutionsutskottet. Det gör jag säkert ändå, men jag vill i det längsta undvika det. Jag har också indirekt signalerat att jag ser allvarligt på Försvarsmaktens ansvar för personalen både före en insats och efter en insats. Jag har antytt att jag räknar med att under våren tillsätta en utredning för att förbättra omhändertagandet av soldaterna när de kommer hem igen från ett internationellt uppdrag. Jag tror att jag befinner mig långt ifrån det Eva Selin Lindgren undrade på slutet i sitt inlägg, nämligen om min inställning är att vi ska lämna hemvändande skadade soldater i sticket. Nej, vi ska inte lämna dem i sticket utan vi ska se till att förbättra det institutionella omhändertagandet av dem som kommer hem efter internationella uppdrag. Huruvida Sveriges försvarsmakt ligger före övriga länder inom EU och FN vad gäller de nya hot som dyker upp i spåren av den tekniska utvecklingen vet jag ärligt talat inte. Jag tror att vi inom vissa sektorer ligger väldigt långt framme. Vi har en forskning i framkant till exempel vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, men det är klart att det finns mycket kompetens också på andra håll. Vi satsar på miljöutbildning på bredden i Försvarsmakten. Försvarsmakten har också ett ledningsansvar för myndigheterna på försvarsområdet. Det har tagits fram ett försvarssektorns miljökörkort med både en övningsdel och en uppslagsdel. Jag vill nog hävda att Försvarsmakten arbetar aktivt med frågorna. Sedan kan jag lätt hålla med Eva Selin Lindgren om att det naturligtvis är en kort tid som återstår fram till den 1 januari 2008 då den nordiska stridsgruppen, NBG, ska stå i beredskap. Men miljöaspekterna och miljötänkandet är integrerade även i det arbetet. Ett uttryck för det är att det kommer att finnas en särskild miljörådgivare, environmental adviser , vid det operationshögkvarter som finns utanför London. Det är ett uttryck för hur man integrerar miljöaspekterna i förbandets verksamhet för att säkerställa att de finns med. Inför en mission producerar Försvarsmakten landrapporter. Man kommer att ta prover före och under en insats efter de behov som man identifierar. Med viss automatik kommer det att ske provtagning också hos personalen, till exempel blodprovstagning före det att man skickas ut och efter det att man kommer hem. Men de miljöer där den nordiska stridsgruppen kan tänkas sättas in är varierande och följaktligen måste den provtagningen anpassas efter varje mission.

Herr talman! Det var roligt att höra ministerns utläggning om det förbättrade omhändertagandet av soldaterna. Då kan vi känna oss trygga. Det gäller också miljöarbetet. Jag vill uppmana organisationen att skriva lite mer om miljön i regleringsbreven. Det står lite i regleringsbrevet till Försvarsmakten. Där nämns det vid något enstaka tillfälle. Men gender nämns överallt. Det skulle kunna vara lika framträdande att beakta miljöaspekterna som jämställdheten. Men det är för framtiden. Det är roligt att höra att det kommer att finnas en särskild miljörådgivare som svarar för integrationen och också för forskningen vid FOI. Det är ett framstående institut. Jag har förstått att de på vissa områden har en internationell genomslagskraft. Men de nya miljöhoten dyker upp snabbt. Det kommer att bli stora omvälvningar i vissa samhällen. Vilken beredskap finns då? Jag vill hänvisa till den sida som gäller Försvarsmaktens uppgifter och förmåga. Här finns flera mål som berörs av miljöarbetet. Det framgår inte klart, men jag hoppas att det kommer in i nästa version.

Herr talman! Vi ska fortsätta att bevaka frågorna. Vi ska väl också komma ihåg att Försvarsmakten ska kunna slåss vid sidan om att hantera miljöaspekterna och genderaspekterna. Jag vill ändå varna för att det lätt blir så att regleringsbreven blir ett uttryck för det politiskt korrekta och att de fylls med saker som är "högsta mode" för dagen. Det får man vara lite uppmärksam på. Därmed vill jag inte på något sätt bagatellisera vare sig genderaspekterna eller miljöaspekterna. Det är klart att vi när vi arbetar med regleringsbreven och instruktionerna till myndigheterna kontinuerligt får se till att innehållet är relevant och bidrar till att föra arbetet framåt. Det är, precis som Eva Selin Lindgren tog upp i sin interpellation, nämligen ett mycket viktigt arbete.

Herr talman! Jag har bara en kort kommentar om regleringsbreven. Visst kan man säga att de ofta är politiskt korrekta. Men samtidigt kan vi tänka på att det ofta är de och vissa instruktioner som allmänheten har tillgång till via nätet. Därför är det inte helt oväsentligt vilken betoning som framkommer där. Det äger också rum en ägardialog med de olika myndigheterna som ministern eller statssekreteraren är inblandad i, en mål- och resultatdialog. Där finns möjlighet att följa upp. Då kanske vi kan återkomma med frågor till ministern om vad som utspelas under ägardialogerna. Jag har en känsla av att händelseförloppet kommer att gå ganska snabbt när det gäller klimatarbetet internationellt de närmaste åren. Därmed tackar jag för mig och önskar lycka till.