Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Statens stöd till myggbekämpningen i området kring nedre Dalälven

Interpellationsdebatt 11 maj 2009
Hoppa över anförandelistan

  • Dela

    Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Andreas Carlgren (C)

Anf. 18 Andreas Carlgren (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Mikael Oscarsson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att staten ska fortsätta bidra ekonomiskt till myggbekämpningen i nedre Dalälvenområdet. Den tidvisa massförekomsten av myggor vid nedre Dalälven är ett allvarligt problem för både människor och djur. Situationen är oacceptabel. Därför är jag angelägen om att bekämpningen av myggor kan fortsätta. Miljödepartementet och Näringsdepartementet har genom kontakter med länsstyrelserna i de berörda länen fått besked om att det finns medel tillgängliga från tidigare beslut som kan användas för bekämpningen också denna säsong. Finansieringen av årets bekämpning ska därför inte vara något problem. Frågan om finansiering för kommande år bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen har under en femårsperiod till och med 2008 anslagit medel för forskning om myggbekämpningen via Naturvårdsverket. Om ytterligare forskning behövs ska medel sökas hos de ansvariga forskningsfinansiärerna, främst Naturvårdsverket eller Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, det vill säga Formas. Beslut om tillstånd för användningen av det biologiska bekämpningsmedel som används, BTI, fattas av Kemikalieinspektionen som för närvarande bereder årets ansökan om bekämpning. När det gäller frågan om bekämpningen i naturskyddade områden är det en fråga för de berörda länsstyrelserna. Såväl miljödomstolen som Miljööverdomstolen har prövat denna fråga och beslutat att bekämpning kan ske även i naturskyddade områden. Problemen med myggor behöver begränsas i de berörda områdena. Jag är därför angelägen om att bekämpningen av en oanständig massförekomst av myggor kan fortsätta även i framtiden.
Mikael Oscarsson (Kd)

Anf. 19 Mikael Oscarsson (Kd)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag vill tacka miljöminister Andreas Carlgren för svaret. Låt mig först få dra lite av upprinnelsen till interpellationen och de stora problem som man har vid nedre Dalälven med den enorma, olidliga förekomsten av myggor och särskilt sticticus, den speciella myggan som inte surrar omkring som andra mygg utan som direkt går till attack och finns i så enorma mängder. Sommaren 2000 besökte den framlidne socialdemokratiske miljöministern Kjell Larsson området och fann då att det här inte var rimligt. Bara som ett exempel vet jag att han reagerade väldigt starkt på dagisverksamheten där, och ännu i dag får barnen vistas inom myggnät. Det blir en massa problem, psykiska problem och problem för näringslivet. Den som inte har varit däruppe kan inte förstå det. Då är frågan: Varför blir det här en fråga för riksdagen? Man brukar säga att betydande myggproblem är det om det är 2 000 mygg per natt i en så kallad myggfälla. Är det 5 000 mygg per fälla och natt anses som det som ett mycket stort myggproblem. Vid 10 000 myggor per natt passeras gränsen för olidliga myggproblem. I området kring nedre Dalälven uppmättes exempelvis förra året 77 000 mygg i en enda myggfälla på en natt. Det är nästan 40 gånger över gränsen för betydande myggproblem och 8 gånger över gränsen för olidliga myggproblem. Jag var själv däruppe så sent som i torsdags kväll och träffade ortsbefolkningen och fick en rad vittnesbörd om hur det här slår mot dem och den oro som de har inför kommande säsong. Nu säger miljöministern att frågan bereds, att man ska titta vidare på detta med inriktningen att myggbekämpningsprojektet ska fortsätta. Då vill jag ställa en fråga: När kan vi räkna med ett besked? Det här myggprojektet har ju pågått i fem års tid, och nu har tiden gått ut. En delegation därifrån var nere här i slutet av förra året och fick beskedet att det inte blir någon fortsättning på projektet. Det är viktigt att de som arbetar med det här får besked, och det måste de få i början av hösten. Annars kommer de att söka sig till andra arbeten. Det är alltså viktigt med ett klart besked. Om vi inte får besked i dag, när kommer då beskedet om en fortsättning för projektet? Det är viktigt att framhålla att det här kan man göra någonting åt. Det finns ett medel, BTI, och det är ett naturligt bekämpningsmedel. Det finns i naturen. Och det visar sig genom den noggranna forskning som har gjorts, och som staten har stött, att det inte skadar djur och människor, men det skadar någonting och det är de här stickmyggen. Det är också ett medel som används i 18-20 av Europas länder. Mycket av turistnäringen i Frankrike skulle vara nedstängd om det inte vore för myggbekämpningen. För att inte tala om, herr talman, hur det är i Florida. I princip i hela Amerika använder man det här bekämpningsmedlet, och det har man gjort i över 30 års tid. Det här är ett problem som inte kommer att bli mindre i framtiden med de växthuseffekter som vi kan se framför oss. Det är viktigt med ett klart besked om att myggbekämpningsprojektet får fortsätta och inte kommer att avslutas.
Solveig Zander (C)

Anf. 20 Solveig Zander (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Det här är en otroligt viktig fråga, precis som Mikael Oscarsson sade. Jag har haft mycket kontakt med kommunalrådet uppe i Heby, som ser det här som ett oerhört stort problem. Det är ett problem för befolkningen som bor i området. Det är stressrelaterat; man måste smörja in sina barn med myggmedel så fort de ska gå ut - om de över huvud taget kan gå ut. Som förälder är man rädd för att de små barnen ska få sjukdomar via detta. Det är oerhört oroande. Som miljöministern vet gäller detta också näringslivet en hel del. Ett av problemen är, som jag har förstått det, att frågan dels hanteras av Näringsdepartementet och näringslivssidan, dels av miljöministern och Miljödepartementet. Det är det som gör att det förmodligen är svårt att komma fram till en lösning på frågan - det här har att göra med båda områdena. Näringslivsdelen är viktig. Östa camping, till exempel, ligger i nära anslutning till området. Campingen har varit stängd i flera år beroende på att människor inte har velat vara där. Man har inte kunnat ligga ute och sola, och man har inte kunnat bo på campingen. Det här är ett oerhört vackert område, och detta betyder att näringsidkarna är oerhört bekymrade. De vill ha ett besked nu. Annars vill ingen arrendera campingen och öppna den igen, för det är omöjligt. Det gäller över huvud taget servicen på orten, som är beroende av att få ett besked. När det gäller själva området som sådant får man dubbla besked från Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket om huruvida det ska sprutas eller inte och om det är farligt eller inte. Precis som miljöministern sade har Kemikalieinspektionen sagt att det ska vara möjligt att använda sig av det här medlet. Jag undrar nu hur lång tid man kan förvänta sig att det tar innan man får ett beslut. Det är precis som miljöministern sade; det räcker för i år. Men hur man hanterar frågan i år beror på vilket långsiktigt besked man får. Precis som Mikael Oscarsson sade är det här angeläget, för det är ju nu man ska börja spruta om det ska ge någon effekt. Ett besked inom en mycket snar framtid vore oerhört väsentligt. Jag skulle vilja höra vad miljöministern har att säga i den frågan.
Andreas Carlgren (C)

Anf. 21 Andreas Carlgren (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Först och främst vill jag säga att vi är helt överens när det gäller beskrivningen av problemet. Jag har haft mycket god kontakt med både beslutsfattare och andra människor i området, och jag vet mycket väl att det här är en helt orimlig situation för barnen. Jag tycker att det är alldeles självklart att man som förälder inte ska behöva känna sig orolig för att man i det område man bor ska drabbas av en massförekomst av mygg som är fullständigt otillständig. Det här riskerar att gå ut över barnen, och självfallet är det lika viktigt att det inte går ut över näringslivet. Det råder ingen som helst oenighet om detta. Det är också därför jag säger hur angeläget det är att problemen med mygg ska begränsas i de här områdena. Därför vill jag också att det ska fortsätta i framtiden. Det som Mikael Oscarsson har sagt i interpellationen och kanske också i andra sammanhang om att regeringen skulle ha meddelat att den har beslutat att inte längre bidra ekonomiskt är helt enkelt inte sant. Jag tror att det vore bra om också Mikael Oscarsson, som företräder ett av allianspartierna, ger korrekta beskrivningar av vad regeringen har sagt. Däremot är det sant att regeringen hittills, samtidigt som vi har säkerställt att det finns medel för i år, ännu inte har gett besked om pengarna nästa år. Men var då tydlig med det! Beskedet är klart och tydligt: Pengarna räcker i år. Det finns pengar för detta år för att genomföra bekämpningen. Men besked ska naturligtvis lämnas också när det gäller nästa år. Jag är övertygad om att både berörda departement och regeringen som helhet kan hitta den lösning som behövs. Det är det vi bereder i Regeringskansliet. Jag vill klart och tydligt säga att beslut om tillstånd för användningen av det biologiska bekämpningsmedlet fattas av Kemikalieinspektionen i vårt svenska system. Det har förekommit uppgifter om att Naturvårdsverket skulle lägga hinder i vägen i egenskap av markägare eller ansvarig för naturreservat. Jag kan inte föregripa Naturvårdsverkets bedömning. Men jag konstaterar att reservatsbildning inte behöver vara något hinder för myggbekämpning och att länsstyrelsen kan ge dispens för sådant. Det finns en möjlighet för länsstyrelsen att fatta ett sådant beslut. Jag konstaterar att vi har haft fortlöpande kontakter med Naturvårdsverket i ärendet. Om det skulle visa sig att det ändå är problem och att Naturvårdsverket lägger hinder i vägen är vi beredda att på nytt kalla dem till oss för att höra efter hur frågan om reservatsbildning och bekämpning har hanterats och beretts från deras sida och hur de kan bidra till en lösning på frågan. Eftersom vi delar uppfattningen om hur angeläget det här är tror jag att det vore bra för människorna i området att vi nu koncentrerar oss på att se till att lösa problemen och inte ger ett intryck av att regeringen på något sätt försöker lägga hinder i vägen. Vi har sett till att arbetet är möjligt. Jag konstaterar att tillstånd som fortfarande saknas ges av myndigheter där regeringen inte kan ställa sig i vägen. Å andra sidan ser jag också till att myndigheter som har i uppgift att hjälpa till att lösa detta också redogör för oss att de verkligen gör det. Då är jag övertygad om att vi kommer att kunna hitta en bra lösning på frågan.
Mikael Oscarsson (Kd)

Anf. 22 Mikael Oscarsson (Kd)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag tackar Andreas Carlgren för svaren. Det är jättebra att vi nu får svart på vitt att det här kommer att fortsätta och att det är fråga om en kort tid till dess vi får besked om framtiden för det här viktiga projektet. Man är särskilt hårt drabbad i det här området. Staten äger och ansvarar för en stor del av marken där den här myggan produceras. Därför tycker jag att det är viktigt att se att staten även fortsättningsvis har ett jätteviktigt ansvar för att det här blir till. Nu har det varit något av ett tomrum i väntan på besked. Det hela har bollats mellan olika instanser, kommuner och regionförbund. Man säger att man inte har medlen, och man är beroende av att stödet från staten kommer. Det är bra att det kommer klart besked nu från miljöministerns egen mun. Det tackar jag för och det tackar de boende för. Det är uppemot 10 000 människor som bor i området och som drabbas varje år, utom de år som är torrår. Det här är alltså ingenting som är tillfälligt, utan de boende drabbas återkommande. Som har påpekats här tidigare är detta också förödande för det lokala näringslivet. Men framför allt är det oerhört tufft för de boende, inte minst för barnen. När jag var där uppe fick jag flera vittnesbörd om barn som far illa. Det är bra att debatten klargör att myggbekämpningsprojektet ska fortgå. Men det vore bra med mer precisering: Kommer det här innan vårriksdagen är slut, eller kommer det i början på hösten? Senast i förra veckan kom ett besked när det gäller Naturvårdsverket. Verket har köpt in en stort landområde bredvid Fängsjön, alldeles intill samhället Österfärnebo. Alla markägare säger ja; de vill ha myggbekämpningen. Men nu har staten köpt marken, och då kom direkt beskedet att man säger nej. Om markägaren, staten, säger nej blir det ingenting. Det här området ligger precis i anslutning till campingen, och det hela kommer att drabba de boende ohyggligt hårt. Om det blir torrår är det ingen fara, men annars är det någonting som kommer att drabba de boende i Österfärnebo starkt. Jag vill upplysa om att Naturvårdsverket tycks ha en egen kampanj mot att man ska använda det här naturliga bekämpningsmedlet i områden som man äger. Vad tycker miljöministern om det?
Solveig Zander (C)

Anf. 23 Solveig Zander (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag uppskattar miljöministerns positiva attityd i den här frågan. Om jag förstod det hela rätt sade ministern: Jag är övertygad om att man kan hitta den lösning som behövs. Jag uppfattar det som en positiv antydan om vad resultatet kommer att bli. Jag vet att det här också förekommer på flera andra ställen i landet, inte på så många men på ett par ställen. Min undran är då: Blir det här ett generellt beslut som kommer att gälla för övriga delar av Sverige som också har de här behoven eller kommer man att få ett beslut för varje område? Jag antar att det kan ha betydelse framöver. Min fråga till ministern är: När man får det här beslutet, kommer det då att bli ett beslut som gäller för en tid framöver? Eller kommer det att bli en tidsbegränsning så att det kommer att gälla i några år? Då kommer problemet tillbaka om fem år, om det är den tidsperioden som gäller. Blir det här ett generellt beslut för övriga delar av landet? Är det ett generellt beslut för avsevärd tid för Hebys och södra Dalälvens del?
Andreas Carlgren (C)

Anf. 24 Andreas Carlgren (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag tror att jag egentligen har svarat på alla frågor som har ställts i debatten. Jag vill påminna om att jag har gett besked om att medel finns för det här året och att Regeringskansliet bereder frågan om medel för nästa år. Vi har också tidigare gett besked om att vi kommer att kalla till ett nytt möte i höst för att följa upp besluten. Nu är det viktigt att se till att alla de aktörer som är inblandade drar åt samma håll. Det kommer vi att kunna göra i särskilda möten. Det är därför jag tycker att jag redan har svarat på den fråga som Mikael Oscarsson tog upp om Naturvårdsverket. Jag kan inte föregripa deras bedömning, men jag konstaterar att reservatsbildning inte behöver vara något hinder för myggbekämpning. Där kan länsstyrelsen ge dispens. Vi har hela tiden haft kontakt med Naturvårdsverket i ärendet. Skulle det visa sig att Naturvårdsverket är den part som lägger hinder i vägen är jag också beredd att kalla dem till oss på nytt för att höra efter hur frågan om reservatsbildning och bekämpning har hanterats och beretts och på vilket sätt de är beredda att bidra till en lösning av frågan. Jag vill också säga att de kommuner och landsting som är berörda av detta verkligen har gjort många bra insatser. Deras insatser kommer att vara viktiga också i fortsättningen. Även om vi kommer att lämna besked om vad som ska gälla för nästa år vill jag inte ta bort ansvaret från kommuner och länsstyrelser. Ett lokalt och regionalt ansvar kommer också fortsättningsvis att behövas i de här frågorna i det här området och i andra områden. Jag tror att det finns en bra grund för det. Jag är övertygad om att Kemikalieinspektionen kan fatta snabba tillståndsbeslut. Jag är också beredd att följa upp att det verkligen sker.
Mikael Oscarsson (Kd)

Anf. 25 Mikael Oscarsson (Kd)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Tack för en viktig debatt, Andreas Carlgren! Jag tror att den har gett en hel del viktiga svar så att ortsbefolkningen runt nedre Dalälven, de 10 000 boende, kan se fram emot att alliansregeringen kommer att ordna detta och att besked kommer. Jag blir dock lite orolig när ministern talar om att det ska bli ett möte i höst. En icke okänd ledare sade att saker kan dras i långbänk. Thorbjörn Fälldin fällde uttrycket. Låt oss tro att det inte blir någon långbänk av detta utan att det blir ett besked som kommer i god tid och som gör att de ansvariga kan fortsätta att arbeta med kraft för det här viktiga projektet och hjälpa de boende mot den olidliga myggplågan som förstör för de boende och för näringslivet och som helt enkelt gör det omöjligt att vistas där. När jag var i området i torsdags berättade man om en dag med de här problemen. Solen skiner, man går ut och stänger dörren snabbt därför att man möts av en enorm myggsvärm. Man springer ut till bilen och ser att området är helt tömt på folk. Några mil därifrån finns det däremot människor på badplatser och annat. De boende kan helt enkelt inte vara kvar i området. Nu kommer de här viktiga beskeden. Vi hoppas att vi kan växla in de vackra orden till ett snabbt besked i början av hösten så att myggbekämpningsprojektet kan fortgå. Jag tror att det är viktigt att slå fast att forskningsdelen också får finnas kvar i framtiden.
Andreas Carlgren (C)

Anf. 26 Andreas Carlgren (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag vill också tacka för debatten. Jag tycker att det är bra när oklarheter reds ut. Jag tycker också att det är bra att de kommer att kunna redas ut på andra håll så att det blir klart och tydligt att regeringen sannerligen inte tänker sätta upp hinder i frågan. Jag tycker tvärtom att det är en helt otillständig massförekomst av myggor som människor inte ska acceptera. Det är därför jag är angelägen om att bekämpningen av myggor kan fortsätta också i framtiden. Jag är den sista att ligga på frågor i allmänhet, och jag tänker inte heller ligga på den här frågan. Det är självklart att beskeden kommer så snabbt de finns att leverera. Därför är jag, precis som jag började med att säga, övertygad om att vi kommer att hitta en bra lösning på de problem som finns när det gäller myggbekämpningen.

Dokument

den 7 april

Interpellation

2008/09:452 Statens stöd till myggbekämpningen i området kring nedre Dalälven

av Mikael Oscarsson (kd)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

De makthavare som har besökt området kring nedre Dalälven under perioder med svåra myggförhållanden vet att bekämpningen av stickmyggen där är nödvändig. Sommaren 2000 besökte till exempel den framlidne socialdemokratiske miljöministern Kjell Larsson området och insåg att något måste göras. Därefter inleddes myggprogrammet.

Den 5 juni 2008 besöktes byn Bärrek av länsrådet Gunn-Britt Petterson. Byn ligger nära ett område som är på förslag att bli naturreservat, och på grund av detta ville Länsstyrelsen i Gävleborgs län inte ge tillstånd till myggbekämpning. Det var före besöket. Efter besöket meddelade länsstyrelsen: Efter en besvärlig myggsituation i området har dock länsstyrelsen gjort en ny bedömning och anser att hälsoaspekterna för boende i Bärrek väger tyngre och bekämpning kan göras även i områden som ingår i den nationella myrskyddsplanen.

Det finns dock områden där myggbekämpning inte tillåts. Dessutom har regeringen nu meddelat att staten inte längre ska bidra ekonomiskt till myggbekämpningsprogrammet i området kring nedre Dalälven. Detta menar jag är ett beslut som måste omprövas.

Den omfattande förekomsten av mygg

Låt mig inledningsvis förklara varför denna fråga inte är en för ringa fråga för en interpellationsdebatt i Sveriges riksdag.

Riktvärdet för betydande myggproblem är 2 000 mygg per natt i en så kallad myggfälla. 5 000 myggor per fälla och natt anses som mycket stora myggproblem och vid 10 000 myggor per natt passeras gränsen för olidliga myggproblem. I området kring nedre Dalälven uppmättes sommaren 2008 som mest 77 000 mygg i en enda myggfälla en natt. Det är nästan 40 gånger över gränsen för betydande myggproblem och 8 gånger över gränsen för olidliga myggproblem och kan mycket väl sägas vara en naturplåga av bibliska mått – som några ortsbor uttryckt det.

Den långflygande och aggressiva översvämningsmyggan Aedes sticticus dominerar myggfaunan i området kring nedre Dalälven. Under vissa förutsättningar – stora översvämningar och värme – kan de kläckas i extremt stort antal och bli en olidlig plåga som drabbar både människor och djur. Myggan har den obehagliga egenskapen att inte (!) surra irriterande omkring sitt offer, utan den sticker tvärtom utan någon förvarning direkt.

Det är också känt att Aedes sticticus drabbar människor och djur många kilometer från översvämningsområdena och att dessa myggor flyger så långt att de successivt sprider sig till andra våtmarker miltals från älven.

I ett mer långsiktigt perspektiv, om vi får ett varmare klimat, vet vi också att mygg är bärare av allvarliga sjukdomar. Vi måste påbörja och bedriva ett långsiktigt arbete som förhindrar även detta. Det är ytterligare ett skäl till att myggbekämpningsprojektet måste få fortsatta.

BTI – ett naturligt bekämpningsmedel

Vad finns det då för möjligheter att få bukt med situationen? Det finns ett bekämpningsmedel benämnt BTI (Bacillus thuringiensis israelensis) som utgörs av en i naturen förekommande bakterie. Denna bakterie producerar toxiner med specifik gifteffekt mot larverna hos några familjer av myggor och främst mot larver av familjen stickmyggor. Kemikalieinspektionen menar att spridning av BTI inte medför några betydande miljöproblem och har gett tillstånd till medlets användning. Utifrån existerande forskning konstaterar Kemikalieinspektionen att spridning av BTI inte utgör någon risk för människor, fisk, fågel eller andra ryggradsdjur. Den utgör inte heller någon risk för ryggradslösa djur som maskar, mollusker, kräftdjur eller flertalet insekter och påverkar inte den övriga bakteriefloran. Det förekommer inte heller någon naturlig massförökning av BTI i våtmarkerna.

För bekämpning i naturskyddade områden krävs dock dispens från länsstyrelsen – något som också beviljas av andra länsstyrelser, men inte av Länsstyrelsen i Gävleborgs län där myggplågan kanske är som värst. Bekämpning av naturskyddade områden har till exempel skett i Östa naturreservat i Uppsala län.

Även Naturvårdsverket och Artdatabanken avråder från bekämpningen i naturskyddade områden. Detta kan dock ifrågasättas utifrån det vetenskapliga perspektivet. Flerårig forskning i Sverige och andra länder visar att det inte finns någon grund för oro för att andra arter ska drabbas. Det är naturligtvis även en märklig situation att tillstånd ges att använda BTI på vissa naturskyddsområden men inte på andra. Antingen är BTI skadligt för andra arter än myggorna eller också inte. Är det skadligt på den ena marken är det skadligt på den andra – annars bör medlet godkännas generellt.

Miljödomstolen har dessutom gett klartecken för bekämpning inom Ista naturreservat i Gävleborgs län och därmed gjort en annan bedömning än länsstyrelsen och Naturvårdsverket. BTI anges i domen inte ha någon betydande miljöpåverkan och det skyddsvärda i ett naturskyddat område riskerar inte att skadas. Efter överklagan av länsstyrelsen togs ärendet upp av Miljööverdomstolen som fastställde miljödomstolens dom och dessutom förtydligade att de myggproblem som förekommer i området i sig är skäl att bevilja dispens från reservatsföreskrifter för att utföra myggbekämpning. Därmed har såväl miljödomstolen som Miljööverdomstolen upphävt skillnaden mellan skyddade och icke skyddade områden med avseende på användning av BTI mot stickmyggor.

Vetenskapligt har det således påvisats att BTI inte orsakar betydande skada på djur och natur. Frågan är naturligtvis om inte tvärtom den omfattande förekomsten av Aedes sticticus och andra långflygande, aggressiva översvämningsmyggor är till skada för det naturliga djur- och fågellivet liksom för människor, husdjur och boskap!

Myggbekämpningsprogram

Projektet att bekämpa myggen i området kring nedre Dalälven med det biologiska medlet BTI har haft en sammanlagd budget på ca 8 miljoner kronor om året i fem år. Det kostar att hålla beredskap för att snabbt och med hög precision sprida BTI från helikopter över de kortvarigt översvämmade områden som producerar översvämningsmyggan Aedes sticticus.

Myggbekämpningsprojektet har finansierats genom att de sju berörda kommunerna bidragit med 3 miljoner per år (Sandviken, Heby, Tierp, Älvkarleby, Gävle, Sala och Avesta). Tre av de fyra berörda länsstyrelserna har bidragit med 4 miljoner per år (Dalarna, Västmanland och Gävleborg).

Dessutom har staten genom Naturvårdsverket satsat 1 miljon per år som gått direkt till Uppsala universitet för att säkerställa vetenskaplig uppföljning av effekterna på naturmiljön.

I december 2008 fick en delegation från projektet Biologisk myggkontroll beskedet att regeringen inte avser att fortsätta att skjuta till 4 miljoner kronor årligen som man gjort under projekttiden 2003–2008 genom länsstyrelser och Naturvårdsverket.

Därmed uppstår ett finansiellt tomrum som inte berörda kommuner, länsstyrelser och regionförbund har möjligheter att fylla.

Jag anser att staten har ett speciellt ansvar i detta område på grund av myggproblemets omfattning och att därför staten har ansvaret för de stora naturskyddade områden (nationalpark och naturreservat) där översvämningsmyggan Aedes sticticus i hög grad produceras.

Utvecklingen av boende, turism och näringsliv är viktig för detta område. Mängden mygg av arten Aedes sticticus ställer dock till med omfattande problem inom samtliga dessa områden. Huruvida även sommaren 2009 kommer att drabbas av mygginvasion är svårt att säga i dag, men det måste absolut finnas en beredskap. Det indragna bidraget från staten skulle få förödande konsekvenser för de ca 10 000 boende i området.

Nu måste regeringen sätta ned foten i frågan om myggbekämpningen i området kring nedre Dalälven!

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga:

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att staten ska fortsätta att bidra ekonomiskt till myggbekämpningen i området kring nedre Dalälven?