Statens stöd till myggbekämpningen i området kring nedre Dalälven

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 11 maj 2009

Interpellation: Statens stöd till myggbekämpningen i området kring nedre Dalälven

Interpellation 2008/09:452 av Oscarsson, Mikael (kd)

den 7 april

Interpellation

2008/09:452 Statens stöd till myggbekämpningen i området kring nedre Dalälven

av Mikael Oscarsson (kd)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

De makthavare som har besökt området kring nedre Dalälven under perioder med svåra myggförhållanden vet att bekämpningen av stickmyggen där är nödvändig. Sommaren 2000 besökte till exempel den framlidne socialdemokratiske miljöministern Kjell Larsson området och insåg att något måste göras. Därefter inleddes myggprogrammet.

Den 5 juni 2008 besöktes byn Bärrek av länsrådet Gunn-Britt Petterson. Byn ligger nära ett område som är på förslag att bli naturreservat, och på grund av detta ville Länsstyrelsen i Gävleborgs län inte ge tillstånd till myggbekämpning. Det var före besöket. Efter besöket meddelade länsstyrelsen: ”Efter en besvärlig myggsituation i området har dock länsstyrelsen gjort en ny bedömning och anser att hälsoaspekterna för boende i Bärrek väger tyngre och bekämpning kan göras även i områden som ingår i den nationella myrskyddsplanen.”

Det finns dock områden där myggbekämpning inte tillåts. Dessutom har regeringen nu meddelat att staten inte längre ska bidra ekonomiskt till myggbekämpningsprogrammet i området kring nedre Dalälven. Detta menar jag är ett beslut som måste omprövas.

Den omfattande förekomsten av mygg

Låt mig inledningsvis förklara varför denna fråga inte är en för ringa fråga för en interpellationsdebatt i Sveriges riksdag.

Riktvärdet för betydande myggproblem är 2 000 mygg per natt i en så kallad myggfälla. 5 000 myggor per fälla och natt anses som mycket stora myggproblem och vid 10 000 myggor per natt passeras gränsen för olidliga myggproblem. I området kring nedre Dalälven uppmättes sommaren 2008 som mest 77 000 mygg i en enda myggfälla en natt. Det är nästan 40 gånger över gränsen för betydande myggproblem och 8 gånger över gränsen för olidliga myggproblem och kan mycket väl sägas vara en naturplåga av bibliska mått – som några ortsbor uttryckt det.

Den långflygande och aggressiva översvämningsmyggan Aedes sticticus dominerar myggfaunan i området kring nedre Dalälven. Under vissa förutsättningar – stora översvämningar och värme – kan de kläckas i extremt stort antal och bli en olidlig plåga som drabbar både människor och djur. Myggan har den obehagliga egenskapen att inte (!) surra irriterande omkring sitt offer, utan den sticker tvärtom utan någon förvarning direkt.

Det är också känt att Aedes sticticus drabbar människor och djur många kilometer från översvämningsområdena och att dessa myggor flyger så långt att de successivt sprider sig till andra våtmarker miltals från älven.

I ett mer långsiktigt perspektiv, om vi får ett varmare klimat, vet vi också att mygg är bärare av allvarliga sjukdomar. Vi måste påbörja och bedriva ett långsiktigt arbete som förhindrar även detta. Det är ytterligare ett skäl till att myggbekämpningsprojektet måste få fortsatta.

BTI – ett naturligt bekämpningsmedel

Vad finns det då för möjligheter att få bukt med situationen? Det finns ett bekämpningsmedel benämnt BTI (Bacillus thuringiensis israelensis) som utgörs av en i naturen förekommande bakterie. Denna bakterie producerar toxiner med specifik gifteffekt mot larverna hos några familjer av myggor och främst mot larver av familjen stickmyggor. Kemikalieinspektionen menar att spridning av BTI inte medför några betydande miljöproblem och har gett tillstånd till medlets användning. Utifrån existerande forskning konstaterar Kemikalieinspektionen att spridning av BTI inte utgör någon risk för människor, fisk, fågel eller andra ryggradsdjur. Den utgör inte heller någon risk för ryggradslösa djur som maskar, mollusker, kräftdjur eller flertalet insekter och påverkar inte den övriga bakteriefloran. Det förekommer inte heller någon naturlig massförökning av BTI i våtmarkerna.

För bekämpning i naturskyddade områden krävs dock dispens från länsstyrelsen – något som också beviljas av andra länsstyrelser, men inte av Länsstyrelsen i Gävleborgs län där myggplågan kanske är som värst. Bekämpning av naturskyddade områden har till exempel skett i Östa naturreservat i Uppsala län.

Även Naturvårdsverket och Artdatabanken avråder från bekämpningen i naturskyddade områden. Detta kan dock ifrågasättas utifrån det vetenskapliga perspektivet. Flerårig forskning i Sverige och andra länder visar att det inte finns någon grund för oro för att andra arter ska drabbas. Det är naturligtvis även en märklig situation att tillstånd ges att använda BTI på vissa naturskyddsområden men inte på andra. Antingen är BTI skadligt för andra arter än myggorna eller också inte. Är det skadligt på den ena marken är det skadligt på den andra – annars bör medlet godkännas generellt.

Miljödomstolen har dessutom gett klartecken för bekämpning inom Ista naturreservat i Gävleborgs län och därmed gjort en annan bedömning än länsstyrelsen och Naturvårdsverket. BTI anges i domen inte ha någon betydande miljöpåverkan och det skyddsvärda i ett naturskyddat område riskerar inte att skadas. Efter överklagan av länsstyrelsen togs ärendet upp av Miljööverdomstolen som fastställde miljödomstolens dom och dessutom förtydligade att de myggproblem som förekommer i området i sig är skäl att bevilja dispens från reservatsföreskrifter för att utföra myggbekämpning. Därmed har såväl miljödomstolen som Miljööverdomstolen upphävt skillnaden mellan skyddade och icke skyddade områden med avseende på användning av BTI mot stickmyggor.

Vetenskapligt har det således påvisats att BTI inte orsakar betydande skada på djur och natur. Frågan är naturligtvis om inte tvärtom den omfattande förekomsten av Aedes sticticus och andra långflygande, aggressiva översvämningsmyggor är till skada för det naturliga djur- och fågellivet liksom för människor, husdjur och boskap!

Myggbekämpningsprogram

Projektet att bekämpa myggen i området kring nedre Dalälven med det biologiska medlet BTI har haft en sammanlagd budget på ca 8 miljoner kronor om året i fem år. Det kostar att hålla beredskap för att snabbt och med hög precision sprida BTI från helikopter över de kortvarigt översvämmade områden som producerar översvämningsmyggan Aedes sticticus.

Myggbekämpningsprojektet har finansierats genom att de sju berörda kommunerna bidragit med 3 miljoner per år (Sandviken, Heby, Tierp, Älvkarleby, Gävle, Sala och Avesta). Tre av de fyra berörda länsstyrelserna har bidragit med 4 miljoner per år (Dalarna, Västmanland och Gävleborg).

Dessutom har staten genom Naturvårdsverket satsat 1 miljon per år som gått direkt till Uppsala universitet för att säkerställa vetenskaplig uppföljning av effekterna på naturmiljön.

I december 2008 fick en delegation från projektet Biologisk myggkontroll beskedet att regeringen inte avser att fortsätta att skjuta till 4 miljoner kronor årligen som man gjort under projekttiden 2003–2008 genom länsstyrelser och Naturvårdsverket.

Därmed uppstår ett finansiellt tomrum som inte berörda kommuner, länsstyrelser och regionförbund har möjligheter att fylla.

Jag anser att staten har ett speciellt ansvar i detta område på grund av myggproblemets omfattning och att därför staten har ansvaret för de stora naturskyddade områden (nationalpark och naturreservat) där översvämningsmyggan Aedes sticticus i hög grad produceras.

Utvecklingen av boende, turism och näringsliv är viktig för detta område. Mängden mygg av arten Aedes sticticus ställer dock till med omfattande problem inom samtliga dessa områden. Huruvida även sommaren 2009 kommer att drabbas av mygginvasion är svårt att säga i dag, men det måste absolut finnas en beredskap. Det indragna bidraget från staten skulle få förödande konsekvenser för de ca 10 000 boende i området.

Nu måste regeringen sätta ned foten i frågan om myggbekämpningen i området kring nedre Dalälven!

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga:

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att staten ska fortsätta att bidra ekonomiskt till myggbekämpningen i området kring nedre Dalälven?