Stiftelsen Nordkalottens roll i den gröna omställningen och kompetensförsörjningen i norra Sverige

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig om jag kan beskriva hur Stiftelsen Nordkalottens strategier och verksamheter planeras att ändras eller utvecklas för att stödja arbetsmarknaden i norra Sverige, särskilt med avseende på kompetensförsörjningen för den gröna omställningen, jämfört med dess nuvarande åtgärder. Vidare har Serkan Köse frågat mig vilka incitament och stödåtgärder som övervägs för att uppmuntra och underlätta för människor att flytta till norra Sverige, där det finns jobbmöjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I norra Sverige pågår en omfattande nyindustrialisering kopplat till den gröna omställningen. För att arbetskraftsutbudet ska kunna matchas mot arbetsmarknadens behov behöver bland annat arbetsmarknads- och utbildningspolitiken utformas så att fler ges förutsättningar att utbilda och vidareutbilda sig för att bättre matcha den kompetens som arbetsgivare efterfrågar. Det är också något som jag har tagit upp i flera interpellationer tidigare i denna kammare.

Låt mig börja med att konstatera att Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, med säte i Övertorneå, är ett unikt samarbete som vi värnar. Det bidrar till att utveckla arbetsmarknaden, öka kompetensen och konkurrenskraften och stärka det nordiska samarbetet i första hand inom de nordliga delarna av Finland, Norge och Sverige. Stiftelsen är verksam i en av Sveriges industriellt och ekonomiskt mest snabbväxande regioner. Stiftelsen erbjuder utbildningar i branscher där det behövs fler medarbetare, till exempel automationsteknik, vård och omsorg samt mekaniker inom tunga maskiner och fordon. Utbildningar mot, eller med inslag av, it är i dag det största utbildningsområdet i stiftelsens verksamhet.

Många av deltagarna som anvisas till utbildningarna står långt från arbetsmarknaden. Stiftelsens verksamhet utmärker sig genom en helhetslösning som inkluderar boende och utbildning på samma plats och goda möjligheter till individuell anpassning av utbildningen, något som är särskilt viktigt för en målgrupp som ofta har dåliga upplevelser från skolan. Det elevsociala perspektivet är också en viktig del av stiftelsens verksamhet. För många elever innebär studier hos Stiftelsen Nordkalotten en möjlighet att bryta upp från en miljö som har negativ inverkan på deras studier.

I den nya överenskommelsen får stiftelsen ett tydligare uppdrag att förbättra stödet till eleverna utöver det rent pedagogiska, med syfte att fler ska kunna fullfölja sina studier.

Regeringen har, med förbehåll för godkännande, undertecknat en överenskommelse om fortsatt verksamhet i stiftelsen, som har lämnats över i en proposition till riksdagen. En godkänd överenskommelse innebär att stiftelsens verksamhet möjliggörs för perioden 2024-2027.

Arbetsförmedlingen anvisar arbetssökande till de utbildningsplatser som stiftelsen tillhandahåller. Arbetsförmedlingen kan erbjuda reseersättning och ersättning för dubbelt boende i samband med deltagande i arbetsmarknadsutbildning, vilket kan stimulera ökad rörlighet på arbetsmarknaden.

Stiftelsen Utbildning Nordkalotten har en begränsad men viktig roll att spela i strävandena att möta behoven av kompetens på arbetsmarknaden. Det gäller inte minst i relation till den pågående gröna omställningen i de norra delarna av landet.

För att främja rörligheten på arbetsmarknaden krävs dock en bred politik. Regeringens arbete med att återupprätta arbetslinjen fortsätter. I budgetpropositionen för 2024 föreslås flera förändringar för en effektivare arbetsmarknadspolitik. I regleringsbrevet för 2023 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att stödja, kontrollera och följa upp sökaktivitet, inklusive den geografiska och yrkesmässiga rörligheten bland arbetslösa. Vidare ingick det i uppdraget att myndigheten ska fortsätta att stärka och utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter. För att förbättra förutsättningarna att hantera en ökad arbetslöshet samt höja kvaliteten i myndighetens kontrollarbete har regeringen i budgetpropositionen för 2024 föreslagit en höjning av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 200 miljoner kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tillsammans med andra förslag i budgetpropositionen, till exempel ett förstärkt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare samt fler platser både inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen, bidrar de föreslagna satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken till att stärka arbetslinjen.

Som framgår tar regeringen kompetensutmaningen på stort allvar. Det görs inte minst i perspektiv av vad som sker i norra Sverige. Jag kommer noga att följa utvecklingen framåt.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Stiftelsen Nordkalotten har sedan 1970 spelat en viktig roll i att främja arbetsmarknadsutbildning och nordiskt samarbete. Stiftelsen bidrar på ett värdefullt sätt till kompetensförsörjningen i norra Sverige, även om det i det här fallet handlar om 145 platser per år.

Det finns ingen tvekan om stiftelsens betydelse för arbetsmarknaden och kompetensförsörjningen. Det är intressant att statsrådet i sitt svar gör en jättestor sak av att en befintlig överenskommelse förlängs. Men jag ska inte ta glädjen ifrån statsrådet, för det är trots allt den första proposition som kommer från regeringen. Det är ett historiskt ögonblick, Johan Pehrson. Happy!

När vi dock vänder blicken mot den djupt rotade kompetensbristen, som är direkt kopplad till den gröna omställningen, framträder en annan bild. Det saknas en tydlig nationell insikt om hur denna utmaning ska hanteras, trots att det är en fråga som jag vid ett flertal tillfällen har debatterat med statsrådet i denna kammare.

Utmaningen i att hitta rätt kompetens är stor på svensk arbetsmarknad i dag. En rapport från Sveriges Kommuner och Regioner visar att vi har en enorm kompetensutmaning fram till 2030. Till exempel behöver välfärdssektorn anställa 410 000 personer fram till 2031 på grund av de demografiska förändringarna, bland annat.

Vi kan också se att Industriarbetsgivarna pekar på att den gröna omställningen i norra Sverige kan skapa 50 000 nya jobb inom områden som batteritillverkning, gruvdrift och elbilsproduktion. Det innebär inte bara nya jobbmöjligheter utan också en omfattande utmaning på svensk arbetsmarknad. Hur ska vi förbereda vår arbetskraft för dessa nya roller?

Ytterligare en viktig aspekt är hela den digitala omställningen, som är en integrerad del av den gröna omställningen. Vi behöver säkerställa att vårt land inte bara hänger med i utvecklingen utan även leder denna förändring. Men här, fru talman, kommer min djupa oro över regeringens nuvarande sätt att hantera utmaningarna. Trots dessa klara och närvarande utmaningar har regeringen valt att minska resurserna till arbetsmarknadspolitiken - det har vi diskuterat hela eftermiddagen här - till Arbetsförmedlingen och till programmen. Jag vill påstå att nedskärningarna inte bara är oroväckande utan också direkt undergräver vår förmåga att hantera och möta arbetsmarknadens växande behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Till skillnad från Johan Pehrson anser vi socialdemokrater att det behövs mer resurser, återigen, till en aktiv arbetsmarknadspolitik och att staten i det här fallet måste ta ett större ansvar. Det behövs en nationell plan för att bättre överblicka, kartlägga och samordna arbetet med kompetensförsörjningen, för behovet finns. Staten behöver kliva fram och ta en aktiv roll, för hur ska vi annars klara kompetensförsörjningen? Stiftelsen Nordkalotten vill att vi köper 145 platser per år. Det är viktigt, men det gör inte att vi kommer att klara hela kompetensförsörjningen. SKR, återigen, behöver 400 000 och industrin 50 000. Behovet bara växer överallt.

Återigen: Vad är statsrådets svar till Sveriges Kommuner och Regioner om den akuta kompetensbristen i välfärdssektorn? Vilka konkreta åtgärder föreslår statsrådet? Vad är svaret till industrin, som står inför ett enormt behov av kompetensförsörjning? Det gäller särskilt inom de områden som jag nämnde: batteritillverkning, gruvdrift och elbilsproduktion. Vilket stöd kan dessa företag förvänta sig från staten för att hantera den kommande omställningen och kompetensbehoven?

Fru talman! Det är en fantastisk utveckling som nu sker. Efter att regeringen tillträdde har nya investeringar presenterats. Inte minst beror det på att vi har lagt om energipolitiken. Det var ju en ärendedebatt om den här i kammaren tidigare här i dag. Det är ju så otroligt viktigt att vi får baskraften och tillväxten i reglerad kraft i form av svensk kärnkraft.

Jag förutsätter att alla som är intresserade av en fungerande arbetsmarknad nu ställer sig bakom detta, för det är inte bara människor som behövs utan också elproduktion, gärna i form av vind och sol. Men vi måste också ha baskraftens effekt för att systemet ska fungera.

Arbetsförmedlingen har öppnat särskilda kanslier i både Skellefteå och Luleå för att möta behovet, vilket är väldigt viktigt. Vi jobbar för att Arbetsförmedlingen ska öka kraven på människor att vidareutbilda sig. De ska ha möjlighet men också krav på att göra det för att rusta sig för de jobb som finns. De ska då också vara beredda att flytta. Vi ska se till att arbetsgivarna följer upp detta på ett bättre sätt.

Vi gör en stor, unik satsning på STEM, till exempel ingenjörssatsningar. Inte minst kommer det Luleå tekniska universitet till godo för att möta efterfrågan på ökad kompetens. Det gäller ingenjörsutbildningarna men också yrkeshögskolans tillväxt. Denna fantastiska verksamhet har haft en så positiv historia, som den förra liberala borgerliga regeringen introducerade och som Socialdemokraterna vårdade, vill jag understryka, under era regeringsår. Nu ser vi till att den växer ytterligare, för den ger mycket effekt och är väldigt populär hos arbetsgivarna, tillsammans med yrkesvuxutbildningen.

Detta är grunden för att bygga igen den utbildningsklyfta som ligger mellan högre efterfrågan på arbetskraft och en alldeles för hög arbetslöshet i Sverige. Det gäller att få människor att kunna rusta sig för de jobb som fortfarande är lediga men också de som kommer framöver när de här industrierna fortsätter att utvecklas. Också utländska aktörer gör stora investeringar i Sverige, för man tror så starkt på Sverige med den politiska inriktning vi har. Det är centralt för Sverige och vår gröna omställning men också globalt sett, för det här är en utmaning för hela vår jord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att vi då är så populära när det gäller att producera både batterier och andra komponenter i den gröna omställningen är ju helt fantastiskt. Ta bara det som sker lite längre söderut, i till exempel Ludvika. Det är fantastiskt. Vi ser det också på andra håll i Sverige.

Det finns en tro på Sverige när vi nu har en stabil energipolitik. Vi satsar på ingenjörsutbildningarna, och vi satsar på yrkesvux för att ställa om människor som finns i Sverige, som är redo och som är en tillgång med rätt kompetens på plats. Men också med yrkeshögskolan ser man positivt på detta.

Vi har utlovat en strategi för detta som är bredare. Jag brukar peka på att Peter Larsson inom ramen för Tillväxtverket nu har en viktig roll att spela, och han rapporterar återkommande. Men han återkommer naturligtvis löpande till regeringens samtliga ministrar i frågan.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag ser fram emot denna nationella strategi.

Jag tror att det var i början av detta år som Johan Pehrson skrev en debattartikel tillsammans med Ebba Busch där de lovade en nationell strategi och ett superdepartement. Jag ser fram emot att vi får ett superdepartement som ska hantera detta. Det kommer att behövas. Det behövs en nationell strategi, och det behövs någon typ av superdepartement, eller vad man ska kalla det, för att hantera de utmaningar som vi har i dag med kompetensförsörjningen.

Yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar har vi också debatterat tidigare. Jag vill ändå understryka att de spelar en viktig roll i detta sammanhang. Men antalet deltagare på dem har minskat. Det är i dag endast cirka 6 000 individer som deltar i dessa utbildningar. Det är väldigt lite, och det är viktigt att antalet platser ökar. Till skillnad från regeringen föreslår vi socialdemokrater att antalet platser ska fördubblas på kort sikt.

Men dessa utbildningar innebär också utmaningar. När vi läser årsredovisningar, inte minst från Arbetsförmedlingen, ser vi att utbildningarna är väldigt ojämställda. Tre av tio som deltar i dem är kvinnor, och sju av tio är män. Det är alltså väldigt många män som går arbetsmarknadsutbildningar. Kvinnorna betalar själva sin utbildning.

Sedan har vi problemet med hela upphandlingsförfarandet. Det är långa ledtider och överklaganden.

Det finns alltså problem i fråga om detta. Och Johan Pehrson behöver kanske återkomma med hur han ska lösa dessa utmaningar.

Fru talman! Internationellt sett ligger Sverige långt efter när det gäller arbetsmarknadsutbildningar. Danmark satsar enormt mycket - många miljarder - på arbetsmarknadsutbildningar.

Fru talman! Återigen: I den ekonomiska situation som vi befinner oss i, där arbetslösheten ökar, är det otroligt viktigt att satsa på utbildning och att satsa på arbetsmarknadspolitik. Därför föreslår vi socialdemokrater 1 miljard kronor mer än regeringen på den aktiva arbetsmarknadspolitiken för att vi ska möta de ekonomiska utmaningarna, för att vi ska se till att människor kan ställas om och för att vi ska klara kompetensförsörjningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt är det viktigt att öka antalet platser inom vuxenutbildningen för att stärka det livslånga lärandet. En grundläggande faktor för en stark arbetsmarknad är att det finns resurser till vuxenutbildning. Här satsar vi 800 miljoner kronor mer än regeringen på fler utbildningsplatser inom vuxenutbildningen nästa år.

Fru talman! Avslutningsvis: På den svenska arbetsmarknaden finns det, som sagt, en tydlig obalans mellan lediga jobb och arbetssökandes kompetens. Trots en hög arbetslöshet finns det en stor efterfrågan på arbetskraft inom många sektorer. Här behöver regeringen kliva fram och ta ett större ansvar när det gäller hur rekryteringsproblemen som vi har på svensk arbetsmarknad i dag ska hanteras. Men det underlättas inte av regeringens nedskärningar inom dessa områden.

Med tanke på minskningen av antalet deltagare på yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar och den växande obalansen mellan arbetskraftens kompetens och det behov som finns på arbetsmarknaden undrar jag hur statsrådet Johan Pehrson tänker hantera dessa utmaningar. Vad finns det för strategi och plan? Vad är arbetsmarknadsministerns vision för att vi ska få en bättre fungerande arbetsmarknad?

Fru talman! Det är klart att jag också har noterat att Socialdemokraterna för nästa år på det utgiftsområde som vi pratar om har mer pengar än de 92 059 000 000 kronor som är beräknat. Och när man är i opposition är det mycket lättare att ge mer pengar till allt. Men jag vill höja ett varningens finger. När jag var på ett seminarium om Kjell-Olof Feldts bok Alla dessa dagar varnade han för att kunna ha pengar till allt.

Och jag vill understryka att när jag pratar med näringslivet, med kommuner, med regioner och med arbetsmarknadens parter är de tydliga med att det är några fundamenta som är avgörande. Inte minst gäller det satsningarna på ingenjörer, på yrkeshögskolan, på yrkesvuxenutbildningen och på hela ungdomsskolan, där man styr mer mot de yrken som efterfrågas. Det är en svår utmaning. Men det åvilar oss alla att styra mot utbildningar som gör att ungdomar har möjlighet till arbeten där arbetsmarknaden söker nya medarbetare. Det är det som avgör. Och grundplattan är en starkt fungerande energipolitik som ger en framtidstro så att dessa investeringar kommer på plats.

Vad gäller just arbetsmarknadsutbildningarna är det korrekt att jag tyckte att det behövdes en ny styrelse med personer som hade erfarenhet av att verka i myndigheter som är väldigt populära och som har klarat svåra omställningar och personer med bred erfarenhet från arbetsgivarorganisationer. Det kommer fram här också att det har varit för dålig kontakt mellan Arbetsförmedlingen och inte minst lokala och regionala aktörer för att det ska bli rätt arbetsmarknadsutbildningar och för att rätt personer kan söka till dem. Det har också lyfts fram i tidigare svar från mig under kvällen. Men jag ska ärligt säga att detta går parallellt med bättre upphandling och krav på jämställdhet, som Serkan Köse var inne på. Det krävs också att personer verkligen är rustade för att kunna delta i en arbetsmarknadsutbildning. Den är krävande. Vem som helst kan inte bara gå en sådan för att man har varit långt från arbetsmarknaden under lång tid. Man måste också vara rustad på så sätt att man klarar av att gå en sådan utbildning. Det kräver ofta inte minst kunskaper i svenska språket för att utbildningen ska vara effektiv för alla deltagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här finns det alltså ett jobb att göra för Arbetsförmedlingen. Min förväntan är att de ska leva upp till kraven på att antalet arbetsmarknadsutbildningar ska öka och att de ska vara mer jämställda. Och upphandlingen är en nöt som Arbetsförmedlingen har att knäcka. Detta är dock reglerat av rätt mycket lagstiftning från inte minst denna kammare men även en hel del EU-lagstiftning.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för diskussionen. Den är viktig eftersom den svenska arbetsmarknaden står inför gigantiska utmaningar, inte minst kompetensbristen. Vi har över 120 000 lediga jobb i dag, och vi har 400 000 arbetslösa. Det finns alltså en missmatchning på svensk arbetsmarknad i dag, och den måste vi ta på allvar.

Här behöver man sätta in åtgärder och resurser. Till skillnad från Johan Pehrson avsätter vi lite mer pengar till Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag, för vi tror att det behövs. Vi anser att det behövs mer resurser för att Arbetsförmedlingen ska klara av sitt uppdrag, inte minst i en lågkonjunktur. Johan Pehrson pratar om att arbetsmarknadsutbildningarna ska öka, men det finns ju inga medel till detta. Vi tillför mer medel till arbetsmarknadspolitiska program och insatser än Johan Pehrson.

Johan Pehrson hade tidigare en tilltro till att nystartsjobben skulle lösa alla problem, och nu konstaterar vi att även Johan Pehrson har förstått att nystartsjobben inte är lösningen. Det är bra, för det är en rättighetsbaserad åtgärd som jag tycker att man behöver se över. Det finns även rapporter som visar att nystartsjobben utnyttjas väldigt mycket inom arbetslivskriminaliteten.

Frågan om kompetensförsörjning är viktig, och där behövs någon typ av nationell samordning. Det behövs att Johan Pehrson kliver fram. Man kan titta på exempelvis våra grannländer Norge och Danmark - där jobbar ju regeringen, näringslivet, fackföreningar, utbildningsinstitutioner med mera väldigt framgångsrikt tillsammans, men där tar staten ett lite större ansvar. När tänker Johan Pehrson kliva fram och ta ett lite större ansvar för att vi ska kunna hantera kompetensförsörjningsfrågan? Vad är svaret till SKR, och vad är svaret till industrin? Vilken roll tänker Johan Pehrson spela i allt det som händer på svensk arbetsmarknad i dag?

Jag tackar för debatten.

Fru talman! Det framgår rätt mycket av budgetpropositionen. Där har Socialdemokraterna lite mer resurser än de 92 059 000 000 som vi anslår vid sidan av våra enorma satsningar på ingenjörsutbildningarna, yrkeshögskolan, yrkesvux och grundskolan, som jag berättade om.

Detta kommer dock inte att räcka, utan vi måste även fortsätta att jobba med näringslivsklimatet och en energipolitik för landet och för den gröna omställningen. Det där är fundamenta som gör att vi kan se det positiva i utmaningen att människor inte längre ska flytta från Norrbotten och Västerbotten utan till Norrbotten och Västerbotten. Det måste vi bejaka och se som positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan kommer detta att ta några år; i exempelvis Skellefteå kommun säger man att man måste växa långsamt. Just nu har man ett stopp för bostäder, vilket har varit uppe här. Ett par av projekten har också stoppats. Det byggs nytt, men några av projekten har stoppats på grund av inflationen. Man vädjar till oss: Banka ut inflationen och få balans i räntorna - få helst ned räntorna - så kommer dessa projekt att sätta igång!

Ambitionen är alltså att möta de enorma möjligheter som finns. Till detta kommer - det har vi inte pratat om i kväll, men vi kommer att kunna göra det andra gånger - behovet av en fungerande arbetskraftsinvandring till Sverige. Det kan också vara starkt bidragande genom att människor kommer hit med extremt kvalificerad kompetens och kan vara med och bygga Sverige tillsammans med alla oss andra. Vi mottar en utredning om detta i januari, vilket kommer att hjälpa till i arbetet med att få ordning på den svenska arbetsmarknaden och möta den fina efterfrågan på människor som finns i inte minst Norrbotten och Västerbotten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.