Stigande matpriser

Herr talman! Jytte Guteland har frågat mig vad jag inom mitt ansvarsområde gör för att avhjälpa den utveckling med stigande matpriser som riskerar att drabba såväl det svenska folket som svenska bönder.

Inflationen har slagit hårt mot hushållen och allra hårdast mot dem som redan har små marginaler. Den senaste tidens sjunkande inflation visar att inflationsbekämpningen biter, men än är faran inte över, och det är därför viktigt att slutföra arbetet med att få ned inflationen. Regeringens budget för 2024 visar att det går att kombinera en återhållsam finanspolitik för att bekämpa inflationen med åtgärder som stärker hushållens ekonomi och stöttar välfärden. Men det vilar här också ett ansvar på flera andra aktörer i ekonomin för att förhindra att den höga inflationen blir bestående. Detta gäller inte minst livsmedelsbranschen och handeln, som har ett ansvar för att inte höja priserna mer än vad som är proportionerligt. I budgeten för 2024 tillförde därför regeringen medel till Konkurrensverket för att skärpa bevakningen av branscher med bristande konkurrens.

Många hushåll med svag ekonomi har fått kompensation för den höga inflationen via prisindexerade bidrag och transfereringar. Elstöd, sänkt energiskatt på drivmedel och sänkt reduktionsplikt är åtgärder som har varit särskilt betydelsefulla för hushåll med små marginaler. Förstärkt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare och sänkt skatt för pensionärer har också varit viktiga för att stärka hushållens ekonomi.

För att stötta jordbruket har regeringen förlängt den tillfälligt utökade nedsättningen av skatt på jordbruksdiesel och skjutit till pengar i ett krisstöd. Jordbruket gynnas även av de lägre drivmedelskostnader som följer på den sänkta reduktionsplikten. Lägre kostnader för jordbruket bör i slutändan även komma hushållen till del i form av lägre prisökningar.

Herr talman! Tack, finansministern, för svaret på min interpellation!

Interpellationen ställdes mot bakgrund av att matpriserna är och under lång tid har varit höga. Många är de svenskar som ryggar tillbaka när kylskåpet är tomt och de behöver gå och handla. De känner att det tar emot, eftersom de vet att det kommer att bli fruktansvärt dyrt.

Det har varit på detta sätt under lång tid. I tidigare debatter har vi talat om att många resurser redan så att säga är uppätna. Man har redan lånat pengar av släktingar, och de små sparkontona har tagit slut. De neddragningar som är möjliga att göra har svenska folket många gånger redan gjort.

Trots detta är det för många jättesvårt att klara ekonomin. Det som svenska folket mest av allt drar ned på, enligt Livsmedelsverket, är frukt och grönt. Här har det varit stora nedgångar. Det innebär till exempel att barn inte äter lika mycket frukt och grönt som tidigare. Detta riskerar också att drabba folkhälsan i framtiden.

Livsmedelsverket säger att nästan en av tio föräldrar är orolig över sina barns hunger. Man upplever att man inte har möjlighet att mätta sina barn. Det är hårresande att vi 2024 ska ha den typen av rapporter om svenska folket.

Min fråga till Elisabeth Svantesson är därför: Vad gör egentligen finansministern för att motverka den mycket svåra situation som svenska folket upplever? Det har varit hög svansföring hos många ministrar i den regering som finansministern tillhör när det gäller just matpriser. Så var det inte minst före valet 2022. Det viftades med falukorvar. Det var kampanjer mot S-regeringen om matpriserna. Ändå har det med just denna finansminister och denna regering varit de värsta dyrtider som svenska folket har upplevt i modern tid.

Därför vill jag fråga: Vad har man för plan från finansministerns kontors sida när det gäller kommande vårbudget? Vad finns det för plan för att avhjälpa den svårighet som just barnfamiljer upplever? Om barnen inte äter frukt och grönt kommer vi faktiskt att få utmaningar för folkhälsan också i framtiden. Och om barn inte äter sig mätta är det farligt för folkhälsan här och nu. Dessutom riskerar det att påverka skolgången och möjligheten att klara studierna.

Vi från Socialdemokraternas sida har under tidigare år sagt att vi vill stärka barnbidraget. Vi vill satsa på underhållsstödet. Vi har också tillfört resurser till kommunerna bland annat för att hjälpa till med skuldsanering. Men beskeden när det gäller denna regering är att man verkar vara nöjd med situationen som den är nu.

Herr talman! Som Jytte Guteland påpekar i sin interpellation och i sitt inlägg är matprisernas uppgång ett dramatiskt problem för en stor andel av den svenska befolkningen.

Även om Elisabeth Svantesson har rätt i att flera transfereringar i det svenska socialförsäkringssystemet indexeras gör inte alla det. Man kan till exempel notera att barnbidraget inte räknas upp. Det har urholkats så att ett barnbidrag innevarande år, räknat i 2020 års priser, bara är värt 985 kronor. Barnbidraget är alltså nominellt satt till 1 250 kronor. Eftersom det inte har räknats upp sedan 2020 är det nu värt 985 kronor. Det är en urholkning med över 20 procent på de fyra åren.

På liknande sätt är det med grundnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen och föräldraförsäkringen. På samma sätt är det med takbeloppet i a-kassan. På samma sätt är det med en lång rad av komponenter i socialförsäkringssystemet.

För alla människor som är beroende av detta - som Elisabeth Svantesson gärna talar lite föraktfullt om som bidragsberoende - är det allvarligt att priset på påskbordet den gångna helgen har ökat med mellan 7 och 12 procent sedan föregående år. Priset beror lite på vilka varor det är. Äggen är 12 procent dyrare. Chokladen är 7 procent dyrare. Laxen är 10 procent dyrare. Sillen är 8 procent dyrare. Det är några exempel på vad svenskarna har på påskbordet och som man behöver kunna köpa även om man har garantinivån i föräldraförsäkringen eller, för den delen, takbeloppet i a-kassan.

Elisabeth Svantesson firar att inflationsbekämpningen har effekt. Ja, prisökningarna avtar. Men prisökningar av det slag som vi har sett de senaste åren gör att de svenska hushållen kommer att vara fattigare under lång tid framöver, inte minst på grund av att priset på mat har ökat mer i Sverige än vad det har gjort i våra nordiska grannländer.

Elisabeth Svantessons inflationsbekämpning har ärligt talat varit mindre effektiv än grannländernas, och hon har inga ambitioner att skydda de mest utsatta hushållen från konsekvenserna av dessa prisökningar.

Herr talman! Låt mig först säga att man blir rätt provocerad när man hör denna debatt! Låt mig återkomma till varför.

Den höga inflationen har plågat svenska hushåll. Den har plågat hushåll i hela världen. Alla har känt av de högre kostnaderna. Det är tufft för många att få hushållsekonomin att gå ihop.

Denna regerings främsta prioritet har varit att bekämpa inflationen och stoppa fortsatt höjda kostnader för det som alla människor behöver: mat, drivmedel, el och så vidare. Detta har varit regeringens främsta prioritet: bekämpa inflationen och stötta hushållen.

Nu sitter man här och hör Socialdemokraterna, som är ansvariga för mycket. De står och provocerar i talarstolen och låtsas som ingenting. Jag tänker lista några av de saker som de är ansvariga för.

En av de saker som svenska hushåll har kämpat med är höga matpriser, till följd av en mängd olika saker. Något som har varit en press när det gäller priserna i Sverige är höga elpriser och höjd reduktionsplikt, saker som den förra socialdemokratiska regeringen är helt ansvarig för.

Man lade ned kärnkraften tillsammans med de tre partier som man samregerade med. Det ledde till högre energipriser. Det var en press när det gäller priset för mat. De höga elräkningar som svenska hushåll har fått är ett direkt resultat av att kärnkraften lades ned.

De höga drivmedelspriserna - dyr bensin och dyr diesel - är en direkt följd av den förra socialdemokratiska regeringens experiment med reduktionsplikten. Det gjorde att Sverige hade världens dyraste diesel och världens näst dyraste bensin. De kostnaderna hade i grunden inget med inflationen att göra. De hade att göra med den förra regeringen.

Nu står olika socialdemokratiska företrädare i denna talarstol och talar sig varma för de svenska hushållen. Det är bra, men man tar inget ansvar vad gäller att man har varit medskyldig till att dessa höga kostnader har hamnat på hushållen. Det tycker jag är provocerande. Det var därför, herr talman, jag valde att gå upp i talarstolen.

Finns det ingen självrannsakan? Ångrar ni inget av det ni gjorde, som har dumpat höga kostnader på svenska hushåll? Ni står nu och skäller på den finansminister som faktiskt löser dessa saker. Denna finansminister har sett till att reduktionsplikten har minskat. Bränslet har blivit flera kronor billigare. Detta är bra. Det gör att svenska hushåll nu har råd att tanka. Elräkningen har blivit billigare. Denna regering hade ett historiskt stort elstöd för att kompensera för att den förra socialdemokratiska regeringen lade ned kärnkraften.

Den här finansministern löser de problem som den förra socialdemokratiska regeringen var med och skapade och de problem som inflationen, som drabbat hela världen, skapat. De problemen löser denna finansminister och denna regering.

Jag skulle, herr talman, vilja ha lite självrannsakan i talarstolen när Socialdemokraterna nu kommer upp och säger att de är bekymrade över de höga kostnader som har drabbat hushållen. Vi är också bekymrade. Därför löser vi både de problem som Socialdemokraterna var med och skapade och de problem som den höga inflationen har skapat.

Det är provocerande att se socialdemokrater som inte vill kännas vid det de själva har varit med och orsakat: höga kostnader för hushåll. Dessa kostnader ser nu denna regering till att sänka.

Herr talman! Tack, finansministern, och tack också till Jytte Guteland för en viktig interpellation som kan sägas följa i spåret av de tidigare!

Finansministern hänvisar även här till dieselstödet till bönderna. Det stödet är vällovligt eftersom det inte är bönderna som har fått ta del av de skenande matpriserna. Dessa har landat i matjättarnas och mellanhändernas fickor, så trots att finansministern har pratat sig varm för sänkta matpriser har pratet inte hjälpt.

Jag minns 2016-2017 då många av Elisabeth Svantessons partikamrater med flera borgerliga partier krävde olika former av stöd till bönderna, stöd som också kom. Den socialdemokratiska regeringen var nere i Bryssel och förhandlade om ett ökat mjölkstöd till bönderna. Men nu har jag inte hört ett endaste ljud om att finansministern har förhandlat i EU om några nya mjölkstöd till svenska bönder eller för den delen ägg- eller köttproducentstöd. Jag har inte hört ett ljud om det, bara att finansministern pratar med matjättarna.

Man kan heller inte undgå att bli lite provocerad av Edward Riedl, som går upp i talarstolen och pratar om elstödet - det totalt misslyckade elstödet, som helt och hållet missade norra Sverige och snarare uppmärksammades för att det gick till de största elkonsumenterna med pooler och annat i södra Sverige. Till slut gick elstödet ändå ut till dem i södra Sverige som faktiskt behövde det, dock inte till kommunerna. Kommunerna blev utan elstöd. Det kan man också ha med sig när man pratar om elstödet.

Och hur man kan prata om bensin- och dieselpriserna utan att komma ihåg vad Putins invasionskrig i Ukraina gav för bensin- och dieselpriser i hela Europa? Hur man kan glömma bort att nämna det i riksdagens talarstol kan också vara provocerande.

Precis som sades i den förra interpellationsdebatten är det de hushåll som har de sämsta marginalerna som drabbas av de höga matpriserna. Det är familjerna med de lägsta inkomsterna som drabbas av den SD-ledda regeringens finanspolitik. Det måste vi vara medvetna om. Det är ett val regeringen gör.

(Applåder)

Herr talman! Vi har under en tid här i kammaren diskuterat inflationens effekter på olika sätt. Jag vill också tacka Jytte Guteland för den här frågan. Det är naturligtvis så att många barnfamiljer kämpar för att få mat på bordet till sina barn. Det är även tufft för väldigt många av Sveriges bönder, som faktiskt är de som ser till att det ändå finns mat att ställa på bordet.

Jag har fått en fråga, herr talman, och nu tänker jag hålla mig till den. De här debatterna tenderar att handla om väldigt många saker, men frågan var vad jag gör inom mitt ansvarsområde för att avhjälpa utvecklingen med stigande matpriser som nu riskerar att drabba såväl det svenska folket som svenska bönder.

Under hela 2022 steg matpriserna dramatiskt, något som i stor utsträckning påverkade och var en stor bidragande orsak till inflationen. I april 2023 såg vi ett trendbrott när det gällde just det, alltså att inflationen inte på samma sätt drevs på.

I mars förra året hade jag samtal med matjättarna. De socialdemokratiska ledamöterna får gärna häckla detta, men jag tror att det var viktigt. Ni talade om att vi borde prata med matjättarna - jag gjorde det. Vi var många som tyckte det, jag gjorde det och det hade effekt. Jag tror att det politiska trycket från olika håll och kanter var viktigt. Nu ser vi inte samma matprisutveckling som vi gjorde då.

Det var en viktig sak - ibland är det bra att prata!

En annan sak som regeringen har gjort är att stötta jordbrukssektorn. Det handlade om 200 miljoner kronor i krisstöd på grund av torkan. Vi förlängde nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på jordbruksdiesel, och från årsskiftet sänkte vi reduktionsplikten. Detta gjorde vi för bönderna. De har det fortfarande tufft, men det underlättade.

Reduktionsplikten spelar också en stor roll i det här sammanhanget, inte bara för privatpersoner och hushåll som är beroende av sin bil utan också för transporter, för lantbrukare och för många andra. Att reduktionsplikten och därmed dieselpriserna har minskat spelar alltså roll.

Det här är några av de saker som vi konkret har gjort för att dämpa effekterna av en brutal inflation.

Herr talman! Jag ska inte säga så mycket mer i det här inlägget, men det är väldigt tydligt så att det vi gör bit för bit gör skillnad. Socialdemokraterna gillar inte sänkt reduktionsplikt och sänkt skatt för vanliga människor som arbetar - det är väldigt tydligt. Sänkt skatt på pension kanske man gillar. Det vet jag inte. Men allt detta påverkar familjer och hushåll och gör att vi kan ta oss igenom den här situationen, även om det är tufft för många.

Den här interpellationen handlar om matpriserna. Jag har nu redogjort för vad jag och regeringen gör, herr talman.

Herr talman! I min interpellation ville jag ställa frågan till finansministern vad hon gör för att avhjälpa den situation som svenska folket står inför när man går och handlar i dag när priserna är fortsatt höga och i vissa fall fortsätter att höjas. Vi har sett i Matpriskollen att de har fortsatt att höjas under 2024.

Min fråga handlar om hur man vill hjälpa svenska folket och framför allt barnfamiljer att ta sig framåt. Det handlar ju inte bara om att det är höga priser i matvarubutikerna under någon månad. Det har varit så under väldigt lång tid, egentligen under hela den tid som den nuvarande regeringen har haft makten.

Det är klart att en väldigt stor anledning till detta är stigande energipriser, yttre påverkan och kriget - sådant som finns utanför Sveriges gränser. Men en stor del av svaren hade kunnat komma från den svenska regeringen i form av en budget som fördelade till dem som har störst behov av stöd i svåra tider.

Den socialdemokratiska oppositionen har varit tydlig: Vi hade gjort dessa prioriteringar. Vi hade satsat på barnfamiljerna med ett stärkt barnbidrag, med ett stärkt underhållsstöd och med en förstärkning till kommunerna så att de kan hjälpa till med både skuldsanering och fritidsaktiviteter, eftersom vi vet att barnfamiljer drar ned också på detta.

Det var en ivrig moderat kollega till finansministern, också en riksdagskollega till mig, uppe i debatten och talade om att det här skulle handla om vad Socialdemokraterna har gjort historiskt. Det som glömdes bort i det inlägget var att när Konjunkturinstitutet tittade på matpriserna 2019-2023 kom man fram till att prisökningarna på livsmedel har varit 6 procentenheter högre än i producentledet. Det är alltså matjättarna som har tagit ut vinster i den här tuffa situationen.

Finansministern slår sig för bröstet och säger att hon har haft samtal med matjättarna, men uppenbarligen har det inte hänt särskilt mycket. Precis som tidigare debattörer under denna långa och viktiga diskussion om de tuffa kostnaderna för svenska folket har poängterat är det faktiskt så att det är en prisutveckling under lång tid. Svenska folket lider under många negativa prisökningar. Det är inte så att det nu finns stora marginaler för matjättarna att fortsätta att höja priserna.

Finansministern borde vara mycket mer på också i den frågan, så jag är förvånad över att vi inte fick tydligare svar när det gäller vad man avser att göra för att förstärka fördelningsmässigt så att de familjer som har det allra tuffast ska få mer pengar i plånboken eller hur man vill hantera att vissa skor sig på krisen. Det är inte de svenska bönderna som gör det, så det handlar inte om någon reduktionsplikt. Det handlar i stället om matjättar som passar på därför att det finns osynliga led - tror de. Men för oss socialdemokrater syns de. Vi kräver att finansministern gör mycket mer och att den nuvarande regeringen ställer sig på folkets sida precis som finansministrar i en del andra länder har gjort under den här krisen.

(Applåder)

Herr talman! Elisabeth Svantesson tycker att debatten har kommit att handla om allt möjligt. Ja, Edward Riedl vill hellre debattera kärnkraft än stigande matpriser och hushållens ekonomi. Det är tydligt. Jag tänker inte gå i den fällan. Men Elisabeth Svantesson förde faktiskt i sitt svar själv på tal att många hushåll med svag ekonomi har fått kompensation för den höga inflationen via prisindexerade bidrag och transfereringar. Jag har några exempel på att alla transfereringar inte fungerar på det sättet.

Man kan ta underhållsstödet, som vi för övrigt har föreslagit ska höjas, som exempel. Det har tappat ungefär 300 kronor i värde de senaste fyra åren. Sjukpenning för arbetssökande har minskat med över 20 procent i värde. Riksnormen i försörjningsstödet har tappat flera hundralappar. Grundnivån i a-kassan har tappat 2 500 kronor. Taket i a-kassan har tappat 5 000 kronor i värde. Barnbidraget har tappat 265 kronor i värde och grundnivån i föräldraförsäkringen 1 600 kronor. Taknivån i föräldraförsäkringen har också tappat 1 600 kronor i värde. Taknivån i graviditetspenningen har gått ned med 1 000 kronor. Det är effekter av den inflation som regeringen har underlåtit att bekämpa. Regeringen har bara suttit på händerna och väntat på att inflationen ska gå över.

Elisabeth Svantesson sa att hon har svarat på frågan, och det betyder sannolikt att hon inte vill debattera den här frågan mer och att hon kommer att stå över nästa tillfälle till anförande och tillfället efter det. Jag tycker att det är ett oskick att hålla på så. Mina tre interpellationsdebatter tidigare i dag slogs ihop till en, och sedan står man över slutanförandet i hopp om att slippa stanna kvar över gruppmötestiden. Jag tycker att det är oförskämt.

(Applåder)

Herr talman! Linus Sköld vill undvika att gå i fällan och pratade bara om de höga matpriserna. Jag hoppas att de som har lyssnat på debatten ändå förstår att höga drivmedelspriser är något som har gjort att maten blivit dyrare. Om man höjer reduktionsplikten och skatterna på drivmedel innebär det att bönderna får mycket högre kostnader, och då blir maten i slutändan dyrare.

När det gäller de höga elräkningarna vill man inte heller prata om konsekvenserna. De slår såklart direkt mot hushållen i form av högre elräkningar, men de slår också mot alla producenter - både matproducenter och andra. Linus Sköld och hans kollegor här är socialdemokrater och har därmed varit med och drivit upp bränslepriserna till att bli de högsta i världen. De var med och lade ned kärnkraften, och det orsakar höga kostnader för industrin och hushållen. Det är klart att de inte vill prata om det! Det förstår jag också, herr talman. Men det är ju skälen till detta. Ni socialdemokrater kan sitta och le och försöka prata om annat, men det är ett faktum.

Herr talman! Det blir nästan faktaresistent när Linus Sköld berättar att det regeringen gjort för att bekämpa inflationen inte har haft effekt. Då tar han ju inte del av vare sig nyhetsrapportering eller fakta från SCB. Svensk inflation vänder ned mycket snabbt - snabbare än i många andra länder i Europa. Det är rent av faktaresistent att stå här och prata om att det inte har haft effekt.

Hushållen har det tufft till följd av de höga kostnaderna. Jag ser att talartiden börjar rinna ut, så jag kommer inte att hinna säga allt jag vill i det här anförandet, men till Isak From vill jag kort säga att det var den gamla, socialdemokratiska regeringens instruktioner som gjorde att Norrland blev utan elstöd. Det rättade Elisabeth Svantesson till, så att pengarna kom till elkonsumenterna även i Norrland. Det var bra.

Herr talman! Jag frågade faktiskt om finansministern hade varit i Bryssel och förhandlat om något annat stöd till svenska bönder, för det är klart att producenterna är grunden nu när vi behöver ha ökad självförsörjning av livsmedel i Sverige. Det är ju böndernas arbete som till syvende och sist sätter maten på våra bord.

Det är klart att om man noga ska följa vad bönderna och deras centralorganisation LRF skrev i sitt remissvar om reduktionsplikten var ju regeringens förslag om en sänkning bland det dummaste de hade hört talas om. Både LRF och Skogsindustrierna ville ha en balanserad reduktionsplikt. Det skapar konkurrenskraft och självförsörjning av drivmedel.

Putins krig mot Ukraina gjorde att många blev utsatta - Tyskland med flera, hela Europa. Vi socialdemokrater omvärderade delar av reduktionsplikten och har landat i att 20 procent är ungefär vad vi borde ha. Därtill ska man stötta dem som är helt beroende av bil. Man ska stödja dem i glesbygden och på landsbygden som inte har möjlighet att använda kollektivtrafik och även stödja barnfamiljer med ett extra barnbidrag. Den socialdemokratiska politiken är från var och en efter förmåga till var och en efter behov, och då måste vi ju se att det nu är barnfamiljerna som har störst behov.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill återigen betona hur glad jag är att inflationen är på väg ned. Jag är inte glad för min egen skull utan för alla de hårt kämpande människor runt om i Sverige som har känt av inflationen på ett brutalt sätt. Det kan ha handlat om att inte kunna köpa julklappar till sina barn som man hade tänkt, eller att inte ha den mat man helst vill ge till sina barn på bordet. Det kan ha handlat om en äldre pensionär som knappt kunnat bo kvar i den lägenhet man köpte för bara något år sedan när kostnaderna skenat. Det är för deras skull jag är glad att inflationen nu går ned, men också för den svenska ekonomin eftersom det ger oss förutsättningar att komma igenom den här nedgången och den här konjunkturen på ett sätt som vi verkligen behöver.

Sverige ska byggas rikare. Det är en uppgift som jag tar på allra största allvar. Jag förstår att Jytte Guteland gärna vill flytta fokus från Socialdemokraternas politik till att prata om matjättarna. Jag pratar gärna om både inflation och matjättar, men det går inte att komma ifrån att efter mina samtal med dem förändrades hela bilden. Nu är det tjänstepriserna som driver inflationen, inte matpriserna. Det betyder inte, som flera här bland Socialdemokraterna har sagt, att priserna är på väg ned. Inflationen kommer ju att finnas kvar och vara 1 eller 2 procent, och det betyder att priser ökar. Men nu är det inte matpriserna som driver på. Med det sagt - det är jättetufft och jättehöga priser för många barnfamiljer! Vi förlänger alltså det bostadsbidrag som vi höjde året ut, för konsekvenserna är väldigt tuffa.

Herr talman! Jag kommer att fortsätta att vaka över de här frågorna - över inflationen - men naturligtvis också över hur vi ska stärka hushållens köpkraft. Det är det här som är min poäng och som jag var inne på tidigare. Jag föraktar inte människor som lever på bidrag. Jag känner många och har många i min närhet som har det enormt tufft. Det som däremot förvånar mig är att Socialdemokraterna, som en gång i tiden var ett arbetarparti och hyllade arbete, i dag alltid lyfter ökade bidrag före till exempel sänkta skatter för helt vanliga människor.

Faktum är att matpriserna skulle ha varit högre - det är jag helt säker på - om inte reduktionsplikten hade förändrats, om vi inte hade haft det här elstödet och mycket annat. Man kan diskutera olika typer av insatser, och allt är inte perfekt - det är det aldrig med någon regering. Men jag vet att den återhållsamma politiken har haft effekt och att den kommer att få effekt för människor.

Min uppgift framöver och vår uppgift som regering kommer att vara att göra det vi kan för att stärka hushållens köpkraft - att stå på löntagarnas sida och stötta dem som har det allra tuffast. Våra skyddsnät finns ju där för dem som har det tuffast.

Ett annat sätt att se till att det finns mer pengar till detta är det som jag pratade om tidigare: att verkligen se till att komma åt allt fusk och bedrägeri som många av de kriminella ägnar sig åt. Det kommer också att underlätta och ge möjligheter att göra Sverige rikare som land men också att göra svenskarna rikare.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret. Vi från Socialdemokraterna är också glada över att se en bättre utveckling vad gäller inflationen. Men det räcker inte att vara glad. Det handlar också om att vara handlingskraftig inför det kommande året och de utmaningar som fortfarande finns för svenska folket.

Precis som den här debatten har handlat om är det fortfarande höga priser i matvarubutikerna. Fortfarande visar undersökningar att svenska folket ryggar tillbaka för att köpa varor som är livsviktiga för barnen och deras framtid. Det handlar om att man inte vill köpa frukt och grönt för att man tycker att det är för dyrt. Det handlar om att föräldrar - en av tio - är oroade över att deras barn inte får tillräckligt med näring och att de går hungriga. Det är alltså stora utmaningar fortsättningsvis.

År 2024 måste innebära en handlingskraftig regering och en handlingskraftig budget som är rättvis, som fördelar till de familjer som har det allra tuffast och som framför allt tittar på vår framtid, alltså våra barn och våra ungdomar. Hur har de det? Jag är säker på att finansministern kan hålla med om det. Jag tror säkert att hjärtat är fullt av önskan att barnen ska ha det bra. Då är det viktigt att detta finns med när man utformar budgeten.

Det är absolut viktigt att man har haft samtal med matjättarna. Men uppenbarligen har matjättarna ändå skott sig under de här åren och fortsätter att göra det. Därför är det viktigt att också hålla i den frågan.

Vi socialdemokrater ger oss inte. Vi vill ha en rättvis politik, och vi använder breda reformer. Vi vill vara sociala ingenjörer. Ibland handlar det om skattesänkningar - vi har varit med på sådana; det vet ju finansministern. Men vi har också stått upp för att de som är mest utsatta ska kunna få möjlighet till stöd om de behöver det.

Jag tackar för den här debatten.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill också tacka ledamoten för debatten. Det är viktigt och bra att lyfta hur konsekvenserna av inflationen har slagit och slår mot många människor. Det är också viktigt att lyfta olika politiska alternativ.

Jag har berättat om det vi gjorde i förra årets budget och det vi gör just nu i den här budgeten. Vi återkommer också i vårbudgeten med det förlängda bostadsbidraget, som jag nämnde, men också annat. Det är tyvärr så att många kommer att ha det tufft även under 2024, men jag vet att det som vi har gjort med till exempel drivmedelsskatten, reduktionsplikten, sänkt skatt på arbete och mycket annat hjälper och stöttar.

Socialdemokraterna har andra förslag, och det respekterar jag. Men jag kommer att fortsätta att vara handlingskraftig när det gäller att bekämpa inflation och stötta människor på ett ansvarsfullt sätt. Rättvisa, absolut - jag ser att vi har mer att göra för att göra det rättvist på det sättet att den som jobbar och har små inkomster ska få behålla mer av sin lön.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.