Stormen Hans

Fru talman! har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att understödja samtliga drabbade intressenter inom det av stormen Hans drabbade området och i så fall vilka de åtgärderna är.

I augusti drabbade stormen Hans med full kraft ett område i norra Västerbotten. Upp till 1 miljon kubikmeter skog uppskattas ha blåst ned.

Skogsstyrelsen har med erfarenheter från stormarna Gudrun och Per utarbetat rutiner för att hantera större stormskador. Skogsstyrelsens olika distrikt har särskilt ansvar för att bevaka och larma om betydande och anmärkningsvärda skador uppträder eller hotar att uppträda. Vid misstanke om större stormskador ska Skogsstyrelsen göra en okulär bedömning av skadenivån inom det stormdrabbade området för att få en totalbild av skadornas omfattning. Uppgifterna från distriktens bedömningar sammanställs av skadesamordnare. Ett etablerat kontaktnät med större aktörer inom skogsbruket utnyttjas för att väga in deras uppfattning innan de första preliminära uppskattningarna fastställs.

Utifrån skadornas omfattning genomförs bland annat informationsinsatser till medier, skogsägare och skogsbruket. En nära samverkan sker med skogsbruket och andra berörda myndigheter, bland annat inom ramen för sektorsråd och centrala skogsskyddskommittén. Skogsstyrelsen ansvarar även för tillsyn enligt regelverk rörande bland annat skogsskydd, avverkningsanmälan, ransoneringsregler samt miljöhänsyn och efterföljande skogsvård.

Även om Skogsstyrelsen har en viktig roll för tillsyn och samordning ligger ansvaret för genomförandet av de operativa insatserna på skogsbruket. Det är också en naturlig del av sektorsansvaret. Det samlade skogsbruket med skogsägarföreningar och skogsföretag tar nu ett stort ansvar för att bedöma skadornas omfattning och för fortsatt arbete med upparbetning och uttransport av det stormfällda virket. Skogsstyrelsen ger dispenser för att påskynda processen med upparbetning.

Länsstyrelsen är förvaltare av berörda naturreservat och ansvarar för att eventuella åtgärder genomförs enligt skötselplan med anledning av stormfällningen.

Individuella skogsägare drabbas över tid av stormskador, och skogsägare förväntas ha försäkringsskydd för att täcka delar av skadorna. I nuläget finns inga planer på särskilda kompensationsåtgärder för drabbade intressenter.

Fru talman! Tack för svaret, landsbygdsminister Peter Kullgren! Jag har tidigare ställt en skriftlig fråga om just stormen Hans och hur regeringen tänker sig att hantera detta.

Då ställde jag frågan om huruvida en generell dispens var möjlig just utifrån det berörda område som stormfälldes under i princip tio minuter en augustidag. Norra Västerbotten såg länge ut att klara sig från stormen Hans, som hade härjat över landet under lång tid, flera dagar. Men så en eftermiddag slog stormen Hans till.

Inom ett område - en korridor på ungefär sju mils längd och mellan fyra och fem kilometers bredd, över 75 000 hektar - har i princip all skog blåst ned eller, ännu värre, blåst sönder. Det som har hänt i detta område är att det är väldigt mycket förstörd skog, som inte går att sälja som sågvirke. I bästa fall går det att sälja som massaved. Det är klart att detta drabbar berörda skogsägare ännu mycket mer.

Det finns dispenser som man kan söka. Efter vad jag har fått fram hade Skogsstyrelsen den 29 augusti behandlat ungefär 80 dispensansökningar positivt. Man hade avslagit tre, och man hade över 70 kvar. Sedan en tid tillbaka beviljas inte längre några dispenser.

Det som berörd sameby och det statliga bolaget Sveaskog gjorde ganska initialt var att sätta sig ned och komma överens om att man hade ett gemensamt problem: Vi behöver tillsammans få ut virket.

Samebyn var väldigt intresserade av att det skulle gå snabbt. Samebyn, som i det här fallet är i huvudsak Malå sameby, beräknar sina skador till ungefär 5 miljoner kronor. Man kan fundera på om det är någonting som kan generera någon form av stöd eller inte. Skogsstyrelsens hantering var att man vid varje dispensansökan ställde frågor till samebyn, trots att de hade sagt att det viktigaste för dem var att snabbt få ut virket. Lyhördheten var inte speciellt god från Skogsstyrelsens sida, trots att också de har arbetat proaktivt här - det vill jag säga.

Det vi ser nu är, precis som landsbygdsministern säger i sitt svar, att vi har ett näringsliv, en skogssektor och skogsbrukare som själva har initierat en stor insats. Enbart Sveaskog har i dag 36 avverkningslag, och då ska vi komma ihåg att Holmen, Norra Skogsägarna och SCA också har egna skogsavverkningslag i området. Det är de som nu genomför detta.

Vi kan se att det initialt inträffade mycket körskador. När mycket virke ska ut från väldigt blöta områden går vägarna till stor del sönder, och det kostar pengar. Nu har det tack och lov blivit kallt och frusit till, så vi har fått hjälp ovanifrån. Men från regeringen och landsbygdsministern finns alltså ingenting.

Fru talman! Under ett normalår faller ungefär 1 miljon kubikmeter skog på grund av storm i Sverige. Men i takt med klimatförändringarna förväntas stormskadorna öka till en allt större och växande volym.

År 2022 var ett år med relativt få stormar. Trots detta bedömdes cirka 2,2 miljoner kubikmeter skog ha skadats i Götaland. Skogsstyrelsen bedömer att den genomsnittliga stormfällningen kommer att öka till ungefär 4 miljoner kubikmeter i snitt fram till 2050 och till 5 miljoner kubikmeter fram till år 2100.

Utöver kostnader för skogsbruket orsakar stormar även betydande kostnader för samhället. Inte minst minskar den framtida tillgången på biomassa för den gröna omställningen. Vi behöver därför löpande vidta åtgärder för att klimatanpassa skogsbruket och inte minst för att minska risken för stormskador.

Förordningen 2018:1428 om myndigheters klimatanpassningsarbete ställer krav på att det ska finnas en handlingsplan inom utpekade myndigheters ansvarsområden. Som ledamoten säkert känner till arbetar regeringen med att ta fram en strategi för klimatanpassning.

Senare års stormar har bidragit till att en viss stormanpassning redan har börjat ske inom skogsbruket. Ett flertal skogsföretag och skogsägarföreningar har skötselinstruktioner som omfattar stormanpassning. För att minska skogsskadorna efter stormar är mer stormsäkra trädval, tidig gallring liksom planering och avgränsning av avverkningsytorna viktiga åtgärder att överväga som skogsägare. När skogsbestånd kommer över 20 meters höjd ökar risken för stormskador snabbt. Granar, som har ytligare rotsystem, faller normalt lättare än tallar och lövträd.

Min statssekreterare Dan Ericsson har nyligen varit på besök i det stormdrabbade området i Västerbotten. Han har berättat för mig om de stora skadorna och även om skadorna på samebyns anläggningar i området. Precis som ledamoten sa är skadorna värst i ett fem kilometer brett och sju mil långt område mellan Norsjö och Malå. En sameby är belägen i området.

Nu fokuserar både skogsnäringen och Skogsstyrelsen på ett snabbt och säkert uppröjningsarbete för att hantera stormfällt virke och minska problemen för samebyn. Skogsstyrelsen är behjälplig med dispenser för att snabbt få ut det stormfällda virket.

Fru talman och landsbygdsministern! Liksom regeringar kommer och går kommer och går tydligen också stormar. Vi har haft Gudrun, Per och Hilde.

Stormen Gudrun ändrade också försäkringsersättningarna. Det är nu 100 kubikmeter som gäller i självrisk, alltså innan man får ersättning. Det gör att många av de minsta skogsägarna inte får ut någonting från försäkringen. Detta är ett generellt bekymmer som tillsammans med klimatförändringar och andra förändringar, som en större andel regn, störtregn och annat, kommer att få konsekvenser.

Detta är någonting som skogspolitiken behöver ta fasta på. Trots löften från inte minst Peter Kullgrens parti, men även från övriga högerpartier, om att skogen skulle vara en viktig del hör jag inte riktigt här att skogen är denna viktiga del. I landsbygdsministerns svar framgår det snarare att det är näringen själv som ska hantera detta.

Jag roade mig med att googla på stormen Hans. Den gick fram över hela landet, med många översvämningar och andra skador som följd. Försäkringsbranschen själv beräknade att det finns någonstans mellan 9 000 och 10 000 försäkringsärenden i hela landet.

Vi har en ny minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, som åker till sitt hemlän Dalarna och lovar insatser. Då är frågeställningen: Behöver det alltså finnas en minister från det egna länet för att regeringen ska göra några insatser norr om Dalarna? Den här regeringen har, till skillnad mot tidigare regeringar, ingen minister från norra Sverige. Det är tacknämligt att Dan Ericsson har varit på besök och tittat på skadorna, men vi har fortfarande inte sett något initiativ till insats för dem som har drabbats riktigt hårt.

Fru talman! Jag kan försäkra ledamoten om att regeringen ser skogen som en strategisk resurs för ett robust Sverige och för jobb och tillväxt i hela landet. Tillgången till skoglig biomassa är också en central faktor för att vi ska kunna fasa ut fossila material och fossil energi, och friska och väl växande skogar är en förutsättning för ett hållbart skogsbruk.

Det är dock lite symtomatiskt: Så fort det händer någonting anser man från oppositionens sida att en minister omedelbart ska agera och göra precis allting. Jag vet ju att oppositionen vet att den operativa ledningen av de flesta verksamheter i Sverige, såväl i kristid som i icke-kristid, primärt hanteras ur ett myndighetsperspektiv.

Sedan är det självklart oerhört centralt att man visar engagemang och deltagande och är lyhörd för de problem man kan se i en eventuell krissituation - det kan röra sig om alltifrån ett svinpestutbrott eller ett problem som uppkommer efter en storm som stormen Hans. Det är klart att man som regering analyserar, följer upp och har en dialog med berörda myndigheter samt ofta besöker direkt berörda och talar med dem.

Som jag nämnde tidigare är det oerhört centralt att skogsägare har ett så bra försäkringsskydd som de kan ha, och för många skogsägare tror jag att återkommande stormar är en påminnelse om hur viktigt det är att se över sitt försäkringsskydd och har ett så fullgott skydd som möjligt inför framtiden.

Fru talman! Länsstyrelsen har naturligtvis varit på plats, och landshövding Helene Hellmark Knutsson har särskilt besökt platsen med anledning av att det inom området finns flera naturreservat där skogen också ligger ned. Den frågan behöver länsstyrelsen, eller staten som markägare, hantera.

Jag tror kanske att detta kommer att lösa sig, men länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att se vad som behövs. Den del som hör till Malå-Sorsele ligger inom samebyns åretruntmarker, där samebyn alltså har verksamhet året runt. Norsjö ligger nedanför lappmarksgränsen, och där är det vinterbetesområde för flera olika samebyar. Alla dessa berörs på olika sätt och kommer också att få ökade kostnader för exempelvis utfodring, nya stängseldragningar och andra delar.

Detta är också landsbygdsministerns ansvarsområde. Jag vill avsluta med det, för landsbygdsministern och hans parti Kristdemokraterna var ju väldigt offensiva i valrörelsen. Man lovade en helt ny skogspolitik för skogsägandet. Kommer landsbygdsministern att dra lärdom av de klimatförändringar som skapar stor skada för de enskilda skogsägarna - om det nu ens blir en framtida skogsproposition? Hittills har det bara sagts att skogsfrågorna ska utredas igen, trots att det finns många färdigutredda förslag från den tidigare regeringen.

Fru talman! Jag kan lova ledamoten att vi fortsatt driver skogsfrågorna aktivt. Jag tror att ledamoten också hörde vad statsministern sa i regeringsförklaringen, för troligtvis lyssnade ledamoten lite extra när statsministern pratade om skogen. Annars finns den att läsa i efterhand.

Sett i ett globalt perspektiv har Sverige varit relativt förskonat från de stora stormkatastroferna; sedan 1930 har vi endast haft två riktigt stora stormar, varav den senaste var stormen Gudrun år 2005. Som jag tidigare har sagt ligger ansvaret för att ta hand om stormskadorna på skogsägaren. Privata skogsägare låter ju ofta en skogsägarförening eller skogsentreprenör sköta det praktiska arbetet eftersom man bör undvika manuellt arbete i stormskadad skog.

Ett förändrat klimat innebär både möjligheter och hot för det svenska skogsbruket. Stormar är något som både samhället i stort och skogsägare behöver ha beredskap för att hantera, och jag ser positivt på att skogsbruket - men även staten - tar stora kliv inom detta område. Jag kan dock inte i dag säga vilka eventuella åtgärder som kan komma att behövas efter höstens och vinterns arbete med att ta hand om den stormskadade skogen. Regeringen följer som sagt situationen noga, och vi kommer att vidta lämpliga åtgärder vid behov.

Tack för engagemanget och för en bra debatt, Isak From!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.