Straffrättsliga åtgärder mot otillåtna vägspärrar

Interpellationsdebatt 17 september 2020

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 1 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på interpellationer

Fru talman! Jan Ericson och Saila Quicklund har båda ställt frågor om skatten på drivmedel och om jag anser att skattebelastningen på privatbilismen är rimlig. Saila Quicklund har också frågat vilka alternativ till bilen jag anser att det finns för landsbygdsbefolkningen.

Jag vill inledningsvis säga att jag har förståelse för den oro som många känner för höga drivmedelspriser. Det finns många områden i Sverige där man är beroende av bilen. Prishöjningar liknande den i våras, som orsakades av ett stigande oljepris och en svag krona, slår hårt mot människor i dessa områden.

Oljeberoendet i transportsektorn gör att vi ständigt påverkas av utvecklingen i Mellanöstern och av Opecländernas agerande. Nyligen såg vi hur en drönarattack i Saudiarabien fick stor effekt på oljepriset och därmed också på svenska drivmedelspriser.

Drivmedelspriserna är visserligen fortfarande på lägre nivåer än före sommaren, men de kraftiga variationerna visar att oljeberoendet inte är hållbart, varken ekonomiskt eller för klimatet. Vi behöver i större utsträckning använda biodrivmedel och el för att transportera oss. Precis som vi gjorde med oljan som användes för uppvärmning av våra bostäder måste vi fasa ut de fossila bränslena i transportsektorn.

Vid årsskiftet 2020 höjs ambitionsnivån inom reduktionsplikten, och inblandningen av biodrivmedel ökar. Regeringen föreslår samtidigt i budgetpropositionen för 2020 att drivmedelsskatterna sänks. Förslaget medför att den högre bnp-indexeringen inte slår igenom 2020, utan skatten vid pump kommer bara att justeras i enlighet med den allmänna prisutvecklingen. Effekten är därmed densamma som när den tillfälliga frysningen av bnp-indexeringen genomfördes i och med riksdagens budgetbeslut hösten 2018.

Jag vill också påpeka att bilarna blivit mer bränslesnåla de senaste 15 åren och att dagens begagnade bilar drar allt mindre bränsle i takt med att fordonsflottan ställs om. Det innebär att det faktiskt inte är dyrare att köra en tio år gammal bil till jobbet i dag än vad det var för 15 år sedan.

Regeringens ambition är att skynda på utvecklingen mot mer bränslesnåla bilar. När jag tillträdde som finansminister hade vi ett system där vanligt folk via skatten fick vara med och bekosta nybilsköp. Supermiljöbilspremien, som den kallades, har vi ersatt med ett bonus-malus-system. Detta innebär att det i stället är de som har råd att köpa en ny bil med höga koldioxidutsläpp som bekostar bonusen till dem som köper en bil med låga koldioxidutsläpp - inte vanliga skattebetalare.

I och med övergången till den nya mätmetoden inom systemet, som sker vid årsskiftet 2020, skärps miljöstyrningen ytterligare. På det sättet styr vi mot en bilflotta med bilar som släpper ut mindre och som dessutom är billigare att köra.


Anf. 2 Johan Hedin (C)

Fru talman! Krig är fred, frihet är slaveri och en skattehöjning är en skattesänkning. De första två känner vi igen från George Orwell, men det sista tillskriver vi Sveriges finansminister. För, ja, tro det eller ej: En skattehöjning på drivmedel från årsskiftet kallar finansministern alltså för en skattesänkning i sitt svar.

Att landets finansminister står i talarstolen i Sveriges riksdag och helt skamlöst påstår att en skattehöjning är en skattesänkning är både orimligt och ovärdigt. Hon vet såklart att det inte finns någon skattesänkning på drivmedel i regeringens budget - skatten kommer att öka från årsskiftet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Möjligen kan man ändå med lite god vilja se positivt på finansministerns försök att vilseleda om drivmedelsskatterna. Att finansministern i Sveriges största skattehöjarparti uppenbarligen skäms så mycket för sina skattehöjningar att hon i stället kallar dem skattesänkningar är kanske ett tecken på begynnande insikt.

Fru talman! Denna interpellation ställde jag den 5 juni. Det har ju gått lång tid sedan dess, och mycket har hänt i svensk politik och samhällsdebatt i denna fråga under sommaren. Jag kan dock konstatera att för Socialdemokraterna verkar protesterna mot det höga bensinpriset ha gått spårlöst förbi. För många av oss andra har det däremot blivit ännu en påminnelse om hur många i Sverige som är helt beroende av bilen för att kunna arbeta, studera eller helt enkelt leva ett normalt liv.

Finansministerns svar är avslöjande. Hon skyller det höga bensinpriset på kronförsvagning och världsmarknadspriser. Dessa är självklart saker som påverkar drivmedelspriset, men hon glömmer att skatter och moms på skatten står för en betydande del av drivmedelspriset vid pump. Detta råder regeringen och ministern över, och det kan hon inte skylla på någon annan.

I augusti kostade bensinen nästan 16 kronor i genomsnitt. Över 60 procent av priset beror på koldioxidskatt, energiskatt och moms. Nästan 10 kronor per liter bensin utgörs av skatter. Vi kan också konstatera att bilismen betalar långt mer i skatt för drivmedlen än vad som motsvaras av samhällskostnaderna som bilismen medför.

Statens egen myndighet, Trafikanalys, har visat förhållandet mellan de skatter bilismen betalar och de kostnader bilismen medför i form av utsläpp, buller, olyckor och vägslitage. Trafikanalys uppskattar att bilismen i dag betalar 123 procent av sina kostnader. Bilismen är alltså enligt statens egen myndighet en kassako.

Bilismen är överbeskattad. Det är allvarligt i ett land som är stort och glesbefolkat och där vi politiker så ofta talar om att hela landet ska leva. Det finns en verklighet utanför storstäderna som alltför många vänsterpolitiker inte verkar se. Överbeskattning av transporter medför dessutom problem för näringslivet att rekrytera personal. Det driver också upp arbetslösheten och försämrar tillväxten.

Fru talman! Moderaterna har med detta som bakgrund tagit beslutet att i vår budget föreslå en skattesänkning på drivmedel på totalt 1 krona per liter. Vi moderater visar med vårt förslag att vi tar landsbygdens problem på allvar. Drivmedelsskatterna slår oerhört hårt mot människor på landsbygden. Vår skattesänkning gynnar alla, inte bara dem som bor i vissa utpekade kommuner och som får del av regeringens blygsamma skattesänkning på 130 kronor i månaden.

Fru talman! Socialdemokraterna och finansministern står helt tomhänta och har inget alls att erbjuda dem som bor på landsbygden i stora delar av Sverige. Då återstår endast att försöka vilseleda genom att kalla en skattehöjning för en skattesänkning.

Men jag ska ge finansministern en chans till. Vad är finansministerns svar till alla de landsbygdsbor som inte får del av regeringens skattesänkning men som plågas av allt högre drivmedelsskatter, som upplever att deras privata bilresande är en kassako för regeringen och som samtidigt inte har råd att köpa en ny bränslesnål bil? Är det Miljöpartiets lådcykel som gäller?


Anf. 3 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ställde två frågor med koppling till regeringens bensinskattehöjningar men fick tyvärr inte svar på någon av dem. I finansministerns mycket generella svar angav ministern att det finns många områden i Sverige där man är beroende av bilen - det började ju mycket lovande. Det visade också på en viss förståelse hos finansministern, men den blev ganska kortvarig.

Ministern framhåller sedan ensidigt att orsaken till bensinskattehöjningen är stigande oljepris, svag krona, utvecklingen i Mellanöstern, Opecländernas agerande och drönarattacken i Saudiarabien. Flera av de här faktorerna påverkar ju bensinpriset till viss del, men finansministern nämner inte regeringens egen del av höjningen, som dessutom är påverkbar.

Fru talman! Moderaterna sänker som bekant skatten med 1 krona per liter under samma förutsättningar. Vi har lyssnat på människor. Och hela Sverige ska leva.

Ministern fortsätter svaret med att lyfta fram behovet av att människor köper nya bilar som är bränslesnåla, släpper ut mindre och dessutom är billigare att köra. Låt oss konstatera att en ny bil kostar från 300 000 och upp till 1 miljon - en astronomisk summa för många som lever på landsbygden i dag. Elbilar fungerar heller inte, särskilt inte i Norrland där jag bor och verkar, eftersom kylan stör. Man kan heller inte dra speciellt tunga släp med elbilarna.

Jag har vuxit upp i en liten kommun, Bräcke, och jag vistas också där mycket på fritiden. På vägen där pendlar människor till jobbet varje dag. Men det handlar också om fritidsaktiviteter, besök hos sjukvården, bibliotek och andra typer av aktiviteter.

Vägen, en av många dåliga vägar i länet, gör också att bilarna slås sönder varje år. Det är enorma kostnader - vi talar om tusentals kronor - som går till reparationer. Lägg därtill bensinprishöjningen från regeringen. De här människorna ska nu alltså straffas ännu hårdare via regeringens skattehöjning - förödande för människor som bor och verkar på landsbygden.

I en tv-intervju berättar en kvinna från Bergs kommun att hon pendlar 16 mil per dag till jobbet, och mannen pendlar 8 mil. Deras bensinkostnader ligger på upp till 5 000 kronor i månaden. Grannfamiljen har flyttat från orten därför att man inte mäktar med att ta de här kostnaderna längre.

Reseavdrag anges av finansministern som en kompensation till människor. Men funktionshindrade, studerande och pensionärer får inte ta del av avdraget. Det är alltså inget bra argument.

Fru talman! Jag vill att ministern svarar på de frågor som jag ställde och som jag inte fick svar på. Jag repeterar dem:

Vad anser ministern att det finns för fullvärdigt alternativ för den betydande del av Sveriges befolkning som bor på landsbygden?

Varför straffbeskattar regeringen gång på gång människor som lever och bor på landsbygden?


Anf. 4 Johan Hedin (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack för två väldigt bra interpellationer av mina kollegor Jan Ericson och Saila Quicklund!

Jag vill påstå att det här är en av de viktigaste frågor som vi har att fatta beslut om i riksdagen just nu. Vill vi ha en levande landsbygd och ge människor möjlighet att bo i hela Sverige, eller ska vi straffbeskatta bort människor från landsbygden?

I mitt hemlän Gävleborg har vi många duktiga företagare. Vi har en stor tillverkningsindustri, inte minst i Hälsingland. Jag har gjort väldigt många företagsbesök i Gävleborg det senaste året, så många att jag tror att någon tidning till och med har räknat ut att jag har kört flest mil av alla riksdagsledamöter. Det är jag stolt över, därför att åka och besöka företagare och fråga dem vad som är viktigt och inte bara lyssna in utan påverka våra egna partier att föra en bättre politik är en viktig del av en riksdagsledamots uppdrag.

Jag ska ta ett exempel, fru talman, från Ljusdal och ett fantastiskt bra företag som har funnits länge och som är underleverantör till ett företag i Mjölby. Företaget tillverkar hytter. Som alla vet i dag är det i princip så med logistiken att en hytt som tillverkas en måndag i Ljusdal fraktas via lastbil ned till Mjölby natten mellan måndagen och tisdagen och är på plats i fabriken på tisdagsmorgonen.

Jag pratade med Sveriges Åkeriföretag i morse för att få en uppfattning om ungefär hur långt en långtradare går och hur många lastbilar man har i ett åkeri. Regionchefen för Sveriges Åkeriföretag berättade att genomsnittsföretagaren i Gävleborg har en eller två bilar. Bilarna rullar ungefär 20 000 mil per år och drar 4 liter per mil.

Det innebär alltså att Moderaternas skattesänkning med 1 krona per liter diesel förbättrar konkurrenskraften väsentligt för ett åkeri. Ett åkeri som har två bilar, som är genomsnittsstorleken i Gävleborg, kan alltså förbättra konkurrenskraften med ungefär 120 000 kronor per år. Fru talman, 120 000 kronor per år för det lilla åkeriet i Ljusdal, som kör de fantastiska hytterna ned till Mjölby!

Många åkerier kör i dag på drivmedlet HVO. Det innebär att man i princip är utsläppsfri. Många åkerier kör med Euro 6-motor. Regionchefen för Sveriges Åkeriföretag överdrev säkert lite grann, men han sa att i princip bidrar en bil med Euro 6-motor som kör genom en stad till att rena luften i staden.

Här är faktiskt finansministern och regeringen svaret skyldiga. Värnar man konkurrenskraften för de små företag som finns runt om i hela Sverige? Eller vill man straffbeskatta bort industrin från Gävleborg?

Fru talman! Om kostnaderna höjs, som gör att det blir svårt för ett företag att konkurrera prismässigt, kommer naturligtvis inte fabriken, i det här fallet i Ljusdal, att finnas kvar där, utan den kommer att flyttas till Mjölby.

Man måste ha en politik för helheten. Man kan inte straffbeskatta bort våra företag från landsbygden. Lägg därtill ett dåligt vägunderhåll. Jag har tidigare debatterat med infrastrukturministern om att vägarna i landet inte snöröjs eller halkbekämpas. Det är inte nog med att man kommer att få betala dyrt för drivmedlen; man får inte ens vägarna halkbekämpade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle vilja fråga finansministern om hon anser att man ska kunna bedriva tillverkning i hela Sverige med bibehållen konkurrenskraft.


Anf. 5 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! När den ensamstående undersköterskan utanför Ramsele i Ångermanland ska ta sig till jobbet på sjukhuset i Sollefteå tar hon bilen. Det är ungefär sex mil enkel resa. Hon tar bilen, för annars hinner hon inte ta barnen till förskolan och skolan. Samma sak är det på eftermiddagen, då hon måste ta bilen därför att det annars blir svårt att hämta barnen före stängning. Hon behöver också ta bilen när barnen ska till sina kompisar och till fritidsaktiviteter, för att handla mat, gå på apoteket med mera. Kort och gott: Hon behöver ofta bilen, för annars klarar hon inte av att jobba eller att ta hand om sin familj.

Det här är verkligheten för många på landsbygden i Sverige men även i många av våra tätorter. Det är svårt, om inte omöjligt, att klara sig utan bil i stora delar av Sverige. Sverige är, som alla känner till, ett glesbefolkat land med långa avstånd.

Fru talman! Enligt finansministern ska den ensamstående mamman utanför Ramsele, och alla andra som behöver bilen varje dag, minsann vara med och betala för de utsläpp de orsakar. Klimatet hotas om vi inte höjer bensin- och dieselskatterna i Sverige ytterligare och ytterligare, för inget kan väl vara viktigare än att rädda klimatet?

Hur ser då våra utsläpp ut? Hur mycket påverkar den ensamstående mamman i Ramsele och alla andra svenskar klimatet med sin bilkörning? Sverige står, enligt uppgifter som jag tagit fram från Naturskyddsföreningens hemsida, för 1 promille av utsläppen av växthusgaser och 2 promille om vi räknar med vad vår konsumtion orsakar i andra länder. Av dessa utsläpp på 1 promille av världens utsläpp kommer ungefär en tredjedel från inrikes transporter, där privatbilismen räknas in.

Fru talman! En tredjedel av 1 promille - och finansministern vill fortsätta att höja priset på bensin och diesel, trots att vi ligger i toppen i världen i beskattning, för annars hotas klimatet!

Jag får inte det här att hänga ihop. Men finansministern kanske kan förklara för både mig och alla andra hur människor som behöver bilen ska göra för att undvika att alltmer av deras inkomst går till att betala höga bensin- och dieselräkningar.

Min andra fråga är vilka alternativ finansministern tycker att människor på landsbygden ska använda i stället för bilen.


Anf. 6 Johan Hedin (C)

Fru talman! Jag är stockholmare och borde väl därför inte stå i talarstolen i denna debatt om bensinpriset. Om oss stockholmare sägs det ju att vi alla har så god tillgång till infrastruktur, till allmänna kommunikationer och, inte minst, till alla de cykelbanor som byggs. Det är sant att en del stockholmare klarar sig galant utan att behöva använda bilen särskilt mycket eller ens ha bil. Men detta gäller långtifrån alla. Det finns stockholmare som har svårt att få vardagspusslet att gå ihop.

I går träffade jag ett antal rätt så nyligen invandrade kvinnor. De talade ändå rätt hygglig svenska tack vare att de alla så snabbt som möjligt sökt sig ut i arbetslivet - ett arbetsliv som faktiskt fordrar en rörlighet. I och för sig träffade jag dem för att dela ut diplom för att de hade lärt sig att cykla - en fantastisk prestation av dem eftersom de inte cyklat som barn, som många av oss andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Allihop vittnade de för mig hur nödvändigt det är för dem att ha bil för att få vardagspusslet att gå ihop. De behöver bilen för att kunna skjutsa till dagis och för att ta sig till arbetet, ofta på andra sidan stan. Märk väl har de inte bara höga bensinkostnader att slåss mot utan även trängselskatter och inte minst parkeringsproblem. Numera är det till och med svårt att parkera i ytterförorterna utan hög kostnad eftersom stans miljöpartister har sett till att det ska kosta extra mycket pengar. Och i den mån det byggs nya bostäder med garage ligger garagen ofta långt från själva bostaden.

Det finns alltså en attityd gentemot bilismen i Stockholm som gör att det även för stockholmare är svårt att få vardagspusslet att gå ihop. Det är så många olika pålagor.

Jag lyssnade på dessa damer med stort nöje och stort intresse, och de var förbluffade över att man vill göra det så svårt för dem att komma in på arbetsmarknaden och i samhället. Det är givetvis inte bara bensinpriset det hänger på, men bensinpriset är en del av den stora kostnad som är förknippad med att de ska kunna komma in på arbetsmarknaden och kunna klara sitt vardagspussel.

Därför förenar jag mig med interpellanterna och de andra frågeställarna och undrar varför finansministern och regeringen vill göra det extra svårt för dessa unga kvinnor och alla andra som vill komma in på svensk arbetsmarknad och behöver bilen för att underlätta. Jag vill gå så långt som att påstå att bilen är ett integrationshjälpmedel.


Anf. 7 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Låt mig konstatera att sedan 2014, då denna regering tog över, har man försämrat konkurrenskraften för svensk åkerinäring med mellan 50 000 och 80 000 kronor per bil med de skattehöjningar man har genomfört på diesel. Dessutom har man försämrat möjligheterna för människor att bo kvar på landsbygden med ungefär 1 krona per mil ytterligare, vilket innebär uppåt 3 000 kronor per bil och år. För ett hushåll med två tre bilar innebär det en avsevärt större kostnad för att kunna bo kvar på landsbygden.

Landsbygden dör, transporterna blir dyrare och dyrare och konkurrenskraften för våra företag försämras. Vi är ett stort och glesbefolkat land som behöver både bilen och lastbilstransporterna. Företag flyttar från landsbygden och Sverige, och vi får behålla tomma industrilokaler och en ökande arbetslöshet. Allt som finns kvar med denna landsbygdsfientliga regering är en ökad vargstam på landsbygden och fler naturreservat. Ni försöker förvandla landsbygden till ett museum, och det tänker jag aldrig acceptera.

Sverige måste också se över sitt bonus-malus-system. I Europa har man högre skatter när man har passerat 147 gram koldioxid per kilometer på lätta lastbilar medan Sverige har samma gräns på lätta lastbilar som på vanliga personbilar, vilket är helt orimligt.

Det är orimligt dyrt i Sverige att köpa och äga ett hantverksfordon. Detta göra det dyrt för våra små företag, hantverkare, lantbrukare, skogsentreprenörer med flera, som nu får skyhöga fordonsskatter och dessutom ökade bränsleskatter. Dessa bilar används för att sköta företag och skapa tillväxt och jobb i hela landet. Det är inte bara stenar man kör omkring i dessa lastbilar, utan det förekommer mycket annan hantverksverksamhet runt om i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Sverige har bland de högsta bensin- och dieselskatterna i Europa. Sverige måste ha samma regler och samma skatter som övriga Europa. Annars snedvrids konkurrensen, och företagen och jobben flyttar utomlands. Sveriges bil- och landsbygdsfientliga regering måste bytas ut.

Avser regeringen att se över bonus-malus-systemet och rätta till de felaktigheter som gör att hantverksfordon och annat får orimligt höga skatter? När ni höjer bensin- och dieselskatterna, är då avsikten att människor på landsbygden ska stanna hemma i stället för att åka till jobbet?

Fru talman! År 1996 togs registreringsskatten för bilar bort för att människor skulle byta bil. Det var bra för miljön och trafiksäkerheten. Nu chockhöjer regeringen fordonsskatten på nya bilar, vilket gör att människor tvingas behålla sin äldre bil eftersom det blir olönsamt att byta.

Regeringens skattepolitik gör att äldre bilar blir kvar. Är det ett nytt Kuba ni försöker skapa i Sverige där fordonsparken bara blir äldre och äldre för att människor inte längre har råd att byta bil? Det är inte bra för miljön.

Fru talman! Att straffbeskatta nybilsköp innebär att man försämrar för trafiksäkerheten också. Den som inte har råd att byta till en ny bil på grund av nya skatter kommer att ha en sämre trafiksäkerhetssituation.

Vilka mätbara klimateffekter kommer er skattechock på landets bilägare och landsbygden att ge?

Interpellation 2019/20:475 Straffrättsliga åtgärder mot otillåtna vägspärrar

av Johan Hedin (C)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

I slutet av augusti stoppade och kontrollerade unga maskerade män bilar som körde in i och ut ur stadsdelen Angered i nordöstra Göteborg. Vägspärrarna upprättades för att männen skulle kontrollera vilka personer som åkte in och ut ur ett bostadsområde och att kontrollera om personer från ett rivaliserande gäng befann sig i området.

Vägspärrarna var en tydlig maktdemonstration. En mycket kraftfull signal att man kontrollerar området, styr dem som bor där och gör som man vill. Ett tydligt uttryck för ett parallellsamhälle. Det är detta som gör händelsen med vägspärrarna så laddad och obehaglig.

Det framkommer att även om ett antal av de unga männen omhändertogs för störande av allmän ordning i samband med vaktposteringen så kommer det troligen inte vara möjligt att åtala dem för något brott. Det har diskuterats om männen kan ha gjort sig skyldiga till ofredande, egenmäktigt förfarande eller olaga tvång, men det troliga är att männen inte har gjort sig skyldiga till något av dessa brott i lagens mening. Brott av denna typ kräver dessutom att det finns en målsägande. Att någon anmäler att de på något sätt hindrats i sin rörelsefrihet eller upplevt sig ofredade.

Det man däremot kan fråga sig är om inte detta beteende skulle kunna vara närliggande det som i dag kallas föregivande av allmän ställning. Det är ett brott som återfinns i 17 kap. 15 § brottsbalken och som exempelvis är tillämpligt när någon som inte är polis utger sig för att vara polis. Troligen är inte heller brottet föregivande av allmän ställning – så som det är utformat idag – tillämpligt i det aktuella fallet med vägspärrarna. Det finns dock, enligt min mening, ett behov av att utreda om inte det här sättet att ikläda sig en självpåtagen kontrollbefogenhet borde vara straffbart. Det är inte vägspärren eller ens stoppet av bilen som utgör problemet, utan det är makt- och kontrollbeteendet. Det är stötande och problematiskt att det i dag inte finns straffrättsliga verktyg för att komma åt ett sådant makt- och kontrollbeteende.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vad avser ministern att göra för att straffbelägga dylik självpåtagen kontrollbefogenhet?