Strategiska möjligheter för att minska klimatpåverkan och andra miljöskador inom försvaret

Interpellationsdebatt 23 april 2007

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 8 Mikael Odenberg (M)

Herr talman! Jag beklagar möjligen de arma medborgare som på sin fritid sitter och läser Försvarsmaktens och andra myndigheters regleringsbrev. Den här typen av interpellationsdebatter är ett bättre sätt att föra ut frågorna till allmänheten. Regleringsbrevets innebörd är förstås att styra in myndigheternas arbete åt rätt håll. Jag ska ta med mig interpellantens synpunkter och se till att också miljöfrågorna beaktas i den mål- och resultatdialog som stundar mellan departementet och de berörda myndigheterna.

Anf. 10 Eva Selin Lindgren (C)

Herr talman! Herr statsråd! Jag tackar för svaret på denna interpellation. Samtidigt vill jag säga att de frågor som jag har ställt egentligen har sin grund i att Försvarsmakten genom sin fasta organisation och långsiktiga planering har utomordentligt goda förutsättningar att ta itu med de framtida hoten mot världsfreden. Det gäller också de hot som kan orsakas av flyktingströmmar som uppkommer genom klimatpåverkan, till exempel översvämningar av vissa områden och extrem torka och vattenbrist i andra. Diskussioner om de nya hot som kan uppkomma genom klimatförändringarna äger denna månad rum i säkerhetsrådets regi, vilket har rapporterats i BBC. I en färsk brittisk rapport varnar man för de stora förändringar i livsvillkoren som kan komma redan under detta århundrade och som kan resultera i att 200 miljoner människor bringas på flykt. Man förutser då ökad risk för allvarliga konflikter om sinande naturresurser och livsutrymme. En nyligen utkommen rapport av elva pensionerade generaler i USA varnar för att just klimatförändringarna utgör ett allvarligt nationellt säkerhetshot mot USA, och de säger att dessa kan fungera som ett mångfaldigt stegrat hot i några av världens mest instabila områden. Det är mot denna bakgrund jag hade förväntat mig ett mer utförligt svar på frågan hur klimatperspektivet ska föras in i planering och utformning av vårt eget framtida försvar. Har jag tolkat ministerns svar på fråga 1 rätt, när han säger att detta kommer att redovisas först i Försvarsmaktens årsredovisning för 2007? Är det inte möjligt att ministern redan nu kan ge några konkreta besked om vad som är på gång när det gäller klimatarbetet? En viktig del av försvarets verksamhet gäller framställning, användning, kvittblivning och återanvändning av materiel. Försvarets materielverk, som har ansvar för detta, ger intryck av att vara den myndighet som har det mest synliga miljötänkandet inom försvaret. Dock saknar man även där dimensioner av klimatpåverkan i livscykelperspektivet. I svaret på den tredje frågan, om miljökurser i officersutbildningen, ges hänvisning till Försvarshögskolan och Försvarsmakten. Inom utbildningen är förslaget att Försvarshögskolan inrättas som en högskola under högskolelagen. Det är ett stort steg framåt. Det är en av de viktiga förutsättningar som behövs för att stärka kompetensen inom försvarsområdet, säkerhetsområdet och även det fredsbefrämjande området. De problem som finns inom försvarets verksamhetsområden är så pass komplexa att Försvarshögskolan i nästa skede även kommer att behöva utveckla sina egna kvalificerade master- och doktorsutbildningar inom sin sektor. Om så sker skulle det vara av stor betydelse, inte bara för den personal som utbildas och genom avancerade kunskaper på en breddad arbetsmarknad utan också för hela den svenska försvars- och säkerhetsindustrin. I utbildningsfrågan, liksom i de andra frågorna, är det utomordentligt angeläget att försvarsministern själv synliggör sitt eget ledaransvar för miljö- och klimatarbetet inom hela försvarsverksamheten. Flerårig erfarenhet från miljö- och säkerhetsarbete inom det civila området, till exempel i Västsverige, har visat att det är först när vd:n för stora företag engagerar sig i miljöfrågan som man får saker att hända på golvet. Ledarens engagemang är själva nyckeln till framgång. Även i de tidigare nämnda FN-dokumenten betonas ledarens avgörande roll. Min förhoppning är därför att försvarsministern vill verka som en stark ledare för det strategiska miljö- och klimatarbetet, som det svenska försvaret så väl behöver.

Anf. 11 Mikael Odenberg (M)

Herr talman! Jag skulle vilja hävda att de stora utmaningar som vi globalt står inför när det gäller klimatförändringarna kanske inte primärt är ett ansvar för Försvarsmakten och försvarsministern, även om det är viktigt att miljöaspekterna också vägs in i vår långsiktiga planering. Är det några som har visat ledarskap i klimatfrågan är det den nya regeringen, statsministern och miljöministern, som verkligen har lyft upp klimatfrågan och gjort den till en överordnad delfråga i vårt nationella och internationella arbete med miljöfrågorna. Förvarsmakten har hittills egentligen inte gjort några strategiska miljöprövningar. Det beror inte på att de inte har haft uppdraget utan snarare på brister i personal och kompetens för att göra detta. Nu har det skett nyrekryteringar, och arbetet med strategiska miljöbedömningar kommer att inledas under 2007. På det övergripande planet är de omvärldsförändringar som följer i spåren av en global förändring av klimatet naturligtvis också någonting som kommer in i Försvarsberedningens pågående arbete, som ju ska vara framåtblickande och framåtsyftande och där man ska försöka värdera de förändringar som sker i vår omvärld. I den utsträckning som jag som ansvarig minister på det här området kan bidra med att tydliggöra och synliggöra vårt samlade ansvar för miljö- och klimatfrågorna ska jag försöka bidra till det efter måttet av min förmåga.

Anf. 12 Eva Selin Lindgren (C)

Herr talman! Herr statsråd! Tack för svaret! Försvarsministern säger att det är flera som har ansvaret för miljöfrågorna, och det är rätt. Det är just ett av problemen, tycker jag. Det gäller även riksdagens utskott. Miljöfrågorna ligger i miljö- och jordbruksutskottet, men inte bara där. Försvaret är väldigt mycket berört just genom att man hanterar så stora materielströmmar och hanterar konflikter. Det är ju inte en slump att FN:s säkerhetsråd har sett detta som ett stort hot. Även den militära sektorn berörs ju väldigt starkt. Det som man då kan vara orolig för är att ingen av er tar ett helt ansvar. Försvarsministern antyder att statsministern eller miljöministern är ansvarig. Men det är ju ni inom försvarssektorn som kan försvarsområdet bäst. Frågan är hur detta kommer att se ut i framtiden. Jag skulle föreslå att ni tar tag i detta, så att vi får en klar uppdelning. Försvaret har ju den fördelen att det är mycket långsiktigt. Man har en långsiktig strategisk planering. Det är inte så många andra sektorer som har de tidshorisonter som ni har. Jag lämnar nu bollen vidare och hoppas att ni tar upp den i något skede. Då kanske vi kan få en rapport hit till riksdagen så småningom.

Anf. 13 Mikael Odenberg (M)

Herr talman! Låt mig avslutningsvis säga att vad jag ville tydliggöra med statsministerns och miljöministerns engagemang och klimatdelegationen är att detta är ett sätt att lyfta upp frågan över stuprören, över sektorerna och revirgränserna, för att på ett mer övergripande plan ta ansvar för vårt arbete med de frågorna. Det undanröjer naturligtvis inte det ansvar som vilar på varje myndighet och varje minister. Jag ska som sagt försöka bidra till att ta min del av det ansvaret.

Anf. 14 Eva Selin Lindgren (C)

Herr talman! Då vill jag tacka talmannen och försvarsministern för en konstruktiv dialog.

Anf. 15 Mikael Odenberg (M)

Herr talman! Tack för debatten, Eva Selin Lindgren!

den 20 mars

Interpellation

2006/07:426 Strategiska möjligheter för att minska klimatpåverkan och andra miljöskador inom försvaret

av Eva Selin Lindgren (c)

till försvarsminister Mikael Odenberg (m)

Miljöhot i form av klimatförändringar uppfattas i dag som ett minst lika stort hot mot samhället som hotet från krig och terrorism. Samtliga samhällssektorer måste bidra – så också försvaret. Miljöarbetet inom försvarssektorn har varit inriktat mot att följa lagar och krav samt att ta hand om förorenade områden. Försvarsmaktens miljöpolicy härstammar från 1996. I framtidens samhälle måste även försvarssektorn ge sitt bidrag till de långsiktiga miljöproblemens lösning.

Försvarets möjligheter är synnerligen goda. Jämfört med övriga samhällssektorer är försvarssektorn troligen den som har den bästa långsiktiga strategiska planeringsprocessen genom bland annat perspektivplaneringen, materielförsörjningsstrategin och utbildningen av sina framtida ledare. Ju tidigare miljökrav förs in i en planeringscykel desto större blir effekten och desto mindre blir kostnaderna.

Perspektivplaneringens uppgift är att i det längre tidsperspektivet (10–20 år) visa på olika tänkbara utvecklingsvägar för Försvarsmakten i sin helhet. Med detta syfte tas olika försvarsmaktsstrukturer fram – i såväl ett 20- som ett 10-årsperspektiv. Perspektivplaneringen utgör en central del av Försvarsmaktens långsiktiga utvecklingsarbete. Arbetet bygger i hög grad på ett aktivt deltagande av olika enheter inom Försvarsmakten och övriga stödjande myndigheter, vilka bidrar med sina specifika sakkunskaper och underlag. Perspektivplaneringen avrapporterar årligen till regeringen. Perspektivplaneringens tyngdpunkt behovsprövas årligen och varierar därför. På så sätt har regeringen och Försvarsmaktens ledning bättre tillgång till relevant och uppdaterat beslutsunderlag. Detta är av extra stor vikt inför försvarsbeslut och kontrollstationer. Hittills har strategiska miljöbedömningar eller annan form av analyser av miljöpåverkan i stort sett saknats.

Materielförsörjningsstrategin är en gemensam strategi för Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) som ska inrikta och styra materielförsörjningen. Strategin ska användas i hela materielförsörjningskedjan, vid framtagning av underlag såväl som vid beslutsfattande. Strategin ska användas i hanteringen av enskilda materielsystem, till exempel i målsättningsarbetet och även vid gemensamma, övergripande arbeten. Strategin realiserar den av statsmakterna uttryckta viljan till en förändrad och ur ett livscykelperspektiv mer kostnadseffektiv och säker materielförsörjning utifrån insatsförsvarets uppgifter och behov.

Försvaret har en unik möjlighet att påverka den strategiska utvecklingen genom att utbildningen av försvarets framtida militära och civila ledare sker centralt vid Försvarshögskolan. Genom denna tränas dagens och morgondagens ledare i att hantera krissituationer och säkerhetsproblem i såväl nationellt som internationellt perspektiv. Inom det militära utbildningsprogrammet, omfattande bland annat stabsprogram och chefsprogram, finns under rubriken miljö endast kurser inom arbetsmiljö och systemteknik. För att kunna hantera framtidens miljökrav är det av stor vikt att morgondagens officerare har relevanta kunskaper om försvarets miljöpåverkan och hur negativa effekter av denna kan undvikas.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga försvarsministern:

1. Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att miljö- och klimatdimensionerna förs in i perspektivplaneringen och därmed utgör underlag för utformningen av det framtida försvaret? 

2. Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att miljökrav i ett hållbarhetsperspektiv förs in i materielförsörjningsstrategin med syfte att minska klimatpåverkan från framtidens försvarsmateriel?

3. Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att miljökurser förs in i officersutbildningen och därmed ger försvarets framtida ledare en aktuell kunskapsbas i miljöledning?