Svensk konkurrenskraft

Fru talman! Fredrik Schulte har frågat mig vilka åtgärder regeringen har vidtagit under mandatperioden för att förbättra konkurrenskraften och skattevillkoren för svenskt näringsliv, om regeringens förslag för framtiden på hur konkurrenskraften och skattevillkoren för svenskt näringsliv kan bli mer förmånliga samt om jag anser att skattevillkoren för svenskt näringsliv påverkar svensk konkurrenskraft.

Grundläggande för näringslivet är att vi har funktionella institutioner, en välutbildad arbetskraft, en väl fungerande infrastruktur och ordning och reda i statsfinanserna. Regeringens politik under mandatperioden har stärkt de offentliga finanserna och samtidigt bidragit till en kraftig ekonomisk tillväxt, snabbt stigande sysselsättning och fallande arbetslöshet.

Regeringens mål för näringspolitiken är att stärka konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Konkurrenskraften stärks genom insatser så att svenska företag ges goda förutsättningar att utveckla sin kompetens, effektivitet och innovationsförmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan regeringen tillträdde har en rad näringspolitiska reformer genomförts för att stärka den svenska konkurrenskraften. Jag kan nämna några exempel. Regeringen fattade 2016 beslut om strategin Smart industri. Till denna kopplades en handlingsplan med 45 konkreta åtgärder, varav de flesta nu har genomförts. Regeringen har också beslutat om det så kallade Industriklivet, som är ett långsiktigt stöd för processindustrins teknikutveckling. Härutöver gör regeringen även en miljardsatsning på elektrifiering av fordonsparken. Regeringen har även infört ett system för tonnagebeskattning för att stärka den svenska rederinäringens konkurrensvillkor i förhållande till omvärlden.

Flera av regeringens insatser riktar sig till små och medelstora företag. Det handlar bland annat om lättnader i beskattningen av personaloptioner för att underlätta för små och nystartade företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner samt om införandet och utvidgningen av växa-stödet, som syftar till att få fler företag att våga ta steget att anställa sin första medarbetare. Regeringen har utvidgat RUT-avdraget till att gälla vissa trädgårdstjänster, flyttjänster, it-tjänster samt reparation och underhåll av vitvaror. Dessutom har regeringen infört en omsättningsgräns för moms.

Regeringen har vidare aviserat förändringar av företagsbeskattningen som ska förbättra neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital och motverka skatteplanering med ränteavdrag.

Enligt internationella översikter kring företags- och innovationsklimat - exempelvis Forbes, Bloomberg och World Economic Forum - placerar sig Sverige väl. Det indikerar att företag i Sverige generellt sett har goda ramvillkor att verka inom. Regeringen avser dock att fortsätta arbetet med att ytterligare förbättra dessa villkor.

Fru talman! På andra sidan Atlanten har vi en amerikansk president som stup i ett gör utspel där han försöker ta åt sig äran för att det går så bra för amerikansk ekonomi, detta trots att hans politik knappt har trätt i kraft. Han rider alltså på en stor högkonjunktur och försöker att ta åt sig äran för den starka globala högkonjunktur som nu råder.

Det visar sig att vi har en finansminister i Sverige som inte är så mycket bättre utan tar åt sig äran för att vi har en historiskt stark global högkonjunktur som kommer som en effekt av en mycket stark global lågkonjunktur i form av finanskris och statsskuldskris.

Det här försöker Magdalena Andersson nu att kapitalisera på för att sända ut bilden av att hon är en duktig och duglig finansminister. I själva verket har hon tur och fick möjligheten att ta över och styra Sverige efter att man gjort omfattande viktiga reformer för att strukturellt förbättra Sveriges ekonomi under Alliansens tid.

Det är ganska tydligt att det är på det här sättet, och jag vill ge ett par exempel för att tydliggöra det.

För några veckor sedan hade vi ett seminarium i skatteutskottet, där Magdalena Anderssons högra hand Leif Jakobsson fick frågan hur regeringen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Han var fullständigt svarslös. Det enda svaret han gav var att man ska se till att det är ordning och reda i världen. Han hade alltså inga egna förslag på hur man ska stärka svensk konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Efter att Leif Jakobsson stått svarslös inför riksdagens skatteutskott har Magdalena Andersson grävt fram lite exempel på att man trots allt har gjort någonting för att stärka svensk konkurrenskraft. Jag tycker att den uppräkning vi precis fick höra från finansministern är intressant, för det är egentligen två olika typer av förslag som hon redogör för här.

Hon nämner förslag som ingen någonsin har hört talas om, som smart industri. Jag googlade "smart industri". Inte ens Socialdemokraternas egen hemsida tar upp smart industri som någon stor satsning för att förbättra svensk konkurrenskraft. Så bra var tydligen det: Inte ens Socialdemokraternas egen kampanjorganisation väljer att lyfta fram det här som någon större insats för att stärka svensk konkurrenskraft.

Är det någon i den allmänna debatten som nämner smart industri och tycker att det är någonting som kommer att stärka Sverige? Jag har aldrig hört talas om det tidigare, åtminstone inte i den allmänna debatten.

Det absolut roligaste och mest ironiska är dock att resten av de förslag som finansministern står och räknar upp här är skattesänkningar. Vi har en finansminister som mer än någon finansminister i modern tid har beklagat sig över hur fruktansvärda och hemska Alliansens skattesänkningar var. När hon så får frågan vad hon själv gör för att förstärka svensk konkurrenskraft så att Sveriges företag kan stärkas och ge tillväxt, vilket är en förutsättning för välfärd, ja, då räknar hon upp lite skattesänkningar. Då helt plötsligt är skattesänkningar bra för konkurrenskraften!

Det roliga är att de skattesänkningar som hon här framhåller som positiva för att stärka svensk konkurrenskraft är minimala skattesänkningar. De är bra! Jag stöder dem; allt som regeringen gör är inte dåligt. Men dessa skattesänkningar är minimala, samtidigt som ni gör massiva skattehöjningar.

Det är lite som om Magdalena Andersson skulle gå till sina barn och ta ifrån dem julklapparna de fick i julas och sedan säga att nu är det påsk, så nu får ni lite godis. Hon tar mycket med den ena handen och ger tillbaka lite med den andra, och så försöker hon påskina att hon är så duktig.

Det här går inte ihop. Det är ologiskt, och det kommer att innebära att Sveriges konkurrenskraft försämras.

Fru talman! Jag kan notera att utländska bedömare gör en annan bedömning av regeringens politik när det gäller att stärka konkurrenskraften. World Economic Forum menar till exempel att Sveriges konkurrenskraft har stärkts under den här regeringen jämfört med när Fredrik Schultes moderater satt i regeringsställning.

Det handlar inte om den globala konjunkturen, utan det handlar naturligtvis om att regeringens politik ser helt annorlunda ut. Inte minst offentliga finanser och makroekonomisk stabilitet, som är mitt ansvar, är två av de områden där Sverige verkligen har stärkt sin ställning.

Man kan inte prata generellt om skatter på det sätt som Fredrik Schulte och Moderaterna - som ju enligt ett citat från moderater har skattesänkningar i sitt DNA - gärna gör. Vi socialdemokrater har en mer pragmatisk inställning till skatter och ser att vi behöver ha ett skatteuttag för att kunna finansiera välfärden, något som också är viktigt för näringslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta innebär inte att vi aldrig tycker att man kan sänka någon skatt. Vi ser att man ska kunna sänka strategiska skatter för att stimulera näringslivet. Men stora, generella skattesänkningar som antingen leder till underskott i de offentliga finanserna eller nedskärningar i sådant som är viktigt för näringslivet är ju inte någonting som gagnar näringslivet långsiktigt.

Där behöver vi i stället ha pengar för att kunna utbilda arbetskraft och ha förskolor och skolor som fungerar så att barn får med sig det de behöver för att kunna vara produktiva i arbetslivet. Vi behöver även satsa på vidareutbildning genom hela livet och högre utbildning, liksom fungerande sjukvård och äldreomsorg, som även det är viktigt för arbetskraftsutbudet. Vi behöver också resurser för infrastruktur och annat.

Därför finns det inte heller, på det sätt som moderater gärna tror, något direkt samband mellan skattenivåer, tillväxt och sysselsättning i ett land. Det handlar om att ta ut skatter på ett begåvat sätt och använda pengarna på ett begåvat sätt. Summan blir ökad tillväxt och stärkt sysselsättning, vilket är precis vad vi ser att Socialdemokraternas politik har levererat i Sverige. Det tycks även uppskattas av bland annat World Economic Forum.

Fru talman! Hur lång tid kan man räkna med att det tar innan ens ekonomiska politik får effekt? En sådan debatt hade Anders Borg och Magdalena Anderssons företrädare Thomas Östros under den förra mandatperioden. Man var ganska överens om att det tar två tre eller kanske fyra år innan man på allvar kan börja se de strukturella, långsiktiga effekterna av sin politik.

Den här regeringen har egentligen bara suttit i tre år, för de fick inte igenom sin budget det första året. Tack vare att vi fick igenom en alliansbudget stärktes de offentliga finanserna påtagligt det första året.

Det handlar framför allt om det, även om finansministern ska ha heder av att inte fullständigt ha slösat bort högkonjunkturen och de överskott som staten har visat upp. Vi ska senare i en annan debatt diskutera i vilken utsträckning finansministern borde ha sparat mer.

Det här handlar väldigt mycket om att vi är inne i en högkonjunktur och att vi därför kan uppvisa bättre resultat när det gäller makroekonomisk stabilitet. Vi hade tidigare en situation med en historisk lågkonjunktur med finanskris och statsskuldskris som gjorde att ett litet exportberoende land som Sverige var tvunget att genomföra stora stimulanser. Detta var Socialdemokraterna med på då. Nu är vi i en högkonjunktur, och den situationen kan förändras, men givet de många strukturella förändringar som genomfördes under Alliansens tid har Sveriges konkurrenskraft lyfts på sikt.

Den här regeringen har dock inte bidragit med en enda reform för att på något nämnvärt sätt stärka svensk konkurrenskraft, utan man tar den för given. Vi hörde i den föregående debatten med min kollega Jörgen Warborn hur man snarare har lagt fram en massa förslag som har inneburit kraftiga skattehöjningar fastän vetenskapen är mycket tydlig med att detta är den sämsta typen av skattehöjningar som man kan genomföra.

Det handlar om höjningar av inkomstskatter, vilket minskar människors benägenhet att söka arbete eller arbeta en extra timme. Man har också pålagt företag stora och omfattande skattehöjningar. Inte minst har man kommit med en massa förslag som man visserligen sedan har dragit tillbaka men som har skrämt upp näringslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det absolut värsta som ett land kan drabbas av är ekonomisk osäkerhet. Förslag som flygskatt, lastbilsskatt och exitskatt, liksom ett förslag om höjda resolutionsavgifter som faktiskt fick Nordea att flytta från Sverige, bidrar till att skapa ett klimat som gör att Sverige på sikt inte kommer att stärka sin konkurrenskraft.

Magdalena Andersson tar inte långsiktigt ansvar för Sverige, men tack vare att hon befinner sig i en högkonjunktur kan hon rida på den och precis som Trump försöka ta åt sig äran av att det på något sätt är hon som är orsaken till att det ser bra ut.

I själva verket vidtar finansministern åtgärder som sakta men säkert maler ned svensk konkurrenskraft och svensk förmåga att producera välstånd.

Konjunkturinstitutets och Finanspolitiska rådets med fleras bedömningar av effekten av Magdalena Anderssons politik, till exempel färre jobb, har gjort att Magdalena Andersson har slutat att redovisa sysselsättningseffekten av sin politik.

Fru talman! Det faktum att Sverige stiger i internationella rankningar kan knappast ha med den globala högkonjunkturen att göra utan har rimligen någonting med regeringens politik att göra. De beräkningar vi har gjort visar regeringens samlade politik. Det är viktigt att titta på den samlade politiken. Man måste titta på både inkomster och utgifter. När vi gör våra beräkningar syns det att regeringens samlade politik har stärkt tillväxten och bidragit till en ökad tillväxt. Vidare framgår det att över hälften av sänkningen av arbetslösheten beror just på regeringens politik. Man måste titta på skatterna och vad pengarna används till.

Problemet med Moderaterna är att det blir enögt när man bara tittar på skattesänkningar och tror att de kommer att skapa stora förbättringar i samhället. Man ser inte att de stora skattesänkningarna leder till stora underskott och till att kvaliteten i välfärden och skolan inte upprätthålls, vilket är viktigt för den långsiktiga konkurrenskraften. Det var därför det var så viktigt att lägga om regeringens politik.

Fredrik Schulte pratar om att regeringen har infört stora skattehöjningar för näringslivet. Den största förändringen handlar om ungdomsarbetsgivaravgiften, som var en dyr och ineffektiv nedsättning. När vi tog över och kom i regeringsställning var ungdomsarbetslösheten så hög att Sverige fick krisstöd av EU. Det var resultatet av alliansregeringens politik. Moderaterna och många andra sa att om förändringen gjordes skulle tusentals ungdomar bli av med sina arbeten. Men nu ser vi resultatet av politiken. I stället är ungdomsarbetslösheten den lägsta på 14 år. Vi har infört en 90dagarsgaranti som innebär att ingen ung människa ska gå arbetslös mer än 90 dagar utan erbjudande om jobb, utbildning eller praktik. Den förändringen har blivit bra eftersom vi har använt pengarna till att stärka sådant som skapar jobb och tillväxt.

Därför är det viktigt att se på båda sidorna, både vad som tas ut i skatt och vad pengarna används till. Vi vet vad den moderata enögdheten leder till, nämligen stora skattesänkningar, sämre välfärd och stora underskott i de offentliga finanserna - tre gånger av tre möjliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tre gånger av tre möjliga - Magdalena Andersson borde rimligen kunna sin historia. Hon vet att alliansregeringarna har hamnat i situationer av rekordartade lågkonjunkturer. Nu sitter den här finansministern på en rekordartad högkonjunktur och försöker ta åt sig äran för detta. Hon säger att Sverige stiger i rankningar, och hon hänvisar till att Sverige stiger tack vare stark makroekonomisk stabilitet. Detta beror på att Sverige är inne i en högkonjunktur. Tack vare ett finansiellt ramverk som säkerställer överskott har överskottet ökat och därmed den makroekonomiska stabiliteten. Tack vare en hög tillväxt finns en god sysselsättningsökning. Objektiva analyser av regeringens politik visar tvärtemot vad finansministern säger att regeringens politik strukturellt leder till färre jobb.

Men det är sant att finansministern överstimulerar svensk ekonomi, inte sparar tillräckligt och inte tar hänsyn till att det råder minusränta och att det borde finnas riktigt goda möjligheter att tackla en kommande lågkonjunktur på ett sätt som vi antagligen kommer att behöva. Sannolikt kommer det att vara en moderat finansminister nästa mandatperiod, som ännu en gång kommer att behöva städa upp efter att en socialdemokratisk finansminister levt loppan på Finansdepartementet och inte tagit tillräckligt ansvar.

Men den här debatten handlar trots allt om att stärka svensk konkurrenskraft. Inget av de förslag vi har hört finansministern rabbla upp belägger på något sätt att man för en politik för att stärka svensk konkurrenskraft. Tvärtom höjer man skatterna, och sedan ger man tillbaka lite grann med små skattesänkningar. Det är Magdalena Anderssons enda argument för varför hon stärker svensk konkurrenskraft.

Fru talman! Jag tar det en gång till, Fredrik Schulte. Om Fredrik Schulte menar att det är den globala högkonjunkturen som gör att det går bra för Sverige och att vi stärker statsfinanserna enbart på grund av den kan jag säga att det är samma konjunktur i alla länder. Men när Sverige jämförs med andra länder framgår det att Sverige har stärkts rejält i internationella rankningar när det gäller makroekonomisk stabilitet och offentliga finanser.

Det faktum att Sverige stärkts jämfört med andra länder är svårt att förklara om Fredrik Schulte menar att allt beror på en global högkonjunktur. Där hänger Fredrik Schultes resonemang inte ihop.

Överläggningen var härmed avslutad.