Svensk lag och Encrochat

Fru talman! har frågat mig om jag avser att utreda om det är möjligt för svensk polis att arbeta på samma sätt och genomföra insatser som fransk polis gjort med Encrochat.

Regeringen har en kompromisslös hållning mot de kriminella nätverken. Därför vill vi se till att de brottsbekämpande myndigheterna har bästa möjliga förutsättningar att utföra sina uppdrag. Vi ser till att det finns fler poliser, strängare straff och fler verktyg till polis och åklagare. Regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet syftar till att både bryta nyrekryteringen och bekämpa gängkriminaliteten. Det innehåller också förebyggande insatser inom skola, socialtjänst och välfärd. Den satsning mot gängkriminalitet som regeringen nu genomför är den mest omfattande någonsin i Sverige, och den angriper brottsligheten från flera håll samtidigt.

Genom den första punkten i 34-punktsprogrammet har de brottsbekämpande myndigheterna fått ett nytt verktyg, hemlig dataavläsning, som infördes den 1 april 2020. Nu kan myndigheterna komma åt elektronisk kommunikation och annan elektronisk bevisning som tidigare varit otillgänglig, till exempel på grund av kryptering. Vi vet att hemlig dataavläsning redan har kommit till användning och gett resultat.

Det material som kommit från Encrochat är resultatet av ett intensivt internationellt polisiärt samarbete. Insatsen mot Encrochat genomfördes i huvudsak av fransk polis i samarbete med brottsbekämpande myndigheter från andra länder.

Insatsen mot Encrochat visar på vikten av ett gott polisiärt och rättsligt samarbete med våra europeiska partner, inte minst inom Europol och Eurojust. Regeringen är pådrivande inom EU för att se till att möjligheterna till internationellt samarbete förbättras.

Lagen om hemlig dataavläsning är fortfarande ny och gäller under en begränsad tid, och vi kommer att behöva utvärdera dess effekter framöver. Polisen har fått ett ökat anslag för att skaffa sig de resurser som krävs för att använda verktyget. Polisen arbetar aktivt för att skala upp sin förmåga att utföra bland annat hemlig dataavläsning.

Regeringen har också gett myndigheterna i uppdrag att redovisa användningen av hemlig dataavläsning till den årliga skrivelsen om hemliga tvångsmedel. Vi följer utvecklingen på området noga och har en god dialog med myndigheterna om deras behov framöver.

Sammanfattningsvis har regeringen vidtagit och vidtar en rad olika framåtsyftande åtgärder för att bekämpa brottslighet i kriminella nätverk. Det här arbetet kommer att fortsätta med oförminskad styrka.

Fru talman! Tack, statsrådet Mikael Damberg, för svaret!

Gängkriminaliteten sipprar som ett gift i vårt samhälle. Gängmorden avlöser varandra. De senaste veckorna trodde vi att vi hade fått ett andrum, men bara för några dagar sedan var det ännu en dödsskjutning här i Stockholm.

När det gäller Vårbynätverket har den franska polisen, som har knäckt Encrochat, möjliggjort för svensk polis och svensk åklagare att bedriva en historisk rättegång, även om jag vet att statsrådet inte får kommentera en pågående utredning. Jag tycker själv att inte heller en riksdagsledamot ska göra det, så det är inte bara statsrådet.

I nyheterna kan vi dock se framgångarna. Med tanke på vilken bevisning som har lagts upp efter att man knäckt Encrochat ser man att våra svenska gäng inte består av några 16-17-åringar som får för sig att gå ihop och leva rövare. Ibland beskrivs det också som om det är på grund av en mindre bra uppväxt som man hamnar man i dåligt umgänge. Så slår impulserna till, och så börjar man begå brott.

Men det här är väldigt organiserat. Man ser väldigt tydligt att det finns en ledare. Det finns tydliga uppdrag. Någon är löpare. Någon är kapten. Någon är spanare. Någon sitter i Spanien och sköter inhämtningen av narkotika från Latinamerika eller Nordafrika. Sedan ska det distribueras genom hela Europa, hela vägen ända upp till Sverige, ut till våra förorter och sedan in i övriga samhället.

Vi ser på sociala medier hur man stoltserar med t-shirtar som kostar 7 000-9 000 kronor, t-shirtar som jag inte ens visste fanns. De har inte bara en t-shirt som det står Balmain, Louis Vuitton eller Gucci på. En sådan där liten handväska som kallas för becknarväska kan kosta 10 000-20 000 kronor. Gängen tvättar pengar med hjälp av prepaid cards som man kan köpa på bensinmacken, alltså kontantkort som används som betalkort. Så tvättar man pengarna antingen genom att köpa varor och tjänster på nätet eller genom spel på onlinekasinon etcetera. Pengarna tvättas och kommer in i systemet.

Fru talman! Det vi ser är att både gärningsman och offer ofta har utländsk bakgrund. Det är ett gift som har satt sig i våra förorter. Det vi ser i Vårbynätverket är inte bara en misslyckad integration. Det beror på kravlöshet och på att vi har haft en alltför hög invandring. Vi har haft en socialtjänst som antingen inte har utfört sitt arbete på ett korrekt sätt eller så har de inte haft resurserna.

Det är många fel som har begåtts, och det är många politiker som är ansvariga. Det här är ett samhällsproblem. Det ska inte vara en moderat eller en socialdemokratisk fråga. Det är vårt samhälle som vi lever och verkar i.

I mitt nästa inlägg kommer jag in på det här lite mer djupgående, men min fråga till statsrådet är ändå: Avser statsrådet att utreda om det är möjligt för svensk polis att arbeta på samma sätt och genomföra insatser som fransk polis gjort med Encrochat?

Det handlar inte om år, det handlar inte om månader. Att förhindra ett mord kan handla om minuter eller sekunder. Jag ser därför fram emot att få höra svaret på min fråga.

Fru talman! Skjutvapenvåldet i Sverige har under en lång tid legat på en mycket hög nivå, och 2020 blev ett nytt rekordår för gängbrottsligheten i Sverige när skjutningarna ökade ytterligare. Skjutningar, sprängningar och annat grovt våld är emellertid bara toppen av ett isberg. Under ytan döljer sig brottsnätverk som kontrollerar hela stadsdelar, som skrämmer människor till tystnad och som bidrar till att korrumpera samhället. I vissa fall är brottsnätverkens strukturer maffialiknande.

Det gör att gängbrottsligheten är ett särskilt allvarligt hot mot hela samhället och att det därför krävs särskilda verktyg för att kunna knäcka den. Det handlar naturligtvis om att vi behöver fler poliser, som den föregående debatten handlade om. En lång rad straff behöver skärpas ytterligare. De olika formerna av straffrabatter behöver reformeras i grunden, och barn och ungdomar behöver förstås välja andra vägar än brottets.

En annan viktig del är hur polisen kan använda sig av hemliga tvångsmedel för att inhämta underrättelser och bevis. Det har inte minst aktualiserats av den franska polisens insats mot Enchrochat och vilken betydelse den har haft för att förhindra brott och för att ett stort antal kriminella nu har kunnat ställas inför rätta.

Med den bakgrunden har ledamoten Karapet ställt en viktig interpellation till inrikesministern om ministern avser att utreda om det är möjligt för svensk polis att arbeta på samma sätt och genomföra insatser som fransk polis har gjort mot den krypterade chattverktyget Encrochat.

Något tydligt svar på den frågan gavs emellertid inte i interpellationssvaret. Jag kan instämma med beskrivningarna i svaret av vikten av ett gott polisiärt och rättsligt samarbete inom Europol och Eurojust liksom att hemlig dataavläsning är ett viktigt nytt verktyg. Men det är som sagt inte ett svar på frågan.

Jag ställer mig därför frågan om inrikesministern anser, även mot bakgrund av den senaste utvecklingen, att den svenska lagstiftningen är tillräcklig, eller skulle den svenska polisen behöva ytterligare verktyg till sitt förfogande?

Ett sådant ytterligare verktyg som rikspolischefen efterfrågat är utökade möjligheter att använda sig av hemliga tvångsmedel proaktivt. I dag finns vissa möjligheter att till exempel avlyssna eller använda sig av hemlig dataavläsning i preventivt syfte. Dessa möjligheter begränsar sig dock i huvudsak till situationer när det kan vara fråga om att förhindra terrorism eller spioneri.

Det förslag som rikspolischefen har lyft fram handlar om att kunna rikta hemliga tvångsmedel gentemot individer som driver den organiserade brottsligheten utan att det i det enskilda fallet finns en konkret brottsmisstanke. Det bör naturligtvis finnas starka skäl för att använda en sådan ordning, och rekvisitet om att det gäller en person som är aktivt gängkriminell måste naturligtvis påvisas i det enskilda fallet. De högt ställda rättssäkerhetsgarantier som ställs vid annan användning av hemliga tvångsmedel ska också gälla i de här fallen.

Jag vill därför till sist fråga inrikesministern om de nuvarande möjligheterna att använda sig av hemliga tvångsmedel mot gängkriminella är tillräckliga eller om inrikesministern är beredd att gå rikspolischefen till mötes och utreda möjligheten att använda hemliga tvångsmedel mot gängkriminella i preventivt syfte.

Fru talman! Jag tackar för en viktig interpellationsdebatt där vi har en gemensam syn på problemet. Gängkriminalitet är ett gift som har ätit sig in i Sverige och etablerats under lång tid. Dessa skjutningar och sprängningar i Sverige är inte bara i sig brott utan också symtom på något djupare. De är inte minst ett utslag av hur narkotikamarknaden har fått växa, äta sig in och befästa sig i Sverige. Mycket av gängkriminaliteten kretsar kring detta.

Jag vill också säga att jag tror att det är viktigt att se att vad rikspolischefen nu talar om är att vi är i ett nytt läge med gängrättegångarna som rullar i Sverige. En del av gängrättegångarna startade innan Encrochatavslöjandet till följd av polisens offensiva arbete mot gängkriminalitet och att det nu finns ungefär tusen fler frihetsberövade än för några år sedan. Men detta är något som fortfarande kräver mycket arbete framöver.

En av de poänger som interpellanten tar upp är att den här typen av brottslighet måste angripas från flera olika håll. Det räcker inte att bara titta på vapnen eller sprängmedlen eller något sådant, utan i stället handlar det om inte minst ekonomin, det vill säga statusprylarna som de använder för att bygga upp och rekrytera till gängen.

Vid sidan av den stora gängutredningen som tittar på skärpta straff för gängbrottslighet finns en utredning som tittar på beslagsfrågan. Vi har redan nu ökat möjligheten för myndigheterna att ta i beslag tillgångar som kan ha kommit från brottslig användning. Vi går längre och inspireras av länder som Tyskland och en del andra europeiska länder, eller USA, som har mycket skarpare lagstiftning.

Om det står två Porschebilar på uppfarten, men man har aldrig redovisat en hederlig krona i sitt liv, är det rimligt att man får behålla Porschebilarna? Utredningen tittar på den frågan för att hårdare kunna ge sig på de ekonomiska resurserna och finansieringen av de kriminella gängen. Jag lägger fram det här som en inledning för att visa att det inte handlar om bara en eller två frågor.

En av de frågor som jag har lagt mycket tid på som inrikesminister är att jag tror att vi måste fundera över vad som leder till fällande domar. Vad är det polisen och åklagarna behöver för att påvisa att det finns tillräckliga omständigheter för fällande domar? Då tror jag att teknisk bevisning i olika former i dag är helt avgörande för att nå framgångar.

Därför har vi infört nya regler för datalagring. Det blev ett uppehåll efter Tele 2-domen, och det var ett mycket svårt slag mot polis och åklagare. Det är en enormt viktig fråga. Vi har gjort det enklare att besluta om hemlig avlyssning, så att det går snabbare för myndigheterna att jobba med de frågorna. Vi har utökat möjligheten att använda hemliga tvångsmedel, till exempel signalspaning, under förundersökningen. Det är också efterfrågat av brottsbekämpande myndigheter. En fråga som inte har diskuterats så mycket, som har med teknisk bevisning att göra, är också möjligheten att vi har gått vidare och tillträtt it-brottskonventionen. Med det får vi ett nytt hemligt tvångsmedel i form av frysning av elektroniska uppgifter. Det är också viktigt i viss typ av brottslighet, mer mot sexualbrott och barnpornografi. Men återigen påminner jag om att den tekniska bevisningen är helt avgörande.

Jag har knappt hunnit gå igenom hemlig dataavläsning. Det är ett helt nytt verktyg som gör det möjligt för polisen att göra saker och ting som de aldrig har gjort förut, det vill säga att komma åt krypterad information. Rikspolischefen gör bedömningen att fullt utnyttjat kan hemlig dataavläsning innebära ett Encrochatavslöjande om året för svensk polis. Det är ett oerhört kraftigt verktyg.

Fru talman! Samhället kan inte alltid ligga ett steg efter. Det gör vi nu. Tekniken går framåt. Den tekniska utvecklingen kan inte förhindras. Det enda samhället kan göra är att alltid ligga jämsides med de kriminella nätverken.

I dag pratar vi om Encrochat. I morgon är det en annan krypterad tjänst. När vi har knäckt den krypterade tjänsten har de kriminella gått över till nästa tjänst.

Personer som begår organiserade brott är smarta. Det enda problemet är att de håller på med något olagligt. Det är grejen. Vi som befinner oss i en rättsstat, en demokrati, måste se till att kriminalitet förebyggs och att de kriminella - brottslingarna - grips, utreds och döms.

Men vi ligger ett steg efter. Problemet är att samhället inte alltid kan låta utredningarna dra i långbänk. När polisen väl får verktygen måste de få de ekonomiska resurserna. Vi vet själva att det tar tid att hitta spetskompetens. En rekryteringsprocess kan ta månader i det här landet. Det är bara att titta på vilken bransch som helst.

Sedan handlar det också om att vi vet att det offentliga inte betalar lika mycket som det privata näringslivet. Vad har staten att erbjuda för dessa unga kvinnor och män som är duktiga programmerare och kunniga inom it?

Vi måste få verksamheten på plats, och sedan måste Polismyndigheten jobba tillsammans med Åklagarmyndigheten. Åklagarmyndigheten måste i sin tur ställa om, och det måste också Sveriges Domstolar göra - och i sin tur Kriminalvården, etcetera. Därför är detta akut. Jag tror att inrikesministern delar uppfattning med Moderaterna och mig i att det här är ett stort samhällsproblem. Men jag önskar, fru talman, att inrikesministern tillsammans med sina kollegor i regeringen kommer ut från den politiska låsningen och säger att det inte spelar någon roll vilket parti man representerar. När en gängkriminell avlossar ett skott mot ett offer tittar inte skottet på vilket parti den personen röstar på eller var personen kommer från. Det skottet har avlossats för att döda.

Det vi glädjande nog kan se nu är att medlemmar av ett stort nätverk har gripits, men i Vårby har narkotikan börjat komma tillbaka. Kriminaliteten har gått ned i åldrarna så pass mycket att vi pratar om 10-, 11- och 12åringar. Då är de under polisens radar eftersom socialtjänsten inte har de musklerna. När de väl hamnar på radarn är det inte fråga om en 15åring som begår småbrott. Den 15-åringen har en helt annan världsbild. Den 15åringen har blivit itutad att mord ger status. Den 15-åringen har en bruten personlighet - är en skadad person - omstöpt till att döda. I vår värld borde en 15-åring spela fotboll och göra läxorna, men dessa 15-åringar begår grova brott som tidigare 25-30-åringar gjorde.

Därmed har jag följande fråga. När nu vuxenvärlden är frånvarande och världen för de ungdomarna är mobiltelefonen och krypterade tjänster, avser ministern att göra något radikalt så att samhället inte ligger ett steg efter utan jämsides med de kriminella, så att vi får bort morden från gatorna?

Fru talman! Tack vare den information från Encrochat som svensk polis kunnat ta del av genom det europeiska polissamarbetet har ett stort antal grovt kriminella personer kunnat frihetsberövas. Det pågår nu rättegångar i flera av de fallen.

Det är naturligtvis glädjande att rättsväsendet kan visa på stora framsteg. Men det finns samtidigt skäl att befara att det vi ser nu är ett tillfälligt andrum och att andra delar av brottsnätverken efter en tid kommer att kliva fram. Vi kan också konstatera att gängkriminaliteten fortsätter ha en väldigt stark attraktionskraft på många unga. Men vi befinner oss i ett fönster, och det gäller att utnyttja de möjligheter som det här tillfället ger oss att flytta fram positionerna för rättsväsendet.

Jag hade hoppats få lite tydligare svar från inrikesministern på interpellantens fråga om vilka ytterligare åtgärder som regeringen ser med anledning av vad vi har lärt oss av Encrochatinformationen. Men tyvärr kom inte det i dag.

Vi välkomnade också för en tid sedan att vi kunde ratificera it-brottskonventionen. Men vi kan i det sammanhanget också konstatera att regeringen trots sju åtta år av beredning i Regeringskansliet efter att utredningen var klar inte har förmått lägga fram förslag som ändrar beslagsreglerna och gör det möjligt att göra husrannsakan på distans, alltså att gå in och söka efter information som finns lagrad i molnet. Det är en stor brist, och där har regeringen fortfarande inte levererat.

Det finns fortfarande väldigt mycket att göra, och jag är lite bekymrad över att inrikesministern i den här debatten är lite för nöjd med lagstiftningen som den ser ut i dag.

Fru talman! Nej, jag är absolut inte nöjd. Vi ska göra mycket mer. Vi är bara i början av den här tillväxt- och utbyggnadsfasen, som inte bara handlar om polisen. I år kommer också de stora leveranserna från 34punktsprogrammet i alla de utredningar som är tillsatta. Det kommer att ge oss nya legala möjligheter att både skärpa straff och komma vidare i flera viktiga frågor. Jag är inte nöjd. Mycket mer ska göras.

Man ska vara lite försiktig när man talar om det här med Encrochat som en tillfällig effekt. Man ska veta att Sky SCC är nästa stora internationella genombrott. Vår bedömning så här långt, preliminärt, är att Sky SCC kan beröra dubbelt så många personer i Sverige som Encrochat. Det kommer alltså mer, och vi fortsätter jobba med Encrochatavslöjandet. HDA har precis börjat användas och jobba. Det kan leverera ungefär ett Encrochat om året, och det är teknikneutralt. Det är det som är så bra med HDA - det spelar ingen roll vilken typ av plattform man använder; lagstiftningen ger möjlighet för polisen att agera i alla fall. Det är vad som sker redan nu.

En sak till i fråga om det fönster som ni båda diskuterade och som rikspolischefen har talat om: Det är otroligt viktigt att det inte heller går prestige i andra änden av detta. Just nu borde alla aktörers fokus vara på hur vi hindrar att unga människor sugs in i de kriminella nätverken kopplade till narkotika och annat. Just nu har vi slagit ut en ledargestaltsdel av nätverken och har en väldig press på de formella nätverken i dag. Låt oss nu jobba väldigt proaktivt för att hindra nyrekrytering och se till att det inte kommer in nya där! Annars finns det risk att vi får tillbaka det framöver.

Jag räknar med att det kan komma nya våldsdåd och att det kan uppstå nya röda konflikter, som redan finns i Sverige. Vi tar inget för givet. Det är klart att det är mer positivt att skjutningarna har minskat med 40 procent i början av det här är året än det hade varit om de inte hade gjort det, men vi är inte framme än.

Vad ligger i pipelinen? Det första jag vill säga är att inte ens Moderaternas förslag skulle ge svensk polis det som fransk polis har, bara så att vi är klara över det. Det är inte så det går till. Vi har inte de här bolagen i Sverige, vi har inte de här serverhallarna i Sverige och inte ens om man skulle gå utanför förundersökningsfrågorna skulle man kunna komma åt att tömma hela servrar. Så nej, inte ens Moderaternas förslag låter svensk polis göra det som fransk polis har gjort.

Kommer det ytterligare åtgärder? Ja, jag kan lugna er. Beslagsfrågan är på gång. Den är ganska teknisk. Den utredningen fick en del kritik, så vi jobbar med den nu. Jag hoppas kunna återkomma ganska snart i den frågan, inklusive distansmöjligheten. Det är en jätteviktig fråga.

Vi har också tillsatt en utredning för att göra det lättare att använda hemliga tvångsmedel i fler fall än i dag. Om Åklagarmyndigheten får rangordna förslag och välja ett som de tycker är viktigt för att komma åt gängkriminaliteten i Sverige, då blir det en ändring av reglerna för när hemliga tvångsmedel ska få börja användas. Den utredningen är tillsatt, så det kommer mer.

Jag tycker att det är viktigt att också titta på vad vi egentligen vet om de lagrum som har använts i Frankrike, Belgien och Nederländerna. Vilken lagstiftning använde de, hur gick det till och vilken effekt kan hemlig dataavläsning ha på den här typen av frågor? Jag tycker att man måste gå igenom det väldigt noga när man diskuterar ytterligare förändrade hemliga tvångsmedel i Sverige.

Fru talman! Avslutningsvis: Ja, vi måste ha hemlig dataavlyssning och hemliga tvångsmedel.

Men låt oss ta Vårbynätverket som exempel. De flesta är bakom lås och bom, i alla fall i dag - det är en pågående rättegång, och vi vet inte utfallet ännu. Men det fylls på.

Det vi måste förstå från politikens och samhällets sida är att synen på kriminalitet har förändrats i vårt samhälle. Det vill säga att många ungdomar växer upp i en miljö där man har räknat ut på förhand och tycker att det är värt att begå det här brottet med straffrabatter och med ungdomsrabatten.

I den perfekta värld som jag skulle vilja ha skulle vi inte ha ungdomar som är kriminella. Ingen begår brott där.

Visst, en gång i tiden hade någon form av straffrabatt och ungdomsrabatt en funktion i vårt samhälle. Men kriminaliteten har gått ned i åldrarna, och den har förändrats. Den har blivit mycket grövre. Man kan prata med någon om hur det var på 70-talet. Då var det kanske någon knivskärning på Södermalm. Nu har vi folk som tömmer automatvapen vid en bensinmack och till och med träffar en oskyldig person och tar livet av den medan de inte ens träffar den som är the target, det vill säga måltavlan.

Jag hade uppskattat om vi hade en regering som kom och samlade hela oppositionen och sa: Vet ni vad? Vi lever och verkar i samma samhälle. Låt oss lägga undan all prestige! Det som sker nu är att vi inte kommer åt huvudena, och det fylls bara på och på och på.

Fru talman! De som är offren är barnen till dem som en gång fick skydd i Sverige. Det är barn med utländsk bakgrund som skjuter ihjäl andra barn med utländsk bakgrund, och det måste bli ett stopp på det.

Fru talman! En viktig interpellation som handlar om ett av vår tids största problem, gängvåldet och gängkriminaliteten. Det ska krossas, och vi ska angripa det från alla håll.

Jag uppskattar när riksdagen är enig om uppfattningar. Jag ska inte gå hela vägen dit, men vi bjöd in till gängsamtal. Moderaterna hoppade av, men det kan vi ta en annan gång. Det är bara bra om vi kan vara överens om frågor och driva igenom dem snabbt.

En parentes: Vi skärper straffen för gängkriminalitet. Det kommer en utredning nu under året. Vi kommer att avskaffa ungdomsrabatten för 18-åringar vid grov kriminalitet. Men det räcker inte. Vi måste inse att det går att vrida livet rätt för 10-12-åringar i Sverige. Det är inte omöjligt att hindra att unga människor dras in i kriminalitet. Men då måste större fokus läggas på hur vi hindrar nyrekrytering. Hur jobbar man strukturerat från skola och socialtjänst ihop med polis? Vilka insatser kan civilsamhället göra nu när vi har ett nytt fönster, som rikspolischefen beskriver det, där skjutningarna i Sverige har minskat en del i början av året så att det inte bara fylls på med nya unga människor?

Lite perspektiv, dock, när man talar om att förr i tiden var det möjligtvis någon knivskärning på Södermalm: När jag gick ut gymnasiet var det dödliga våldet i Sverige större än i dag. Ungefär då sköt mc-gängen med granatgevär och granatkastare på varandra och varandras lokaler, så det har funnits dödligt våld.

Det som har ökat på senare år är skjutvapenvåldet och sprängningarna. Det är verkligen allvarligt, och det är därför jag ser det som positivt att det har minskat i början av året. Men mycket mer måste göras, och jag tar inget för givet. Vi ska fortsätta upptrappningen, och vi gör det gärna i samarbete med riksdagens alla partier.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.