Svenska Akademiens ordbok

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 27 maj 2003

Interpellation: Svenska Akademiens ordbok

Interpellation 2002/03:358 av Narti, Ana Maria (fp)

den 9 maj

Interpellation 2002/03:358

av Ana Maria Narti (fp) till näringsminister Leif Pagrotsky om Svenska Akademiens ordbok

Ett av Sveriges viktigaste kulturprojekt hotas att avbrytas efter över hundra år av skapande historia. Det gäller Svenska Akademiens ordbok vars utgivning helt finansieras med intäkter från Post- och Inrikes Tidningar.

Gustaf III gav 1791 Svenska Akademien utgivningsrätten till Post- och Inrikes Tidningar. Då fastställdes det att ingen kungörelse i Sverige äger laglig verkan innan den publicerats i detta organ. Kungen ville skapa en tillförlitlig anslagstavla för viktiga underrättelser och samtidigt göra Akademien oberoende av statskassan. Akademien skulle vara en nationell institution och inte en del av kronan. Intäkterna från Post- och Inrikes Tidningar och senare också enskilda donationer har givit Akademien frihet att verka utan hänsyn till politiska konjunkturer. Självständigheten har ett stort värde exempelvis för det litterära Nobelprisets integritet.

Ordboken har varit under arbete sedan 1883. Utgivningen nådde förra året bokstaven T. Av 40 planerade band har hittills 33 utkommit. Med nuvarande kapacitet hos redaktionen i Lund beräknas ordboken vara färdig år 2017. Akademien spenderar årligen 11@12 miljoner på ordboken och det anknutna OSA-projektet, som gör de tryckta volymerna tillgängliga för allmänheten i dataform som en gratis nättjänst. Ingen vet varifrån motsvarande summa skulle tas om den gällande kungörelseordningen avskaffades. Akademien har inte sådana reserver. En lagändring hotar hela projektet.

Post- och Inrikes Tidningar utgavs för första gången 1645 och är därmed världens äldsta ännu utkommande tidning. Tidningens försvinnande skulle i sig själv utgöra en stor förlust för den svenska allmänheten. Att den överväldigande delen av de legala kungörelserna finns i Post- och Inrikes Tidningar är ett välkänt faktum för medborgare, myndigheter och näringsliv. Tidningen, som ges ut fem dagar i veckan, är tillgänglig för alla via kommuner och bibliotek som prenumererar på den. Prenumeranter är också banker, kreditinstitut, advokatfirmor och andra företag samt statliga myndigheter. Sedan några år ingår Post- och Inrikes också i Internettjänsten PointLex och kan inhämtas på nätet. Några klagomål på den rådande kungörelseordningen från medborgare, näringsliv och andra myndigheter än PRV finns veterligen inte.

Nu vill Patent och Registreringsverket @ PRV @ som under senare tid har haft ansvaret för tidningen lägga ned den och ersätta den med en särskild elektronisk portal, en hemsida för kungörelser. Bakom denna förändring ligger faktiskt bara Patent och Registreringsverkets dåliga ekonomi. Detta kan inte betraktas som skäl nog för att stoppa utvecklingen och spridningen av en av landets viktigaste kunskapssamlingar.

Problemen som reser sig ur denna strävan är allvarliga. För det första: en oerhört viktig källa till information och dokumentation hotas. En elektronisk utgivning är inte alls garanterad att överleva historiskt, många svåra frågor om bevarande av elektroniska medier är i dag långt ifrån lösta. Flera utredningar försöker finna svar på dessa tekniska svåra frågor som hittills inte har fått en lösning. Alltså @ en elektronisk portal kommer inte att täcka samma funktion som den nuvarande tryckta tidningen, så länge som tekniken inte helt garanterar en absolut säkerhet och ett besående bevarande av informationen.

Samtidigt skulle Svenska Akademiens Ordbok förlora sin finansiering. Patent och Registreringsverkets ekonomiska svårigheter kan inte betraktas som en godtagbar anledning för att en gång för alla underminera den Svenska Akademiens självständighet. Att ersätta intäkterna som försvinner med Post och Inrikes Tidningar via en stark fond kräver en engångsinvestering på 400 miljoner eller en årlig finansiering med skattemedel på 11@12 miljoner fram till 2017.

Frågan om tidningens kungörelserätt har diskuterats i minst 80 år och diskuterades för inte så länge sedan i riksdagens Näringsutskott. Utskottet anmodade regeringen att snarast lägga fram förslag som innebär både att PRV slipper kungöra ärenden i Post- och Inrikes Tidningar och att finansieringen av ordboken säkras. Detta ställningstagande kunde försvaras när Sveriges ekonomi visade bättre siffror men det verkar i dag mynna ut i krav på att göra det omöjliga möjligt. Regeringskansliet arbetar nu med ett förslag. Men som sagt, vi befinner oss vid ingången i en lågkonjunktur vars omfattning och djup ingen kan uppskatta; att nu finna så stora och så långvariga säkra investeringskällor som utgivningen behöver är uteslutet.

Med anledning av beskrivna fakta och framför allt med hänsyn till Sveriges ansträngda budget vänder jag mig till näringsministern med följande frågor:

Hur anser näringsministern att akademiens ordbok ska finansieras i framtiden? Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att garantera akademiens ekonomiska självständighet och att även i framtiden erbjuda allmänheten och forskningen ett pålitligt och hållbart offentligt organ för kungörelser?