Svenska hamnars betydelse

Interpellationsdebatt 27 april 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 38 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Från flyg till hamnar! Jimmy Ståhl har frågat mig vad jag och regeringen gör för att stärka hamnars roll som corehamnar och för att möjliggöra överflyttning från väg till järnväg och sjöfart.

Hamnarna i Sverige spelar en central roll för att transportflödena till och från Sverige ska fungera året om. Det är just därför regeringen arbetar för att skapa långsiktiga förutsättningar för sjöfarten i Sverige genom att tredubbla investeringarna i farleder, dubbla forskningsmedlen för sjöfarten och öka inflaggningen till det svenska fartygsregistret genom tonnageskatten. Det innebär bland annat farledsförbättringar till både Göteborgs och Luleå hamnar men även i större slussar och kanaler i både Södertälje och Trollhättan. Dessa olika åtgärder kommer att bidra till en ökad överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart.

Regeringen har också genomfört ett antal åtgärder inom ramen för den nationella godstransportstrategin i syfte att få fler att välja sjöfarten som transportalternativ. Bland annat kan nämnas införandet av ekobonus, utpekandet av fler inre vattenvägar samt inrättandet av en nationell samordnare för sjöfart på Trafikverket. Jag vill särskilt poängtera att regeringen i november förra året beslutade om ett tilläggsuppdrag till den nationella samordnaren. Uppdraget syftar till att genom dialog med svenska hamnar skapa incitament för överflyttning av gods från väg till sjöfart och stärka sjöfartens konkurrenskraft.

Corehamnarna, eller stomnätshamnarna, har också möjligheter att söka medfinansiering från EU för att utveckla transportsystemet inom ramen för TEN-T. Regeringen har under min tid som infrastrukturminister tillstyrkt ett flertal svenska stomnätshamnars projektansökningar som syftat till att förbättra och utveckla sjöfarten.


Anf. 39 Jimmy Ståhl (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack för svaret, infrastrukturminister Tomas Eneroth! När jag hörde svaret blev jag ganska förvånad. Jag har ju två interpellationer, en om hamnar och en om sjöfart. I svaret angående hamnarna är det väl egentligen farledsfördjupningar som är det direkta incitamentet för att stärka hamnarnas roll, som jag förstår det.

Visserligen är det positivt att man utökar farleder på inre vattenvägar, men där har vi sedan 2014 ett regelkrångel som gör att inte någon trafik över huvud taget har tillförts på de inre vattenvägarna. Fortfarande saknas regelförbättringar för att få igång trafiken.

Vi kan också konstatera att vi i dag egentligen inte har en enda statlig hamn. Alla hamnar är antingen privat- eller kommunägda. När det gäller Göteborg äger Göteborgs hamn i dag marken, men man äger inte driften. Det är ett danskt företag som heter APM Terminals som driftar. I Norviks hamn i Stockholm är det ett företag som heter Hutchison som driftar. Sedan har vi två ganska stora hamnar i söder, Ystad och Trelleborg, som är kommunägda. Men de två hamnarna har ingen krankapacitet.

Jag vet att det tidigare har varit stora diskussioner, när det var stora problem i Göteborgs hamn med strejker med mera, om hur man skulle säkra driften av hamnarna. En av mina frågor är därför om ministern har funderat på om man i en framtid skulle försöka ha någon form av statlig hamninfrastruktur för att säkerställa kapaciteten, i och med att vi är ett så pass export- och importberoende land.

Vad gäller hamnar kan vi titta på Ystad och Trelleborg, till exempel. Om man nu ska flytta över från väg till järnväg och sjöfart är det enkelspårsdrift fram till båda dessa stora hamnar. Till Göteborgs hamn börjar nu dubbelspår utvecklas, vilket är mycket positivt. Men det saknas spår till dessa hamnar för att överta intermodala transporter för vidare hantering.

Vi vet att både Ystad och Trelleborg i dag har möjlighet att ta emot järnvägsgods och frakta det vidare via fartyg. Men denna hantering blir mer och mer förlegad, och i dag är det bara några ynka få procent som transporteras på vagn på båt. Men i en framtid har vi en enorm möjlighet med intermodal last, där järnvägsgods lastas av på däck och rullas ombord och vidare ut i nästa hamn.

Vi kan titta på Kristinehamns hamn, som borde ha varit knuten till Inlandsbanan. Men där finns ingen järnväg att prata om. Jag har själv ringt Kristinehamns hamn och frågat om de skulle ha intresse av att vara knutna till järnvägsnätet för att kunna frakta mer gods. De sa: Kom igen bara! Vi har ledig kapacitet.

Väldigt många hamnar har ledig kapacitet och vill utöka sin verksamhet. Men det finns brister i både väg- och järnvägsinfrastruktur. Så jag undrar lite varför ministern inte har svarat när det gäller just dessa grejer. Eller är det så att ministern inte har någon plan utöver fördjupade farleder?


Anf. 40 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Jimmy Ståhl, för engagemanget! Det uppskattar jag verkligen. Jag tror inte heller att någon har missat mitt engagemang för sjöfarten och hamnarna. Jag var den minister som för första gången sammankallade Sveriges hamnar. De är ju, som Jimmy Ståhl mycket riktigt påpekar, kommunala och privata. Staten har inte hamnar. Men jag valde ändå som relativt ny infrastrukturminister att sammankalla alla hamnar för att få en helt annan dialog än den som funnits tidigare. Jag tror att det är nödvändigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan dess har jag besökt nästan alla hamnar i Sverige och gjort digitala besök nu under pandemin för att framhålla just hamnarnas betydelse som noder i transportsystem. Nu är den tid förbi när man bara är någon som tar emot och lämnar gods; nu ska man vara en aktör. Vi ser att väldigt många hamnar har tagit den stafettpinnen, tack vare de incitament och styrmedel, den godstransportstrategi och den nationella samordnare som vi har.

Titta på Göteborgs fantastiska arbete med att utveckla hamnen, eller Trelleborg eller Piteå. Jag är grymt imponerad av hamnar som nu utvecklar sin roll för att bli aktörer i ett intermodalt transportsystem, för det är precis det som behövs.

Jag ser inte att det är läge att förstatliga hamnar. Jag är lite nyfiken på om Jimmy Ståhl och Sverigedemokraterna tycker att det vore en önskvärd väg.

Däremot tycker jag att staten ska ha ett större engagemang, och det har jag adresserat vid ett flertal tillfällen. Vi gör också det genom att bland annat tillskjuta, tillstyrka och se till att många av hamnarna nu får del av viktiga TEN-T-medel, oavsett om vi talar om Ystad eller om Trelleborg.

Jag gav nyligen ett uppdrag till Trafikverket, som nu har redovisats, om hur vi kan stärka och utnyttja ledig kapacitet i Trelleborg för järnvägstransporter till kontinenten. Det är ett bekymmer när många aktörer inom näringslivet väljer att använda järnvägstransporter enbart över Öresundsbron och så småningom Fehmarn Bält. Hur imponerande och smart logistikkedjan än är, om den innebär att vi sakta men säkert undergräver finansiering och ekonomi för de andra alternativen, inte minst viktiga hamnar i Skåne, tappar vi ändå redundans. Då tappar vi ersättning och alternativ.

Vid något tillfälle har jag sagt att det kanske räcker med någon dags stopp vid Öresundsbron för att äta upp de exportkostnader som det skulle innebära att snabbt vara med och finansiera och säkra till exempel järnvägskapaciteten i Trelleborgs hamn. Jag har haft överläggningar om detta, och bara häromdagen talade jag med Näringslivets Transportråd om att säkerställa att också det svenska näringslivet och exportnäringen ser behov av att använda de olika alternativ som finns.

Sedan har Jimmy Ståhl och Sverigedemokraterna ett bekymmer. Vi vill ju stärka konkurrenskraften för sjöfarten, och vi gör det med ekobonus, viktiga incitament, planeringar och farledsfördjupningar, tonnageskatten som ökar inflaggningen samt en flerfaldig ökning av forskningsmedlen. Jimmy Ståhl och Sverigedemokraterna gör ju tvärtom. Ni vill sänka bensinpriset. Ni vill minska drivmedelskostnaden. Ni vill underlätta för lastbilstrafiken. Ni vill inte ha någon överflyttning från väg till sjöfart. I vart fall har ni helt felaktiga incitament för det.

Grundfrågan tillbaka till Jimmy Ståhl blir därför: På vilket sätt kommer era miljardsatsningar på sänkt bensin- och dieselskatt att innebära förstärkta möjligheter för sjöfarten att ta emot gods från våra vägar?


Anf. 41 Jimmy Ståhl (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Detta om statliga hamnar var en fråga som jag var nyfiken på att ställa. Vi har inga sådana tankar heller i dagsläget, men det är alltid intressant att veta vad ministern tycker.

Sänkta drivmedelspriser är något som vi har haft uppe i diskussionen tidigare. Bara sänkta drivmedelspriser skapar ju inga överflyttningar, utan det är ett batteri med åtgärder som krävs. Hamnar har ju faktiskt maskiner med framdrift. En grensletruck drar 30-60 liter i timmen. Det är också en kostnad som läggs på till transporten. I dag finns det rederier som kör med ren diesel på grund av svaveldirektivet. Det är också en kostnad.

Det är klart att det behövs ett batteri av åtgärder. Däremot saknar vi mycket satsningar för att få över gods från väg till järnväg och sjöfart. Till exempel hörde jag inte ministern nämna ett enda ord om att till exempel utöka järnvägen. Ministern sa att han hade varit i Trelleborg och Ystad, men där är det fortfarande bara ett spår - ett spår som trafikeras av både Pågatåget och Öresundståg. Där ska även godstågen få plats. Godståg är bortprioriterade i jämförelse med persontrafiken.

Bygger man inte fler spår och möjliggör hamnarna är det ju en omöjlighet att få upp mer gods på tågen, för det blir oattraktivt. En lastbil trafikerar i dag ungefär 7 mil på en timme. Ju längre godset får stå och vänta på att komma in i hamnarna och skeppas ut, desto attraktivare blir det att ta transporten på lastbil. På tio timmar hinner man då 70 mil, vilket är ganska långt, medan containern kanske står på ett sidospår och väntar på att få åka in i hamnen. Det finns alltså massor att göra om man bara vill.

Jag tänkte också fråga infrastrukturministern vad den nationella samordnaren har kommit fram till. Vad har det kommit för förslag? Jag har tidigare berört satsningen på en transportkedja mellan hamnen i Norvik och hamnen i Köping. Det är en ganska kort sträcka. Men under testperioden visade det sig att det kostade över 100 000 kronor att skicka ett fartyg denna lilla sträcka. Det är ett perfekt samarbete mellan två hamnar, men det är för dyrt. Det är för dyrt att frakta med båt.

Jag har också ett gammalt exempel som jag tyckte var lysande, nämligen att Göteborgs Hamn köpte ägarandelar i Gävle Hamn. Det samarbetet är inte längre kvar, men det är ett lysande exempel. Då kan man till exempel skicka gods med järnväg eller via fartyg mellan dessa noder. Här handlade det om Kattegatt och Östersjön. Perfekt! Gävle är också strategiskt.

Men som sagt var, infrastrukturen till och från hamnarna är superviktig. Jag saknar satsningar. Jag ser ingenting i svaret om detta.

Satsningarna på slussar och inre vattenvägar kommer precis i grevens tid. Om man inte gör akuta satsningar måste vi stänga ned våra inre vattenvägar. Det är alltså positivt med satsningar, men när sätter ministern spaden i backen för slussarna?


Anf. 42 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Jimmy Ståhl! Jag uppskattar engagemanget. Men låt mig ändå vara tydlig med att det väl aldrig har satsats så mycket som nu på vare sig infrastruktur, järnvägen eller för den delen sjöfarten. I den första nationella planen, som jag lade fram 2018, gjorde vi en tredubbling av satsningarna på sjöfarten - för att inte tala om de kraftiga satsningar vi gör på järnvägen, kombinerat med godstransportstrategin, där vi verkligen talar om hur vi ska få tydliga stråk ned till hamnarna, gärna elektrifierade också, antingen det är med järnväg eller med självkörande fordon. Det kan innebära fantastiska möjligheter till helt fossilfria transporter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu tänder också sjöfarten till. Till exempel Stena väljer att investera i utveckling av elektrifierade färjor. Det är klart att det skapar förutsättningar för den omställning som är så viktig för Sverige.

Problemet för Sverigedemokraterna och Jimmy Ståhl är att när ni får möjlighet att precisera er, till exempel i er motion om infrastruktur senast, handlar det bara om vägsatsningar. Där fanns inga järnvägssträckor alls. Vill Sverigedemokraterna göra mer satsningar på järnväg är ni välkomna, för det behövs. Vi behöver säkerställa att hela godstransportkedjan fungerar väl.

Sedan har vi frågan om incitament. Även om det finns en och annan dieseltruck kvar i några hamnar ska man ändå vara medveten om att väldigt många tar ett stort ansvar nu, först med HVO och sedan med elektrifiering. Vi har hamnar som tydligt har insett detta och vill vara med och ta steget mot ett fossilfritt samhälle.

Då är jag inte så imponerad av det förslag som Sverigedemokraterna lägger fram, alltså att lägga åtskilliga miljarder på att sänka bensin- och dieselskatten. Vore det inte bättre att använda de resurserna till att förstärka järnvägen eller att säkerställa att elektrifieringen går fortare? Ni håller ju krampaktigt fast vid det gamla fossilsamhället eller för den delen vid populistiska förslag om sänkt bensinskatt i stället för att hjälpa till att skapa verktyg så att hela Sverige kan ställa om. Det är ju detta som är utgångspunkten.

Vi vet att vi behöver ställa om, men vi måste se till att det är möjligt. Det ska vara möjligt i städer och på landsbygden, för hamnarna, för flyget och för sjöfarten. Det är ju där hela processen med Fossilfritt Sverige har funnits.

Tillsammans med katalysatorn från regeringen, Svante Axelsson, och branscherna tar vi fram ambitiösa program för omställning. Var finns Sverigedemokraterna i den debatten? Ni har företrädare som ibland öppet är klimatförnekare, och ni lägger i huvudsak resurserna på sänkt bensin- eller dieselskatt.

Allvarligt talat, Jimmy Ståhl, som jag ändå uppfattar som en person som är engagerad i transportpolitiken och sjöfartspolitiken, kom igen nu! Se till att lägga fram lite ambitiösa förslag även från Sverigedemokraterna om att elektrifiera sjöfarten! Se till att vi kan ställa om med mer järnväg och mer sjöfart, så att vi klarar klimatmålen, för det är ju det som Sverige behöver!

Regeringen lägger nu fram en proposition med 876 miljarder kronor till infrastruktur. Vi har aldrig föreslagit så stora resurser. Nu är det upp till riksdagen att ställa sig bakom, och jag hoppas att det är viktigare än skattesänkningar.

Jag hoppas att det också innebär att riksdagen ger klartecken till fortsatta satsningar på farledsfördjupningar, för de är viktiga, och på väg- och järnvägsinfrastruktur så att vi kan få fungerande kedjor till fantastiska Gävle Hamn, på tal om det, och hamnarna i Piteå, Luleå, Trelleborg eller var vi än är.

Det är så Sverige ska utvecklas, inte minst tillsammans med den nationella samordnaren för sjöfart, Pia Berglund, som gör ett otroligt gott jobb för att öka sjöfartens andel av godstransporterna.


Anf. 43 Jimmy Ståhl (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Man kan i alla fall inte förneka att infrastrukturministern är en skicklig debattör. Inte ett enda svar fick jag på vad den nationella samordnaren har gjort för att öka transporterna. Jag fick inte höra ett ljud om infrastrukturen till och från hamnarna, utan det handlade om Sverigedemokraternas satsningar på fossilfritt eller inte fossilfritt. Detta måste jag tolka som att ministern inte har någon plan för hamnarna.

Jag vet att ministern brinner lite lätt för sjöfarten, och jag ska ta upp det i nästa interpellationsdebatt och tänkte därför inte gå in så mycket på det nu.

När det gäller Kristinehamn hörde jag ingenting, men vi måste få igång infrastrukturen till hamnarna för att klara av verksamheten.

Jag satt och lyssnade på ett seminarium där jag trodde att jag kunde delta men fick ingen möjlighet att ställa en fråga, vilket kanske var unikt för mig. Företrädare för Göteborgs Hamns styrelse uttryckte att man bara skulle satsa på corehamnarna. Som ministern vet har vi kanske upp till 100 hamnar med industrihamnar och så, men vi brukar säga att vi har lite över 50 hamnar i Sverige.

Är det också ministerns tanke att bara satsa på de större hamnarna? Eller ska vi också göra det möjligt för de små att fungera?

Corehamnar har rätt att söka EU-medel. Har ministern funderat på om Regeringskansliet eller Infrastrukturdepartementet skulle kunna bistå hamnarna med kompetens för att söka dessa medel? Det är nämligen ingen helt enkel process.


Anf. 44 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Jimmy Ståhl tycker att han inte fick svar, men jag tycker att jag svarade tydligt på frågorna. Men kanske är det jobbigt för Sverigedemokraterna att behöva stå till svars för bristen på klimatpolitik, och det kan jag ha respekt för. Men det är synd. Kom igen, alla partier borde kunna bättre. Sverige är ett föredöme internationellt, och jag tror att svenska folket är djupt engagerat i att vi ska ligga först när det gäller klimatomställningen. Det kommer att skapa jobb, hopp och framtidstro.

Jag får ta åt mig berömmet att jag "brinner lite lätt" för att citera Jimmy Ståhl. Jag tackar för det, för det gör jag verkligen. Jag brinner ordentligt för sjöfarten. Därför har vi tredubblat investeringen i farleder, dubblat forskningsmedlen för sjöfarten, ökat inflaggningen och gjort stora insatser för att inte minst lyfta fram hamnarnas roll i det svenska transportsystemet.

Jimmy Ståhl ställde en fråga om hamnarna, och det är en intressant fråga. Vi har väl ungefär 54 hamnar, och sedan tillkommer det en del industrihamnar och liknande. En gång i tiden fanns tankar om att centralisera, slå ihop hamnar och kraftigt reducera antalet hamnar i Sverige. Det var utan tvekan inriktningen på en del av politiken i Sverige under ett antal år.

Jag tror att den tiden är förbi. Exportnäringen behöver kanske inte samtliga hamnar. Här är farledsdjup för stora skepp ute i världen en sak. Men inte minst Pia Berglunds utmärkta jobb med 62-punktshandlingsprogrammet och annat visar vilken fantastisk möjlighet hamnarna skulle kunna vara också för att avlasta vägnätet och järnvägsnätet för våra interna transporter med smart logistik. Det talar snarare för att vi ska upprätthålla och bibehålla funktionaliteten och kanske också se till att automatisera och förenkla hamnverksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är här hamnarna kommer in. De har en nyckelposition i det svenska transportsystemet framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2020/21:646 Svenska hamnars betydelse

av Jimmy Ståhl (SD)

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

Hela 90 procent av all import och export till och från Sverige går via de svenska hamnarna. Det finns nämligen inget annat transportslag som klarar av de gigantiska volymerna på ett mer effektivt och hållbart sätt. Sverige och de övriga nordiska länderna är beroende av en effektiv sjöfart. Med vårt perifera geografiska läge, med ett fåtal fasta landförbindelser till övriga Europa, är hamnarna en förutsättning för en effektiv sjöfart och handel.

I Sverige finns fem utpekade hamnar som är viktiga ur ett europeiskt perspektiv – corehamnarna: Luleå, Stockholm, Trelleborg, Copenhagen Malmö port och Göteborgs hamn. I tre av corehamnarna (Göteborg, Malmö och Stockholm) hanteras uppemot 60 procent av all svensk containervolym mätt i vikt.

Det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) är tänkt att stärka och länka samman transportsystemet inom unionen. Medlemsländerna har krav på sig att koordinera nationella insatser för att skapa fungerande gränsöverskridande transporter genom Europa. En av nycklarna är multimodalitet, en kompletterande nyckel som möjliggör bättre samverkan mellan olika trafikslag. 

De hamnar som har utpekats som corehamnar har bättre möjligheter att söka bidrag från EU för ombyggnationer i hamnarna, till exempel att anpassa kajlägen efter de större fartyg som byggs.

Regeringen har en uttalad strategi om att man vill se en överflyttning från vägtrafik till järnväg och sjöfart. Strategin är det inget fel på. Det är bra att man har en ambition om att minska den tunga långväga trafiken på vägarna. För att en överflyttning ska vara möjlig behövs dock infrastrukturinvesteringar i och runt hamnarna. Göteborgs hamn får nu dubbelspår till hamnen, men ser man på Trelleborgs hamn så saknas detta.

Jag vill med anledning av detta fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

 

Vad gör ministern och regeringen för att stärka hamnarnas roll som corehamnar och för att möjliggöra överflyttning från väg till järnväg och sjöfart?