Sveriges åtagande enligt Parisavtalet

Herr talman! har frågat finansministern vad hon menar med sitt uttalande om klimatmålen, hur uttalandet förhåller sig till Sveriges internationella åtaganden enligt Parisavtalet, om ministern anser att parterna till Parisavtalet har ett ansvar att uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar och hur ministern i så fall avser att agera inom sitt ansvarsområde för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande. Vidare har Elin Söderberg frågat finansministern hur hennes uttalande förhåller sig till att Sverige, som en del av EU:s åtagande, måste uppfylla vår beslutade ansvarsfördelning under EU:s klimatlag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetet inom regeringen är fördelat på så vis att det är jag som ska svara på interpellationen.

Låt mig först försäkra Elin Söderberg om att de högt ställda nationella klimatmålen ligger fast och att regeringen i enlighet med klimatlagen arbetar för att nå dessa mål. Det ska ske på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt. Hela regeringen står bakom Sveriges klimat- och miljöpolitik, som ska vara ambitiös.

Vad gäller Elin Söderbergs frågor om Sveriges internationella åtaganden enligt Parisavtalet, parternas ansvar att nå sina åtaganden under Parisavtalet och Sveriges åtaganden inom EU vill jag börja med att konstatera att Sveriges bidrag till Parisavtalet naturligtvis ytterst utgörs av våra åtaganden inom EU, eftersom Sverige är en del av unionen och EU och dess medlemsstater har ett gemensamt åtagande under avtalet. Unionen och dess medlemsstater har liksom alla andra parter till Parisavtalet åtagit sig förpliktelser genom sina länders respektive nationellt fastställda bidrag, så kallade NDC:er. EU och medlemsstaterna har undertecknat och ratificerat Parisavtalet och är fast beslutna att genomföra det. I linje med detta åtagande har EU-länderna enats om att EU ska slå in på vägen mot att bli klimatneutralt senast 2050. Självklart anser jag och regeringen att vi liksom andra parter har en skyldighet att genomföra de åtaganden som vi har formulerat i våra NDC:er.

Våra nationella klimatmål går, som Elin Söderberg säkert känner till, ytterligare lite längre än EU-målen. Vi har inlett arbetet med att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan med ambitionen att nå Sveriges högt ställda klimatmål. I denna kommer vi att redogöra mer i detalj för regeringens klimatmål för mandatperioden. Men redan nu har vi inlett arbetet med att skapa långsiktiga förutsättningar för att nå hela vägen till noll. Vi ska ha nettonollutsläpp senast 2045 för att därefter uppnå negativa utsläpp. Genom att nå Sveriges nationella mål har vi goda förutsättningar att klara även de åtaganden som Sverige har inom ramen för EU.

Elin Söderberg frågar även hur regeringen avser att agera inom finansministerns ansvarsområde för att Sverige ska nå sina åtaganden. Klimatpolitiken ligger inom mitt ansvarsområde, men finanspolitiken spelar självklart en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål. Koldioxidprissättning, som innebär att den som fortsätter släppa ut betalar för sina utsläpp, är ett exempel på hur man kan bidra till att genomföra klimatomställningen på ett kostnadseffektivt sätt från finanspolitikens håll.

Herr talman! Jag vill inleda med att notera att min fråga ställdes till finansminister Elisabeth Svantesson och att den överlämnats till klimat och miljöministern. Min interpellation ställdes med anledning av Elisabeth Svantessons uttalande i Svenska Dagbladet i höstas utifrån frågan vad det innebar om Sverige inte skulle nå klimatmålen. Hon svarade: Gör vi inte det, så gör vi inte det.

Finanspolitiken och prioriteringarna inom statsbudgeten är centrala för att Sverige ska nå de klimatpolitiska mål som riksdagen fastställt, det klimatåtagande vi har inom EU och vårt bidrag till att klara Parisavtalet. Jag anser därför att det vore angeläget att höra finansministerns svar på dessa frågor. Men i och med att frågan har överlämnats till klimat- och miljöministern hoppas jag att få uttömmande svar rörande regeringens hållning i dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I samma intervju fick finansminister Elisabeth Svantesson frågan om konsekvenserna av att vi inte når klimatmålet till 2030. Hon svarar att konsekvenserna är att vi inte når målet, och självklart är det inte bra. Det är inte så att Sverige har klimatmål för klimatmålens skull. Vi har klimatmål för att vi riskerar att drabbas av extrema konsekvenser om vi inte hejdar klimatförändringen.

Om vi i Sverige inte når våra klimatmål innebär det att vi inte når vår andel av EU:s klimatmål. Det riskerar EU:s möjligheter att nå vårt bidrag inom EU att nå målet i Parisavtalet. Det riskerar i förlängningen förutsättningarna att uppfylla Parisavtalet.

Konsekvenserna blir också att vi i Sverige i mindre utsträckning bidrar till att utveckla tekniker, metoder och andra lösningar för att minska utsläppen. Därmed försämras också andra länders möjligheter att nå sina klimatmål. På så sätt försämras också förutsättningarna att klara Parisavtalet. Om vi i Sverige inte når våra klimatmål riskerar vi de konsekvenser och risker som följer av en global uppvärmning som överstiger två grader.

En lång rad organisationer överlämnade i går Klimatboken till samtliga riksdagsledamöter och samtliga ministrar. Den innehåller bland annat texter om effekterna och riskerna av klimatförändringen.

Herr talman! Jag vill be Sveriges klimat- och miljöminister att redogöra för några av de konsekvenser som kommer att påverka oss här i Sverige om vi misslyckas med klimatomställningen och inte klarar att nå målet i Parisavtalet.

Herr talman! Tack för din fråga, Elin Söderberg!

Det är utmärkta exempel som du själv tar upp i din interpellation till mig. Det finns många konsekvenser av klimatförändringar. Vissa konsekvenser erfar man redan inte bara i särskilt utsatta länder utan även i Sverige. Man märker av vilka konsekvenser som klimatförändringarna och den pågående uppvärmning vi har leder till.

Det finns väldigt många exempel på hur man kan behöva hantera klimatförändringarna. De förändringar som sker kommer att vara mycket värre om man inte hanterar dem så skyndsamt och klokt som möjligt.

Vi behöver kanske inte känna en trygghet. Jag hittar inte riktigt ordet, herr talman. Men det är viktigt att vi i varje fall delar bilden av att vi har en klimatkris och att vi vill hantera den. Vi har en klimatlag som har röstats igenom i riksdagen. Den trädde i kraft 2018, och många partier står bakom den.

Vi har också väldigt många klimatpolitiska åtgärder som många partier i Sverige står bakom. Men det finns också skillnader i hur vi väljer att hantera alla de konsekvenser som kommer av de konstaterade klimatförändringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är en vän av vetenskap och forskning. Jag förlitar mig på det goda utbudet av forskning som finns inom just det här området. Jag tvivlar inte på att det finns saker för både dig och mig att lära av att läsa Klimatboken och annan information som finns att tillgå.

Men det finns också skillnader i hur vi väljer att hantera de klimatförändringar som sker. De skillnaderna kan ibland ha politiska nyanser. Det finns politiska skillnader mellan hur exempelvis Miljöpartiet till skillnad från regeringen skulle vilja hantera de klimatförändringar som är pågående.

Det är där skillnaderna ligger. De ligger inte i huruvida man är införstådd med vilka konsekvenser klimatförändringarna får. De ligger inte i huruvida man accepterar det skarpa läge som en väldigt tydlig forskning och väldigt mycket vetenskap pekar på.

Det finns väldigt mycket att förhålla sig till här. Där tror jag att vi har en enighet, i varje fall mellan Elin Söderberg och mig som minister. Men när det kommer till åtgärderna ser vi olika på saken. Det är där det skiljer sig. Det tycker jag att man ska vara tydlig med.

Några av de åtgärder som man skiljer sig om kan man utläsa i mitt svar som jag gav tidigare i mitt första inlägg. Vi i den liberala borgerliga regeringen är väldigt måna om att värna svensk konkurrenskraft och en ekonomisk tillväxt och att dra nytta av de möjligheter som kommer av omställningen.

Herr talman! För oss här i Sverige leder klimatförändringen till exempel till översvämmade källare, raserade vägar, förlorade skördar till följd av skyfall eller torka, skogsbränder, torka, försämrade grundvattennivåer, mildare vintrar, ett minskat snötäcke som drabbar rennäring och turistnäring och gör de mörka vintrarna mörkare.

Sverige drabbas också av indirekta effekter av klimatförändringen såsom ökade livsmedelspriser till följd av kraftigt minskade skördar internationellt och försämrade fiskfångster globalt. Det handlar om risker för svenska företags leverantörskedjor när underleverantörer är utsatta för risk i andra länder.

Vi kan också påverkas av ökade flyktingströmmar, social oro och instabil ekonomi till följd av klimatförändringen. Det handlar också om ökade risker för kriser och konflikter som direkt eller indirekt drabbar oss här i Sverige.

Herr talman! Klimatfrågan brukar med all rätt betecknas som vår tids ödesfråga. Röster höjs för att vi i stället för att tala om klimatkris borde tala om planetär kris. Hur vi väljer att hantera klimatförändringarna kommer att påverka mänsklighetens förutsättningar att leva på vår planet för all framtid.

Regeringen står dock svarslös. Sedan den tillträdde har klimat- och miljöministern sagt sig vilja driva en effektiv klimatpolitik, och det nämns även i dag. Men någon ny klimatpolitik har inte synts till. Det enda som har gjorts effektivt är att öka utsläppen av växthusgaser.

Regeringen avser att kraftigt öka de fossila utsläppen från bensin och diesel genom slopad reduktionsplikt. Den ökar utsläppen från kraftvärme genom sänkt koldioxidskatt, och gör det dyrare att välja elbil, åka kollektivt och cykla till jobbet genom försämrat reseavdrag och slopad elbilsbonus. Regeringen har också gjort kraftiga nedskärningar i miljöbudgeten som försämrar klimatarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Listan är lång över regeringens reformer som ökar utsläppen av växthusgaser. Men någon egen klimatpolitik har fortfarande inte presenterats.

Vid nyår hade klimat- och miljöministern tillsammans med statsministern en artikel i Dagens Nyheter, som jag gissar syftade till att bemöta den massiva kritiken mot regeringens klimatpolitik. I den artikeln lyfte man dock fram miljöpartistiska reformer: Industriklivet, Klimatklivet och branschfärdplaner som har tagits fram genom samordning av Fossilfritt Sverige.

Herr talman! Jag får tacka för att den moderatledda regeringen lyfter fram reformer vi i Miljöpartiet genomförde tillsammans med Socialdemokraterna i regering. Det visar på att regeringen börjar ta till sig av hur avgörande Miljöpartiets politik är för den gröna industrirevolutionen i Sverige. Men vi i Miljöpartiet vet också att det krävs mycket mer för att Sverige ska klara sin del av Parisavtalet, våra riksdagsmål och vår andel av EU:s klimatmål.

Herr talman! Vad avser klimat- och miljöministern att göra för att sänka utsläppen av växthusgaser så att vi i Sverige når klimatmålen?

Herr talman! Elin Söderberg nämner att vi inte skulle ha någon klimatpolitik, att vi endast utvecklar sådant som Miljöpartiet har gjort. Det var lite det här jag åsyftade i mitt tidigare inlägg. Det finns många runt om i Sverige som är bekymrade över klimatkrisen, och ett återkommande ord som nämns är långsiktighet. Det behövs en långsiktighet. Det kan inte vara så att det från fyra år till nästa fyra år kastas fram och tillbaka olika subventioner och små åtgärder hit och dit som ska dämpa en stor, problematisk kris som världen går igenom. Det är inte så frågorna bör hanteras.

Just därför skrev jag tillsammans med statsministern och mina ministerkollegor artikeln i DN Debatt. Det var inte för att dämpa en högljudd kritik, utan det var för att mildra en oro som man bidrar till när man påstår att den nya regeringen inte skulle ha en egen klimatpolitik, att den nya regeringen, som jag fick bemöta i en tidigare interpellation, skulle bestå av klimatförnekare. Det är en ganska trist signal att sända till ett oroat samhälle som vill att frågorna hanteras på allvar.

Jag kan förstå den rådande förvirringen, att man är bekymrad, oroad och saknar insikt om vad en ny regering vill göra med klimatpolitiken. Delvis kan man härleda det problemet till att Miljöpartiet så tydligt har haft ägarskap i frågan, och det finns många klimatpolitiska och miljöpolitiska åtgärder där Elin Söderbergs parti har gjort gemensam sak med mitt parti Liberalerna. Där önskar jag att informationen hade varit tydligare för alla våra medborgare att det finns en politisk konflikt - men det finns också att göra gemensamt politiskt.

Herr talman! Elin Söderberg nämnde att vi vidareutvecklar och tillskjuter stora miljonsummor till initiativ som påbörjades under den förrförra regeringen av Miljöpartiet, till exempel Klimatklivet och Industriklivet. Det stämmer. Det är helt korrekt. Den här regeringen anser att vissa åtgärder som tidigare regeringar har dragit igång ger effekt och bidrar till omställningen, gör att våra företag, bolag, industrier, stora utsläppare, på allvar sätter sig ned och ritar ut en plan för hur de ska nå noll, hur de ska bedriva sin verksamhet på ett klimatnyttigt sätt med fossilfri produktion och verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens klimatpolitik innebär att fortsätta med det som fungerar och att släppa det som vi ser inte har fungerat. Exempelvis ser vi att Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet pekar på klimatbonusen, som Elin Söderberg nämner, som ineffektiv. Vi betalar miljardsummor, men det blir inte minskade koldioxidutsläpp i paritet med pengarna vi stoppar in. Det är vad vi menar när vi säger att den här regeringen kommer att bedriva effektiv och ambitiös klimatpolitik. Vi kommer att arbeta med ett långsiktigt perspektiv. Utöver den politik som presenterades bland annat i går under regeringens 100-dagarspresentation kommer vi att lägga fram en klimatpolitisk handlingsplan med tydligt innehåll på hur vi ska ta oss till nettonoll 2045 och nettominus därefter.

Herr talman! Statsrådet nämner den oro många människor känner över att de inte vet vad regeringen vill. Jag har precis i min fråga gett statsrådet möjlighet att redogöra för vad regeringen vill göra för att de facto minska utsläppen, men jag har fortfarande inte hört några konkreta förslag.

Däremot försvaras de förändringar som har gjorts, särskilt när det gäller transportsektorn, som har lett till ökade utsläpp. Det är tydligt fastslaget i regeringens egen budget att med den politik som rådde när vi satt i regeringen hade klimatmålen nåtts till 2030, och med de reformer som presenteras nu kommer vi inte längre att nå klimatmålen till 2030.

Romina Pourmokhtari säger att regeringen har tagit bort reformer som inte har fungerat. Bland annat har regeringen sagt att man vill slopa reduktionsplikten eller sänka den till EU:s miniminivå. Reduktionsplikten är en reform som faktiskt gav just en långsiktighet till näringslivet, som statsrådet nämnde att näringslivet efterfrågar. Reduktionsplikten är också en sådan reform som gav stora utsläppsminskningar fram till 2030 och var avgörande för att vi skulle nå klimatmålet till 2030. Man undrar då varför regeringen väljer att slopa denna reform när den har fungerat, har bidragit till långsiktighet för branscherna och dessutom har varit avgörande för att nå klimatmålet.

Liberalerna samarbetade förra mandatperioden med oss i Miljöpartiet och med Socialdemokraterna i regering - och hade möjlighet att fortsätta ett sådant samarbete.

Herr talman! Har klimat- och miljöministern någon egen gräns för hur mycket utsläppen ska öka i Sverige innan hon själv lämnar Ulf Kristerssons regering?

Herr talman! Låt mig återigen redogöra för vad vi har för politik, om det är så att Elin Söderberg mot all förmodan har missat vad det är vi gör. Jag tror inte att det har undgått vårt samhälle och de svenskar som läser tidningen och håller koll på vad regeringen håller på med. Bland annat i går redogjorde vi tydligt för alla reformer på vår presskonferens om 100 dagar med regeringen, men låt mig upprepa vad som sas.

Regeringen fokuserar på flera viktiga klimatfrågor under vår mandatperiod, och vi har precis i vår vårändringsbudget påbörjat en kraftfull utbyggnad av fossilfri energi för att möjliggöra en elektrifiering. Vi har satsat enormt på laddinfrastruktur och på att bygga upp den infrastruktur som behöver finnas för att möjliggöra en omställning av vår transportflotta. Vi har satsat på infångning av koldioxid och olika satsningar som gör att industrin och transportsektorn kan nyttja de fossila utsläppen på ett klokare sätt, exempelvis genom bio-CCS som kan bidra till att fånga in koldioxid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vill göra tydliga långsiktiga insatser. Om Elin Söderberg vill höra mer konkret vad det innebär handlar det om att möjliggöra elektrifiering. Antingen har vi fossila utsläpp från både industri och transportsektor, eller så har vi inte det. Det kräver en elektrifiering.

Vi har också satsat på återvätning av våtmarker, och vi kommer att göra mer för att med olika metoder sänka utsläppen inte bara med koldioxidinfångning som sker industriellt. Det finns många exempel, och jag hade kunnat nämna fler.

Låt mig nämna att jag är stolt över att höra till Ulf Kristerssons regering, som på ett effektivt, långsiktigt och klokt sätt hanterar rådande klimatkris.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.