Sveriges resultat i PISA-undersökningen 2018

Interpellationsdebatt 22 juni 2020

Protokoll från debatten

Anföranden: 12

Anf. 33 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Richard Jomshof har frågat mig om jag haft någon som helst vetskap om det omfattande fusket och vad jag tänker göra för att säkerställa att det inte händer igen. Robert Stenkvist har frågat mig vilken information jag fått om urvalsunderlaget till PISA-rapporten, om jag anser att det är lämpligt att rektorer avviker från de regler som gäller angående vem som ska skriva PISA-testet, vilka åtgärder jag vidtar för att detta ska undvikas i framtiden samt vilka omedelbara åtgärder jag tänker vidta för att vi framöver ska kunna få trovärdiga PISA-resultat.

Inledningsvis vill jag säga att man ska kunna lita på en så stor studie som PISA. Regering, riksdag och hela det svenska skolsystemet behöver ha bra underlag om elevers kunskaper och kvaliteten i grundskolan för att kunna fatta rätt beslut. PISA är en av flera viktiga studier för att följa de svenska kunskapsresultaten.

Det är Statens skolverk som är ansvarigt för de internationella kunskapsmätningar som Sverige deltar i, och OECD har sedan tidigare granskat och godkänt PISA 2018. Skolverket menar att studien genomförts i enlighet med gällande riktlinjer från OECD och att det inte finns skäl att ifrågasätta den resultatuppgång bland elever med svensk bakgrund som skett. Skolverket har också själva redogjort för att det eventuellt saknas utrikes födda elever i urvalet, vilket enligt Skolverket kan vara en effekt av bortfall och exkluderingar (se PISA 2018. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap från 2019 och PISA 2018: Undersökningens syfte, genomförande och representativitet, information publicerad på www.skolverket.se). Regeringen utgår givetvis från att svenska myndigheters och OECD:s officiella statistik är korrekt. Jag har därför inte haft några skäl att ifrågasätta statistiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är i sammanhanget också viktigt att komma ihåg att de svenska kunskapsresultaten de senaste åren har ökat i en rad olika internationella mätningar. Samtidigt är det allvarligt att det nu uppstått frågetecken kring om alla skolor följt reglerna för vilka elever som ska exkluderas. Givetvis ska varje deltagande skola hålla sig till de regler som bestämts av OECD när det gäller vilka elever som ska göra testet. Allt annat är olämpligt.

Jag har därför försäkrat mig om att Skolverket tar den här frågan på allra största allvar. Jag förutsätter exempelvis att Skolverket på bästa sätt kommer att arbeta för att instruera deltagande skolor om gällande regler vid deltagande i PISA 2021.

För regeringen är det ytterst viktigt att den statistik och kunskap som vi får från PISA är och kan tolkas korrekt och att resultaten är jämförbara över tid. OECD kommer därför återigen att granska den svenska statistiken och resultaten. Inga som helst tvivel ska råda kring Sveriges resultat. Jag ser därför fram emot att OECD nu kommer att göra ytterligare en granskning av PISA 2018 och den svenska statistiken.


Anf. 34 Richard Jomshof (SD)

Fru talman! Efter en flerårig resultatförsämring visade PISA 2018 en uppgång för svenska elever. Men uppgången verkar tyvärr bygga på friserade siffror. Tidningen Expressen har nämligen rapporterat att en stor mängd utrikes födda elever har plockats bort felaktigt ur PISA-urvalet.

Detta är egentligen ingen nyhet. När PISA-rapporten presenterades framfördes från flera håll kritik mot att drygt 11 procent av eleverna hade gallrats bort, den största delen på grund av bristande språkkunskaper. Det var i själva verket så att Sverige plockade bort flest elever av alla deltagande länder i hela världen. Skolverket erkänner dessutom att det stora flertalet av dem som exkluderades i PISA 2018 kan kopplas till Sveriges stora flyktingmottagande.

Hur många det rör sig om vet vi däremot inte. Sverige har nämligen valt att inte redovisa hur många som har plockats bort. I själva verket var Sverige och Italien de enda länderna i den senaste PISA-studien som valde att inte särredovisa grupperna.

Fru talman! Enligt regelverket får utrikes födda elever som fått undervisning i svenska i mindre än ett år undantas från att göra provet. Har man däremot fått svenska i ett år eller mer ska man skriva provet. Men tidningen Expressen har talat med flera rektorer som erkänner att de har valt att ignorera regelverket. Man har också dragit gränsen på lite olika sätt, framför allt när det gäller de nyanlända. Det är naturligtvis inte rimligt att rektorer och skolor ger helt olika svar eller att man väljer att göra en bedömning från fall till fall. Tanken är väl att de ska följa samma regelverk.

Fru talman! Professor Magnus Henrekson vid Institutet för Näringslivsforskning har tittat på statistik från olika myndigheter och kommit fram till att Sverige sannolikt skulle ha presterat sämre eller till och med betydligt sämre om Sverige hade följt gällande regelverk.

Henrekson säger bland annat: "Här verkar finnas grava metodfel som systematiskt förbättrat genomsnittet. Sedan har Skolverket använt detta uppumpade genomsnitt för att ge en alltför positiv bild av hur den svenska skolan utvecklats".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om Sverige hade följt OECD:s regelverk skulle till exempel de svenska resultaten i läsförståelse varit som minst 5 och 13 poäng lägre, detta enligt Expressens granskning. Anledningen till detta är att ett stort antal utrikes födda elever har plockats bort ur PISA-urvalet på felaktiga grunder.

Ett 5 poäng lägre resultat i läsförståelse motsvarar nästan hela Sveriges uppgång sedan PISA 2015. Om det skulle vara 13 poäng lägre resultat hade det i stället inneburit en tydlig nedgång och ett ras på över tio placeringar i den internationella rankningen i PISA 2018. Enligt Magnus Henrekson kan dock även en nedgång på 13 procentenheter vara för lågt räknat.

Utbildningsministern hänvisar i sitt svar till Skolverket. Skolverket menar att studien har genomförts i enlighet med gällande riktlinjer från OECD. Samtidigt ger Expressens granskning en helt annan bild.

Jag ställer en följdfråga. Vad jag skulle vilja veta är: Hur förklarar utbildningsministern denna diskrepans?


Anf. 35 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Vi har behandlat den här frågan förut både i utskottet och annorstädes. Jag ställde tre frågor i min interpellation. Fråga 1 har jag i princip fått svar på. Kvar står fråga 2 och fråga 3. Vilka signaler fick ministern angående brott mot regelverket? Och så viktigast: Vilka åtgärder tänker utbildningsministern vidta inför nästa test? Det kommer ju flera tester.

Fru talman! Jag börjar med att lite kommentera utbildningsministerns svar. Ekström svarar: OECD har sedan tidigare granskat och godkänt PISA 2018. Ja, men de visste inte att enskilda rektorer brutit mot regelverket när de godkände detta. Det visste väl inte Skolverket heller, trodde jag. Men nu erkänner Skolverket att man hade onda aningar, som framgår av den Expressenartikel vi nämnt.

Jag personligen har inte ifrågasatt att det har skett en reell uppgång bland elever med svensk bakgrund. Det har det sannolikt gjort. Jag har starkt ifrågasatt rektorer som bryter mot regelverket med uppsåt och skapar osäkerhet kring hela testet.

Jag undrar ibland om statsrådet Ekström och Skolverket förstår vilken skada dessa enskilda rektorer verkligen orsakar. Det finns som jag bedömer det en enorm pedagogisk skada som den rektor som gick ut i Expressen har ställt till med. Det är kanske det allvarligaste i allt detta.

Nu kan det finnas fler rektorer som tror att det är okej att bryta mot regelverket. Det är så det fungerar. När en rektor går ut och säger: "Jag bryter mot regelverket" är det nästan så att jag tycker att man koketterar med det.

Det ligger på regeringen, Skolverket och statsrådet Ekström att hantera den pedagogiska skadan. Jag tror inte att det är några andra som kan hantera den. Det sammantagna resultatet skulle också ha blivit sämre om reglerna följts oavsett om det skett en uppgång bland elever med svensk bakgrund.

Jag tvivlar inte på att Skolverket har gett direktiv om hur regelverket ser ut för PISA-testet. Det gör jag inte. Men hur tydligt och distinkt har det varit när en rektor kan gå ut och rent ut säga att hon har brutit mot regelverket? Hon skäms inte ens för att säga det. Det är en jätteviktig fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Utbildningsminister Ekström svarar: Regeringen utgår givetvis från att svenska myndigheters och OECD:s officiella statistik är korrekt. Men det är den ju inte. Den är inte helt korrekt.

Det gäller några rektorer, jag vet inte hur många. Expressen skriver om tre rektorer som erkänt att de har brutit mot regelverket. Jag har ingen aning om hur många fler rektorer som har gjort det. Men det är illa nog att tre rektorer gör det. Då är det inte ett korrekt resultat. Min talartid börjar ta slut. Jag stannar där.


Anf. 36 Roger Haddad (L)

Fru talman! Också jag vill tacka utbildningsminister Anna Ekström för kommentarerna om PISA-mätningen. Liberalerna har återkommande lyft upp den frågan. Det gäller inte minst de påstådda felaktigheterna i PISA-mätningen.

Jag vill inte ta till ord som att det har fuskats eller till och med stå här och spekulera i om det faktiskt har förekommit felaktigheter. Det viktigaste för oss i Liberalerna är att ta reda på om det har begåtts några felaktigheter.

Vi tror på internationella jämförelser. PISA-mätningen är den viktigaste internationella mätningen när det gäller skolan som Sverige deltar i. Vi från Liberalerna bejakar den typen av utbyten, dialog och jämförelser när det gäller kunskapsutvecklingen men också skolsystemen inom OECD.

Jag blir lite osäker när jag läser svaret. Statsrådet och regeringen skriver att Skolverket redogjorde för att det eventuellt saknas utrikes födda elever i urvalet. När Skolverket besökte utbildningsutskottet tillsammans med regeringen framkom det tydligt att man inte riktigt har kontroll över vad som sedan händer när man sänder ut instruktionerna och hur det faktiskt genomförs ute på fältet.

När det gäller särredovisning och urvalsprinciper är det också viktigt om man har gjort fler avgränsningar än tillåtet. Det gäller också hur man kan ha kontroll över mätningen och proceduren.

Här vill jag gärna höra vad statsrådet och regeringen säger. Vi från Liberalerna har nu krävt en oberoende extern och nationell granskning av PISA-mätningen. Då tycker inte jag att man bara ska blicka fram mot nästa mätning.

Vi måste säkerställa att den mätning som har genomförts har skett på korrekta grunder. Frågan till regeringen utifrån svaret blir: Kommer det att vara möjligt för regeringen, OECD, Skolverket och de som är involverade - eller om vi får som vi vill, nämligen en oberoende granskning - att titta på särredovisningar och det faktiska underlaget?

Det handlar också om att kunna spåra ned till varje deltagande skola för att verkligen kunna bedöma: Har man följt regelverken som har bestämts av OECD, eller har man inte gjort det? När vi fattar skolpolitiska beslut, gör antaganden och drar våra slutsatser är det oerhört viktigt att det sker på korrekt grund. Därför är PISA-mätningen ett viktigt internationellt underlag i skolpolitiken.


Anf. 37 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag är glad för det stora intresse som visas för OECD:s viktiga PISA-undersökning här i riksdagens kammare.

Jag vill påminna om att det nästan lät som om det här var den första uppgången efter många års nedgångar, Den förra PISA-undersökningen 2015 visade också på en ordentlig uppgång. Den var delvis statistiskt säkerställd, och delvis inte statistiskt säkerställd, ska sägas.

Vi har också undersökningarna Timss, Pirls och ICCS. De är alla viktiga internationella undersökningar som på ett väldigt likartat sätt har visat en substantiell uppgång i kunskapsresultaten för svenska elever under de senaste åren.

Jag vill också påminna om att när det gäller PISA 2015 råder det, även med de frågetecken som har satts i kanten för redovisningen av nyanlända elevers kunskapsresultat, inget som helst tvivel om att de som på OECD-språk kallas native - svenskfödda elever som har gått i svensk skola i hela sitt liv - visar en ordentlig uppgång också i den senaste PISA-undersökningen. Det behöver inte, och det ska inte, råda något som helst tvivel om att kunskapsresultaten har förbättrats i den svenska skolan under de senaste åren. Det är någonting som vi ska vara glada över.

Richard Jomshof gör i sin replik en poäng av att Sverige och Italien är de enda länder som inte redovisar vilka elever som har exkluderats och på vilka grunder. Det här är en fråga som sköts av Skolverket, men såvitt mig bekant beror detta på att den svenska lagstiftningen är sådan att man av sekretesskäl inte kan göra den typen av redovisningar.

Det är en lagstiftning som inte gäller enbart för PISA-undersökningen, utan det är en lagstiftning som gäller allmänt i den svenska förvaltningen. Den har alltså egentligen inte någonting med den här frågan att göra. Det är för mig alldeles omöjligt att svara på frågan om varför denna lagstiftning har kommit till. Jag kan bara konstatera, enligt vad jag har fått mig berättat, att det är denna lagstiftning som gör att redovisningen inte kan göras.

Både Richard Jomshof och Robert Stenkvist har gjort en ganska stor poäng av att rektorer sägs ha brutit mot reglerna. Det sägs att det har förekommit fusk. Det sägs att resultatet är felaktigt med angivande av exakta poänggränser. Richard Jomshof läser till och med högt ur debattartikeln i Expressen för att understryka detta.

Låt mig då påminna om att det här, precis som Roger Haddad påpekade, är påstådda felaktigheter. Det är påståenden som har framförts i en tidningsartikel, och det är påståenden som jag har tagit på så stort allvar att jag tycker att det är utmärkt att OECD gör en ordentlig kontroll och en ordentlig granskning av saken. Av samma skäl vill jag, som jag redan har sagt i utskottet, återigen påminna om att det naturligtvis är fel om rektorer inte följer reglerna. Men enbart på basis av en tidningsartikel kommer åtminstone inte jag att skyldigförklara rektorer eller tala om att de har gjort fel.

Jag vill tacka Roger Haddad för den fina beskrivning han gav av hur viktigt det är att vi har ett internationellt samarbete och hur viktigt det är att OECD gör de här studierna. Han beskrev också vilken stor glädje vi har av dem.

Det är därför jag har tagit de här uppgifterna på så stort allvar att jag har bett OECD att dubbelgranska de svenska PISA-resultaten.


Anf. 38 Richard Jomshof (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Också jag vill naturligtvis tacka för svaret. Jag glömde det i mitt första inlägg, och jag ber om ursäkt för det.

Fru talman! Jag anser att problemet är mer djupgående än det uppdagade slarvet, fusket eller vad det än må vara, i samband med PISA-rapporteringen. Jag menar att detta visar på någon form av systemfel.

Vi vet att ett antal lärare är utsatta för hot och våld i skolan. Vi vet att situationen har blivit värre över tid. Vi vet att många lärare oroar sig över att gå till skolan på grund av det här. Vi vet att närmare hälften av lärarna i skolan tvingas ta betydande tid i anspråk för att skapa någon form av lugn i klassrummet, för att lösa konflikter och för att försöka skapa trygghet och studiero i klassrummet. Det är fakta.

Samtidigt vet vi också att elever runt om i landet länge har vittnat om ett hårdare skolklimat, där till exempel flickor och unga kvinnor utsätts för tillmälen och trakasserier och unga män berättar om misshandel och en allmänt otrygg skolmiljö. Det är också fakta.

Samtidigt har vi det som jag anser vara en aldrig sinande ström av nyanlända i våra svenska skolor, många med låg eller ingen skolbakgrund. Det är klart att en sådan politik kostar pengar, och det är klart att en sådan situation i skolan skapar problem för våra lärare och för våra elever, som är där för att lära.

Denna aldrig sinande ström av nyanlända skapar naturligtvis en resursförskjutning från svenska elever till nyanlända. Då är det inte konstigt att svensk skola under lång tid har brottats med en hel del problem - problem som man till stor del fortfarande brottas med.

Jag är fullt medveten om att trenden verkar gå uppåt, vilket är oerhört positivt. Det ska vi vara väldigt glada för. Men skolan är oerhört segregerad, och det vet vi. Vi vet också att många av problemen framför allt finns i vissa kommuner, i vissa förorter och i vissa problemskolor. Det är också de här skolorna som kostar enorma pengar och som drar ned genomsnittet. Det måste vi vara medvetna om, och det måste vi också kunna erkänna.

Jag menar någonstans att i stället för att åtgärda grundproblematiken, nämligen svensk invandringspolitik - och den belastar jag inte ministern med - väljer man att försköna och vilseleda, vilket man har gjort under flera års tid. Då pratar jag om hur regeringen, och även den förra regeringen, har agerat och uttalat sig i en lång rad frågor som kan kopplas till invandringspolitiken. Det gäller inte minst när vi talar om svensk skola, och i värsta fall kanske man till och med har manipulerat och ljugit när det gäller detta.

Om vi tittar på tidningen Expressen ser vi att det är tydligt att Sverige har plockat bort ett stort antal elever på grund av bristande språkkunskaper - till och med en större andel elever än antalet nyanlända 15-åringar. Det är i varje fall vad som har framkommit i granskningen, och det verkar tyvärr stämma. Då kan man ställa sig frågan: Hur gick det här till?

En del av svaret skulle kunna ligga i - vilket också antyds i granskningen och i artikeln - att andra generationens invandrare i vissa skolor saknar grundläggande kunskaper i svenska och att man har valt att exkludera även dem. Om så skulle vara fallet är det inte tillåtet enligt OECD:s regelverk.

Då talar vi om elever som inte behärskar det svenska språket trots att de är födda i Sverige. Det är klart att det någonstans skapar problem, och det kan såklart också ge en missvisande bild över hur skolan i det stora hela - skolan i allmänhet - ser ut att fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste våga prata om de delar som faktiskt inte fungerar, det vill säga skolor i kommuner som har tagit emot väldigt många människor från andra länder och som drar ned genomsnittet.

Jag hade ett antal frågor, men jag väntar med att ställa dem. Jag tror nog att statsrådet kommer att få frågor ändå.


Anf. 39 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! Precis som statsrådet säger härstammar mycket av kritiken från en enda artikel. Just därför har jag valt att inte citera forskaren Henrekson, som jag tror att han hette. Jag vill gärna ha fler källor.

Men mycket av det som står i artikeln är direkta citeringar. En rektor är till och med namngiven med förnamn och efternamn. Jag har inte gjort min hemläxa riktigt ordentligt, för då skulle jag ha lyft telefonluren och själv ringt upp rektorn. Det har jag inte gjort, men jag borde ha gjort det.

Jag är sverigedemokrat. Jag vet att tidningarna vinklar, ibland till och med så mycket att man kan kalla det för lögn. Men inte ens vi sverigedemokrater blir felciterade längre, så de direkta citaten i tidningen tror jag stämmer. Här går alltså en rektor ut och säger att hon har brutit mot regelverket. Det är direktciteringar.

Det som inte är direktciteringar och som vi kanske kan ifrågasätta är det som står om att Skolverket har misstänkt felaktigheter: Skolverket bekräftar att man på myndigheten misstänkt att det har skett felaktig bortgallring av utländska elever, vilket kan ha lett till ett för högt svenskt resultat.

Jag minns utskottsmötet vi hade efter att detta presenterades. Det var inte vi sverigedemokrater som hade högst tonläge vid det mötet, utan det var ett annat parti. Nu har vi dock på något sätt tagit ledartröjan i frågan, när det har kommit fram att det finns felaktigheter. Skolverket satt där med hela ledarstaben, som har arbetat med detta på Skolverket. De tittade mig och övriga i ögonen och intygade att allt hade gått rätt till. Men Expressen påstår att man redan då misstänkte att det hade skett en felaktig bortgallring av utländska elever.

Det kan vara mycket allvarligt om myndighetschefer inte ger korrekta uppgifter till oss vid utskottsmöten. Jag kan inte garantera att detta stämmer, men om det stämmer är det oerhört allvarligt.

Det är ingen som begär att de vid minsta misstanke ska redovisa det för oss i utskottet, men om det har funnits påtagliga, konkreta misstankar borde de har nämnt det vid det utskottsmötet. Nu minns jag inte om statsrådet Ekström var med på det utskottsmötet, fru talman, där får jag lämna walkover, men jag blir ytterst bekymrad. Jag tycker att Skolverket inte har visat någon ödmjukhet i denna fråga. Man kunde faktiskt ha visat lite mer ödmjukhet.

Det finns något som är viktigt. Jag återkommer till rektorn - hon som var direktciterad. Om OECD vid nästa test väljer ut samma skola, vilket de troligtvis inte gör, men om de gör det, skulle samma rektor återigen bryta mot regelverket. Så tolkar jag hennes uttalande i artikeln, där hon är direktciterad.

Därför anser jag att det krävs åtgärder från Skolverket och statsrådet Anna Ekström så att detta inte sker igen. Det är ju just därför testerna är så viktiga. Ingen ifrågasätter att de är jätteviktiga. Det är därför vi vill att det ska gå rätt till. Att det sker något slarvmisstag får vi leva med, men det är inte vad det är fråga om här. Här säger en rektor .


Anf. 40 Roger Haddad (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det var uppenbart när Skolverket tillsammans med regeringen presenterade rapporten i höstas att man var försiktig. Uppgången som uppmätts i samtliga tre ämnen är inte statistiskt säkerställd, om än att den visade på en positiv utveckling.

Det jag vill hävda från Liberalernas sida är att det är självklart att vissa elevgrupper ska exkluderas, inte minst nyanlända. Det sa vi också i december när rapporten presenterades. De frågetecken som har dykt upp till regeringen och Skolverket är om fler utöver den kategorin har exkluderats och därmed kan ha påverkat resultatet.

Jag blir ändå lite orolig när regeringen svarar att Skolverket menar att det eventuellt saknas utrikes födda elever, det vill säga inte ens vår expertmyndighet på området kan bekräfta för oss hur det ligger till. Det är den osäkerheten som gör oss oroliga, och jag hoppas att den också oroar regeringen.

Det framgår av rapporten att varje deltagande skola ska hålla sig till reglerna, men det finns inga mekanismer att säkerställa att så sker. Jag vill fortfarande veta vad det är regeringen tänker göra för att säkerställa att varje skola, från Skolverket ned till skolenhetsnivå, följer reglerna.

Vi har presenterat ett förslag: att en oberoende extern granskning på nationell nivå ska göras för att verkligen se över delarna. Hur ser regeringen på den frågan? Vi menar att det är bra om det kommer någon utifrån, en opartisk funktion, som tittar på PISA-mätningen, inte minst mot bakgrund av att Skolverket har sagt att man inte har gjort några fel och att det finns påstådda felaktigheter.


Anf. 41 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Richard Jomshof säger att eftersom det är så många som är uteslutna, fler än vad som enligt några statistiska mått borde vara uteslutna, har fel begåtts. Jag vill peka på att det regelverk som vi här diskuterar är OECD:s regelverk. OECD har i sitt regelverk för PISA-undersökningarna bestämt att de elever som har varit i det skolsystem som ska mätas under en kortare tid inte ska ingå i urvalet. Anledningen är precis det som Roger Haddad tog upp, nämligen att mäta skolsystemets effekt. Det gör man inte genom att titta på elevernas kunskaper när eleverna är alldeles nyanlända.

Någonstans ska gränsen dras. Den dras på ett sätt i OECD:s regelverk. I fråga om hur det ska tolkas är jag mycket intresserad av OECD:s åsikter. OECD är den organisation som inte bara har skrivit bestämmelserna utan som också har erfarenhet av hur de har använts, tolkats och tillämpats i de 79 medlemsländer och regioner som deltar i PISA.

Jag vill också påminna om att det inte enbart är på grund av språksvårigheter eller graden av nyanländhet - ursäkta svenskan! - som man kan uteslutas ur PISA-undersökningen utan det gäller också elever med kognitiva nedsättningar; på svenska de elever som går i särskolan eller liknande. Det är i själva verket skälet till att det är svårt att få en redovisning eftersom den lagstiftningen som skyddar elevernas sekretess är stark i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan tar Richard Jomshof upp frågan om elevernas trygghet och studiero. Det är ett mycket viktigt ämne. Där arbetar regeringen för fullt tillsammans med samarbetspartierna, bland annat med att ta fram en nationell handlingsplan för att stärka trygghet och studiero. Bristande trygghet och studiero i klassrummet och i skolan går förstås ut över alla elever, men allra mest över de elever som behöver mest stöd.

Richard Jomshof nämner också betydelsen av kunskaper i svenska språket. Det är också en fråga som inte bara är viktig utan som också tas på mycket stort allvar. Vi har under flera år lagt fram stora kompetensutvecklingsinsatser på ett stort språklyft, som innebär större möjligheter för lärare att undervisa effektivt i svenska för både elever med svenska som modersmål och elever utan svenska som modersmål. Det här har vi nyligen utvidgat till förskolan, som är det första steget i det livslånga lärandet. Vi har också en stor utredning som just nu utreder rätt till obligatorisk språkförskola. Det är en otroligt viktig fråga med tanke på hur viktigt det är att just förskolan lägger grunden till elevernas språkutveckling.

Richard Jomshof tar också upp frågan om likvärdigheten. Där vill jag enbart kort påminna om hur viktig den frågan är. Det finns en stor utredning av Björn Åstrand som vi alldeles nyss har tagit emot, som är ett resultat av bland annat Skolkommissionens arbete. I utredningen ges förslag på hur man kan stärka likvärdigheten i skolan. Det är mycket viktigt för alla elever, men naturligtvis också för de elever som med bristande likvärdighet riskerar att inte få tala svenska på skolgården utan bara i klassrummet.

Fru talman! Jag har fått flera frågor som handlar om hur jag ska säkerställa att OECD:s regelverk tillämpas på varje skola som deltar i PISA-undersökningen. Regeringens möjligheter att kontrollera exakt hur PISA-undersökningen tillämpas i skolorna - jag påminner om att det är frivilligt att delta i PISA-undersökningen - har en praktisk och juridisk gräns. Jag ska be att få återkomma i mitt nästa inlägg till varför det är så viktigt att just OECD gör granskningen. Jag har flera intressanta skäl, så stäng inte av ni som lyssnar!


Anf. 42 Richard Jomshof (SD)

Fru talman! Man kan självklart ha synpunkter på regelverket. Det kan till och med vara så att regelverket i vissa avseenden brister. Vad vet jag? Men det måste följas. Om vi inte följer regelverket kan ju inte resultaten jämföras vare sig mellan länder eller över tid.

Utbildningsministern säger sig ha tilltro till Skolverket och den statistik man har tagit fram, men nu finns det misstankar om att Skolverket inte verkar ha riktig koll på huruvida underlaget från de enskilda skolorna stämmer eller inte. Olika rektorer erkänner ju att de har valt att ignorera regelverket, vilket också min partikamrat Robert Stenkvist förtjänstfullt tar upp. De har dragit gränsen på lite olika sätt när det gäller de nyanlända.

Skolverket erkänner att man misstänker att det har skett en felaktig bortgallring av utrikes födda elever, men Expressens granskning visar att Skolverket har gjort allvarliga felberäkningar och att man gravt har underskattat problemets omfattning när man har försökt att kartlägga felet. Enligt Expressen har Skolverket dessutom utgått från fel statistik.

Utbildningsministern sa i sitt svar att hon "förutsätter exempelvis att Skolverket på bästa sätt kommer att arbeta för att instruera deltagande skolor om gällande regler vid deltagande i PISA 2021". Men hur kan ministern förutsätta detta om nu bristerna är så grova?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kan ministern garantera att samma fel inte upprepas vid nästa mätning?


Anf. 43 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! Jag undrar fortfarande varför Skolverket inte nämnde den felaktiga bortgallringen på vårt utskottsmöte direkt efter presentationen. Vi får väl alla vänta på OECD:s utlåtande när de har undersökt det här.

Vi ska följa regelverket. Det är ju inte så att vi ska ha ett så tufft regelverk som möjligt, utan vi ska följa det regelverk som finns. Om OECD ändrar regelverket och utökar så att man kan ta bort elever i upp till två år, ja, då får vi följa det. Jag säger inte att det skulle vara orimligt.

Statsrådet talar om att undersöka att varje skola som frivilligt deltar gör helt rätt. Vi förstår att det kanske är omöjligt. De verktygen finns inte. Det här är ju en uppgift som kommer från OECD, som ger ut regelverket. Jag föreställer mig att Skolverket delger det till de deltagande skolorna. Men Skolverket kan ju göra det på olika sätt. Nu har en rektor framträtt och sagt rent ut att hon deltar frivilligt i undersökningen, och ändå har hon brutit mot regelverket.

Skolverket måste kunna göra något om statsrådet Ekström initierar det. Man måste bli tydligare: Är ni inte villiga att följa regelverket, ställ då inte upp i undersökningen! Slarvfel och sådant kan vi aldrig göra något åt.

Med det vill jag önska statsrådet och talmännen en lång, skön och vilsam sommar.


Anf. 44 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Tack än en gång för det stora intresse som visas OECD:s viktiga PISA-undersökning och det regelverk som OECD har!

Jag utlovade ju en gedigen genomgång av varför jag tycker att det är klokt att OECD gör den granskning som jag tycker bör göras.

PISA-undersökningen är viktig just eftersom den ger möjlighet att jämföra. Svensk skola har många och stora mål. Alla de målen mäts inte i PISA-undersökningen, men med PISA-undersökningen och andra internationella undersökningar får vi en jämförbarhet över tid som är tillräckligt heltäckande för att vi ska kunna säga något om tillståndet i den svenska skolan.

Därmed är det otroligt viktigt att beräkningen, regelverket, tillämpas på ett likartat sätt mellan olika länder och över tid. Om den tillämpas på olika sätt mellan olika länder, ja, då blir OECD:s listor över vilka länder som förbättrats och försämrats och förhållandena länderna emellan felaktiga. På samma sätt och ännu värre är det om man gör ändringar över tid. Då får vi inte en bra bild av utvecklingen i det svenska skolsystemet.

Skälet till att jag tycker att det är så viktigt att OECD gör den här granskningen är att det är OECD:s regler det handlar om. Det är hos OECD som kompetensen finns om reglerna. Det är OECD som har möjlighet att kontrollera och veta hur reglerna tillämpas i andra länder.

Jag kan slå mig i backen på att det inte är första gången det händer att felaktigheter påstås ha begåtts ute på skolorna. Det är garanterat något som OECD varit med om tidigare och hanterat tidigare och har ett system för att följa upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

OECD har inte bara kompetensen utan också integriteten. OECD har förtjänat ett gott rykte i de här sammanhangen. Och dessutom, handen på hjärtat, även om man inte trodde gott om OECD skulle man åtminstone tro att de övriga 78 länder och regioner som deltar inte skulle se mellan fingrarna med att OECD lät oss komma för långt upp.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2019/20:424 Sveriges resultat i PISA-undersökningen 2018

av Robert Stenkvist (SD)

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Sverige plockade bort flest elever av alla deltagande länder i världen i PISA-undersökningen 2018. Enligt OECD:s regelverk fick inget land exkludera mer än 5 procent av eleverna. Sverige fick dispens på grund av den stora migrationen och exkluderade 11 procent. Expressen avslöjade den 2 juni att en stor mängd utländska elever sorterats bort genom regelbrott och att Sverige sannolikt skulle ha backat i samtliga tre ämnen jämfört med PISA-undersökningen 2015 om vi följt regelverket.

Elever med funktionshinder får undantas. Om den andelen elever var oförändrad 2018 betyder det att över 7 procent av eleverna i PISA-undersökningen 2018 plockades bort på grund av bristande språkkunskaper. Enligt regelverket får endast nyanlända elever som fått svenskundervisning i mindre än ett år undantas. Den gruppen motsvarade 1,9 procent, vilket innebär att hela 5,1 procent plockats bort av andra skäl.

De svenska resultaten i läsförståelse skulle minst ha varit mellan 5 och 13 poäng lägre om regelverken följts. 5 poäng i läsförståelse motsvarar nästan hela Sveriges uppgång sedan PISA-undersökningen 2015. 13 poäng lägre resultat hade inneburit en tydlig nedgång. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, bedömer att även en nedgång på 13 poäng kan vara för lågt räknat eftersom detta bygger på ett antagande att de som exkluderats skulle ha klarat sig hyggligt väl i genomsnitt.

Rektorer har framträtt i medier och explicit erkänt att de har satt ”elevens bästa” före ansvaret att skriva provet. Detta är också ett solklart brott mot OECD:s regelverk för proven.

Till sist, den 5 dec 2019 presenterade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson PISA-resultatet som varande med sanningen överensstämmande för utbildningsutskottet. Om dessa uppgifter inte stämmer är det mycket allvarligt. Utskottet måste kunna lita på de uppgifter olika myndighetspersoner delger utskottet.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

  1. Vilken information fick ministern om urvalsunderlaget till PISA-rapporten?
  2. Anser ministern att det är lämpligt att rektorer avviker från de regler som gäller angående vem som ska skriva PISA-testet, och vilka åtgärder vidtar ministern annars för att detta ska undvikas i framtiden?
  3. Vilka omedelbara åtgärder tänker ministern vidta för att vi framöver ska kunna få trovärdiga PISA-resultat?

Besvarades tillsammans med

  • PISA-fusketInterpellation 2019/20:413 av Richard Jomshof (SD)