Sveriges resultat i PISA-undersökningen 2018

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 22 juni 2020

Interpellation: Sveriges resultat i PISA-undersökningen 2018

Interpellation 2019/20:424 av Robert Stenkvist (SD)

Besvarades tillsammans med

  • PISA-fusket Interpellation 2019/20:413 av Richard Jomshof (SD)

Interpellation 2019/20:424 Sveriges resultat i PISA-undersökningen 2018

av Robert Stenkvist (SD)

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Sverige plockade bort flest elever av alla deltagande länder i världen i PISA-undersökningen 2018. Enligt OECD:s regelverk fick inget land exkludera mer än 5 procent av eleverna. Sverige fick dispens på grund av den stora migrationen och exkluderade 11 procent. Expressen avslöjade den 2 juni att en stor mängd utländska elever sorterats bort genom regelbrott och att Sverige sannolikt skulle ha backat i samtliga tre ämnen jämfört med PISA-undersökningen 2015 om vi följt regelverket.

Elever med funktionshinder får undantas. Om den andelen elever var oförändrad 2018 betyder det att över 7 procent av eleverna i PISA-undersökningen 2018 plockades bort på grund av bristande språkkunskaper. Enligt regelverket får endast nyanlända elever som fått svenskundervisning i mindre än ett år undantas. Den gruppen motsvarade 1,9 procent, vilket innebär att hela 5,1 procent plockats bort av andra skäl.

De svenska resultaten i läsförståelse skulle minst ha varit mellan 5 och 13 poäng lägre om regelverken följts. 5 poäng i läsförståelse motsvarar nästan hela Sveriges uppgång sedan PISA-undersökningen 2015. 13 poäng lägre resultat hade inneburit en tydlig nedgång. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, bedömer att även en nedgång på 13 poäng kan vara för lågt räknat eftersom detta bygger på ett antagande att de som exkluderats skulle ha klarat sig hyggligt väl i genomsnitt.

Rektorer har framträtt i medier och explicit erkänt att de har satt elevens bästa före ansvaret att skriva provet. Detta är också ett solklart brott mot OECD:s regelverk för proven.

Till sist, den 5 dec 2019 presenterade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson PISA-resultatet som varande med sanningen överensstämmande för utbildningsutskottet. Om dessa uppgifter inte stämmer är det mycket allvarligt. Utskottet måste kunna lita på de uppgifter olika myndighetspersoner delger utskottet.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

  1. Vilken information fick ministern om urvalsunderlaget till PISA-rapporten?
  2. Anser ministern att det är lämpligt att rektorer avviker från de regler som gäller angående vem som ska skriva PISA-testet, och vilka åtgärder vidtar ministern annars för att detta ska undvikas i framtiden?
  3. Vilka omedelbara åtgärder tänker ministern vidta för att vi framöver ska kunna få trovärdiga PISA-resultat?