Sveriges roll i det arktiska universitetet

Herr talman! Runar Patriksson har frågat mig vad jag avser att göra för att uppfylla Luleå tekniska universitets ansökan om att bli fullvärdig medlem i det arktiska samarbetet. Internationellt samarbete är ett oumbärligt inslag i dagens högre utbildning och forskning. Ett lovvärt initiativ är det samarbete som utvecklats inom ramen för University of the Arctic mellan universitet och högskolor runt polcirkeln. Detta samarbete inleddes officiellt 2001 och omfattar nu över 50 medlemsorganisationer. Från Sverige deltar Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Mitthögskolan. Samarbetet inom University of the Arctic bidrar till att skapa större förutsättningar för människor i regionen att ta del av högre utbildning, att stärka de arktiska folkens gemensamma identitet och att utveckla kunskap inom specifikt arktiska forskningsområden. Ökat samarbete mellan universiteten och högskolorna i regionen kan också bidra till regional tillväxt. Regeringen stöder samarbetet inom University of the Arctic genom ett bidrag till delprogrammet North-2-North för att främja studentmobilitet mellan de deltagande lärosätena. Svenska institutet är nationell kontaktpunkt för programmet i Sverige. Internationellt samarbete kring forskning som bedrivs kring polcirkeln sker även i andra former. Rymdbolaget Esrange har ett samarbete med Japan och för diskussioner med Kina avseende mätning vid Esrange i Kiruna av data från satelliter i polarnära bana och förmedling av denna information via bredbandslänk. I samarbetet ingår bland annat att japanska och kinesiska organisationer placerar utrustning i Kiruna. Vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna bedrivs utveckling av satellitinstrument i samarbete med den europeiska rymdorganisationen ESA. Sverige deltar också i forskningssamarbetet EISCAT som rör studier av den övre atmosfären. Organisationen EISCAT består av sju medlemsländer och innefattar uppsändning av radarsignaler från Tromsö med mottagning vid fyra radarstationer i Finland, Norge och Sverige. Huvudkontoret är placerat i Kiruna. Internationellt samarbete ingår i universitetens och högskolornas uppdrag och deltagandet i olika samarbetsprojekt ska finansieras inom givna budgetramar. Luleå tekniska universitet har i sitt budgetunderlag för 2005 äskat medel för sitt deltagande i University of the Arctic. Denna begäran kommer på sedvanligt sätt att behandlas inom ramen för arbetet med nästa budgetproposition.

Herr talman! Tack, utbildningsministern! Det här är vår första interpellationsdebatt. Vi ska försöka hålla den på en nivå som jag hoppas inte är så väldigt politisk. Jag har skrivit interpellationen av den anledningen att i mitt engagemang i Nordiska rådet har jag också fått möjligheten att som ordinarie ledamot med Sinikka Bohlin som ersättare arbeta i Arktiska parlamentarikergruppen. En av Sveriges absolut viktigaste frågor i detta arbete när jag tog över ledamotskapet efter Lennart Daléus var just IT in the Arctic. IT-utbyggnaden av det arktiska politikområdet är ju fantastiskt viktigt, eftersom utvecklingen i Arktis nu går fort. Dessa universitet, ett 60-tal olika institutioner, började redan i slutet på 90-talet att träffas och försökte bilda någonting som kunde hjälpa till att utveckla kunskapen om det arktiska området. Då kom diskussionen om University of the Arctic i gång. Det gick ganska snabbt. Det var på lösa boliner i början men har sedan formaliserats ganska snabbt, vilket gjorde att man anställde rektor Lars Kullerud, som i dag är placerad i norska Arendal. Minst två gånger varje år träffar jag våra parlamentariska vänner från både Kanada och Sovjet och med Grönland, Färöarna och Norge. Det är så inspirerande att lyssna till att vi nu är i gång med någonting i arktisk kunskap i de här länderna som skulle kunna betyda att man utbildar sig till exempel till lärare, ekonom eller läkare med en arktisk touche av kultur, historia, geografi och miljö - ja, allt som har med det arktiska området att göra. Som svensk får man lite dåligt samvete varje gång, eftersom de andra länderna tar så mycket större ansvar för just University of the Arctic än vi har gjort från Sverige. Vi har många gånger i Nordiska rådets grupp som är intresserad av arktiska frågor diskuterat frågan, vilket gjorde att jag företog en resa. Jag har träffat universitetsrektorn Ingegerd Palmér vid en konferens på Island i de här frågorna. Hur skulle vi kunna lösa frågan i Sverige? Jo, genom att ett universitet tar huvudmannaskapet för övriga universitet i Sverige. Mitt förslag här betyder alltså inte att Luleå ensamt ska bli den som jobbar med de arktiska frågorna. Luleå ska bli centralen och Ingegerd Palmér ska bli ledare för den svenska delen av det arktiska universitetet. Arbetarpartiets ledamot i Norge, som ju är vice ordförande i partiet där, har nu bestämt sig för att satsa sina 5 miljoner från Norges sida. Det skulle kännas väldigt bra om ministern i dag kunde säga att vi ska se positivt på behandlingen av ärendet i höst i propositionen. Det står att ärendet ska tas upp, men ordet "positivt" ser jag inte! Det skulle vara en stor framgång om Sverige nu kunde ta sitt ansvar och ministern svarar att vi ska se positivt på det här och att vi anser att det är väldigt viktigt. Jag väntar på svaret!

Herr talman! Jag förstår att Runar Patriksson skulle tycka att det var någonting skarpt att få med sig i interpellationsdebatten. Men ärendet bereds i Regeringskansliet, och vi återkommer i budgetpropositionen. Det som skiljer oss från flera andra länder som deltar är att vi har lagt resurserna och makten långt ut i organisationen i förvissning om att våra universitet och högskolor själva kan avgöra vilka samarbeten de vill satsa på, vilka de avstår ifrån och hur de ska använda sina resurser. Alternativet är ju att hålla inne en del av pengarna och att vi centralt pytsar ut dem vartefter det kommer upp ett intressant internationellt samarbete. Jag tror inte att det är den bästa modellen, och jag utgår från att Luleå tekniska universitet om man prioriterar detta högt också är berett att prioritera medel för det. Sedan ska vi ta ställning till om det finns möjligheter att skjuta till lite extra. Det återstår att se. Det är ett viktigt samarbete. Det är ett spännande område både utbildnings- och forskningsmässigt som växer i den här delen av världen. Här finns rymdfrågorna, som är stora och viktiga och där det finns särskilda villkor och möjligheter i den här delen av världen att bidra till kunskaperna. Här finns miljöfrågorna. Också där pågår mycket intressant forskningssamarbete kring de arktiska områdena där det finns tecken på att man kan få svar på svåra generella frågor för jordklotets framtid genom att koncentrera sina insatser till de arktiska områdena, där man kan se förändringar på ett annat sätt än i många andra områden. Här finns naturligtvis de kulturella frågorna. Nordiska rådets insatser kommer att vara viktiga också i det perspektivet. När man reformerar sin forskningspolitik och sitt utbyte av studenter är det viktigt att ha med sig ett nordiskt och arktiskt perspektiv. Men frågan kommer att fortsätta beredas till budgetpropositionen.

Herr talman! Det var i och för sig ett intressant svar. Ändå tror jag att vi måste krypa in i pudelns kärna. Det är lätt att svara lite svepande som ministern nu gör och säga att vi kan satsa lite här och där. I interpellationssvaret sägs det att Sverige satsar några kronor via North-2-North . Men vad är det för summa? Det som inte stämmer riktigt, ministern, är att Sverige inte har något samlat grepp och inte något samlat ägande och ansvarstagande för University of the Arctic. Vi kan ju inte peka ut ett ställe i Sverige såsom norrmännen och finnarna kan - Rovaniemi - som har ansvaret för Sveriges del av denna viktiga verksamhet, som ju har etablerats nu av ett 60-tal olika institutioner. Som jag sade i mitt förra inlägg tar vi Luleå in i bilden därför att Luleå var först. Luleå var med i startprocessen. I Luleå, herr talman, finns det fem sex olika lärare som har specialiserat sig på utbildning som pekar i riktning mot det arktiska arbetet. Det är därför mitt förslag är att det vore lämpligt att detta ligger i norr, nära det arktiska området. Luleå har en rektor som är engagerad i ämnet, och hon har lärare omkring sig som tycker att detta är väldigt viktigt. Där finns ett stort utbyte redan i dag med andra universitet som präglas just av arktisk kunskap. Som jag sade tidigare gäller det utbildningar till ekonomer som vill jobba med det arktiska området, lärare, läkare och forskare inte minst. Det gäller dem som i sin examen kanske behöver få 20 poäng arktisk kunskap. Med min värmländska touche är det därmed ingenting som säger att inte universitetet i Karlstad - eller Växjö eller Örebro - har kurser med arktiskt kunskap. Men nu gäller det rektorn för det arktiska universitet. Vi som jobbar med frågorna i den parlamentariska gruppen eller i det arktiska rådet vill veta att i Sverige har nu regeringen bestämt sig för att satsa 5 miljoner, ungefär som norrmännen och finnarna har gjort för att hålla samman det arktiska universitetet. Vi har en klar profil; det är Luleå som är samordningsorganet. Där finns ekonomin för den här verksamheten. Det är nog ingenting som är politisk skarpt för mig, utan jag tror att vi är många - inte minst på Utrikesdepartementet och även på andra ställen - som jobbar med de arktiska frågorna och som tycker att det här är viktigt. I Nordiska rådet, vågar jag påstå, är det här en fråga som ligger oss varmt om hjärtat över alla partigränser. Jag hoppas att utbildningsministern känner att jag har ett engagemang i det här frågan, och jag skulle gärna vilja ha ett positivt svar. När det gäller forskningen återkommer vi också i nästa interpellationsdebatt om Abisko.

Herr talman! Ja, det är ingen tvekan om att Runar Patriksson har ett engagemang för de här frågorna, men det kan inte vara så att allt som är viktigt ska finansieras med någon ny resurs eller något nytt medel direkt riktat till Luleå tekniska universitet. De har stora resurser till både utbildning och forskning och stor frihet att själva använda de resurserna som de själva finner viktigt. Jag skulle verkligen uppmuntra och välkomna om de väljer att profilera sig på det sätt som Runar Patriksson beskriver med ett utbildningsutbud, med internationellt samarbete och med att ta ledartröjan för att skapa ett starkt svenskt deltagande i det arktiska samarbetet, precis som man gör i sydöstra Sverige när man talar om Östersjösamarbetet. Med de resurser man har till förfogande profilerar man sin utbildning, söker kontakt med andra universitet och högskolor och skapar samverkansorgan. Det är positivt, och det är det jag förväntar mig att Luleå tekniska universitet gör med det uppdrag de har att använda sina resurser på bästa möjliga sätt. Regeringen ska också gärna lyssna till de tjänstemän som Runar Patriksson hävdar vill ha steg i den riktning som han själv föreslår. Vi ska naturligtvis ta ställning till om det behövs ytterligare medel, men allt det här goda som vi talar om borde man också kunna få med de resurser som finns på universitetet i dag.

Herr talman! Vi ska ju gå vidare med en debatt som är ganska lik den här och som ju egentligen binder ihop det här med Luleå ändå, men har jag nu två minuter till förfogande kan jag inte slösa bort dem, utan jag vill ännu en gång vädja till ministern att titta noga på det här i budgetförhandlingarna. Jag har inte någon kunskap om de projekt som utbildningsministern här nämner - Östersjösamarbetet till exempel - men av den kunskap jag har och av de studiebesök jag har gjort åt det hållet har jag aldrig hört att någon har tagit på sig stora forskningsuppgifter eller uppgiften att vara ledande i universitetsfrågor utan att få något stöd av regeringen. Mig veterligen har man inte heller i de andra länder som jag här talade om, till exempel Danmark och Finland, tagit på sig att vara ansvariga för University of the Arctic utan att ha fått speciellt för detta öronmärkta pengar, eftersom det är ett speciellt samarbete. Jag tror heller inte att man kan lägga ansvaret på Nordiska rådets budget. Här är det ju så att varje land och vissa speciella universitet har tagit på sig ansvaret för just dessa frågor. Än en gång: Det skulle kännas bra för den svenska representationen och för alla partier i Nordiska rådet, tror jag, om Sverige tog sitt ansvar för University of the Arctic och bestämde sig för att det är Luleå som blir huvudorten.

Herr talman! Runar Patriksson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att forskningen som bedrivs vid Abisko naturvetenskapliga forskningsstation, särskilt vad gäller ekologisk och geologisk forskning, säkras för framtiden. Biologisk och geovetenskaplig forskning är viktig för förståelsen av det biologiska kretsloppet och hur människan påverkar naturen. I denna forskning är möjligheten att bedriva fältstudier en viktig komponent. Ekologiska och geovetenskapliga fältstudier görs på flera forskningsstationer i landet, varav Abisko är en. Abisko naturvetenskapliga forskningsstation bedriver en viktig verksamhet som möjliggör för forskare att utföra vetenskapliga undersökningar i den subarktiska miljön i fjällkedjan. Stationen har drivits av Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, sedan 1935. Staten ger stöd till KVA genom ett årligt bidrag. KVA fördelar sedan sina sammantagna resurser till både Abiskostationen och andra forskningsanläggningar som tillhör Vetenskapsakademien. Under 2003 höjdes det statliga bidraget med 1 miljon kronor och uppgår i år, 2004, till närmare 32 miljoner kronor. Men staten ger även på andra sätt stöd till forskning inom ekologi och geovetenskap. Förutom det direkta statliga anslaget till universitet och högskolor ges forskningsmedel från framför allt Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Vetenskapsrådet fördelar totalt närmare 2,5 miljarder kronor för grundforskning inom alla områden varav 162,5 miljoner kronor 2004 ges till forskning inom ekologi och geovetenskap. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, med en budget om mer än 500 miljoner kronor 2004, ger mer än 30 miljoner kronor till forskning inom ekologi. Forskningsråden fördelar medel efter en kvalitetsbedömning av inkomna ansökningar gjord av aktiva forskare. Storleken på bidragen till enskilda områden är därmed beroende av kvaliteten på de inkomna ansökningarna. Genom Umeå universitet finansieras dessutom miljöforskningen i Kiruna med 5 miljoner kronor årligen, varav det i Abisko verksamma Climate Impact Research Centre är en viktig del. Genom statens bidrag till Kungl. Vetenskapsakademien och forskningsstöd från Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt lärosäten med forskning inom berörda områden, ges ett omfattande stöd till den forskning inom ekologi och geovetenskap som bland annat bedrivs vid Abisko naturvetenskapliga forskningsstation.