Sydostlänken i Blekinge och Kronoberg

Fru talman! Heléne Björklund har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att ta bort Sydostlänken ur den nationella planen för transportinfrastruktur samt hur det fortsatta arbetet med Sydostlänken ser ut och vilka initiativ jag har för avsikt att ta.

Precis som jag redogjorde för i mitt skriftliga svar till Heléne Björklund på en liknande fråga så sent som i februari i år har kostnaden för objektet Sydostlänken ökat betydligt sedan regeringen fastställde den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033 i juni 2022. Regeringen har därför i samband med att Trafikverket föreslog att objektet får förberedas för byggstart bedömt att det behövs en översyn av kostnadsökningarna. Trafikverket har därför fått i uppdrag att identifiera och om möjligt vidta lämpliga kostnadsreducerande åtgärder för objektet. I uppdraget ingår att Trafikverket ska redovisa en ny bedömning av kostnader och eventuella förändringar av nyttor och måluppfyllelse samt förnyade förslag om lämplig byggstartsperiod. Trafikverket ska redovisa uppdraget snarast möjligt, dock senast den 26 april i år.

Låt mig vara tydlig med att regeringens uppdrag till Trafikverket inte innebär att Sydostlänken lyfts ur den nationella planen. Uppdraget till Trafikverket ska i stället ses som ett led i arbetet med att öka myndighetens kostnadskontroll. Regeringen anser, vilket jag också framförde i mitt svar i februari, att såväl god kostnadskontroll som god framdrift är viktig, dels för att infrastrukturåtgärderna ska vara kostnadseffektiva, dels för att nyttorna ska realiseras genom att åtgärderna färdigställs och öppnas för trafik så snart som möjligt. Regeringen har för avsikt att skyndsamt bereda frågan om förslag till byggstart när förnyade underlag har inkommit till Regeringskansliet.

Som minister kan jag inte uttala mig om hur en myndighet ska besluta i enskilda ärenden som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller hur lagar ska tolkas och tillämpas i enskilda fall. Därför avstår jag från att i övrigt uttala mig om hur Trafikverket agerar i det aktuella ärendet.

Fru talman! För ungefär ett år sedan firade vi hemma i Blekinge. Det var den 9 mars, och på regeringssammanträdet hade man tagit beslut om byggstart för Sydostlänken. Det var ett av de projekt som fanns med i planen. Vi kände att många års intensivt arbete i total politisk enighet hade lett till att vi kunde lyfta vårt lilla län och få synas i sammanhang där vi kunde bidra både nationellt och internationellt med en positiv klimatomställning, bättre robusthet och ökad handel, vilket skulle gynna hela Sverige.

Det är av stor vikt att Sydostlänken ses som en nationell angelägenhet och att regeringen tillser att de utlovade satsningarna genomförs. Sydostlänken kommer att bidra till ökad flexibilitet och robusthet i transportsystemet för både gods- och persontrafik. Den kommer att skapa större arbetsmarknadsregioner i södra Sverige, och den blir en del av en klimateffektiv transportkorridor för export och import över Östersjön till växande marknader som finns i östra Europa och i Asien.

Genom Sydostlänken binder man också samman den europeiska transportkorridoren med den i Baltikum, vilket ger näringslivet ökade möjligheter inte bara i Blekinge utan i hela Sverige. En elektrifiering av järnvägen till hamnen i Karlshamn skapar också nya möjligheter för mer effektiva godstransporter.

Sydostlänken är alltså viktig inte bara för näringslivet i Blekinge. För ett år sedan firade vi som sagt att det skulle börja hända saker. Men så kom ett pressmeddelande från regeringen om att kostnaderna måste ses över, att nyttan måste ses över igen och att man måste se till att göra kostnadsminskningar. Dessutom kom den 7 mars, nästan på dagen ett år efter regeringsbeslutet, ett brev till dem som bor i eller påverkas av den valda korridoren för Sydostlänken. Det var ett väldigt trist brev, där det stod att det har kommit ett nytt regeringsuppdrag att se över kostnaderna, och därför har arbetet med nysträckningen pausats.

Det är alltså Trafikverket som har avbrutit en upphandling. Ett samråd som skulle ha ägt rum i höst har också skjutits upp på obestämd tid. Detta skapar jättedåliga signaler. Det skapar oro för dem som är berörda och har fastigheter i korridoren. De undrar vad som händer - ska de sälja sina fastigheter eller inte? Därav mina upprepade frågor till regeringen om detta.

Vi måste hålla ihop den här frågan. Jag håller med om att vi ska ha en effektiv kostnadskontroll i Sverige. Men i dessa dyrtider har saker blivit dyrare. Därför upprepar jag min fråga till statsrådet: Vad händer med Sydostlänken om kostnaderna inte går att minska?

Fru talman! Låt mig återigen vara tydlig med att uppdraget till Trafikverket inte innebär att Sydostlänken lyfts ut ur den nationella planen. Det som nu görs är en viktig del i arbetet med att öka myndighetens kostnadskontroll.

Riksrevisionen har granskat den förra regeringens arbete med infrastrukturplaneringen. Riksrevisionen konstaterade: "Regeringen har satt den långsiktiga infrastrukturplaneringen ur spel genom sin styrning av Trafikverket. Trafikverkets svaga kostnadskontroll har förvärrat situationen. Resultatet är sämre transportmöjligheter och fler döda i trafiken än vad som annars hade varit möjligt."

Vidare skriver man i rapporten: "Syftet med att ha en nationell plan är att ge långsiktiga förutsättningar för infrastrukturinvesteringar som kräver mycket långa planeringshorisonter för att genomföras. Den ekonomiska ram riksdagen beslutat om efter förslag i infrastrukturpropositionen dimensionerar hur mycket ny infrastruktur Trafikverket behöver planera för de kommande 12 åren. Denna planering sätts dock snabbt ur spel av omfattande kostnadsökningar i Trafikverkets verksamhet. Så länge Trafikverkets kostnadskontroll fortsätter att vara bristfällig kommer all långsiktig infrastrukturplanering vara förenad med stor osäkerhet."

Den nya regeringen, som jag representerar, lade om växlarna för järnvägsinfrastrukturen. Vår inriktning är att de järnvägssatsningar som görs ska vara kostnadseffektiva. Det är mot den bakgrunden som vi har gett Trafikverket i uppdrag att identifiera och om möjligt vidta lämpliga kostnadsreducerande åtgärder på objektet Sydostlänken på grund av de ökande kostnaderna.

Jag skulle vilja svara ledamoten med en motfråga, fru talman. Om ett annat projekt i någon annan del av landet skulle ha så pass förhöjda kostnader att andra satsningar, exempelvis Sydostlänken, hade varit hotade - alltså om man i det projektet inte håller igen och gör allt man kan för att vidta åtgärder för kostnadskontroll - hur hade Heléne Björklund sett på det? Hade hon velat att regeringen i det läget skulle ha gett carte blanche och sagt att det bara är att köra på, kosta vad det kosta vill, eller hade hon tyckt att det hade varit angeläget att regeringen skulle göra allt man kan för att hålla nere kostnaderna, så att Sydostlänken inte skulle vara hotad? Det är ju just detta som den här frågan handlar om.

Vi har mycket stora behov i hela landet. Nyttorna och angelägenheten i många delar är stora, men vi har begränsade resurser. Därför är det mycket viktigt att ta sig an den bristande kostnadskontrollen, som Riksrevisionen har kritiserat, och göra vad man kan för att se vilka kostnadsreducerande åtgärder som finns.

Jag har en fråga och ett exempel. Om bristande kostnadskontroll någon annanstans i Sverige hade hotat Sydostlänken, vilka åtgärder tycker Heléne Björklund att regeringen då borde ha vidtagit?

Fru talman! Jag måste börja med att påminna om vem som representerar regeringen i dag. Det är dessvärre inte jag, så det är jag som ställer frågorna och statsrådet som måste komma till riksdagen och svara. Men tack för frågorna, statsrådet!

Jag vill återigen uppehålla mig vid att Trafikverket har avbrutit upphandlingen av den nya bansträckningens projektering. Bara detta beslut innebär en försening på minst ett år, oavsett när upphandlingen kan återupptas, eftersom det tar nio månader att komma igång. Vad vi förstår var det bara ett tilldelningsbeslut som saknades när upphandlingen avbröts. Jag förstår naturligtvis att de måste göra det när de får ett sådant uppdrag från regeringen, men jag hoppas att ministern och regeringen förstår den oro detta skapar och de signaler detta skickar.

Det är inte bara de delar som rör näringslivet som vi vill lyfta upp. Vi har Volvo, Ikea och hamnarna - stora företag som är beroende av att investeringen genomförs - men vi har också de nya förutsättningarna till följd av att vi nu är Natoallierade. Jag är säker på att infrastrukturministern får höra upprepade gånger att detta kräver en robustare och bättre infrastruktur.

Blekinge är dessutom en av de utpekade platserna i DCA-avtalet, där Ronneby flottilj finns med, vilket också kräver att vi har robusta kommunikationer, där Sydostlänken är en av delarna.

Jag vill upprepa mina frågor om hur det fortsatta arbetet med Sydostlänken nu kommer att ske om det inte finns förutsättningar att minska kostnaderna. Givetvis ska vi vara kostnadseffektiva, men vad kommer att hända med Sydostlänken om det inte går?

Fru talman! Jag är fullt medveten om vad som förväntas av ett statsråd vid interpellationsdebatter. Därför var jag väldigt noggrann med att svara på frågorna.

Den första frågan besvarades med mitt tydliga besked att uppdraget inte innebär att Sydostlänken lyfts ur den nationella planen. Den andra frågan handlade om det fortsatta arbetet. Med tanke på att det är viktigt att ha en hög framdrift här är uppdraget kort, och Trafikverket ska komma tillbaka med en redovisning snarast möjligt, dock senast den 26 april i år.

Med detta, fru talman, besvarade jag interpellantens frågor i interpellationen, och jag tyckte att det fanns en poäng med att ställa en fråga tillbaka, nämligen hur ledamoten såg på ett exempel där ett annat projekt med bristande kostnadskontroll och ökade kostnader i en annan del av landet hotade Sydostlänken.

Jag förstår att Heléne Björklund inte vill svara på frågan, för den sätter fingret på betydelsen av att ha en god kostnadskontroll i varje projekt och varje åtgärd, eftersom det annars riskerar att bli konsekvenser någon annanstans i vår mycket ansträngda infrastruktur.

Vi har stora behov av att stärka infrastrukturen och dess robusthet. Det finns stora och nya krav på infrastrukturen till följd av det säkerhetspolitiska läget, till följd av vårt Natomedlemskap och till följd av den nyindustrialisering som sker också i de delar av landet som Heléne Björklund representerar.

Här är det inte tal om någon annan landsända, utan det är en viktig understrykning av att vi har kostnadskontroll i alla delar för att få så mycket infrastruktur som möjligt för pengarna. Det var därför, fru talman, som jag ställde frågan tillbaka - efter att ha besvarat ledamotens frågor, vill jag understryka. Det sätter fingret på betydelsen av kostnadskontroll, vilket också Riksrevisionen har varit tydlig med och som regeringen fortsatt kommer att bevaka, för att vi ska få mer infrastruktur för pengarna i hela landet.

Återigen: Detta innebär inte att Sydostlänken lyfts ur den nationella planen, utan Trafikverket ska återkomma så snart som möjligt med kostnadsreduceringar, om möjligt, för att säkerställa en god framdrift i projektet.

Fru talman! Jag vill föra in ytterligare ett perspektiv som statsrådet också berörde, och det är att hålla samman Sverige. Det gäller så klart kommunikationer, där olika landsändar inte ska ställs mot varandra. Det gäller också att hålla ihop befolkningen och landet, där den typen av frågor såklart också blir en del.

Nu handlar interpellationen inte om det, men vi hade nyligen ett sjabbel och debacle med den statliga flygplatsen i Ronneby, som också ligger i Blekinge. Man pekade ut den och sa att den inte skulle vara kvar i det statliga uppdraget. Den frågan har lösts, men det är sådant som skapar oro, i det här fallet i Blekinge.

Det är viktigt att hålla ihop kommunikationerna i hela landet, och ett tips till regeringen där är att utöka budgeten. Jag förstår att det är dyrare nu därför att vi har dyrtider, men man kan satsa mer på järnväg och infrastruktur. Det är ett jättebra tips, tycker jag.

I övrigt tackar jag för svaren. Jag ser fram emot svaren från Trafikverket den 26 april. Jag kan lova statsrådet att jag därefter kommer att återkomma i denna fråga.

Fru talman! Jag tackar för detta löfte. Enligt uppdragets formulering ska Trafikverket återkomma snarast möjligt, så det kan hända att de återkommer före den 26 april.

Jag vill i detta sammanhang säga att svaret på kostnadsökningar inte bara är att hälla mer pengar i budgeten. Vi kommer att behöva satsa mer på järnväg och väg i landet. Inriktningsunderlaget beskriver att redan den nuvarande nationella planen är kraftigt underfinansierad, om vi ska lyckas återta eftersatt underhåll och lyckas med de projekt som redan ligger i plan, till exempel Norrbotniabanan, Lund-Hässleholm och Göteborg-Borås. Då krävs 150 miljarder utöver den nationella planen.

Det är alltså ingen tvekan om att behoven är stora. Vi behöver satsa mer på järnväg och väg, men parallellt med detta måste vi fortsätta med kostnadskontrollen och se till att det blir mer pengar till infrastruktur men också att vi får mer infrastruktur för pengarna. Det är mot denna bakgrund som Trafikverket har fått sitt uppdrag. Jag säger det igen: Det handlar inte om att Sydostlänken lyfts ur den nationella planen, utan det är ett kostnadskontrolluppdrag.

När det gäller Ronneby flygplats var jag glad att kunna ge beskedet att vi inte kommer att gå vidare med utredarens förslag att ta bort Ronneby ur det nationella basutbudet. Det finns många goda skäl till det, inte minst Blekinges mycket strategiska och viktiga geografiska läge men också säkerhetspolitiska och försvarspolitiska skäl.

Jag vill understryka att det ligger mycket i Heléne Björklunds argumentation och resonemang. Det handlar om att vi måste få ännu mer kostnadseffektiva infrastrukturinvesteringar så att vi har råd med alla de åtaganden och behov som finns i hela Sverige. Detta inkluderar förstås Blekinge, vill jag vara tydlig med. Om det fanns en oro hoppas jag att denna debatt har röjt undan den.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.