Taiwans deltagande i internationella samarbeten och organisationer

Interpellationsdebatt 19 april 2022

Protokoll från debatten

Anföranden: 12

Anf. 89 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Björn Söder har frågat mig varför regeringen inte bjöd in Taiwan att delta i the Leaders Network. Vidare har Björn Söder bett mig exemplifiera på vilka konkreta sätt man arbetar för att få med Taiwan i de internationella samarbetena och organisationerna samt vilka framsteg man har gjort när det gäller att få med Taiwan i dessa.

Björn Söder har också frågat mig om regeringen har en strategi för att få med Taiwan i de internationella samarbetena och organisationerna och hur den i så fall ser ut. Björn Söder har även frågat mig om jag anser att strategin, om en sådan finns, har varit framgångsrik, och om en strategi inte finns om jag avser att ta fram en sådan strategi.

Slutligen har Björn Söder frågat mig hur de praktiska lösningar som jag hänvisar till, som EU och Sverige söker finna för hur Taiwan ska inlemmas i WHO:s arbete, ser ut.

Markus Wiechel har frågat mig vad som hindrar mig från att möjliggöra för Taipeimissionen att verka diplomatiskt i Sverige, likt i andra länder. Markus Wiechel har även frågat mig om skälet till att man inte har bjudit in Taiwan till the Leaders Network om man önskar utveckla relationerna med Taiwan. Slutligen har Markus Wiechel frågat mig om jag kan tänka mig verka för ett House of Sweden i Taipei, och om så inte är fallet: Varför inte?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag besvarar de två interpellationerna samlat.

Jag har många gånger redogjort för riksdagen för den så kallade ett-Kina-politiken som innebär att Sverige, liksom samtliga EU-länder, i dag har diplomatiska förbindelser med Kina och inte ser någon möjlighet att erkänna Taiwan som stat. Av detta följer också att Taiwans representationskontor i Stockholm inte kan likställas med en ambassad.

Oaktat detta stöder regeringen Taiwans deltagande i internationella sammanhang där deltagandet är meningsfullt och inte kräver status som stat. I Genève, där WHO har sitt säte, har Sverige återkommande kontakter om WHO-frågor med Taiwans representationskontor, och vi utbyter löpande information med andra länder som också stöder Taiwans deltagande i WHO:s arbete. Sverige har, tillsammans med dessa länder, upprepade gånger på olika sätt uppmanat WHO att inkludera Taiwan i WHO:s arbete, exempelvis i tekniska organ som International Agency for Research on Cancer. Konsensus saknas dock tyvärr i Världshälsoförsamlingen.

Statsministerns informella nätverk the Leaders Network samlar ett dussin länder med engagemang för multilateralt samarbete och har en representativ geografisk spridning. Nätverket är dock endast en av många kanaler för internationellt samarbete och utgör ett tillägg till andra kontaktytor.

Såväl Sverige som Taiwan ligger i framkant vad gäller innovation och högteknologiska produkter. Vårt handelskontor i Taipei gör ett utmärkt arbete i att ta fasta på de möjligheter som finns, till exempel med nylanserade samarbetsinitiativ på halvledarområdet liksom inom grön omställning. Dessa frågor diskuteras även vid de årliga handelsöverläggningarna på statssekreterarnivå. Det redan omfattande utbyte som bedrivs ryms i dag inom ramen för Business Swedens kontor i Taipei, och i dagsläget finns inga planer på ett House of Sweden i Taipei.

Regeringen kommer att fortsätta det breda utbytet med Taiwan.


Anf. 90 Björn Söder (SD)

Fru talman! Taiwan, eller Republiken Kina som det formellt heter, är ett föredöme för oss andra i världen på väldigt många områden. Till skillnad från sin stora granne i väst, Folkrepubliken Kina eller Kommunistkina som vi kallar det, är Taiwan en självstyrande demokrati som fullständigt respekterar rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. På en rad olika områden delar Sverige och Taiwan centrala värderingar. Taiwan har en stabil ekonomi och hög folklig utbildningsnivå, som har gett omfattande välstånd bland befolkningen. Inom sjukvården är man världsledande.

Under hela pandemin har Taiwan varit ett stort föredöme. När Sverige hade tusentals döda i covid-19 hade Taiwan med sina 23 miljoner invånare bara någon handfull dödsfall. I dag har man haft drygt 800 dödsfall, att jämföra med 18 000 i Sverige. När Sverige stod utan skyddsutrustning skänkte Taiwan munskydd till bland annat Sverige men även till övriga världen. Vi har mycket att tacka Taiwan för.

Trots sina omfattande kunskaper får de inte vara med i till exempel WHO eller dess beslutande församling WHA. De är uteslutna ur FN-systemet. Som en av grundarna till FN var Republiken Kina, det vill säga Taiwan, fram till 1971 det land som företrädde Kina i FN. Men 1971 lät man Kommunistkina ta över platsen och exkluderade därmed Taiwan. Sedan 1991 har Taiwan försökt att återinträda i FN som representant för enbart folket i Taiwan, men detta har man nekat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns all anledning att låta Taiwan delta i FN:s olika underorganisationer och i övriga internationella samarbeten, dels för att det är moraliskt riktigt, dels för att vi annars går miste om Taiwans kunskaper och erfarenheter på många olika områden.

Regeringen talar gärna om hur man välkomnar Taiwan och stöder Taiwans deltagande i internationella sammanhang. Jag har åtskilliga gånger ställt skriftliga frågor om detta. I ett av svaren skriver utrikesministern att "det internationella arbetet mot coronaviruset är, som jag påtalat tidigare, ett exempel på ett område där det är skäligt och önskvärt att Taiwan deltar". I svaret på min interpellation i dag svarar hon att regeringen stöder "Taiwans deltagande i internationella sammanhang där deltagandet är meningsfullt och inte kräver status som stat". Likaså svarade hon i en interpellationsdebatt den 25 mars i år följande: "Vi stöder alla möjligheter där man inte måste delta som stat."

Tyvärr är det dock mycket snack och lite verkstad. När man väl har möjlighet att bjuda in Taiwan i det internationella samarbetet gör man inte det, inte ens när syftet till samarbetet är att bland annat diskutera hur vi ska klara utmaningar som pandemier. Där hade Taiwan, kanske mer än någon annan, kunnat bidra med stora kunskaper.

När Stefan Löfven i november 2020 startade ett informellt nätverk, kallat the Leaders Network, med politiska ledare från olika länder och alla världsdelar valde regeringen aktivt att inte inkludera Taiwan. Detta har jag givetvis också ställt frågor om tidigare men inte fått några ordentliga svar. Därför var det också en av sju frågor i denna interpellation.

Jag noterar att utrikesministern menar att nätverket endast är en av många kanaler för internationellt samarbete och utgör tillägg till andra kontaktytor. Men varför i hela friden bjuder man inte in Taiwan till sitt eget nätverk om man nu säger sig värna dess deltagande i internationella samarbeten? Taiwan har ju dessutom värdefulla insikter och kunskaper som är relevanta för nätverket. Detta svarar inte utrikesministern på.

Inte heller besvarar hon mina frågor om regeringen över huvud taget har en strategi för att inlemma Taiwan i internationella samarbeten. Jag tolkar avsaknaden av svar som en bekräftelse på att man inte har någon sådan. Men inte ens då kan ministern svara på om man avser att ta fram en strategi eller inte. Hon besvarar inte heller frågan om vilka framsteg man har åstadkommit för att få med Taiwan i internationella samarbeten och organisationer.

Om man inte har med Taiwan i det egna internationella nätverket blir det uppenbart att alla slags framsteg saknas.

Jag skulle vilja att utrikesministern besvarar mina frågor.


Anf. 91 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Utrikesministern låtsas som om det inte finns någon skillnad mellan Sveriges ett-Kina-politik och andra länders ett-Kina-politik eller hur man tolkar denna politik. Detta stämmer inte. Att regeringen påstår att man inte kan påverka hur man själv agerar diplomatiskt är direkt löjeväckande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns en rad sätt att främja de diplomatiska relationerna, dels genom att möjliggöra för diplomatiska beskickningar att agera som ambassader, dels genom rena symbolhandlingar. Detta kan ske genom officiella besök, antingen av taiwaneser som kommer till Sverige eller genom att regeringens företrädare, exempelvis utrikesministern, besöker Taipei.

Vidare kan det vara värt att påminna utrikesministern att det är Sverige som definierar sin ett-Kina-politik, inte Fastlandskina eller Kommunistkina. Jag tänkte ta upp ett antal positiva exempel på vad andra länder som också har en ett-Kina-politik har gjort i syfte att främja sina diplomatiska relationer.

I april 2021 meddelade USA:s utrikesdepartement att det kommer att bli lättare för amerikanska representanter att träffa sina motsvarigheter i Taiwan. De tillåter öppna kontakter med taiwanesiska diplomater. Amerikanska utrikesdepartementets talesperson Ned Price sa att de nya "riktlinjerna understryker att Taiwan är en levande demokrati och en viktig partner i säkerhetsfrågor och ekonomiska frågor, och också är en god kraft i det internationella samfundet". USA:s linje i fråga om stärkta diplomatiska relationer med Taiwan stöds av såväl sittande demokrater som den tidigare republikanska administrationen.

Fru talman! Om USA kan kan också Sverige.

I maj 2021 valde Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod och Taiwans president Tsai Ing-wen att stå sida vid sida i Köpenhamn för att försvara demokratiska värderingar vid ett internationellt demokratiseminarium. Utrikesminister Kofod, som dessutom råkar tillhöra utrikesminister Ann Lindes systerparti, det vill säga de danska socialdemokraterna, sa att han förbereder en dansk utrikespolitik som är värderingsgrundad. Han sa vidare att "vi måste stå starkare, svara snabbare och med mer kraft när universella värden som mänskliga rättigheter och yttrandefrihet är hotade".

Fru talman! Om Danmark kan kan också Sverige.

I juli 2021 meddelade Taiwan att man skulle öppna en diplomatisk beskickning, kallad Det taiwanesiska representationskontoret och som i praktiken är en ambassad, i Litauen. Detta skedde efter att Litauen tidigare samma år meddelat att man planerade att öppna ett officiellt representationskontor i Taiwan.

Trenden har varit att allt fler länder, inte minst i Central- och Östeuropa, har sökt närmare relationer med Taiwan. USA har vidare välkomnat beskedet från Litauen om den taiwanesiska beskickningen, vilket i sin tur bör betraktas som klarspråk. Återigen, fru talman: Om Litauen kan så kan Sverige.

Särskilt mot bakgrund av att regeringen påstår sig vilja rikta särskilt fokus mot att främja demokrati genom sin påstådda demokratioffensiv är den lama svenska hanteringen av de diplomatiska relationerna med Taiwan att betrakta som ett fullkomligt svek.

Mot bakgrund av detta vill jag, likt Björn Söder, få tydligare svar från utrikesministern.


Anf. 92 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Och tack, Markus Wiechel och Björn Söder, för dessa viktiga interpellationer!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utrikesministern säger i sitt svar att det inte finns några planer i dagsläget på House of Sweden i Taiwan. Det är mycket oroande. Faktum är att en majoritet i utrikesutskottet för någon vecka sedan ställde sig bakom förslaget om öppnandet av House of Sweden i Taiwan. Debatten i kammaren kommer att hållas i nästa vecka. Kan det vara så att Utrikesdepartementet inte följer vad som händer i utrikesutskottet? Eller ännu värre, att Utrikesdepartementet struntar i vad de folkvalda vill?

Rysslands krig i Ukraina har ritat om den utrikespolitiska kartan. Det är ett skrämmande exempel på vad som kan hända när en maktgalen diktator drivs av ambitioner om återförening och när omvärlden inte agerar med kraft och i tid därför att man har gjort sig beroende av Putins naturgas.

Omvärlden måste förhindra att något liknande sker i Taiwan. Xi Jinping har lovat en återförening, med våld om det är nödvändigt. Det måste stå klart för Kina att omvärlden aldrig kommer att acceptera en återförening som sker mot det taiwanesiska folkets vilja. Det måste stå klart att omvärlden kommer att agera och att det kommer att stå Kina mycket dyrt att anfalla Taiwan.

Det senaste året har Kina ökat sin militära närvaro i Taiwansundet. Kränkningarna av Taiwans luftrum har eskalerat. I EU:s strategi för samarbete i Indiska oceanen och Stilla Havet uttrycks att de ökade spänningarna i Taiwansundet kan ha direkt inverkan på säkerheten och välståndet i Europa.

En uppgradering av den svenska representationen kommer att sända starka signaler om att Taiwan har vänner i Sverige. Det kommer att sända starka signaler om att det kostar att ge sig på Taiwan.

Valet är enkelt. På den ena sidan finns en kommunistdiktatur som kränker sina medborgares rättigheter, fängslar och torterar oskyldiga och har omskolningsläger för miljontals människor. På den andra sidan finns en liberal demokrati. Utvecklingen i världen kräver att samarbetet mellan liberala demokratier stärks så att diktaturen Kina inte kan spela ut oss en efter en.

Det finns en aspekt till när det gäller uppgraderingen av den svenska representationen i Taiwan, nämligen servicen för de svenska medborgarna där. Med rätta känner sig dessa människor bortglömda och övergivna av den svenska regeringen. När svenska myndigheter skickar brev med adressen Taiwan, Province of China, hamnar breven i Folkrepubliken Kina, där intresset för att vidarebefordra breven till mottagarna på andra sidan sundet är noll. För de enklaste konsulära tjänsterna måste svenska medborgare åka till Bangkok.


Anf. 93 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Inom det internationella samarbetet har Sverige och EU fortsatt ett intresse av att stödja Taiwans deltagande i internationella organisationer. Regeringen stöder Taiwans deltagande i alla internationella sammanhang där deltagandet är meningsfullt och inte kräver status som stat.

Sverige, EU och Taiwan delar en gemensam övertygelse om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Taiwan är en välutvecklad demokrati med god efterlevnad av de mänskliga rättigheterna. Utbytena finns inom frågor som mänskliga rättigheter, handel, klimat och innovationer. Som exempel på dessa utbyten har statsrådet Ernkrans tagit emot sin taiwanesiska kollega när denne besökt Stockholm. Statssekreterare Strandås har också deltagit i ett virtuellt seminarium om jämställdhet med den taiwanesiska ministern Audrey Tang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Genom kontakter som dessa kan Taiwan på ett meningsfullt sätt dela med sig av och ta del av värdefull kunskap. Som jag har nämnt tidigare är Sverige det land som har haft flest handelsöverläggningar med Taiwan på statssekreterarnivå: 37 stycken sedan mitten av 80-talet. Inom det ekonomiska utbytet har Sverige och EU omfattande band med Taiwan, såsom investeringsavtal. Regeringen stöder denna avsikt och vill fortsätta att utveckla förbindelserna med Taiwan.

Givetvis lyssnar vi att väldigt noga på vad utrikesutskottet säger. När det gäller frågan om representationen i Taiwan öppnade Sveriges Exportråd ett kontor i Taipei redan 1991, där Business Sweden i dag bedriver ett viktigt arbete för svenska handelsintressen. Det redan omfattande utbyte som bedrivs i dag ryms inom ramen för Business Swedens kontor i Taipei.


Anf. 94 Björn Söder (SD)

Fru talman! Jag ställde en rad frågor till utrikesministern, sju till antalet, eftersom jag inte har varit tillfreds med de svar jag har fått tidigare på en uppsjö av olika skriftliga frågor.

Jag kan konstatera och notera att utrikesministern väljer att fortsätta att inte besvara mina frågor. I sitt svar ägnar hon mer än halva tiden åt att berätta vad jag har frågat om, och under andra halvan kom ett svar som inte besvarar samtliga frågor. Jag skulle därför vilja upprepa en del av frågorna.

Den ena är: Avser regeringen att ta fram en strategi för att få med Taiwan i internationella samarbeten och organisationer? Den andra är: Har regeringen över huvud taget rönt några framsteg i att få med Taiwan i de internationella samarbetena och organisationerna?

Jag skulle vilja att utrikesministern motiverar varför regeringen inte inkluderade Taiwan i nätverket the Leaders Network. På regeringens hemsida skriver man att nätverket "förenas i synen på att det krävs mer internationellt samarbete och effektiva internationella organisationer för att världen ska kunna klara utmaningar som pandemier, klimatkrisen och en ökande ojämlikhet i världen".

Med tanke på de erfarenheter och kunskaper som Taiwan besitter när det gäller pandemibekämpning vore väl detta ett ypperligt för Sverige att bjuda in Taiwan, speciellt när utrikesministern säger att regeringen stöder Taiwans deltagande i internationella sammanhang där deltagandet är meningsfullt och inte kräver status som stat. Detta var ett ypperligt exempel på ett sådant sammanhang där det inte krävdes status som stat och där deltagandet var meningsfullt, med tanke på den kunskap och expertis de besitter.

Jag skulle vilja fråga ännu en gång varför regeringen, när den väl får chansen att bjuda in Taiwan, inte gör detta, trots att regeringen annars har en ganska hög svansföring i detta ämne. Jag skulle gärna vilja att utrikesministern svarar på de frågor jag har ställt och också motiverar varför man inte inkluderade Taiwan i the Leaders Network.


Anf. 95 Markus Wiechel (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Precis som Björn Söder blir jag en aning fundersam kring varför utrikesministern inte svarar på de många frågor som både jag och ledamoten Björn Söder har ställt i våra interpellationer. Frågorna har nämligen ställts gång på gång till utrikesministern, men svaren uteblir.

Jag kan tycka att detta är ganska tråkigt med tanke på att svaren borde finnas där. Jag läste upp en lång rad länder som har en ett-Kina-politik men som har agerat annorlunda. Så om det är så att utrikesministern vill göra det som man säger sig vilja, det vill säga främja demokrati runt om i världen, borde man också kunna inta en helt annan hållning gentemot Taiwan. Man borde kunna stärka de diplomatiska relationerna genom att möjliggöra för Taiwans diplomater att verka diplomatiskt men också genom att göra officiella besök i Taiwan, som jag hoppas att utrikesministern väljer att genomföra, eller att ta emot diplomater från Taiwan. Det är fullt möjligt.

Vad är det, utrikesministern, som gör att Sverige inte kan syssla med detta när andra länder, exempelvis Litauen, Danmark och så vidare, kan göra det?

Boriana Åberg nämnde också någonting viktigt som vi har berört i skriftliga frågor och som utrikesutskottet har lyft fram tidigare, nämligen House of Sweden. Det är ett ypperligt tillfälle att stärka de relationer som vi behöver när det kommer till utbildning, företagande och handel. Det är ett jättebra sätt att stärka relationerna också mellan vanliga människor, taiwaneser och svenskar. Av den anledningen undrar jag om man nu är beredd att trotsa riksdagens vilja i denna fråga, som jag i alla fall tolkar utrikesministern. Är man åtminstone villig att utveckla nuvarande kontor i Taipei för att försöka främja företagande och bilaterala relationer?

När det kommer till the Leaders Network vill jag återkomma till det som Björn Söder sa, nämligen att detta faktiskt handlar om ett initiativ som kom från Sverige och som inte kräver andra stater. Likt Björn Söder hoppas jag därför att utrikesministern kan svara på dessa frågor.

Nu är det tämligen uppenbart att utrikesministern står förlamad inför det faktum att det är den kinesiska diktaturen som får diktera villkoren för den svenska regeringens diplomatiska relationer med Taiwan. Det kan jag tycka är minst sagt beklämmande men föga förvånande.

Sist men inte minst skulle jag vilja veta på vilket sätt utrikesministern menar att man har agerat utifrån regeringens så kallade demokratioffensiv gentemot relationerna till Taiwan. Hur ser man att man har genomfört en demokratioffensiv i dessa relationer före respektive efter att man hade denna uttalade ambition?


Anf. 96 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Utrikesministern berättade om några exempel på samarbete mellan våra båda länder. Det är positivt, men det räcker inte. Sverige måste anstränga sig mer och framför allt stödja Taiwans deltagande i Världshälsoorganisationens årsmöten. Tidigare har Taiwan haft en observatörsstatus. De vill gärna få det igen. Man brukar lyssna på Sveriges ord i FN. Jag vill därför uppmana utrikesministern att anstränga sig så att Taiwan får en inbjudan till nästa möte.

Fru talman! Under den plenifria veckan besökte en delegation bestående av riksdagsledamöter från fyra partier Taiwan. En av frågorna som återkommande lyftes fram vid mötena med svenska företag och svenska medborgare som bor i landet var frågan om Sveriges representation. Varför har Sverige inte en representant på heltid i Taipei? Det blev kristallklart under dessa möten att den Stockholmsbaserade representationen inte fungerar som den ska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Närvaro på plats i Taipei är en förutsättning för framgång när det gäller bevakningen av svenska intressen i handelssammanhang, exportfrämjande och investeringsfrämjande. En representant på plats på heltid har mycket större möjligheter att organisera regelbundna Sverigefrämjande aktiviteter än en representant som finns i Stockholm större delen av året.

Det är viktigt för Sverige att vår representant i Taiwan deltar aktivt i alla sammanhang som kan vara av betydelse för de svenska intressena.


Anf. 97 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Låt mig börja med Boriana Åbergs sista fråga om att en representant inte är på plats. Naturligtvis har vi en representant på plats. Som jag har sagt till Boriana Åberg som svar på tidigare riksdagsfrågor har den nuvarande svenska representanten på grund av pandemin och karantänsregler inte kunnat närvara så mycket som var avsikten från början. Men den svenska representanten är, som sagt, i Taipei nu, och det har inte skett någon nedgradering av Sveriges representation i Taiwan.

Jag uppfattar det som att varken Björn Söder eller Markus Wiechel gillar de svar som jag ger. Därför säger de ständigt att jag inte svarar på deras frågor. Jag har redogjort för massor med aktiviteter som Sverige har tillsammans med Taipei, bland annat att Sverige kan. Vi är det land som har haft flest handelsförhandlingar med Taiwan. Dessutom finns det samarbetsinitiativ på halvledarområdet, när det gäller grön omställning och så vidare.

När det gäller strategi nämns Taiwan flera gånger i den Kinastrategi som hela riksdagen har antagit.

Beträffande det som Björn Söder sa om the Leaders Network vill jag säga följande. Jag tror i och för sig inte att Sverigedemokraterna kommer att komma in i en regering någon gång. Men om de kommer in i en regering någon gång vet man att det finns mängder av nätverk som anordnas där man ofta tar med ett antal länder från de olika regionerna. Här är det tolv länder, och det är Sydkorea som representerar regionen och som gör ett otroligt bra arbete. Det är inte så att 198 länder är med i allting. Man väljer olika länder i olika nätverk, och här är det Sydkorea som är valt. Men, som sagt, det är sådant som man gör i en regering.


Anf. 98 Björn Söder (SD)

Fru talman! Nej, utrikesministern, detta beror inte på att vi inte gillar utrikesministerns svar utan på att svaren på våra frågor uteblir. Det är kanske svar på andra frågor men inte på de frågor som vi har ställt.

Jag har ställt frågan om Sverige har en strategi när det gäller att inkludera Taiwan i de internationella organisationerna. Svaret på den har uteblivet. Jag tolkar det som att det inte finns någon sådan strategi. Då kanske hon kan besvara den andra frågan som jag ställde, om man har en ambition att ta fram en sådan strategi i så fall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ställde också frågan om man har rönt några framsteg kring att inkludera Taiwan. Det har jag inte heller fått svar på.

Vidare säger utrikesministern att the Leaders Network bara är ett av alla andra nätverk och samarbetsorganisationer som finns och så vidare. Men om det nu är så att Sverige har skapat ett nätverk, varför inkluderar man då inte Taiwan om man nu säger sig gå i bräschen för eller vilja jobba för att inkludera Taiwan i det internationella samarbetet? Sydkorea gör säkert ett jättebra jobb där. Men varför inkluderar man inte Taiwan också för att därmed visa att man verkligen tar denna fråga på allvar?

Jag kan också ställa frågan: Vilka andra nätverk har regeringen startat upp där man har tagit med Taiwan, när man inte har gjort det i the Leaders Network?

Jag vill också instämma i det som Boriana Åberg sa om representationen. När vi var i Taiwan förra veckan var det uppenbart att den svenska representationen inte fungerar. Det är inte så att den representationen alltid är på plats. Vi fick bekräftat av vår representant där att han åker från och till Stockholm hela tiden. Han vistas i Stockholm en period, sedan är han i Taipei en period. Det är alltså inte så att vi alltid har en representation på plats där. Det skapar problem.

Det finns mycket att göra där. En av de åtgärder som man kan vidta är att göra det som riksdagen kommer att besluta om framöver med ett House of Sweden då vi visar att vi verkligen tar detta på allvar och finns representerade på ett mycket större plan.


Anf. 99 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att jag har stor respekt för utrikesministern. Det är därför jag blir förvånad när hon inte svarar på de väldigt tydliga frågor som vi har ställt. Precis som Björn Söder sa: Hon kanske svarar på frågor, men det är inte våra frågor.

Jag tänkte därför försöka att hålla mig väldigt kort här, så att det blir väldigt tydligt vad det är jag vill ha svar på. Jag tar bara upp några saker.

Hur har vi, när det gäller demokratiarbetet, märkt av den uttalade demokratioffensiven i regeringens Taiwanpolitik? Hur har man stärkt relationerna till den främsta demokratin i Asien?

Vad är det som skiljer oss från andra länder när det gäller ett-Kina-politiken? Precis som jag och andra har sagt tidigare finns det inga hinder för att stärka diplomatiska relationer på olika sätt eller för att försöka främja de samarbeten som redan finns. Jag har inte förnekat att det finns handelssamarbeten. Tvärtom - jag tycker att det är bra att det finns ett utvecklat handelssamarbete. Men det kan bli bättre, inte minst genom exempelvis ett House of Sweden och genom att utveckla det kontor som finns där, som i dag fungerar bristfälligt.

Återigen: Utrikesministern får gärna komma med ett färdigt manus, men det är inte svar på frågorna. Jag hoppas verkligen, för regeringens skull, att man tar de här frågorna på allvar. Det här handlar om att stå på rätt sida när det gäller olika värderingar och om att stå på demokratins sida mot en diktatur.


Anf. 100 Utrikesminister Ann Linde (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Först måste jag fråga Markus Wiechel vad han menar med att Taiwans är Asiens främsta demokrati. Jag undrar vad Sydkorea och en rad andra demokratier i Asien tycker om detta.

Det viktiga är att regeringen har ett givande och regelbundet utbyte med Taiwan, både i Sverige och i Taiwan. Kontakterna mellan Sverige och Taiwan är omfattande, trots avsaknaden av diplomatiska förbindelser.

Som jag redan har nämnt fungerar handelskontoret i Taipei, även om man naturligtvis alltid kan diskutera hur det skulle kunna göras bättre. Det är inga problem att ha den typen av diskussioner. Framför allt är handelsutbytet väldigt viktigt i detta samarbete, men det är också kulturutbytet, det akademiska samarbetet och de parlamentariska kontakterna. Vi kommer att fortsätta med det breda utbytet med Taiwan.

Sverige kommer också i fortsättningen att stödja Taiwans deltagande i internationella sammanhang som inte kräver status som stat. Man har inte landsstrategier för vartenda land i hela världen; det är ingenting som man har. Men om någon vill ta fram en strategi för Taiwan är det naturligtvis helt upp till varje parti att självt göra detta.

Många globala utmaningar kräver ju att man har ett heltäckande deltagande i olika internationella samarbeten och så vidare. Riksdagen har antagit en strategi för hela Kina - Sverige är ett av bara två länder där detta har skett - där även frågan om Taiwan tas upp. Därmed avser regeringen inte att ändra sin ett-Kina-politik. Arbetet för att utveckla strategierna med Taiwan kommer att fortsätta med de existerande förbindelserna, och det behövs ingen särskild strategi för detta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2021/22:421 Taiwans deltagande i internationella samarbeten och organisationer

av Björn Söder (SD)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

I en skriftlig fråga (2021/22:1149) undrade jag om utrikesministern kunde ge konkreta exempel på hur regeringen arbetar för att stödja Taiwans möjlighet att delta i internationella organisationer och samarbeten och vilka framgångar detta arbete har haft för Taiwans möjlighet.

I sitt svar skriver ministern att hon ”vid flera tillfällen redogjort för det arbete på det område som frågan berör”, till exempel i sitt svar på fråga 2019/20:1692, Inlemmande av Taiwan i internationella organisationer. Hon skriver därefter att ”regeringens hållning ligger fast”.

I sitt svar på just frågan 2019/20:1692, i vilken jag undrade om den svenska regeringen har en strategi för att arbeta med att inlemma Taiwan i olika internationella organisationer, och hur en sådan strategi i sådana fall ser ut, svarade utrikesministern att ”regeringens utgångspunkt är att vi verkar för ett så brett och heltäckande deltagande som möjligt i det internationella samarbetet. Detta gäller också Taiwan, och jag har i flera tidigare svar till riksdagen uttryckt att både Sverige och EU har ett intresse av att Taiwan deltar i internationella organisationer. Taiwans deltagande i olika sammanhang, till exempel inom luftfart, hälsa och handel, bidrar på ett positivt och meningsfullt sätt till internationell samverkan. Taiwan är också medlem av exempelvis Världshandelsorganisationen, Asiatiska utvecklingsbanken och Internationella olympiska kommittén”.

Hon skriver vidare i det svaret att ”det internationella arbetet mot coronaviruset är, som jag påtalat tidigare, ett exempel på ett område där det är skäligt och önskvärt att Taiwan deltar. Jag ser gärna en utveckling där Taiwan åter kan få möjlighet att delta i Världshälsoförsamlingen som observatör, som Taiwan gjorde 2009-2016. Under tiden söker EU och Sverige finna praktiska lösningar för hur Taiwan ska kunna inlemmas i WHO:s arbete”.

Jag konstaterade dock i min fråga (2021/22:1149) att när regeringen väl har möjlighet att inlemma Taiwan i det internationella samarbetet så gör man inte detta. Jag tog, som exempel, upp när Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven i november 2020 startade ett informellt nätverk, kallat ”the Leaders’ Network”, med politiska ledare från olika länder från alla världsdelar som, enligt regeringens hemsida, ”förenas i synen på att det krävs mer internationellt samarbete och effektiva internationella organisationer för att världen ska kunna klara utmaningar som pandemier, klimatkrisen och en ökande ojämlikhet i världen”. Då valde regeringen att inte inkludera Taiwan trots att utrikesministern i sitt svar hävdar att det just i det internationella arbetet mot coronaviruset är önskvärt att Taiwan deltar och trots att Löfvens nätverk samlar politiska ledare från olika världsdelar som förenas i synen på att det krävs mer internationellt samarbete för att världen ska kunna klara utmaningar som pandemier.

Jag noterar att utrikesministern faktiskt inte hittills gett ett enda konkret exempel på hur regeringen arbetar för att stödja Taiwans möjlighet att delta i internationella organisationer och samarbeten. Jag noterar vidare att hon heller inte besvarar frågan om vilka framgångar detta arbete har haft för Taiwans möjlighet.

Det är således klarlagt att den svenska regeringen gärna pratar mycket men åstadkommer inget när det gäller stödet för Taiwan.

Hur kan ministern hävda att ”regeringen kommer att fortsätta att stödja Taiwans möjlighet att delta i internationella organisationer” när detta inte stämmer?

Av denna anledning frågade (2021/22:1202) jag åter utrikesministern om hon kunde ge konkreta exempel på hur regeringen arbetar för att stödja Taiwans möjlighet att delta i internationella organisationer och samarbeten och vilka framgångar detta arbete har haft för Taiwans möjlighet.

Hon svarade då, på samma sätt som till frågan 2019/20:1692, att ”regeringen stödjer att Taiwan åter ska kunna delta som observatör i WHO:s årsmöte, Världshälsoförsamlingen, som Taiwan gjorde 2009-2016.” Hon svarar dock inte på vilket sätt man stöder detta utan bara att EU och Sverige söker ”finna praktiska lösningar för hur Taiwan ska kunna inlemmas i WHO:s arbete”. Sedan nämner hon att ”i Genève, där WHO har sitt säte, har Sverige återkommande kontakter om WHO-frågor med Taiwans representationskontor, och vi utbyter löpande information med andra länder som också stödjer Taiwans deltagande i WHO:s arbete”. Det är inte mycket att komma med när man i övrigt håller höga brösttoner för sitt stöd för Taiwans deltagande.

I brist på svar på tidigare ställda frågor söker jag nu svar på dessa. Jag vill därför fråga utrikesminister Ann Linde:

 

  1. Om man nu, som ministern och regeringen hävdar, stöder Taiwans deltagande i internationella samarbeten, varför bjöd inte regeringen in Taiwan att delta i the Leaders’ Network?
  2. Kan ministern exemplifiera på vilka konkreta sätt man arbetar för att få med Taiwan i de internationella samarbetena och organisationerna?
  3. Vilka framsteg har man åstadkommit med att få med Taiwan i de internationella samarbetena och organisationerna?
  4. Har regeringen en strategi för att få med Taiwan i de internationella samarbetena och organisationerna, och hur ser den strategin i så fall ut?
  5. Anser ministern att strategin, om sådan finns, varit framgångsrik?
  6. Avser ministern, om en strategi inte finns, att ta fram en sådan strategi?
  7. Hur ser de praktiska lösningar, som ministern hänvisar till, som EU och Sverige söker finna för hur Taiwan ska kunna inlemmas i WHO:s arbete ut?

Besvarades tillsammans med