Teknisk sprit

Interpellationsdebatt 12 mars 2010
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 1 Maria Larsson (Kd)

Herr talman! Egon Frid har frågat mig hur jag avser att hantera frågan om teknisk sprit så att kontrollen av tillverkning och försäljning säkerställs samt vilka initiativ jag avser att ta för att inte hanteringen av teknisk sprit ska leda till en ökad alkoholkonsumtion och därmed en sämre folkhälsa. I går beslutade regeringen propositionen En ny alkohollag . Den innehåller bland annat förändringar när det gäller tillverkning av sprit och alkoholdrycker och handel med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. Förslagets innehåll överensstämmer med den lagrådsremiss som överlämnades till Lagrådet den 15 januari i år. Syftet med den nya lagstiftningen är att den ska vara ändamålsenlig i förhållande till de politiska målen och modern i betydelsen anpassad till aktuella förhållanden. Det innebär också att en del regler som regeringen har bedömt som krångliga och onödiga har rensats bort. Egon Frid är nu orolig för att vårt nya lagförslag ska leda till ökad alkoholkonsumtion och sämre folkhälsa. Låt mig därför först påminna om att regeringen står för en restriktiv alkoholpolitik och att de föreslagna förändringarna inte innebär någon förändring beträffande de alkoholpolitiska målen. Det finns uppenbara alkoholpolitiska skäl för att omgärda hanteringen av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat med särskilda regler, och detta betonas nu genom att regleringen förs över till alkohollagen. Tillverkning av sprit och handel med teknisk sprit är i dag föremål för dubbla godkännandeförfaranden. Statens folkhälsoinstitut ger tillstånd för tillverkning och Läkemedelsverket för införsel, försäljning och inköp. Näringsidkarna måste dessutom enligt lagen om alkoholskatt vara godkända som upplagshavare eller som skattebefriade förbrukare för att skattefritt kunna hantera varorna. Det ställs höga krav för att bli godkänd som upplagshavare eller som skattebefriad förbrukare. Det är regeringens uppfattning att Skatteverkets kontroll av upplagshavarna tillgodoser även de alkoholpolitiska behoven. Det finns inte tillräckliga skäl att vid sidan av skattekontrollen även ha ett särskilt tillståndssystem. Därför föreslås att de särskilda tillstånden avskaffas och att rätten till tillverkning av sprit och handel med teknisk sprit i stället knyts till det godkännande som ges att hantera obeskattade alkoholvaror enligt lagen om alkoholskatt. Förutom skattekontrollen behövs även i fortsättningen särskilda regler kring teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat, till exempel om denaturering, om vem som får köpa teknisk sprit och om hur vissa alkoholhaltiga preparat får hanteras i handeln. Ett skäl till förändringarna är också en anpassning till EU:s regelsystem. Den fria rörligheten av varor är ett av EU:s grundfundament. Begränsningar av handeln är dock tillåtna, till exempel om det behövs för att skydda folkhälsan. De måste dock vara proportionerliga till ändamålet. Motiven för nationella regler som begränsar den fria rörligheten måste ständigt prövas och omprövas. Att ha generella krav på tillstånd för handeln med vissa varor enbart för att de innehåller alkohol är inte i överensstämmelse med EUF-fördraget. Inom EU finns i dag gemensamma regler för vilka krav man ska ställa för att en vara ska betraktas som fullständigt denaturerad. Sådan sprit ska inte kunna förtäras. Inte heller för handel med alkoholhaltiga preparat finns skäl för generella krav på införseltillstånd eller godkännande för försäljning. Det behövs även fortsättningsvis restriktioner av handeln. Detta regleras dels i lagen, dels i föreskrifter som kommer att meddelas av Statens folkhälsoinstitut, FHI. Regeringens bedömning är alltså att Skatteverkets kontroll i hög utsträckning kommer att tillgodose även de alkoholpolitiska intressena. Detta kommer dock att kompletteras med insatser från andra myndigheter. FHI kommer som central tillsynsmyndighet över alkohollagen att ha ansvar för den tillsyn som inte inryms i den skattemässiga kontrollen. FHI ska också följa utvecklingen och vidta åtgärder som kan behövas till skydd för folkhälsan. Det säkerställs genom lagen att FHI får den kunskap myndigheten behöver för att kunna utöva en effektiv tillsyn. Skatteverket ska meddela FHI om de i sin kontrollverksamhet får anledning att anta att brott mot alkohollagens bestämmelser har begåtts. Även andra statliga och kommunala myndigheter får en underrättelseskyldighet om de i sin verksamhet får kännedom om något som rör tillämpningen av bestämmelserna om teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. Regeringen kommer att noggrant följa utvecklingen och vid behov vidta nödvändiga åtgärder. Det finns i dagsläget dock inga övertygande skäl för att behålla det nuvarande dubbla kontrollsystemet.

Anf. 2 Egon Frid (V)

Herr talman! Jag tackar folkhälsoministern för svaret på min interpellation om förändringarna i lagstiftningen för teknisk sprit. Teknisk sprit är en sammanfattande benämning på etanol som i första hand inte är avsedd att förtäras. Jag tackar också för ett utförligt svar som jag tolkar som att ministern trots en liberalisering inom alkoholpolitiken vill hävda att regeringen står för en restriktiv alkoholpolitik. Regeringens lagrådsremiss och nu även regeringens proposition En ny alkohollag ger på goda grunder skäl till oro över vilken väg regeringen har valt. Jag och Vänsterpartiet tillsammans med IOGT-NTO och övriga nykterhetsrörelsen är kritiska till många av de förslag som lagts fram, även om det också finns en del förslag som är bra. Regeringen har inte tagit till sig de remissvar och förslag som ytterligare kunde ha förbättrat den nya alkohollagen. Dess värre har regeringen dessutom valt att ta bort många av de för folkhälsan viktiga förändringar som utredaren Anita Werner föreslagit. Vi menar att näringsintressen återigen har fått stå över folkhälsointressen på många områden. Det är mycket olyckligt då alkoholkonsumtionen sedan 1995 ökat med närmare 30 procent vilket redan gett synliga skador och problem i form av kraftigt ökad alkoholrelaterad dödlighet, stor ökning av alkoholrelaterad sjukhusvård, ökning av alkoholrelaterad slutenvård och stor ökning av polisanmälda våldsbrott. Dessa är oftast alkoholrelaterade. Det finns också ett stort mörkertal i form av oanmälda våldsbrott. I dag beräknas det finnas ca 385 000 barn i riskbruksmiljöer, och antalet trafikolyckor där alkohol är inblandat är betydande. Att i detta läge göra det ännu lättare att få tag på alkohol kommer att förvärra situationen framöver. För att få färre barn som växer upp med missbrukande föräldrar, färre rattfyllerioffer och minskat alkoholvåld behöver det bli dyrare och krångligare att få tag på alkohol. Det handlar i slutänden om solidaritet. Förutom att näringsintressen ännu en gång får stå över folkhälsointressen är denna förändring återigen en eftergift för EU och EU:s regler. Vi hade förväntat oss att folkhälsoministern, som säger sig värna den restriktiva alkoholpolitiken, hade utmanat EU-byråkratin för folkhälsans skull. Det handlar om skyhöga införselkvoter, oberoende mellanhänder, en utredning om gårdsförsäljning som utmanar försäljningsmonopolet och nu en anpassning till EU:s regelsystem och den fria rörligheten för den tekniska spriten. Ministern svarar att begränsningar av handeln med alkohol är tillåtna till exempel om det behövs för att skydda folkhälsan. Ser vi till den negativa utveckling av alkoholkonsumtionen och alkoholpolitiken som skett måste nationell lagstiftning till skydd för folkhälsan ses som proportionerliga och därmed förenliga med EG-rätten. Hur ser ministern att en överflyttning av lagstiftningen kring teknisk sprit till alkohollagen utan det dubbla godkännande som finns i dag säkerställer folkhälsoaspekterna och den tidigare mer omfattande kontrollen och lagen om försäljning av teknisk sprit?

Anf. 3 Maria Larsson (Kd)

Herr talman! Jag är något förvånad över interpellantens inlägg med tanke på att frågan handlade om denaturerad sprit. Nu har vi en vidlyftig debatt om hela alkohollagen. Det är viktigt för mig att säga att jag inte alls håller med Egon Frid i hans påstående att den nya alkohollagen skulle innebära en liberalisering. Tvärtom ökar vi kontrollen, inte minst från tillsynsmyndigheternas sida. Vi ställer större krav på tillsynen av exempelvis serveringstillstånden, vilket är avgörande. Med den befintliga lagen har vi ju, som Egon Frid mycket väl vet, fått en kraftig ökning av serveringstillstånden. Det innebär inte att det konsumeras mer alkohol än tidigare på restauranger. Regeringens mål är väldigt tydligt. Det angav vi i vår första regeringsförklaring. Den totala konsumtionen av alkohol i landet ska minska. Det har den också gjort. Vi har fört ett målmedvetet arbete. Den nya alkohollagen är en del av det arbetet. Det är en restriktiv alkoholpolitik som fortsatt ska gälla. Jag är glad över att alkoholkonsumtionen har minskat de senaste åren. Det är emellertid inte försvarbart att vi har ett krångligare regelverk än vad som är nödvändigt. Regelverket ska gälla lika för alla som kan prestera och alla ska prövas på samma villkor oavsett om man tillagar varm eller kall mat. Sushirestaurangerna har till exempel diskuterats. Det är ur ett rättviseperspektiv rimligt att alla prövas utifrån samma förutsättningar. Att regelkrånglet inte ska ställa till onödiga problem för näringsidkare tycker jag är en hederssak. Det försöker vi jobba efter på alla områden. Jag hoppas att Egon Frid och Vänsterpartiet också tycker att det är bra om vi inte ställer till mer krångel för våra näringsidkare i något avseende än vad som är nödvändigt. Jag menar att vi inte gör det. Med de förändringar som har gjorts av alkohollagen finns det alla skäl att upprätthålla en restriktiv alkoholpolitik även fortsättningsvis. Det är det som driver oss också när det gäller den denaturerade spriten. Där har vi ett dubbelt kontrollsystem i dag. Vi flyttar in bestämmelserna om teknisk sprit i alkohollagen. Vi tycker att det är viktigt att den ryms där med tanke på att det handlar om alkoholhaltiga produkter. Det är rimligt att Folkhälsoinstitutet fortsättningsvis får tillsynsansvaret eftersom de har att tillsyna det i ett folkhälsoperspektiv. Som jag skriver i mitt svar är detta ingen försämring av kontrollen. Vi förenklar lite för näringsidkarna. När Skatteverket gör sin prövning av vilka som ska få handla med dessa varor gör man naturligtvis en bedömning utifrån att det är en upplagshavare som inte medför någon risk för att varorna får spridning någon annanstans i samhället. Det handlar exempelvis om våra apotek och om universitet som använder det för vetenskapliga ändamål. Det är den typen av upplagshavare vi diskuterar. Vi ser inte att det finns skäl för den oro som Egon Frid uttrycker.

Anf. 4 Egon Frid (V)

Herr talman! Jag hoppas att folkhälsoministern ursäktar att jag tar med förändringarna av lagstiftningen om teknisk sprit i sin helhet och den stora förändring som sker i arbetet med alkohollagen i sin helhet. Det var den parallellen jag gjorde. Det finns tydliga paralleller till förändringarna för teknisk sprit i de förändringar som görs i alkohollagen. Tillverkning av sprit och handel med teknisk sprit är i dag föremål för dubbla godkännandeförfaranden. Statens folkhälsoinstitut ger tillstånd för tillverkning och Läkemedelsverket för införsel, försäljning och inköp. Näringsidkarna måste dessutom, enligt lagen om alkoholskatt, vara godkända som upplagshavare eller som skattebefriade förbrukare för att skattefritt kunna hantera varorna. Det ställs i dag höga krav för att bli godkänd som upplagshavare eller som skattebefriad förbrukare. Det är nu regeringens uppfattning att Skatteverkets kontroll av upplagshavarna enligt lagen om alkoholskatt tillgodoser även de alkoholpolitiska behoven. Regeringen anser att det inte finns tillräckliga skäl att vid sidan av skattekontrollen även ha ett särskilt tillståndssystem. Därför föreslår nu regeringen att de särskilda tillstånden avskaffas och att rätten till tillverkning av sprit och handel med teknisk sprit i stället knyts till det godkännande som ges att hantera obeskattade alkoholvaror enligt lagen om alkoholskatt. Det är dessa förslag som det med rätta finns stor kritik mot. De dubbla godkännanden som finns i dag har gjort det möjligt att kontrollera att produkterna används såväl på ett korrekt sätt som för sitt rätta syfte. Regeringens förslag innebär inte tillräckliga skäl för att tillståndssystemet inte kan behållas i den nya lagen. Vi talar om en mycket omfattande verksamhet. Tillverkning, handel och distribution av etanol är, räknat i ren alkohol, tio gånger så stor som Systembolagets hela försäljning. Förslaget att Skatteverkets kontroll av upplagshavarna nu ska utgöra den lagenliga kontrollen är ren näringspolitik och ingen alkohol- eller folkhälsopolitik. Vi vet alla att Skatteverket har näringspolitiska mål och därför ska deras kontroll kompletteras med tillstånd från en annan myndighet utifrån alkohol- och folkhälsomålen. Regeringen avser att låta Folkhälsoinstitutet bli central tillsynsmyndighet över alkohollagen och även ha ansvar för den tillsyn som inte inryms i den skattemässiga kontrollen. Detta bevisar väl att regeringen själv är orolig för vilken utveckling vi kommer att få av de eftergifter man har gjort. Vi talar om produkter och verksamheter som inte är vilka varor och tjänster som helst. Teknisk sprit och dess hantering måste omgärdas av särskild kontroll. Detta motiverar den nuvarande ordningen med dubbla godkännanden - för en restriktiv alkoholpolitik och för folkhälsan. Jag vill verkligen fråga folkhälsoministern: Hur tillvaratas de svenska medborgarnas intresse för en god folkhälsa i den föreslagna lagändringen? Ser inte ministern att dessa ytterligare eftergifter för EU och näringspolitiken urholkar folkhälsomålen och därmed försämrar folkhälsan?

Anf. 5 Maria Larsson (Kd)

Herr talman! Det är ingen näringspolitik vi för. Det är i första hand en mycket restriktiv alkoholpolitik. Det går att förena med näringspolitiska intressen genom att man inte gör det onödigt krångligt. Vänsterpartiet som säger att man är företagarnas vän - det har jag hört från Vänsterpartiet - lever inte riktigt upp till de intentionerna från talarstolen i dag. Vi ska ha god kontroll. Vi ska skydda från spridning av dessa produkter. Det menar jag att vi gör med det här kontrollsystemet. Att vi tar bort den dubbla tillståndsgivningen innebär inte en försämrad kontroll med det förslag vi har lagt fram. Det är min absoluta mening. Det innebär ingen försämrad kontroll. De aktörer som det är fråga om omfattas redan i dag av Skatteverkets kontroll. Deras lämplighet prövas väldigt noga. Kontroll sker genom att man granskar deras deklarationer, genom att skattemyndigheten gör kontrollbesök och genom att man gör skatterevisioner. Det finns i dag en dubbelreglering som inte är rimlig. Vi ska inte ha krångligare system än nödvändigt. Vi lyfter över tillsynen till Folkhälsoinstitutet för att vi vill lägga en folkhälsopolitisk approach på kontrollen. Skatteverkets kontroll är redan i dag effektiv. Det är vår mening att det vid sidan av den inte behövs ett särskilt tillståndssystem. Att vi tar bort tillståndssystemet innebär inte att tillgängligheten ökar. Däremot tycker vi att det också fortsättningsvis behövs regler som begränsar handeln och att det sker en tillsyn över handeln. Det är därför som vi har kompletterat Skatteverkets kontroll som räcker långt, låt mig säga det, eftersom lämpligheten prövas så noga. Men till det har vi fogat de särskilda regler, som också Egon Frid åberopar, i form av ett uppdrag till Folkhälsoinstitutet. Folkhälsoinstitutet tar över tillsynsansvaret från Läkemedelsverket som har det i dag. Folkhälsoinstitutet kommer att få kännedom om vilka aktörer som bedriver handel med teknisk sprit - det har Skattemyndigheten en skyldighet att informera Folkhälsoinstitutet om - och att ha de nödvändiga befogenheterna för att utöva en bra och effektiv tillsyn. Vi har sytt ihop ett system som innehåller dessa olika komponenter för att ha en bra kontroll både genom Skatteverkets lämplighetsprövning och genom Folkhälsoinstitutets tillsynsarbete. Detta är ett system som tillgodoser det som Egon Frid vill ha och det som jag vill ha, nämligen ett system där denna typ av produkter inte läcker ut till marknaden och där det naturligtvis finns alla skäl att ha ett särskilt riggat system runt denna hantering. Det är det som vi har sett till att göra.

Anf. 6 Egon Frid (V)

Herr talman! Jag tackar ministern för svaren. Jag hör att ministern i grunden delar oron för förändringar på detta område när det gäller att hanteringen av teknisk sprit riskerar att öka tillgängligheten på marknaden av alkoholhaltiga produkter som inte får komma någon annanstans än till sin ursprungliga verksamhet. Det är oerhört viktigt att vi har en säker kontroll för detta. Det måste ha funnits skäl till att det dubbla godkännandeförfarandet har funnits. Vi är oroliga för denna förändring. Denna oro och kritik delas av oerhört många. Därför är det viktigt att lyfta fram denna fråga och oron kring denna förändring. Det är helt klart att Vänsterpartiet är vän av en stark folkhälsopolitik, en stark folkhälsa och en stark restriktiv alkoholpolitik. Vi värnar också företagen. Men som ministern vet värnar vi inte de företag som arbetar för att öka tillgängligheten av alkohol i samhället. Det är där som vi skiljer oss i synen på den restriktiva alkoholpolitiken mellan Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Det gäller även den politik som regeringen nu ger uttryck för. Som jag sade är det oerhört viktigt att se helheten i dessa frågor och de förändringar som i olika delar påverkar helheten i fråga om hur en restriktiv alkoholpolitik är utformad i landet och hur vi uppnår de faktiska folkhälsomålen. Det finns tydliga inslag av en ökad näringspolitik och ett ökat inslag av eftergifter mot EU:s regelverk som hotar den svenska självständiga folkhälsopolitiken och därmed också den svenska restriktiva alkoholpolitiken.

Anf. 7 Maria Larsson (Kd)

Herr talman! Egon Frid kommer med många olika påståenden i sitt slutanförande, och jag måste ändå ta tillfället i akt och bemöta några. Kristdemokraterna värnar den restriktiva alkoholpolitiken, och det vet Egon Frid mycket väl. Det tycker jag också har kommit till uttryck mycket väl i regeringens politik. När det gäller EU-samarbetet skulle jag vilja säga att regeringen under denna mandatperiod har varit mycket aktiv för att flytta fram positionerna för ett tydligt folkhälsoperspektiv på alkoholpolitiken i EU, inte minst under vårt ordförandeskap när vi fick möjlighet att lyfta fram denna fråga för att se till att den kommer att fortleva på EU:s dagordning. Den behöver hållas vid liv hela tiden utifrån ett folkhälsoperspektiv. Det finns i dag ett förändrat synsätt, mycket beroende på att Sverige har bidragit till detta arbete. Den stora utmaningen för svensk restriktiv alkoholpolitik skedde vid inträdesförhandlingarna där vi fick införselkvoter som ställde till mycket problem. Det var den tidigare regeringen, kanske med understöd av Vänsterpartiet. Även om jag inte tror att Vänsterpartiet var delaktigt i denna process är det ändå ett ansvar som vi inte kan ta på oss, utan det har skett tidigare i historien. Jag tror inte att Egon Frid har anledning att känna oro för dessa nya förslag. Jag känner att vi har riggat ett system som mycket väl svarar mot den kontroll som behövs av den denaturerade spriten. Det är vi fullständigt överens om. Jag tror att vi kan stå här i respektive talarstol om några år och konstatera att systemet blev väl fungerande. Finns det komplikationer ska vi självklart rätta till dem. Det finns nämligen inte någon anledning att inte se till att vi har ett system som är omgärdat med så mycket skyddsfaktorer att det inte sker något läckage. Vi har inte haft dessa problem, och jag tror inte att vi kommer att ha dessa problem nu heller eftersom vi har gjort ett system som innebär den kontroll som är nödvändig för att vi ska ha en handel som är väl fungerande med den denaturerade spriten.

den 26 februari

Interpellation

2009/10:269 Teknisk sprit

av Egon Frid (v)

till statsrådet Maria Larsson (kd)

I regeringens lagrådsremiss En ny alkohollag berörs frågan om så kallad teknisk sprit. I förslaget föreslår regeringen att reglerna för tekniska alkoholprodukter ska föras in i alkohollagen i stället för att finnas i en särskild lag (nuvarande 1961:181). Det anförs som skäl att en placering i alkohollagen skulle tydliggöra sambandet med övriga alkoholpolitiskt motiverade regler och syftet att skydda folkhälsan. Jag delar motivet bakom denna lagtekniska lösning.

Däremot vill jag bestämt avstyrka alla förslag om fri handel och tillverkning av preparaten. Särskilt kritisk är jag till förslaget om att avskaffa tillstånden avseende tillverkning av sprit samt vin och öl. De tillståndskrav som funnits i alkohollagen och i lagen om försäljning av teknisk sprit (LFT) har, enligt min mening, möjliggjort att man kunnat kontrollera att preparaten används såväl på ett korrekt sätt som för sitt syfte. I promemorian presenteras inte tillräckliga skäl till varför tillståndssystemet inte kan behållas.

Jag är mycket tveksam till om de nya reglerna, där endast godkännande som upplagshavare enligt lagen om alkoholskatt krävs, kan ge lika goda möjligheter till styrning och en effektiv kontroll till skydd för folkhälsan. De nya reglerna ska göra det enklare att hantera teknisk sprit och den enklare hanteringen kommer i sin tur att öka tillgängligheten. Det finns ett klart samband mellan tillgänglighet och konsumtion av alkoholhaltiga drycker. Jag är därför oroad över att slopade tillståndskrav kan leda till ökad alkoholkonsumtion och sämre folkhälsa.

De mängder alkohol som hanteras som teknisk sprit i Sverige är tio gånger så stora som Systembolagets hela försäljning, räknat som ren alkohol. Det är viktigt att kontrollen av tillverkning, hantering och handel är god och att risken för att alkoholen används för konsumtion minimeras. På grund av de stora mängder som hanteras ställs särskilda krav på kontrollen. Det är i dag oklart hur stort det illegala läckaget av teknisk sprit är i Sverige. Det finns skäl att anta att problemet med svartsprit kommer att öka i omfattning om kravet på inköpstillstånd förändras på det sätt som föreslagits.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet:

1. Hur avser statsrådet att hantera frågan om teknisk sprit och att kontrollen av tillverkning och försäljning säkerställs?

2. Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att inte hanteringen av teknisk sprit ska leda till en ökad alkoholkonsumtion och därmed en sämre folkhälsa?