Tillgång till digitalbio i hela landet

Herr talman! Bengt Berg har ställt en rad frågor med anledning av att regeringen har aviserat en satsning på digitalisering av biografer på sammanlagt 60 miljoner kronor med början 2012. Bengt Berg menar att det är positivt att satsningen sker men anser att den är för liten och kommer för sent. Bengt Berg undrar om jag har låtit utvärdera konsekvenserna för den geografiska spridningen samt bredden på utbudet givet satsningens storlek. Han undrar vidare om jag är beredd att tidigarelägga och utöka satsningen samt om jag anser att det är förenligt med en demokratisk kultursyn att film förbehålls endast medborgarna i storstadsregionerna och om jag avser att vidta någon åtgärd. Digitaliseringen av biograferna innebär en rad fördelar: fler människor får tillgång till aktuella filmer på biografrepertoaren, det blir möjligt med ett mer varierat filmutbud och på den lokala biografen kan man få del även av annan kultur, såsom scenkonst och musik från världens metropoler. Regeringens uppfattning har varit och är alltjämt att digitaliseringen blir mest kostnadseffektiv och långsiktig om den drivs av marknaden. Samtidigt finns det mindre biografer som inte kommer att klara omställningskostnaderna helt av egen kraft. Det är först i år som de kommersiella biograferna har börjat digitaliseras i någon större omfattning, och det är mot den bakgrunden som regeringens satsning nu har aviserats. Av landets totalt 827 registrerade biografsalonger är i dag omkring 120 salonger digitaliserade i enlighet med internationell standard, enligt uppgift från Svenska Filminstitutet. Den satsning som regeringen har aviserat kommer att komma ett stort antal mindre biografer över hela landet till godo. Men det är viktigt att understryka att det statliga stödet endast täcker en del av kostnaden för den digitala utrustning som införskaffas. Det blir nödvändigt med finansiering även från andra berörda intressenter, såsom kommuner och de som driver biograferna själva. I en del fall kommer sannolikt mindre biografer att digitaliseras även utan statlig delfinansiering. Det har redan skett på flera håll i landet. När det gäller tidpunkten för och omfattningen av digitalbiosatsningen har jag inget annat besked än det som regeringen redan har gett. Närmare riktlinjer för stödet kommer att utarbetas efter samråd med Svenska Filminstitutet. Vår bedömning är i dag att stödet till digital bio dessutom kan behöva förhandsanmälas till och godkännas av Europeiska kommissionen innan satsningen sker. Vid sidan av den kommande särskilda satsningen på digital bio har dock Filminstitutet redan i dag viss möjlighet att ge stöd till digitalisering av biografer inom ramen för filmavtalets nuvarande stöd till teknisk upprustning, vilket man också gör. Det finns inom filmavtalet även andra stöd som underlättar den analoga distributionen och visningen av film på biografer fram till en digitalisering, bland annat stöd till så kallad parallelldistribution av filmkopior till biografer på mindre orter. Film ses i dag i en rad olika visningsfönster vid sidan av biografen. Denna utveckling har i sig lett till ett ökat utbud och ökad tillgänglighet för filmintresserade i hela landet. Men genom de insatser som görs, inte bara av staten utan också av andra intressenter, såsom kommuner, ideella organisationer, företag och enskilda, kommer biografen även i framtiden att kunna spela en viktig roll för publiken på mindre orter.

Herr talman! Jag skulle vilja börja med en mycket personlig kärleksförklaring till filmen som en del av mitt engagemang för att biograferna ska blomstra och leva över hela landet. Jag ser det naturligtvis också som en kulturpolitiskt viktig regional satsning. Jag kommer från ett litet samhälle i norra Värmland. Jag är så gammal att jag till och med fanns före tv:n, och då betydde filmen extra mycket. Den öppnade helt andra världar för mig och många som bodde i det inre av norra Värmland. Det finns en fantastiskt fin film som heter Cinema Paradiso , en italiensk film som skildrar en biografs uppgång, hur en ung pojkes drömmar närdes av hela atmosfären kring biosalongen och hur sedan utvecklingen gick sin gång och biografsalongen och därmed filmen fick stryka på foten. Tekniken går hela tiden framåt och förändras från flimrande svartvita remsor till tredimensionell film, som man kan se också i min barndoms biograf, numera biografen Stjärnan i Torsby, som faktiskt tillhör de få som har hunnit digitaliseras och därmed kan göra de nya filmer som kommer tillgängliga snabbt, också när de är i ropet i kungliga huvudstaden. Jag vill tacka kulturministern för svaret. Jag tror att det är mycket som vi är överens om, dock inte allt. Vi menar att det är väldigt bråttom med den här reformen för att det statliga stödet till Filminstitutet ska kunna användas till att delfinansiera utbyggnaden och tillgängligheten för värdefull kvalitetsfilm över hela landet. Om man ser det isolerat kan det tyckas vara väldigt mycket pengar. Samtidigt måste man helt enkelt se det som en kulturell infrastrukturinvestering, för att ta till ett charmigt ord. Det är också, som jag sade förut, en rättvisesak, en demokratisk rättighet att vi med teknikens hjälp ska göra filmkonsten tillgänglig för alla runt om i Sverige.

Herr talman! Nyckelmeningen i kulturministerns svar är: "Regeringens uppfattning har varit och är alltjämt att digitaliseringen blir mest kostnadseffektiv och långsiktig om den drivs av marknaden." Lite pliktskyldigt tillägger kulturministern: "Samtidigt finns det mindre biografer som inte kommer att klara omställningskostnaderna helt av egen kraft." Dessa meningar beskriver alliansregeringens passiva hållning i kulturpolitiken. Om kulturministern vill lägga någon form av trovärdighet i att ta ett ansvar för hela landets möjlighet att vara med i den digitala revolutionen borde anslaget 2012 flyttas fram till 2011. Herr talman! Redan 2005, alltså för fem år sedan, gjorde kulturutskottet ett så kallat tillkännagivande "att regeringen - inom ramen för en sammanhållen filmpolitik och i syfte att tillgängliggöra filmen för fler människor - ska föreslå åtgärder för att stödja och underlätta utbyggnaden av e-bio i landet." Till svar på det som jag läste nyss kan jag redan höra att kulturministern kommer att skylla på den socialdemokratiska regeringen som samarbetade med Vänsterpartiet och säga att de inte har gjort något. Men låt mig redan nu säga att den dåvarande socialdemokratiska regeringen påbörjade det som kulturministern i sitt svar säger om att Filminstitutet redan nu har vissa möjligheter att ge stöd till digitalisering av biografer inom ramen för filmavtalets nuvarande stöd till teknisk utrustning. Det som är viktigt att komma ihåg i detta sammanhang är att det som påbörjades för fem sex år sedan nedprioriterades av kulturministern när hon kom till makten. Det påbörjade reformarbetet fick stanna upp. Kulturministern bestämde sig för att avvakta SF-bios digitalisering. När den var färdig skulle turen komma till medborgarna ute i landsorten. Det är som om man hör en känd, genuin stockholmsmoderats stämma, stockholmarna är smartare än lantisarna och därför ska stockholmarna alltid ha förtur i alliansregeringens Sverige. Herr talman! Jag läser i kulturutskottets betänkande 2004/05:Kru4 att utskottet hade en offentlig utfrågning om filmens framtid hösten 2004. En av programpunkterna hade rubriken Vad innebär den tekniska utvecklingen för distributionen? Behövs biografer? Folkets Hus och Parker beskriver betydelsen av digitaliseringen på tio mindre orter. De nämner att den nya tekniken gör det möjligt även för mindre orter att visa aktuella filmer. Jag kan personligen intyga att så är fallet. Jag har haft förmånen att i Kiruna kunna ta del av filmer samtidigt som de har haft premiär i Stockholm. Vidare påpekar man att intäkter och besök har ökat med 25-30 procent, att distributionen förbilligats och förenklats, att den digitala bildkvaliteten är högre än den analoga och att de digitala biograferna, då benämnda e-bio, kan användas som mötesplatser även för annat alternativ. Jag kan här igen intyga att jag har haft förmånen att få se och ta del av en operaföreställning, La Bohème, från Metropolitan. Folkets Hus och Parker påtalar också att den tekniska investeringen i biograferna är dyr och att det behövs stöd för detta. Det här är alltså sex år sedan, och vi kommer inte till skott förrän 2012. Det är beklagligt.

Herr talman! Jag delar Bengt Bergs kärleksförklaring till biografen. Jag tror också att jag är årsbarn med tv. Men det var och är naturligtvis fortfarande en helt annan upplevelse att se film på en stor duk och många gånger tillsammans med andra än att sitta hemma, hur brett och stort utbudet än kan vara, och titta på en tv-skärm eller möjligen på en datorskärm. Utvecklingen går framåt, säger Bengt Berg, och det tog även Siv Holma upp. Visst är det så. Det går väldigt fort, och det kan vi naturligtvis glädjas åt. Det som nu blir möjligt, att se digital bio och till och med tredimensionell bio, och inte bara bio utan operaföreställningar, vare sig det är från Metropolitan eller något annat håll, är naturligtvis till stor glädje för oss alla. Vi är inte överens om allt, säger Bengt Berg. Jag tycker att vi är överens om åtminstone det du sade i ditt inlägg, att det här är viktigt och att det är en betydelsefull satsning. Jag gläds åt att Torsby också nu har en digital biograf där Bengt Berg och många andra som bor i Värmland kan se bio, opera och så småningom kanske också dans och andra kulturevenemang. Det här är viktigt. Det är också därför som vi gör detta från 2012. Jag har varit med ett antal år och jag har haft ett flertal diskussioner, inte minst med Siv Holma. Det spelar ingen roll vad man säger eller vad man gör, det är alltid passivt, det är alltid för sent och det är alltid för litet. Jag har hört det här under alla år. Vad satsningen än gäller är den passiv, det är för lite och det är för sent. Jag är inte överraskad av detta. Det finns ändå skäl till att vi har valt att avvakta så här pass länge, kan man kalla det om man vill, men vi tycker att vi ändå ligger i framkant. Det har nämligen varit väldigt oklart vilken standard som ska gälla. Det är först - man kan tycka vad man vill om detta - när de stora aktörerna bestämmer sig som det också blir möjligt att digitalisera i större skala och göra det till ett rimligt pris. En del har varit ute tidigt och det har därmed blivit mer kostsamt än det nu kommer att bli. Bengt Berg skriver i sin interpellation att det handlar om 1 miljon per biograf. Det gör det inte. Det priset har sjunkit. Det kanske kommer att sjunka ytterligare i takt med att fler och fler digitaliserar. Folkets Hus och Parker anger 600 000 exklusive moms. Det är kanske en rimlig siffra att hålla sig till. Den digitalisering som har skett i storstäderna, som både Bengt Berg och Siv Holma har varit inne på, har ju skett framför allt på de kommersiellt drivna biograferna. Det är inte heller de som är aktuella för det här stödet. Som jag framhöll själv i mitt svar och som Bengt Berg och även Siv Holma mycket väl vet är det här ett statsstöd och det behöver också stämmas av med EU-kommissionen så att det inte blir så att man hamnar i en situation där stödet ska betalas tillbaka. Jag tycker att det är en väldigt god ordning att vi avvaktar 2012, som också har varit rekommendationen från Svenska Filminstitutet, där man tror att det nu kommer att dra i gång på allvar. Vi ligger också, vill jag påpeka här, långt före de flesta andra länder i Europa.

Herr talman! Tack för detta, kulturministern! Jag hyllar också maximen att det är väldigt bråttom och därför måste vi gå långsamt till väga. Det kan ibland vara väldigt bra att tänka efter och göra det hela så bra som möjligt. Men ibland kan det bli för sent och då finns risken att många av de här fina biografskyltarna släcks ned innan digitaliseringen når bygden ifråga. Filmen är dock i sanning ett socialt folknöje. Det är fantastiskt ibland när filmer som kanske ingen trodde på faktiskt når en stor publik. Jag tänker på en film med, höll jag på att säga, en så avskräckande titel som Döda poeters sällskap . Den åstadkom nästan en folkrörelse till biograferna. Just att man ska kunna ge folk det de inte visste att de ville ha ser jag som en av filmens stora uppgifter, och detta ska vara möjligt runt om i landet. Jag skulle vilja överräcka några, som jag tycker, förståndiga förslag till kulturministern. Låt filmen förmedla sin spänning, sina drömmar och sina stämningar över hela Sveriges land och rike! Tidigarelägg stödet för digitalisering så att också mindre orters biografer, som annars riskerar att hamna utanför, kommer med! Låt kreativiteten blomstra genom den nya tekniken! Se till att kulturen kan fortsätta att vara en källa att ösa ur för hela landets befolkning, som en viktig regional utvecklingsfaktor som gynnar även hela samhällslivet! Vi lever i ett långt och ibland avlägset land om man utgår från Stockholm och storstadsregionerna. Som en självklarhet lyser alla människors lika värde med skyldigheter och rättigheter som två sidor av samma mynt. Vi delar på skatter och pålagor liksom vi har rätt till grundläggande service också på det kulturella fältet. Som en självklarhet är det naturligtvis så att huvudstaden ska hysa de stora, nationella arenorna: Operan, Nationalmuseum, Dramaten och allt det vi ser som en nationell angelägenhet också ute i provinsen. För den sakens skull kan dock inte övriga landet läggas i kulturell träda. Film över landet är vad vi vilja. I sitt svar nämner kulturministern också Europeiska kommissionens öga, som ska granska detta. Då kan en liten farhåga dyka upp, nämligen att det kanske kommer att dra ut ännu mer på tiden. Så vitt jag har förstått finns det nämligen också i EU en väldigt positiv syn på just digitaliseringen och tillgängligheten till kvalitetsfilm runt om i den del av Europa som räknas till EU. Det ses kanske som en motvikt till det amerikanska utbud som annars, tack vare både teknikens karaktär och den massiva marknadsföringen och distributionen, blir alltför dominerande. Jag har även nyligen hört talas om något som heter inlandsfonden, som jag ska ta reda på mer om. Det kanske också kan vara en liten källa att ösa sekiner ur.

Herr talman! Kulturministern talar om att det kommersiella ska gå före. Jag drar mig till minnes att en socialdemokratisk agitator - han var väl minister också - som jag tror hette Möller. Han sade: Endast det bästa är gott nog för folket. Det är det jag menar med att man måste gå före. Man måste ha en aktiv politik för att göra kulturen tillgänglig för alla. Man kan inte bara vänta på marknadskrafterna. Herr talman! Med vanlig teknik är det antalet framställda kopior som styr hur många biografer som kan premiärvisa en film. Det är denna teknik kulturministern menar ska duga för de mindre biografer som ännu inte har digitaliserats när hon skriver att Filminstitutet har stöd till så kallad parallelldistribution av filmkopior på mindre orter. Problemet som kulturministern vägrar att se är dock att SF Bio har ett väldigt stort inflytande över vilka filmer som visas i Sverige. När de inte längre behöver analoga kopior för att de har digitaliserat färdigt sina biografer kommer det att betyda att tillgången till de analoga kopiorna inte blir lika god. Herr talman! Filminstitutet överlämnade också en rapport i december 2004 där man bland annat lyfte fram att övergången innebär en strukturomvandling som kan ge väsentligt lägre driftskostnader, större spridning och högre lönsamhet för alla led i filmbranschen från producent och distributörer till biografer. Detta är viktigt med tanke på att man alltid talar om att filmpolitiken är underfinansierad. Man går i bräschen och gör vissa förändringar som innebär väldigt stora fördelar i ett längre perspektiv.

Herr talman! Bengt Berg påminde sig om Döda poeters sällskap , och det var en väldigt fin film. Många gånger är det roligt hur mindre eller vad man tror ska vara smalare filmer hittar sin publik. Vi kan tala om det eftersom vi båda uppenbarligen har en stark kärlek till filmen. Jag minns en annan film: Goodbye Lenin . Den visades först på någon mindre filmfestival, och genom mun-till-mun-metoden kom den att bli en film som lyftes till de stora biograferna och gick under väldigt lång tid. Sedan tror jag att den blev populär också på dvd, både som köp-dvd och som uthyrning. Jag vet inte om Bengt Berg eller Siv Holma har sett Goodbye Lenin , men det var en väldigt bra film. Bengt Berg hade ett antal förslag. När det gäller tidigareläggning går inte det. Vi har en speciell budgetprocess, och anledningen till att vi har valt 2012 är just bland annat för att det är det år då man har bedömt att den stora satsningen kommer att ske från Filminstitutets sida. Jag har ingen tro på att Siv Holma skulle tycka att detta med att vänta in marknaden är någon god idé. Det ligger liksom inte i linje med hennes politik. Om man har lite omsorg också om skattebetalarnas pengar finns det dock skäl att vänta, vilket vi också gör, tills kostnaden för digitalisering hamnar på en rimlig nivå. Det är skälet till att vi väntar till 2012. Både Bengt Berg och Siv Holma har varit inne på vad som sker i övriga Europa, och jag kan tala om att detta är en fråga som har diskuterats flera gånger det senaste året när kulturministrarna möts. Alla delar nämligen samma vision och ser naturligtvis också bekymren med många mindre biografer som riskerar att slås ned. Vi talar gärna här hemma också om biografens betydelse för annat än film, vilket vi har varit inne på tidigare. Detta är ett statsstöd, men vår uppfattning efter att ha lyssnat är också att man tror att detta inte kommer att bereda några som helst problem. Alla talar nämligen om detta, och det gör även kommissionären. Bengt Berg nämnde någon inlandsfond, och det kan väl vara en god idé att undersöka vilka möjligheter som finns där. Det handlar naturligtvis om de nationella kulturpolitiska målen att kultur av god kvalitet ska nå alla men också att det är en satsning på de mindre orterna. Jag hävdar nämligen också bestämt varje gång jag får tillfälle att människor inte vill bo på orter där det inte finns ett kulturutbud och inte heller möjligheter till idrott. Det finns även strukturfonder som kommissionär Vassiliou själv uppmanade oss att söka från. Det är ingenting som hindrar att man går in och börjar digitalisera. Många har också gjort det; runt 150 salonger beräknas vara digitaliserade vid årsskiftet. Sedan är det så att inte alla av de drygt 800 biosalonger som finns i Sverige kommer att kunna eller kanske ens behöva digitaliseras. Runt 200 biografer eller salonger visar nämligen inte film mer än en gång per vecka. Då kanske det inte är angeläget att göra en digitalisering. Jag ser dock fram emot den satsning vi nu kommer att göra, för jag tror att den kommer att betyda väldigt mycket.

Herr talman! Kulturministern menar att det är förståndigt att gå långsamt till väga. Vi har en teknik som är bra på det sättet att det underlättar kopiering av nya filmer. Då är det desto mer trist att det hakar upp sig på själva den lokala maskinkulturen, som kostar en del pengar. Det som jag tycker är otroligt värdefullt med just film och filmkonst är att film kan visas samma kväll över hela landet. Filmen intar en särställning. En konstutställning finns i ett rum på en plats i en stad just då, men filmen är verkligen en folkets angelägenhet och egendom. Även om det nu är budgettekniska tidsramar och annat som påverkar det hela är det också någonting som man har bestämt ska ske först 2012. Vi menar att det är för sent helt enkelt. Vi får se. Låt filmen lysa över hela landet hur som helst.

Herr talman! Film tror jag att vi kommer att debattera över huvud taget mycket framöver, inte bara därför att vi ser alltmer film och inte bara på biografer. I dag visas en liten del av alla filmer som kommer på biograf; de flesta ser vi i andra så kallade visningsfönster. Det är vi inte ensamma om. Den engelske kulturministern talade om att 3 av 50 filmer visas i dag på bio i hans hemland. Så ser det ut. Jag håller med Bengt Berg om mycket, dock ej allt. Bengt Berg tar upp det amerikanska utbudet. Det är inte ett problem att det skulle vara av dålig kvalitet. Det är det inte, utan det görs mycket bra film i det stora landet i väster. Men vi har också mycket europeisk film, det finns mycket asiatiskt producerad film och afrikansk film, film som produceras i Sydamerika som visas alldeles för lite. Där skulle jag gärna se - det visas i dag på mindre biografer - att det visas också i tv. Det är en fråga vi säkert kan komma att återkomma till. Inte desto mindre går den här satsningen i gång 2012. Vi ligger långt fram jämfört med andra länder. Många pratar bara om det. Vi har pengar avsatta i budgeten, men det måste gå rätt till. Utvecklingen står ju inte still. Det digitaliseras biografer vartefter. Det har gått ut medel från Filminstitutet som gjort det möjligt för fler att komma i gång. Men alla salonger behöver inte digitaliseras. Det går som en röd tråd genom Alliansens politik, det är det vi vann valet på, att visa omsorg om skattebetalarnas pengar. Hade vi startat den här digitaliseringen, som jag har förstått att Vänsterpartiet ville, för många år sedan hade kostnaden blivit betydligt mycket högre. Risken är att man då hade låst sig fast vid en teknisk standard som i dag hade varit omodern. Då hade man tvingats göra en ny mycket dyrare satsning. Jag tror att det är klok politik att göra som regeringen gör, att vänta till 2012. Tack för debatten!