Tjärnö som självständig organisation

Fru talman! Jan-Olof Larsson har frågat jordbruksminister Eskil Erlandsson på vilket sätt han ämnar säkerställa att Tjärnös viktiga arbete och goda relationer med omvärlden kan fortsätta. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Tjärnö marinbiologiska laboratorium är en av norra Europas två största marina fältstationer. Vid stationen ges möjligheter till forskning och undervisning för en rad institutioner vid Göteborgs universitet och Stockholms universitet men också för andra lärosäten både nationellt och internationellt. Verksamheten har bedrivits sedan 1960-talet och har successivt byggts ut och utvecklats. En stor del av den kompetens som finns inom havsmiljöområdet finns samlad på våra lärosäten. Regeringens mål för den högre utbildningen är starka och självständiga lärosäten med stor integritet. Den politiska detaljstyrningen av verksamhet och organisation ska minska. Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Kristinebergs Marina Forskningsstation och forskningsfartyget Skagerrak sammanfördes från och med januari 2008 under namnet Sven Lovén centrum för marina vetenskaper inom Göteborgs universitet. Styrelsen för Göteborgs universitet har efter samråd med styrelsen för Stockholms universitet utfärdat anvisningar för Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Jag har fullt förtroende för att våra lärosäten kommer att verka för att den marina forskningen i Sverige stärks och att de samtidigt kommer att verka för fortsatt goda relationer med omvärlden. I sammanhanget vill jag också nämna att inom Regeringskansliet bereds frågan om en sammanhållen svensk havspolitik.

Fru talman! Jag får tacka ministern för svaret. Jag kan dock inte påstå att jag blir speciellt mycket lugnare av det. Tjärnös framtid som en oberoende forskningsstation är fortfarande oviss. Havsmiljön har länge varit en prioriterad fråga för såväl den nuvarande som den tidigare regeringen. En av de stora politiska diskussionerna har varit hur vi ska kunna samla kunskaperna som finns på våra lärosäten och skapa ett marint centrum. Förutom att samla de kunskaper som finns har ett problem varit hur dessa kunskaper ska kunna förankras ute bland fiskare och ortsbefolkning runt om i landet. Här har Tjärnö marinbiologiska laboratorium betytt mycket för den goda kontakten mellan fiskare och forskare i Bohuslän och förresten även i övriga landet. Samspelet med omvärlden har varit avgörande. Från starten 1963 fram till i dag har det avancerade laboratoriet dragit till sig gästforskare från hela världen. Laboratoriets utåtriktade forskning hade knappast varit möjlig om inte fiskare och ortsbefolkning i norra Bohuslän hade ställt upp och visat det förtroende för verksamheten som de gjort. Samförvaltningsprojektet för fisket vid Koster-Väderö är ett mycket gott exempel på det goda samförståndet. Ett annat exempel är det långt framskridna arbetet med att skapa Kosterhavets marina nationalpark. Detta fina samarbete riskerar nu att raseras när Tjärnö i stället inlemmas som en institution vid Göteborgs universitet med chef och forskare på plats i Göteborg och med Marinbiologiska laboratoriet nedmonterat till att åter vara en fältstation. Även om ministern anser att lärosätena ska vara självständiga utan politisk styrning finns det all anledning att vi markerar vikten av en samlad kunskapsbank inom havsmiljön. Därför upprepar jag min fråga: Hur ska Tjärnö även i fortsättningen kunna ha den framträdande position som man hittills har haft inom havsmiljöforskningen utan lokalt ledarskap? Tjärnö saknar i dag föreståndare. Dessutom saknar man en lokal budget.

Fru talman! Jag har egentligen inget annat att säga än det som ministern säger i sitt svar om att vi ska ha starka självständiga lärosäten som vi naturligtvis ska ha förtroende för. Det måste ändå vara grundtesen i det hela. Jag dristar mig ändå till att gå upp i den här diskussionen för att ge lite reflexioner på Tjärnö marinbiologiska laboratorium, av den enkla förklaringen att jag har bott i närheten av denna station ända sedan den kom till på 60-talet, så jag har följt på nära håll hur den har utvecklats. Fru talman! Jag tror att det finns mycket att lära av exemplet Tjärnö marinbiologiska laboratorium när det gäller hur man kan skapa världsledande forskning samtidigt som man har förmågan att skapa ett stort förtroende i lokalsamhället för laboratoriet och den forskning som sker där. När den här verksamheten startade på 60-talet var det en ganska verklighetsfrämmande verksamhet på en plats som Tjärnö i norra Bohuslän. Man kan ändå konstatera att Tjärnö marinbiologiska laboratorium har blivit ett starkt varumärke och är, som ministern nämnde, en av de stora ledande fältstationerna i sammanhanget. Precis som Jan-Olof Larsson sade har man verkligen lyckats med att få i gång en dialog mellan forskning, fiske och även fiskerimyndigheten. Det har varit otroligt värdefullt för att skapa Koster-Väderö-överenskommelsen. Det nämns till och med på Europanivå att den är en förvaltningsfond för fisket som är lokalt förankrad, som verkligen fungerar och har acceptans. Där har en institution som Tjärnö marinbiologiska laboratorium haft en otroligt stor betydelse. Vi hade en aktuell debatt om fiskeripolitik här i går, och det var just på de här områdena som vi engagerade oss väldigt mycket. Organisationen är en sak, var man har budgetar och så vidare, men det viktiga är att denna verksamhet finns kvar och att det finns ett utrymme för det personliga engagemang som många har visat från forskningssidan, att man verkligen vill ha en kommunikation med samhället runt omkring. Bedriver man marinbiologisk forskning är det naturligtvis väldigt värdefullt med en tät dialog med yrkesfisket. Från både fiskarhåll och forskarhåll har man de facto upptäckt när man talat med varandra att båda sidor har kompetenser så att man kan lära av varandra. Tjärnö marinbiologiska laboratorium har också haft utbildningar för fiskare och fiskare har utbildat forskarna. Jan-Olof Larsson nämnde också att i framväxandet av Kosterhavets nationalpark, som förhoppningsvis kan invigas 2009 och bli Sveriges första marina nationalpark, har det lokala engagemanget varit mycket viktigt. Det finns säkert många positiva inslag i denna förändring. Förändringar har inget egenvärde i sig, men man har säkert gjort den för att man har idéer om detta. Jag hoppas att farhågorna om att man ska tappa det lokala förankringsarbetet och samverkan med samhället runt omkring är felaktiga. Det är ändå på sin plats att reflektera lite över det, så det var bra att Jan-Olof Larsson tog upp frågan.

Fru talman! Det är bra att både Jan-Olof Larsson och Lars Tysklind sätter in frågan i sitt sammanhang, för det sammanhanget är otroligt viktigt och dramatiskt. Både världshaven och innanhav som Östersjön är helt avgörande för mänsklighetens existens. Nu pågår en miljöförstöring av våra hav som hotar mänsklighetens existens. När jag som ledande politiker genom åren har fått frågan vilka som är de största miljöproblemen har jag alltid på senare år och under rätt många år nämnt klimatförändringarna och det som sker i våra hav. Naturligtvis är det en stor utmaning för forskarsamhället att beskriva denna utveckling och komma med förslag till förändringar. Haven rymmer fantastiska resurser, både under havsbotten i form av naturtillgångar och i form av fisk som är avgörande för mänsklighetens näringsförsörjning. Jag vill slå fast att även om ursprunget till denna interpellation är en oro för en viss sak är min inriktning som forskningsminister och regeringens inriktning att svensk marinbiologisk forskning ska stärkas. Vi står inför sådana utmaningar att det är absolut nödvändigt att kunna mer om det som sker i världshaven, i Västerhavet och i Östersjön. Att på något sätt dra ned eller försämra förutsättningarna för havsmiljöforskningen, den marinbiologiska forskningen, vore alldeles fel. Jag uppfattar att vi är ganska överens om verklighetsbakgrunden. Haven är en fantastisk resurs. Mycket av det som händer är djupt oroande. Forskning är en viktig del av strategin. Under tidigare mandatperioder hade vi här i riksdagen en partivän till mig och Lars Tysklind som hette Sverker Thorén. Han drev frågan om vikten av att göra insatser för att förbättra havsmiljön hårt och påminde också ofta om forskningens betydelse. Vi är alltså överens om verklighetsbakgrunden. Jag är däremot lite förvånad över den detalj, om jag får uttrycka det så, som Jan-Olof Larsson tar upp. Hela hans resonemang när han kommer in på denna detalj bygger på att från och med nu är Tjärnö en del av Göteborgs universitet, och det kommer att medföra problem. Verkligheten är att Tjärnö har varit en del av Göteborgs universitet sedan sin tillkomst. Det som har hänt från den 1 januari är verkligen inte någon särskilt dramatisk förändring. Jag tolkar interpellationen så att Jan-Olof Larsson har fått sin information från personal på Tjärnö. Det är möjligt att de uppfattar den organisatoriska justering som skedde vid årsskiftet som en försämring, men det har jag som statsråd ingen möjlighet att gå in i eller yttra mig om. Jag tycker, som sagt, att Tjärnö är en fantastisk resurs. Jag tycker att Göteborgs universitet hittills har tagit stort ansvar för den marinbiologiska forskningen tillsammans med flera andra institutioner i Högskole-Sverige. Jag är övertygad om att de kommer att göra det på ett bra sätt även i fortsättningen.

Fru talman! Jag är glad över att få stöd av Lars Tysklind i min argumentation. Han backade inte upp mig riktigt i sitt resonemang, men det kan man ha viss förståelse för. Det känns också bra att vi är överens om den problematiska situation som havsmiljön befinner sig i. Den stora utmaning som vi står inför för att komma till rätta med problematiken handlar inte bara om fisket, den ekologiska situationen för fisken och den betydelse som fisken har i den ekologiska kedjan, utan den handlar om miljögifter, övergödning och det ena med det andra. Därför är detta viktigt, och vi är helt överens om att havsmiljöforskningen måste stärkas. Men man måste också - vilket Tjärnö har varit exemplariska på - kunna förmedla den kunskap som forskarna kommit fram med till dem som ska använda den, till fiskare, till allmänheten, så att den accepteras, för här finns konflikter som Tjärnö har tacklat på ett bra sätt. Lars Leijonborg förstår inte riktigt vad skillnaden är eftersom Tjärnö alltid har varit en del av Göteborgs universitet. I den politik som regeringen för i allmänhet säger man att folk ska kunna klara sig själva, kunna leva på sin lön och inte leva på bidrag. Det är viktigt för att få självkänsla och självständighet. Nu har man klätt av Tjärnö in på bara skinnet. Man har tagit bort ledningsresurser. Man har ingen ledning kvar på Tjärnö. Man har tagit bort föreståndaren och flyttat ledningsresurser till Göteborgs universitet där de alltså sitter 20 mil från arbetsplatsen. Man har klätt av pengarna. Det finns inte en krona i budget på Tjärnö längre. Man hade egen budget. Det är svårt att bedriva ett utvecklingsarbete på det sätt som man har gjort under åren, på ett mycket framgångsrikt sätt, när man totalt har klätt av institutionen de möjligheterna. Det är en stor skillnad. De lugnande besked som ministern försöker komma med lugnar mig inte ett enda dugg. Från socialdemokratisk sida har vi försökt driva detta med havsmiljöpolitiken och samla den kunskap som finns på landets olika institutioner så att vi kan få ett marint centrum, en uppsamlad kunskapsbank. Det är viktigt. Dessa signaler har också kommit från den nuvarande regeringen. Står ministern bakom ambitionen att samla kunskapen så att vi kan använda den på ett bra sätt? Står Göteborgs universitet bakom den ambitionen? Kommer Göteborgs universitet att ta på sig detta uppdrag som innebär att även andra institutioners kunskap inom området ska samlas upp och finnas på universitetet i Göteborg? Vi behöver lite klarläggande besked för att man ska känna sig lite lugnare på Tjärnös forskningsstation.

Fru talman! Vi måste ha stor respekt för att man som minister inte kan gå in och styra och ställa och lägga sig i organisatoriska frågor. Det blir en ganska meningslös diskussion. Det besked som högskole- och forskningsministern ger är att man vill stärka forskningen i allmänhet och den marinbiologiska forskningen i synnerhet. Huvudsaken är att det finns resurser att gå vidare. Det är därför tillfredsställande att höra att det är så regeringen arbetar. Detta är nödvändigt för hela Sveriges utveckling. Min reflexion var att samverkan med lokalsamhället har gett en forskning som har fått stimulans av det. Samtidigt har man kunnat bygga upp världsledande forskning. Det är mycket intressant att titta på hur man på Tjärnö har lyckats med detta och skapat så mycket förtroende mellan forskare och fiskare och att man har varit så avgörande och kommit så långt, bland annat i samförvaltningsinitiativet i fiskeriförvaltningen i norra Bohuslän. Den rollen ska man ta lärdom av och titta på från annat håll också.

Fru talman! Tjärnö är en fantastisk resurs. De gör ett mycket bra arbete. Man måste dock se alla forskningsinstitutioner som vi har i ett sammanhang. Väldigt ofta befinner de sig ju i ett nätverk. Kristineberg är också en bra anläggning. Man behöver forskningsfartyg. Vi har ett antal bra anläggningar på östkusten. Delvis har de här institutionerna separata uppgifter, men delvis stöttar de också varandra. Att man bygger in en sak i ett nätverk och betonar helheten lite mer tror jag inte alls behöver vara någon nackdel. Om det möjligen i något sammanhang skulle vara på minussidan balanseras det av den plussida som jag talade om, nämligen att den här forskningsinriktningen totalt sett kommer att få ett ökat stöd. Vi är visserligen inte färdiga med innehållet i höstens forskningsproposition, men den politiska uppbackningen från alla läger, och uppbackningen från vetenskapssamhället, för den marinbiologiska forskningen är ju mycket stark. Det skulle därför förvåna mig i högsta grad om inte detta forskningsfält kommer ut på plus i höstens forskningsproposition. Sedan lyfter ni upp Tjärnös kontakter med fisket. Ska man tala i högskolepolitiska termer finns det ju numera något som kallas för den tredje uppgiften. Högskolorna och universiteten har ansvar för utbildning. De har ansvar för forskning. De har för det tredje dessutom ansvar för att föra ut sin kunskap till det omgivande samhället. Den uppgiften är viktig i allmänhet, och det är uppenbart att den är viktig också på det område som vi nu talar om. Vi har ju ett aktuellt exempel där forskning om fiske kommer fram till att den svenska fiskeflottan är för stor. Vissa argumenterar för att vi bör dra ned antalet yrkesfiskare. Andra menar att det är en felbedömning och en för kortsiktig bedömning. Det är ett exempel på att vi måste ha en så förtroendefull dialog som möjligt mellan vetenskap och civilsamhälle. Jag tycker att det är otroligt viktigt, och jag har också fått bilden från annat håll att Tjärnö har varit bra på att upprätthålla den dialogen. Det vill jag naturligtvis på allt sätt uppmuntra. Jag ska akta mig för att gå in i detaljer, men jag har svårt att förstå att den organisationsförändring som gjordes nu, liksom den som vi diskuterar om att ta ett ännu mer samlat grepp över den marinbiologiska forskningen i Sverige, ska behöva innebära att Tjärnös kontakter med fiskarbefolkningen i Bohuslän ska behöva minska. Jag vill inte tro det.

Fru talman! Tjärnö och Kristineberg är fantastiska resurser, det är vi helt överens om. Jag tycker bara att det är synd att man byter namn på dem. De har ett värde i sina namn. De är kända under sina namn. Man byter namn till Sven Lovén centrum - det är inte många som känner till det längre. Det kommer nog att heta Kristineberg och Tjärnö fortsättningsvis också, i alla fall i folkmun. Nej, det är inget problem att samla ihop de kunskaper som vi har omkring oss i våra lärocentrum, det är en nödvändighet. Det är nödvändigt att samla ihop dem. Det är inget problem för vare sig Kristineberg eller Tjärnö. De vill gärna spela en viktig roll i den här samlade kunskapsbanken inom marin forskning. Det förhindrar dem inte att ha några kontakter utåt eller någonting. Men vad händer om man klär av dem möjligheterna? Det är ju ändå så att ledarskapet förhoppningsvis utvecklar verksamheten. Vi har alltid pratat om hur viktigt ledarskapet är på olika arbetsplatser. Det är viktigt även på Tjärnö. Det är viktigt att man har en budget. Utan budget kan man inte göra något. Det är en viktig del av resursen. Tar man bort den delen, så att någon annan ska bestämma vad jag ska få utveckla, vad jag ska få lov att syssla med, har man klätt av möjligheten att utvecklas och att sköta det här på ett bra sätt. Ministern framhåller i sitt svar att regeringen bereder frågan om en sammanhållen svensk havsmiljöpolitik. Det är bra. Bygg gärna vidare på vår gamla politik, och använd gärna det som Havsmiljökommissionen tog fram i sin utredning. Det är mycket bra, en utmärkt grund att stå på. I det här sammanhanget vill jag påpeka vikten av att ha ett havsmiljöinstitut där vi samlar kunskapen. Det är en fråga som vi i den socialdemokratiska regeringen drev på för att förverkliga. Här har ministern en möjlighet att sätta avtryck. Vad vore bättre än att göra Tjärnö till det havsmiljöinstitut som Sverige så väl behöver, ett institut för den framtida havsmiljön placerat i Sveriges första marina nationalpark?

Fru talman! Jag tänkte säga till Jan-Olof Larsson att jag lovar att åka till Göteborg redan i nästa vecka och ta upp denna fråga. I själva verket är ett sådant besök redan inplanerat. Jag ska träffa rektorn för Göteborgs universitet på onsdag. Jag har ingen möjlighet att i min roll berätta för henne hur hon ska sköta sitt jobb, men jag är övertygad om att hon då kommer att försäkra mig om att den marinbiologiska forskningen, havsmiljöforskningen, kommer att ha mycket hög prioritet för Göteborgs universitet även i fortsättningen. Det utredningsförslag om den marinbiologiska forskningen som jag har på mitt bord innebär ju att de institutioner vi nu har talat om, eller den sammanhållna institution som Göteborgs universitet nu har skapat, kommer att vara centralpunkten i den marinbiologiska satsning som kommer att ske i Sverige. Vi får se hur det blir med detaljerna i det förslag som vi kommer att lägga fram, men förslaget från utredningen är ju just att ledningen ska finnas i Bohuslän. Jag vill sammanfatta det jag har sagt här: Vi är överens om bakgrunden. Detta är ett oerhört viktigt forskningsfält. Tjärnö är en fantastisk resurs i den helheten. Jag är övertygad om att vi kommer att satsa mer på detta forskningsområde, och därmed är jag också övertygad om att Tjärnös framtid är säkrad. Denna anläggning kommer att ha en mycket viktig roll att spela i den marinbiologiska forskningen också i framtiden.