Trädsäkring av Viskadalsbanan

Herr talman! har frågat mig om jag avser att verka för att trädsäkringen av Viskadalsbanan och andra järnvägar prioriteras i syfte att tågtrafiken inte ska behöva ställas in. Mikael Larsson har även frågat mig om jag anser att mer helhetstänk behövs kring svensk järnväg i syfte att öka tillgängligheten, så att det inte blir som i fallet Viskadalsbanan.

Behoven inom den svenska transportinfrastrukturen är stora, och underhållet är eftersatt. Det har under många år inte genomförts tillräckligt med järnvägsunderhåll, vilket har bidragit till det uppdämda behov som nu är för handen. Satsningar på järnvägen ska i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik, som stärker jobb och tillväxt. För den här regeringen är det prioriterat att förbättra den infrastruktur vi har, reparera där det behövs och förvalta våra gemensamma resurser på bästa sätt.

När det gäller den första frågan trädsäkrar Trafikverket kontinuerligt järnvägar varje år för att minska störningar och skador på grund av träd som faller på spår eller kontaktledningar. Allra närmast järnvägen har Trafikverket sin egen mark och kan genomföra trädsäkring. Men ibland krävs det att Trafikverket får tillgång till annans mark. Då sker det via servitut som bildas via fastighetsbildningsåtgärd hos Lantmäteriet. Det är en formell process som ofta berör flera aktörer och omfattar sammanträde med berörda sakägare. Jag förutsätter att Trafikverket, som ansvarig myndighet för underhållet, gör de överväganden som behövs och vidtar lämpliga åtgärder när det gäller trädsäkring av järnvägen för att minska störningar. Det ankommer inte på regeringen eller ett enskilt statsråd att detaljstyra myndighetens arbete i enskilda frågor.

Regeringen anser att planering och genomförande av underhållsåtgärder i såväl järnvägs- som vägnätet ska utgå från samhällsekonomisk effektivitet och en långsiktigt hållbar transportförsörjning. När underhållsåtgärder genomförs behöver det ske på ett sådant sätt att trafiken störs så lite som möjligt och med korta ledtider. Regeringen bedömer att en viktig faktor för ett effektivt underhåll är att marknadens aktörer arbetar med utveckling och innovation och investerar i verksamheten. På så sätt kan arbetsmetoderna förbättras och underhållet effektiviseras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller den andra frågan håller jag med Mikael Larsson om att det är viktigt att ta ett helhetsgrepp om järnvägsunderhållet. Planering och genomförande av underhållsåtgärder i järnvägsinfrastrukturen måste genomföras i en ordnad process och med ett tillräckligt underlag. Den 19 juni genomförde jag ett möte med järnvägsbranschens aktörer med anledning av de problem som funnits med planeringen av tågtrafiken och utmaningen med ett sedan länge eftersatt underhåll. Där informerade Trafikverket om problembilden och gav en uppdatering av det pågående arbetet för att förbättra situationen. Kort därefter, den 24 augusti 2023, gav regeringen Trafikverket i uppdrag att redovisa åtgärder för att stärka järnvägsunderhållets genomförande och järnvägstrafikens robusthet, tillförlitlighet och punktlighet (LI2023/03037). Uppdraget kommer att redovisas under februari 2024. Därefter kommer även ett par uppföljande rapporteringar att ske under juni och oktober 2024. Jag kommer att fortsätta följa frågorna nära i min dialog med Trafikverket och övriga aktörer i järnvägsbranschen.

Herr talman! Jag ska börja med att tacka talmannen. Jag såg på hans Instagraminlägg i dag att han hade observerat och nämnt den interpellation om trädsäkring av Viskadalsbanan som skulle besvaras här i riksdagen. Det tyckte jag var ett trevligt initiativ.

Sedan vill jag tacka statsrådet för svaret. Jag vill med den här debatten föra frågan framåt och lyfta den, för jag ser att det är en fråga som folk pratar om hemma vid köksborden och som näringslivet pratar om. Det är en fråga som verkligen är i ropet.

Återigen - frågan har uppmärksammats mycket i min hemvalkrets, Västra Götalands läns södra. I Västra Götaland i stort finns mycket enkelspårig järnväg: Bohusbanan, Viskadalsbanan, Älvsborgsbanan. De ligger i ett landskap med väldigt mycket träd.

Viskadalsbanan är en helt nyrenoverad bana. Man har bytt slipers, räls och kontaktledningar på hela banan mellan Borås och Varberg. Det är glädjande för många att banan åter har öppnats.

Till följd av den stora infrastrukturinvestering som nu görs i Göteborg har föregående år mycket av trafiken från Göteborg letts om via bland annat Viskadalsbanan, vilket gör att den blir ett än bättre objekt att använda, både för den trafik som går till vardags och för omledning.

Tyvärr har dock många av tågen fått ställas in på senare tid, något som bland annat Västtrafik och Hallandstrafiken har reagerat starkt på, eftersom en stor del av den nyrenoverade banan inte prioriterades för trädsäkring när upprustningen av banan gjordes.

Banan är viktig som pendlingsstråk. Det handlar om att kunna arbeta, bo och leva i hela landet. Jag tror att jag och statsrådet delar uppfattningen att vi måste kunna bo, arbeta och leva i hela landet, såväl på landsbygden som i städerna.

Frågan om att trädsäkra har också med robustheten och redundansen i hela järnvägsnätet att göra. Det gäller både persontågstrafiken och, självklart, godstrafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I svaret nämns att statsrådet inte ska in och detaljstyra för mycket. Det håller jag egentligen med om - vi behöver skilja på vad politiken respektive en myndighet ska göra. Men statsrådet har genom de verktyg i form av uppdrag och regleringsbrev som regeringen har tillgång till möjlighet att ändå, på det sätt man kan styra som statsråd, peka på sådant som skulle kunna göras.

Trädsäkring är inte en fråga bara för Västra Götaland. Det kan lika gärna vara en fråga i Norrbotten, Stockholms län, Kalmar eller var vi än är i landet. När det gäller hur detta ska fungera finns en prioriteringsordning.

Jag vill därför utveckla den första fråga jag ställde till statsrådet i min interpellation. Avser statsrådet att via regleringsbrev eller andra uppdrag ge Trafikverket i uppdrag att titta på hur man på ett annat, bättre sätt kan jobba med prioritering av trädsäkring så att trädsäkring kommer in i samband med att ny järnväg byggs och man får ett helhetstänk kring vår järnväg i Sverige?

(Applåder)

Herr talman! Jag noterade också talmannens annonsering av den interpellationsdebatt vi har i dag. Det är faktiskt min femtionde interpellationsdebatt i kammaren, så det är lite högtidligt. Den gäller en viktig och angelägen fråga som rör järnvägsunderhållet.

Jag har avgett mitt svar och skulle vilja utveckla lite gällande trädsäkring på ett generellt plan. Jag kan konstatera att trädsäkring är ett prioriterat område inom järnvägsunderhållet och har varit det ända sedan stormen Gudrun 2005. Då blev över 300 000 hushåll strömlösa. Miljontals kubikmeter skog föll, och vägnätet och järnvägsnätet slogs ut. Det tog en månad innan alla tågsträckor var i drift igen. De drabbade vägarna kunde öppnas för trafik ett dygn efter stormen.

Efter stormen Gudrun beslutade Trafikverket 2006 att minst 450 mil strategiskt viktig järnväg skulle trädsäkras. Arbetet med att avverka träd som kan falla på kontaktledningar eller i spårområdet inleddes och pågår fortfarande som en del av Trafikverkets underhåll.

Just underhållsarbetet när det gäller järnväg är en prioriterad fråga för regeringen. Vi har gett Trafikverket i uppdrag att vässa det arbetet.

När det gäller prioriteringsordningen för banor som ska säkras tillämpar Trafikverket tre kriterier. Det första kriteriet är hur många trädfel, det vill säga när träd på något sätt stört trafiken, en bana har haft de senaste åren. Det andra kriteriet är hur viktig en bana är för transportsystemet i stort. Är banan en viktig nod för resande, eller går det mycket person- och godstrafik längs densamma? Det tredje kriteriet är om upprustning av en bana planeras inom de närmaste åren. Installationsarbetet vid kontaktledningsbyten underlättas av nyligen genomförd trädsäkring. På så sätt minskar risken för att fallande träd ska förkorta livslängden på nya anläggningar.

När det gäller bytet av Viskadalsbanans spår och kontaktledningar har jag informerats om att detta var tidskritiskt eftersom Viskadalsbanan skulle användas som omledningssträcka i samband med byggnationen av Västlänken. Åtgärderna planerades därför med relativt kort framförhållning när det stod klart att omfattande godstrafik skulle omledas på banan. Det fanns då inte möjlighet att koordinera plankorsningsåtgärder med spår- och kontaktledningsarbetena eftersom sådana åtgärder är tidskrävande att planera och genomföra på grund av lantmäteriförrättningar och förhandlingar med markägare, som jag var inne på i mitt svar, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med det sagt är det så detta sker i dag, och det är den information jag har fått kring just Viskadalsbanan. Jag har stor respekt för att ledamoten visar förståelse för att jag som enskilt statsråd inte kan kommentera enskilda ärenden och att det inte ankommer på regeringen att detaljstyra myndigheten. Men det är viktigt att järnvägsunderhållet blir ännu bättre, att man använder ny teknik och nya innovationer för att kunna planera underhållet och att man också har ett förebyggande underhåll som kommer in tidigare för att se till att vi har en robust, säker och tillförlitlig infrastruktur i Sverige.

Jag träffade på morgonen i dag en av underhållsentreprenörerna, som använder drönare i sitt järnvägsunderhåll för att kunna ta del av bilder uppifrån och få bättre underlag för vad som behövs och vilka åtgärder som kan sättas in.

Det ingår i Trafikverkets uppdrag, som de har fått av regeringen, att både stärka sin egen förmåga och i samverkan med andra aktörer se till att underhållet blir bättre.

Herr talman! Jag vill återigen tacka statsrådet för svaret. Jag vill i det sammanhanget lyfta att statsrådet känns insatt i frågan om Viskadalsbanan och renoveringen nyligen. Det som statsrådet säger om den korta tiden för att göra renoveringen, de många övergångarna och omledningen är helt korrekt. Jag vill tacka statsrådet för att han är så pass insatt i detta.

Jag hade en till fråga i min interpellation; det gäller helhetsgreppet kring svensk järnväg. Självklart kan man, som jag ser det, räkna in trädsäkringen i det helhetsgreppet.

Det händer mycket med järnvägen sedan många år tillbaka. Det sker upprustningar och trädsäkring. Ersättningsvägar och nya bostadsområden byggs, och det ställs allt högre krav på järnvägen.

Som statsrådet säger är många olika parter inblandade i detta. Vi har den nationella planen, som Trafikverket ansvarar för. Men vi har också de regionala planerna runt om i landet, där framför allt våra regioner är inblandade och också gör en hel del investeringar.

I exempelvis Västra Götaland ingår stationsområden i den regionala planen. Det är jättebra att detta finns med, men man kan ändå tycka att helhetsgreppet innebär att arbete med en bana innefattar allt, inklusive stationsområdet.

Underhållsskulden, som statsrådet hänvisar till, är väldigt stor över hela landet. Det går inte att peka ut någon del av landet där den är större eller mindre, utan detta är verkligen något vi ligger efter med.

De satsningar som vi vill göra på järnvägen ska, för att vi ska få helhetstänket, vara till för Sveriges invånare och för att de ska kunna resa så smidigt som möjligt. Satsningarna ska passa in i våra statliga eller offentliga system, men vi vill självklart att det ska gå så bra som möjligt för den enskilde medborgaren att ta sig dit man ska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller helhetstänket kommer vi in på robustheten och redundansen. Detta är något som kommer att komma mer, och jag vet att statsrådet har uppmärksammats på det. Det handlar om att robustheten, redundansen och allt som ingår i helhetstänket ska finnas i vardagen men även i kris och krig. Detta tittar vi just nu självklart på; det gäller kopplingen till Nato och även Försvarsberedningen, där jag själv sitter, där vi bland annat tittar på detta i anslutning till det civila försvaret och transportinfrastrukturen, som kommer att ingå där.

Jag tror att statsrådet har god koll på de frågorna också.

I förra svaret var statsrådet inne på att det är många som är inblandade. Det kan vara Trafikverket, kommuner, regioner eller Lantmäteriet, och det kan även vara andra myndigheter. Jag är glad över att regeringen ändå ser att det behövs ett större helhetstänk. Men när det gäller den stora underhållsskulden behöver man också få till någon form av samordning mellan olika myndigheter just för att man ska få helhetstänket och för att samtliga ska jobba mot samma mål.

Just när det gäller detta avsnitt undrar jag: Kan statsrådet verka för att ett helhetstänk med mer samordning mellan olika myndigheter, kommuner och regioner kommer till stånd? Och ingår detta med samordning på ett tydligare sätt än i dag i den utredning som nu är sjösatt?

Herr talman! Låt mig inleda med det som Mikael Larsson var inne på vad gäller robusthet och redundans. Det är en angelägen fråga. I det säkerhetspolitiska läge vi nu befinner oss i är det viktigt att inse att det är transportinfrastrukturen som kommer att möjliggöra militär mobilitet, värdlandsstöd och annat som krävs av oss på grund av Natomedlemskapet eller på grund av att den säkerhetspolitiska situationen är som den är.

Försvarsberedningen har pekat på att det framför allt är i öst-västlig riktning som behoven är stora. De iakttagelserna har jag redan kvitterat att vi arbetar med när vi nu har dragit igång arbetet med en ny nationell plan. Trafikverket har i första steget i uppdrag att presentera ett inriktningsunderlag, som de kommer att återkomma med i mitten av januari nästa år. I det arbetet är totalförsvarets behov mycket tydligare utpekade än tidigare.

Parallellt med detta för vi också resonemang på EU-nivå och förbereder oss så mycket vi kan för ett Natointräde. Jag har god kontakt med mina kollegor i Norden - mina norska, finska och danska kollegor - som redan är med i Nato. På infrastruktur- och transportministernivå behöver vi ha ett ännu tätare samarbete. Det räcker ju inte bara med att vi förstärker vår infrastruktur i Sverige, utan det handlar många gånger, precis som Försvarsberedningen är inne på, om transporter från norska hamnar över svensk mark till Finland. Här är det viktigt att ha ett stråktänk.

Underhållet och standarden på det svenska väg- och järnvägsnätet är en viktig fråga i det avseendet. Många gånger finns det synergier att vinna här eftersom det handlar om samma flöden där man har behov av att stärka godskapaciteten.

När det gäller det helhetstänk som Mikael Larsson efterfrågar utpekas mycket tydligt i uppdraget att Trafikverket ska samverka med andra aktörer. Vid det möte som jag bjöd in till var det också godsköpare med. De berättade att om de vet om att det behövs ett banarbete och har framförhållning kan de planera hur de producerar inom industrin för att transporterna ska kunna gå på järnväg, och de kan sedan dra ned lite på produktionstakten för att möjliggöra det järnvägsunderhåll som behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt är det viktigt att säga att underhållsåtgärderna behöver bli mer lika depåstopp i formel 1, som en aktörerna vid mötet beskrev det. De behöver vara välplanerade och snabbt utförda med så lite störning som möjligt. Detta ligger nu i uppdraget till Trafikverket. När det gäller järnvägsunderhållet handlar det om att ha ett helhetstänk.

Precis som Mikael Larsson är inne på är det flera aktörer som är med. Lantmäteriet är en myndighet som också ligger under mitt beredningsområde. Vi arbetar aktivt med att korta ledtiderna hos den myndigheten genom att försöka digitalisera olika processer, vilket möjliggör ett snabbare hanterande av olika frågor, vilket möjligtvis skulle kunna underlätta den typ av frågor som vi i dag diskuterar. Det är inget tvivel om att regeringen prioriterar underhållet av den svenska järnvägen och de svenska vägarna.

Herr talman! Tack, statsrådet, även för detta svar! Helhetstänket inom svensk järnväg, inkluderat min första fråga om trädsäkring, är en viktig fråga. Som jag har brukat säga i tidigare interpellationsdebatter med statsrådet är det frågor som ligger nära människors hjärta, och det är viktiga köksbordsfrågor.

Jag tycker att det är bra att man driver på att saker och ting kan göras snabbare och fortare. Men saker och ting kan inte hända över en natt.

Jag är ändå den förste att skriva under på att vi står inför stora frågor med Natomedlemskapet, gängkriminaliteten, miljö och klimat. Det är stora frågor för Sverige att ta framåt. Men i det stora är det väldigt viktigt att inte glömma bort det lilla.

Det jag vill belysa med denna interpellationsdebatt är att detta är viktiga frågor. Som statsrådet själv sa är det oerhört viktigt att inkludera näringslivet och transportköpare i samtalen, så att man inte bara lyssnar på myndigheten i stort. Vi behöver även där ha ett helhetstänk: Vilka är det som ska nyttja transporterna?

Jag kommer att fortsätta att följa frågan om helhetstänket i transportsystemet, framför allt kopplat till diskussionen om järnvägsinfrastrukturen. Det är ändå glädjande att statsrådet nämner just de försvarspolitiska aspekterna, som kanske i den tid vi är inne i nu blir ännu viktigare. Jag är även glad över att Trafikverket har fått detta i uppdrag framåt.

Jag kommer att fortsätta att följa frågan och ser fram emot fler debatter med statsrådet. Jag vill också tacka för en bra debatt för att sätta ljus på denna viktiga fråga.

(Applåder)

Herr talman! Som jag inledde med att säga var detta den femtionde interpellationsdebatten för min del. Det är en form av märkesinterpellation. Jag brukar inte recensera olika interpellationsdebatter, utan varje interpellationsdebatt är viktig. Men det är viktigt med formatet med mer av samförstånd och dialog, där man kan uppmärksamma problem på det sätt som Mikael Larsson har pekat på. Detta är ingen liten fråga, utan det är en angelägen fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att säkra en robust och säker infrastruktur är inte bara en fråga i den region vi talar om nu utan i hela landet. Det är också därför som Trafikverket i snart 20 år har prioriterat detta. Olika inspel och medskick för att göra det ännu bättre är alltid välkomna i debatten. Jag tackar för den här debatten och ser fram emot fler sådana här dialoger i interpellationsbänkarna här i Sveriges riksdag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.