Trafiken i södra Sverige och södra delarna av Örebro län vid snöoväder

Fru talman! har frågat mig hur jag agerade vid problemen i trafiken i vintras jämfört med de nya problemen i trafiken nu i april och vilka nya initiativ jag kommer att ta för att undvika upprepade problem i trafiken när det snöar. Matilda Ernkrans har även frågat mig om hur jag ser på möjligheten att prioritera att tidigarelägga byggstarten för ombyggnationen av riksväg 50 mellan Nykyrka och Brattebro backe.

Låt mig inledningsvis konstatera att det inte kan beskrivas som något annat än ett misslyckande att ett stort antal fordon med gods och passagerare blev stående i över ett dygn på en svensk europaväg till följd av ett svårt men ändå begränsat snöoväder. Det är dock med lättnad jag konstaterar att ingen av de drabbade, såvitt jag känner till, kom till allvarlig skada.

Jag har tidigare här i kammaren konstaterat att de berörda offentliga aktörerna behöver åtgärda de brister som uppvisades vid hanteringen av händelsen för att tillse att en liknande situation inte uppstår igen. Detta blir för mig än tydligare när jag nu har tagit del av redovisningarna av de utredningar av händelsen som Länsstyrelsen i Skåne län respektive Trafikverket har låtit genomföra. De båda utredningarna visar att inte minst samordningen mellan de involverade aktörerna brustit. I rapporterna pekas det också på att det vid händelsen rådde en brist på kunskap om vilket ansvar och vilka uppgifter som skulle falla på vilken aktör.

Regeringen inväntar även att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap efter sommaren ska redovisa det uppdrag som regeringen i februari 2024 gav myndigheten. I uppdraget ingår att utifrån ett krisberedskapsperspektiv utvärdera hanteringen av händelsen på väg E22. I uppdraget ingår också att belysa eventuella otydligheter och avvikelser gällande ansvar och roller som kan identifieras utifrån händelsen och även analysera hur den så kallade ansvarsprincipen har fungerat.

Vid snöovädret i april, som Matilda Ernkrans hänvisar till i sina frågor, följde regeringen aktivt myndigheternas arbete, och jag höll mig informerad om situationen. Som jag tidigare har sagt i olika sammanhang utesluter regeringen inte att det kan behöva vidtas åtgärder om sådant behov framkommer. Redan i november förra året gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda tillåten tid för dubbdäck på våren (LI2023/03476). Utöver regeringens åtgärder utgår jag från att berörda myndigheter och andra aktörer agerar med anledning av de slutsatser som har dragits i länsstyrelsens och Trafikverkets utvärderingar.

Riksväg 50 är en hårt trafikbelastad och viktig transportväg för såväl tung trafik som pendlingstrafik. Trafikverket planerar därför för en ombyggnad till en mötesfri väg, vilket ökar både trafiksäkerhet och framkomlighet på vägen. Trafikverkets fastställda vägplan för ombyggnation av sträckan Nykyrka-Brattebro backe blev överklagad 2022 och lämnades därefter över till regeringen för prövning. Regeringen avslog överklagandet i juni 2023, och Trafikverket har därmed de förutsättningar som behövs för att kunna fortsätta med projektet. Trafikverket arbetar nu med att ta fram ett förfrågningsunderlag och ska därefter genomföra en upphandling. Planerad byggstart är enligt Trafikverkets bedömning 2026.

Fru talman! Jag tackar minister Andreas Carlson för svaret, även om det lämnar en del övrigt att fundera kring.

I kris prövas ledarskap. Du väljer som minister hur du ska agera och vilket ledarskap du vill ta. Jag menar att det är rimligt att förvänta sig att en minister bryr sig om Sverige och väljer Sverige i kris. Men den bedömningen gjorde uppenbarligen inte ministern som är ansvarig för trafiken i vintras vid kaoset på E22:an, då vi fortfarande inte riktigt vet var ministern befann sig, eller vid det trafikkaos som drabbade Sverige de första dagarna i april, då ministern i stället valde Bryssel.

Människor här hemma satt fast i sina bilar. En sjuk ettåring behövde lyftas ut till en fyrhjuling eftersom ambulansen inte kom fram. Bilister fick tillbringa hela natten i sina bilar, och ansvariga myndigheter rapporterade att de arbetade så mycket de bara orkade och kunde men att det inte räckte till. Då valde trafikministern att åka till Bryssel på ett informellt EU-möte där inte ens några beslut skulle fattas.

Jag gillar EU-samarbete. Jag leder tillsammans med Hans Wallmark arbetet i riksdagens EU-nämnd, så jag gillar verkligen EU-samarbete. Men detta var mer än tondövt från ministern som är ansvarig för trafiken. Det hade väl varit alldeles utmärkt om en statssekreterare hade representerat Sverige på det informella EU-mötet och om statsrådet med ansvar för trafiken hade visat sitt ledarskap och sitt engagemang här hemma i Sverige. Statsrådet insåg nog sitt misstag. För sent omsider flög statsrådet tillbaka hem för att hålla presskonferens.

Nej, detta är inte ett ledarskap som imponerar. Det är mångas ansvar och ledarskap som prövas i kris. Det innefattar också en ministers ansvar. Vi vår väl förutsätta att ministern sett de orangefärgade vädervarningarna som utfärdats om snöovädret och som enligt en räddningschef blev det värsta på 30 år. Det kommer att snöa i Sverige igen. Krishantering vid snöoväder och efterföljande trafikkaos kommer att behövas, inte minst från ansvarig minister och regeringen, och att man lär sig av kriser och inte gör samma misstag två gånger vid samma typ av kris. Det kan man tycka borde vara självklart. Men det är ändå inte det svar som statsrådet ger, vilket är mer än märkligt.

Därför ska jag upprepa min fråga: Vad lärde sig ministern utifrån hur han agerade vid problemen i trafiken i vintras jämfört med hur han agerade vid de nya problemen med trafiken i spåren av snökaoset nu i april? Nu rapporteras det om en ny köldfront på ingång. Ska svenskarna förvänta sig en frånvarande minister och ett nytt trafikkaos nu också?

Fru talman! I grund och botten är detta en viktig interpellation. Sverige har fyra årstider: sommar, höst, vinter och vår. Det är självklart att man ska kunna ta sig fram i ett land som Sverige, oavsett om man åker bil, kör tung trafik, flyger eller åker tåg.

Jag vet inte hur många interpellationsdebatter som jag har haft med tidigare socialdemokratiska infrastrukturministrar om vad dessa regeringar skulle kunna göra för att förbättra framkomligheten.

Vi vet alla hur det var när Miljöpartiet styrde Sverige. Man prioriterade inte vägunderhåll, man drog ned på pengarna till vägunderhåll och vägarna var i det närmaste ofarbara vissa tider på året.

Men denna interpellation tar egentligen inte sin utgångspunkt i vad Trafikverket och våra myndigheter ska göra, utan den verkar snarast ta sin utgångspunkt i vad infrastrukturministern borde ha gjort under pågående kris. Med all respekt för Andreas Carlsons kunskaper tror jag inte att han är snöröjare. Jag tror inte att han är helikopterpilot. Och jag tror inte att han kan köra bandvagn.

Fru talman! Vi har inte den konstitutionella ordningen i Sverige att det är ministern som går in aktivt och bedriver ministerstyre.

Den som lyssnar eller tittar på denna debatt tycker jag ska gå in och läsa vad som skrevs på Expressens ledarsida om Socialdemokraternas krumbukter under den operativa situationen när detta hände.

Det är mer än anmärkningsvärt att Matilda Ernkrans, som har varit statsråd i en svensk regering, inte vet att vi inte har ministerstyre i Sverige. Det må så vara om vilken annan socialdemokratisk riksdagsledamot som helst hade sagt detta, men just Matilda Ernkrans vet mycket väl att det är myndigheterna som ska styra arbetet och inte ministern.

Det hade naturligtvis varit anmärkningsvärt om Andreas Carlson hade satt sig i en helikopter och kommit till Örebro - jag vet inte om man kan landa i snöstorm - och skyfflat snö. Men om jag förstår det rätt är Matilda Ernkrans från denna valkrets. Var det så att Matilda Ernkrans som riksdagsledamot tog fram snöslungan och gav sig ut på E4:an för att försöka snöröja vägarna? Det är uppenbart att hon likaväl som ministern hade kunnat göra det. Det hade varit intressant, Matilda Ernkrans. Tog ledamoten spaden eller snöslungan och gav sig ut på E4:an?

Jag vet inte hur många interpellationsdebatter jag har haft under åtta år om dubbdäck och vikten av att förlänga dubbdäckssäsongen. Precis som ledamoten nu påpekar har vi en snövarning denna vecka. Men tack vare Miljöpartiets politik har man fortfarande inte kommit till skott och förlängt tiden för dubbdäck. Men den här regeringen har redan sagt att man ska förlänga tiden för dubbdäck. Det är klart att det har oerhört stor betydelse för trafiksäkerheten.

Moderaterna i civilutskottet ska upp till Boden på söndag. Vi ska vara där söndag, måndag och tisdag. Jag frågade mina svärföräldrar i Boden hur mycket snö det är i Boden och vilka kläder jag ska ha på mig. Svärmor sa att det är 70 centimeter snö.

Men Matilda Ernkrans, som satt i den förra regeringen, har inte förlängt tiden för dubbdäck. Men den här regeringen har redan levererat i fråga om det.

Utifrån Matilda Ernkrans retorik i sitt svar skulle jag gärna vilja veta om Socialdemokraterna vill ändra den konstitutionella ordningen. Vill Matilda Ernkrans ha ministerstyre? Eller vad menar hon exakt att ministern borde ha gjort under pågående snöstorm? Men jag tycker att ministern i sitt svar väldigt utförligt har redovisat vad en regering kan, bör och ska göra.

Fru talman! Jag har redan svarat på ledamotens frågor. Jag har även redogjort för regeringens hantering av trafikstoppet på E22:an i konstitutionsutskottet i måndags. Jag har tidigare svarat på interpellationen Krishantering inom Landsbygds- och infrastrukturdepartementet av ledamotens partikollega Gunilla Svantorp här i kammaren.

Som jag sa, fru talman, utesluter regeringen inte att det kan behöva vidtas åtgärder och fattas beslut från regeringen om ett sådant behov framkommer i de utvärderingar som görs av händelsen.

I sammanhanget vill jag hänvisa till det som jag framförde vid pressbriefingen efter snöovädret i början av april om att vi nu arbetar med ett nytt uppdrag till Trafikverket som gäller hur vinterväghållningen ska förbättras och att regeringen redan tidigare har gett Transportstyrelsen i uppdrag att utreda tillåten tid för dubbdäck med utgångspunkten att tiden ska förlängas med två veckor, så att man kan undvika denna typ av kanske förhastade däckbyten och så att man helt enkelt får längre tid på sig för att byta från vinterdäck till sommardäck. Jag aviserade då också att vi avser att se över vilka bötesbelopp som ska gälla om man kör bil med dåliga däck. Jag avser att återkomma i dessa frågor.

Sedan är det så att regeringens uppgifter vid krishantering i första hand gäller strategiska frågor. I en händelse av kris har regeringen i uppgift bland annat att på en övergripande nationell nivå säkerställa en effektiv krishantering. För att säkerställa en effektiv krishantering har regeringen delegerat stora delar av den operativa verksamheten vid en kris till myndigheterna. I Sverige gäller ansvarsprincipen. Och det är förstås utifrån denna princip som jag och regeringen har agerat. Det finns inga andra principer som vi kan tillämpa i det läget. Det vore därför intressant att höra om ledamoten vill utveckla ett svar på den fråga som ledamoten Beckman ställde.

Fru talman! Återigen: I kris prövas ledarskap, och man väljer som minister hur man ska agera och vilket ledarskap som man vill utöva. Som sagt, jag var själv minister under pandemin. Jag vet därför att man som minister kan bestämma vilken typ av ledarskap man vill utöva. Det ska över huvud taget inte sammanblandas med någon form av ministerstyre. Det senare tror jag faktiskt att statsrådet har insett, eftersom statsrådet själv valde att återvända hem till Sverige och hålla presskonferens under pågående kris.

Det är, som sagt, många som har ansvar i en kris. Det gäller också ansvariga ministrar. Om statsrådet Andreas Carlson inte på en gång kände detta ansvar att visa sitt ledarskap under denna kris kan man fråga vem statsrådet menar ska visa ansvar från regeringen under en kris. Den yttersta samordningen för krishanteringen ligger ju hos statsministern. Man kan då fundera på om statsrådet Carlson liksom kastas under bussen av statsministern eller om det här bara är ytterligare ett tecken på det svaga ledarskap som har blivit statsminister Kristerssons signum.

Nåväl, jag vill som örebrolänning och boende i den södra delen av Örebro län gå vidare till det som i april drabbade väldigt nära. Återigen var riksväg 50 i blickfånget. Snöstormen och trafikkaoset i april drabbade också Örebro län, och värst drabbade blev de södra delarna utanför Askersund på riksväg 50. Vid Hammarsundet och Brattebro backe blev alltså bilister sittande i sina bilar hela natten, upp till 16 timmar. De efterfrågar nu bättre förebyggande arbete men också en ombyggd riksväg 50.

Det är inte enbart vid det här tillfället som människor har drabbats av trafikproblem på den här sträckan. Vid minsta lilla snö blir det problem. Det är en väldigt olycksdrabbad sträcka. Det är också anledningen till att ombyggnaden av den här vägen har funnits med under ett antal år för att försöka färdigställas. Som statsrådet själv nämnde överklagades beslutet under 2022 men fastställdes efter överklagan sommaren 2023, och det är väl vällovligt. Men jag menar att ett rimligt ledarskap från den nu ansvariga ministern, efter de påfrestningar som människor har utsatts för, borde väl vara att ta initiativ till eller ge besked om en tidigarelagd byggstart för ombyggnaden av riksväg 50 mellan Nykyrka och Brattebro. Här svarar inte statsrådet på min fråga. Statsrådet hänvisar till att det sker ett rimligt arbete från Trafikverket, men han vet ju med sig att han också kan ge Trafikverket förutsättningar att snabba upp processen.

Många bilister har prövats i alltför många år på riksväg 50 mellan Nykyrka och Brattebro, vilken som sagt är en väldigt olycksdrabbad sträcka och där det blir problem vid minsta lilla snö och ännu mer när det är snökaos. Kan vi förvänta oss att statsrådet med sitt ansvar och sin portfölj agerar för en tidigarelagd byggstart för ombyggnationen av riksväg 50 mellan Nykyrka och Brattebro backe?

Fru talman! Man skulle ha velat vara en liten fluga på väggen när Matilda Ernkrans var statsråd. Tänk vad hon då måste ha läxat upp dåvarande infrastrukturminister Tomas Eneroth.

I åtta år försökte vi moderater få Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som styrde Sverige, att till exempel ändra tiden för dubbdäck. I åtta år försökte vi få Socialdemokraterna att se över möjligheten att till exempel höja böterna för den som kör med dåliga däck. I åtta år försökte vi få miljöpartiregeringen att öka resurserna till vägunderhåll. I åtta år försökte vi få miljöpartiregeringen att öka pengarna till vägar över huvud taget. Det kom ingenting. Det berodde naturligtvis på att Miljöpartiet inte ville prioritera dessa frågor.

Jag noterar också att ledamoten Matilda Ernkrans inte svarade på vad hon gjorde i det akuta läget. Tog hon snöslungan och hjälpte bilister, tog hon en snöspade och skottade vägarna eller vad gjorde hon personligen? Hon hade exakt samma möjlighet som statsrådet att agera i en akut kris, för det är ju så ordningen ser ut.

Av Matilda Ernkrans resonemang verkar det som att Socialdemokraterna vill ha en ny konstitution, alltså ministerstyre, i Sverige. Det är okej att tycka det. Men låt oss då ha en öppen och ärlig debatt om varför det skulle vara bättre än att den professionella ledningen vid myndigheter agerar i akuta kriser, precis som det ska vara.

Sedan är det självklart regeringens uppgift, precis som statsrådet har sagt här, att efter en akut kris se över vad man kan lära av den och vilka instruktioner till våra myndigheter man behöver förbättra, och exakt det har både statsrådet och regeringen gjort.

Frågan kvarstår alltså, Matilda Ernkrans, om riksdagsledamoten vill ändra den ordning vi har i dag, så att statsråden ska agera annorlunda. Och vad gjorde Matilda Ernkrans själv i den akuta situationen?

Fru talman! Jag vill tacka för debatten.

Angående kommunikationen i samband med hanteringen av de två händelserna vill jag inleda med att säga att under den pågående hanteringen av den typ av kriser vi såg med anledning av händelserna på väg E22 i januari och den i april avseende väg E4 och väg E20 är det de operativt inblandade myndigheterna som har ansvaret utifrån vad som bedöms viktigt för hanteringen. De ska söka och nå ut med information om till exempel när problemen kan väntas vara åtgärdade och hur man som drabbad bör bete sig.

Vad gäller hanteringen av händelsen på väg E22 hade, som jag nämnde tidigare, de myndigheter som har ansvar svårt att samordna sig. Det ledde till att det dröjde innan det kom fram en samlad lägesbild. Dessutom var det först efter att situationen hade stabiliserats och det började bli möjligt att skapa sig en överblick över skeendena, alltså den 5 januari, som jag valde att gå ut i medierna och kommentera hanteringen av händelsen. Mitt mål med den kommunikationen var att möta upp det informationsbehov som jag bedömde att många människor hade vid tillfället, bland annat med avseende på hur regeringen egentligen såg på hanteringen.

Det är förstås viktigt att en sådan kommunikation bygger på ett korrekt underlag och en bild av vem som hade ansvaret. Det var en dålig lägesbild. Som vi sedan har konstaterat var det förstås viktigt att kommunicera att detta inte kunde ses som något annat än ett misslyckande och att det var allvarligt.

Jag tycker att det var rimligt att en sådan information gavs snabbt av en företrädare för regeringen, inte minst för att alla som berördes av situationen skulle få ett kvitto på att detta var något som skulle följas upp och som inte sågs som acceptabelt.

Vad gäller snöovädret som inträffade i början av april, och som drabbade trafiken på väg E4 och väg E20, är det inte så som ledamoten säger, nämligen att jag valde att kommunicera under pågående kris, utan det var efter att den akuta räddningsfasen och insatsen var avslutad.

Vi hade då händelsen på väg E22 i färskt minne. Vi hade dessutom nyligen tagit del av de två utvärderingarna, som bland annat pekade på myndigheternas brister i kommunikationen med allmänheten i samband med hanteringen av händelserna på väg E22.

Det var dessutom i april månad, en månad då många väljer att byta till sommardäck. Jag bedömde då att det var en naturlig roll för mig att i snabbt tempo få ut ett brett budskap till trafikanterna om att vara aktsamma, särskilt då det fanns vädervarningar från SMHI om att det skulle kunna komma ytterligare snö de kommande dagarna. Därför var det viktigt att få ut informationen så brett som möjligt.

Jag hoppas att jag har svarat på frågorna, fru talman. Jag har redan svarat på frågorna i tidigare interpellationsdebatter och även i konstitutionsutskottet. Det finns fortfarande många frågor som behöver besvaras om hur arbetet ska kunna ske bättre och hur myndigheterna, som enligt ansvarsprincipen bär ansvaret för krishanteringen i den akuta fasen, ska kunna samordna sig bättre och få en bättre lägesbild.

Det finns också politiska beslut som behöver fattas. Här har jag aviserat att vi nu ser över vinterväghållningen, att vi redan har fattat beslut om att ge Transportstyrelsen i uppdrag att förlänga tiden för sommardäck och att vi ser över höjda böter. Jag utesluter inte att det kommer att krävas mer, men regeringen har vidtagit och kommer att vidta åtgärder, fru talman.

Fru talman! Jag kan bara konstatera att den här debatten inte gav så jättemånga svar och inte så mycket hopp för framtiden. Jag hade hoppats höra en minister som väljer Sverige i kris. Jag tycker att statsrådet inte alls verkar reflektera över sitt eget ledarskap i kris. Ingen, i alla fall inte jag, har ju ifrågasatt myndigheternas ansvar. Men jag tycker att man kan kräva mer av ansvarig ministers ledarskap i kris.

Jag tycker inte att vi har fått speciellt många nya besked eller har fått höra om några nya initiativ när det gäller hur ministern avser att agera för att undvika upprepade problem i trafiken. Däremot har vi fått höra ganska många hänvisningar till någon annan, någon annanstans.

Jag uppfattar också att ministern inte på något sätt tänker agera för att prioritera en tidigareläggning av byggstarten för den sedan länge efterfrågade ombyggnationen av riksväg 50 mellan Nykyrka och Brattebro backe. Det beklagar jag. Jag tycker att det hade varit fint ledarskap om vi åtminstone hade kunnat få ett engagemang från statsrådet i den frågan.

I stället får vi se en minister som i mångt och mycket duckar sitt ansvar och dessutom behöver uppbackning av en av riksdagens mesta populister. Jag vill bara säga att det inte behöver vara så. Om Andreas Carlson inte vill vara statsråd finns det andra som kan ta vid. Jag är av den bestämda uppfattningen att det skulle vara bättre för Sverige med mer av gemensamt ansvar för Sverige och mindre av inflytande från högerpopulisternas splittrande krafter.

Fru talman! Jag vill inleda med att säga att jag inte har och inte bör ha några synpunkter på riksdagens debattregler. Jag har många år i riksdagen bakom mig och är väl medveten om att varje riksdagsledamot kan gå in i denna typ av debatter. Det vill jag inte ha några synpunkter på. I interpellationsdebatter som jag har haft här, fru talman, har detta varit ganska vanligt förekommande. Det är alltså inte någon ny företeelse, inte för mig i alla fall.

När det gäller regeringens agerande och regeringens olika beslut har regeringen redan gett Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att redovisa hur krisberedskapsperspektivet har fungerat och hur det kan förbättras. I uppdraget ingår också att belysa eventuella otydligheter och avvikelser gällande ansvar och roller som kan identifieras utifrån händelsen och även att analysera hur den så kallade ansvarsprincipen har fungerat.

Jag tycker, fru talman, att vi i det sista inlägget får ett tydligt besked från ledamoten om att det inte finns någon kritik när det gäller myndigheternas ansvar. Detta är, må jag säga, ganska nytt. Varje myndighet som varit involverad är ju självkritisk. Trafikverket har gjort en egen genomgång av händelsen på E22, där man pekar på exempelvis förbättring av vinterväghållningen. Det finns alltså en självkritik vid den myndigheten och flera andra.

Jag förväntar mig att myndigheterna nu tar sitt ansvar, utifrån ansvarsprincipen, och stärker sina rutiner och ser till att samverka bättre. Regeringen och jag kommer att följa detta mycket noga.

Vi fick också ett kvitto vid situationen på E4:an, då samverkan fungerade bättre än vid situationen på E22:an. Uppenbarligen har alltså myndigheterna redan dragit lärdom. Men det finns mycket mer att göra, och det är jag väldigt angelägen om att få på plats. Detta kommer jag definitivt att följa.

Tack så mycket för den här debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.