Trav och ekonomisk verksamhet

Interpellationsdebatt 7 november 2023

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 85 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Ida Ekeroth Clausson har frågat mig om jag anser att osäkerheten kring vilka verksamheter inom hästsporten som är momspliktiga föranleder ett förtydligande i lagen och om jag kommer att göra något annat för att stödja hästnäringen för att motverka att en svart marknad växer fram.

Den första frågan är ställd mot bakgrund av att Skatteverket i april 2021 ändrade sin bedömning av när den som bedriver verksamhet med tävlingar inom trav- och galoppsport är skyldig att betala moms. Betalningsskyldighet för moms förutsätter att en beskattningsbar transaktion görs av en beskattningsbar person, det vill säga någon som bedriver ekonomisk verksamhet.

I ställningstagandet anser Skatteverket att det inte är fråga om ekonomisk verksamhet om verksamheten endast består i att ställa upp i tävlingar mot en låg startpeng av det slag som finns inom trav- och galoppsporten i Sverige. Effekten av Skatteverkets ställningstagande blir att hästägaren inte heller får rätt till avdrag för ingående moms.

Reglerna om mervärdesskatt är i hög grad harmoniserade inom EU. De svenska mervärdesskattereglerna måste vara förenliga med mervärdesskattedirektivet. Skatteverkets bedömning i ställningstagandet grundar sig på den EU-rättsliga tolkningen av bland annat begreppet ekonomisk verksamhet, som framgår av domar från EU-domstolen. Det är Skatteverkets och domstolarnas uppgift att tillämpa reglerna i mervärdesskattelagen.

När det gäller interpellantens andra fråga har regeringen förståelse för att den nuvarande ekonomiska situationen pressar många verksamheter hårt. Regeringen sänker därför bland annat skatten på bensin och diesel för att dämpa höga kostnader för många som är beroende av transporter, däribland hästnäringen. Jag vill också nämna att i stort sett all vadhållning på hästar görs hos spelföretag med licens i Sverige och att den svarta marknaden för vadhållning på hästar är begränsad.


Anf. 86 Ida Ekeroth Clausson (S)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Tyvärr kan jag ana att finansministern inte är så insatt i vare sig travsporten eller hästbranschens villkor, men i svaret finns det en mening som ringar in problematiken ganska bra: "I ställningstagandet anser Skatteverket att det inte är fråga om ekonomisk verksamhet om verksamheten endast består i att ställa upp i tävlingar mot en låg startpeng av det slag som finns inom trav- och galoppsporten i Sverige."

Fru talman! Under ett år körs cirka 8 000 travlopp i Sverige. Förstapriset kan variera från 10 000 kronor upp till 4 miljoner kronor i de största årgångsloppen, 5 miljoner i Elitloppet och, nästa år, 6 miljoner i Åby World Grand Prix, som avgörs på Åbytravet i Mölndal.

Totalt delas nästan 1 miljard kronor ut i prispengar under ett år inom svensk travsport. Det finns givetvis flera anledningar till att ställa upp i travtävlingar, till exempel spänningen och den stora prestige det är att vinna de allra största loppen. Men det finns garanterat inte en hästägare som ägnar sig åt att tävla med travhästar för den så kallade startpengen på 500 kronor, vilket man kan tro när man läser finansministerns svar. Det är inte heller Skatteverkets uppfattning att dessa 500 kronor skulle vara skäl för tävlande med travhästar.

Grundproblematiken här är snarare en EU-dom om att idrottsutövare som har prispengar som enda inkomst inte kan anses bedriva ekonomisk verksamhet. Den så kallade startpengen infördes inom travsporten för att komma runt detta genom att man ger en inkomst som inte är prestationsbaserad. Men det har alltså inte ändrat Skatteverkets tolkning.

Fru talman! Jag vill fråga ministern om hon nu, med vetskap om vilka stora summor som delas ut i prispengar varje år inom travsporten i Sverige, har förståelse för att det blir väldigt svårt för hästägare att förstå logiken i att det inte skulle vara en ekonomisk verksamhet som de ägnar sig åt.


Anf. 87 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Jag tackar interpellanten Ida Ekeroth Clausson för frågan. Det är två delar i denna mycket viktiga fråga. Den ena handlar naturligtvis om Skatteverkets bedömning, och den andra handlar om det allmänna trycket och läget i näringen.

För att backa tillbaka lite grann förstår jag att hästsportnäringen är stor och viktig för Sverige med många engagerade. Och travsporten är en bransch och en näring som verkligen har jobbat hårt för att professionalisera sig och jobbat på ett professionellt sätt. Jag kan bara understryka detta.

När det gäller just denna tolkning av lagstiftningen, som jag förstår att interpellanten gärna vill att jag ska ge min syn på här, är det inte jag som ska tolka lagstiftningen. Hur gärna man än vill det kan jag som ansvarig för skatterna inte göra en tolkning, eftersom det inte är jag utan myndigheterna som gör det.

Däremot, om jag förstår saken rätt, görs nu en eller flera domstolsprövningar av denna fråga. Och det blir intressant att se utfallet av dem.

Den andra delen handlar om vad vi gör mer för att underlätta för denna näring men också för andra näringar. Det är ändå så att man inte ska underskatta, vare sig det är ett stort företag som har många hästar eller om det är ett mindre företag - ofta är man integrerade på olika sätt i denna sport - att det handlar mycket om transporter. Tillsammans med samarbetspartierna sänker vi skatten nästa år på både bensin och diesel. Vi förändrar reduktionsplikten. Detta kommer att påverka många i denna näring på ett positivt sätt. Jag ser inte att just denna typ av förslag finns hos Socialdemokraterna. Men jag tror och tycker att det är viktigt att poängtera att det kommer att underlätta ekonomiskt för denna näring.


Anf. 88 Ida Ekeroth Clausson (S)

Fru talman! Det blir intressant att se vad som händer när det gäller domar och överklaganden och även när det gäller det förhandsbesked från Skatterättsnämnden som man väntar på.

Jag noterade att ministern i interpellationssvaret svarade på en fråga som jag inte har ställt, nämligen om spelmarknaden och risken för svartspel. Den risk som travsportens huvudorganisation, Svensk Travsport, lyfter fram som en följd av den nya tolkningen av vad som utgör ekonomisk verksamhet handlar förstås inte om vadhållning utan om att det finns en risk i att oärliga människor kommer att hitta olika sätt för att få ned kostnaderna för sitt hästägande genom att kringgå skattelagstiftning.

Fru talman! Det är tydligt att finansministern inte avser att vidta några stödåtgärder riktade särskilt till hästnäringen. På ett sätt är det fullt förståeligt när så många branscher lider i svåra ekonomiska tider.

Finansministern har sagt att det bara är lata regeringar som måste höja skatten. Jag kan konstatera att en höjning av spelskatten från 18 procent till 22 procent, som aviserades i budgetpropositionen, kommer att slå hårt mot hästnäringen då spelbolaget ATG:s intäkter beräknas minska med 200 miljoner kronor per år. ATG:s överskott går inte enbart till trav- och galoppsporten utan det stärker hela hästnäringen, inklusive de 450 ridskolorna som finns runt om i Sverige.

Fru talman! Att Svensk Travsport själv ser en risk för att en svart marknad kan växa fram borde vara en varningssignal. Och tolkningen av momsfrågan i sig gör både att färre betalar mervärdesskatt och att färre ägnar sig åt att tävla med travhästar, eftersom de ekonomiska villkoren blir sämre. Allt detta i kombination gör att staten går miste om intäkter. Detta om inte annat borde oroa en finansminister. Oavsett om finansministern inte håller med mig om hästnäringens stora betydelse kanske hon kan hålla med om att vi ska värna statens intäkter.

(Applåder)


Anf. 89 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Jag får be om ursäkt om jag misstolkade interpellationen när jag svarade på en fråga som inte ställdes. Jag trodde att den var lite underförstått ställd. Men ibland är det bättre med fler svar än för få, så att säga. Det är inte alltid som man blir anklagad för att ge för många svar.

Jag ska vara väldigt kortfattad. Vad vi gör för denna näring nu, som jag nämnde tidigare, är bland annat att vi sänker drivmedelspriserna och att reduktionsplikten förändras dramatiskt från den 1 januari. Det kommer att påverka. Om man till exempel kör en hästtransport 30 mil i veckan innebär det, både innevarande år och nästa år, 3 000 kronor i dieselskattesänkning. Därutöver kommer förändringen av reduktionsplikten säkert att handla om ungefär 10 000 kronor. Självklart spelar det roll. Det kan man inte komma ifrån.

Vad jag vet har Socialdemokraterna inte denna typ av förslag för hästnäringen. Jag har också noterat att Socialdemokraterna ställer sig bakom den höjning av spelskatten som vi har lagt fram förslag om till riksdagen.

Jag vill gärna avsluta med någonting allmänt om att prioritera. När jag säger att lata regeringar bara höjer skatter är det för att det har varit så. Tidigare regeringar har aldrig lyckats prioritera och säga nej till saker och göra svåra avvägningar.

Att vi sänker skatterna i denna regering har jag uppfattat att många här inne tycker att vi gör i för hög grad. Här finns det skatter som kan höjas. Jag hade till exempel tidigare en debatt om att höja skatten på cigaretter och sänka den på snus. Det tycker jag är en väldigt giltig och ganska pragmatisk utgångspunkt.

Med detta sagt: Jag följer självklart, och kommer att fortsätta att följa, vad som händer i näringen. Jag kommer att fortsätta att följa vad som händer i domstolarna helt enkelt. Som jag sa tidigare kan jag inte göra en tolkning av lagstiftningen. Men detta är en väldigt viktig näring. Hästnäringen i stort har en väldigt stor betydelse för Sverige. Det handlar om pengar, om fritidsintressen, om engagemang, om jobb och om väldigt många olika saker. Därför kommer jag självklart att följa denna fråga och kommer säkert att få anledning att återkomma här i kammaren också eftersom det finns ett stort intresse för frågan.


Anf. 90 Ida Ekeroth Clausson (S)

Fru talman! Hästnäringen genererar 38 000 arbetstillfällen, ger mängder av barn och unga en meningsfull fritid och bidrar till det öppna landskapet runt om i Sverige. Men branschen har också stora ekonomiska utmaningar som har pågått under lång tid under den nuvarande lågkonjunkturen.

Inom travet har antalet hästar som fötts under ett år nästan halverats på drygt 20 år, detta trots att spelet via ATG under samma tid ökat kraftigt. Trenden är att hästägare med stora ekonomiska resurser och tränare med stora rörelser tar över alltmer på bekostnad av folkrörelsen. Händelser som Skatteverkets tolkning av momsfrågan och den höjda spelskatten riskerar att göra att ännu färre kommer att kunna livnära sig inom hästsporten och ha hästar som en hobby i framtiden.

Jag tackar finansministern för att hon har kommit och svarat på denna interpellation. Jag hoppas att det stämmer att hon ser vikten av hästnäringen och vad den betyder för den svenska landsbygden och att vi verkligen följer upp vad som händer i denna fråga.

(Applåder)


Anf. 91 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Jag tackar för applåden! Nej, jag skojar - jag tackar för debatten.

Som jag nämnde kommer vi säkert att återkomma i frågan på olika sätt. Jag har inget mer att tillägga just nu.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2023/24:82 Trav och ekonomisk verksamhet

av Ida Ekeroth Clausson (S)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

I Sverige finns över 30 travbanor som alla arrangerar travtävlingar spridda från Malmö i söder till Boden i norr. Travbanor finns både i storstäder, som Solvalla utanför Stockholm, och i mindre kommuner, som exempelvis i Skara där Axevalla ligger. Trav är en stor folksport i Sverige med drygt 1 miljon besökare på de 875 tävlingsdagarna varje år. Totalt tränas 16 000 travhästar i Sverige. Det innebär att travsporten engagerar många människor, inte bara kring tävlingarna utan också genom jobb på landsbygden. Hästnäringen i sin helhet bidrar till 38 000 arbetstillfällen. Det är således en viktig och stor näring i Sverige.

Precis som övriga branscher har hästnäringen och travsporten det tufft i det nuvarande ekonomiska läget. Hästar är dyra i drift, och kostnaderna har ökat när priserna på alltifrån foder till energi och bränsle har stigit. Förslaget med en höjd spelskatt kommer också att slå hårt mot hästnäringen, vars intäkter i mycket stor utsträckning kommer från spelbolaget ATG. Skattehöjningen beräknas innebära minskade intäkter på cirka 200 miljoner kronor årligen.

I april 2021 publicerade Skatteverket ett uppmärksammat ställningstagande kring moms inom hästsporten. Utifrån en dom i EU-domstolen gjorde Skatteverket en tolkning om att allt tävlande med hästar inte ska ses som ekonomisk verksamhet och därmed inte vara momspliktigt, trots att nästan 1 miljard kronor betalas ut i prispengar under ett år i svensk travsport. Detta innebar att sportens utövare inte längre kunde göra avdrag för moms. För travsportens utövare innebar det en kostnadsökning på 25 procent. Det är nu oklart om en travhästägare som tävlar med sina hästar är momspliktig, då Skatteverkets bedömning kan se olika ur från fall till fall, exempelvis beroende på om utövaren förutom tävling också säljer hästar. Med denna osäkerhet höjs röster om vad det kan innebära för den svenska travsporten, och farhågor finns om att den svarta marknad som fanns inom travet på 70- och 80-talen, och som fortfarande finns i andra länder, kan återuppstå.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:


  1. Anser ministern att osäkerheten kring vilka verksamheter inom hästsporten som är momspliktiga föranleder ett förtydligande i lagen?
  2. Kommer ministern att göra något annat för att stödja hästnäringen för att motverka att en svart marknad växer fram?