Underhållet av Stångådalsbanan, Tjustbanan och övriga regionala järnvägar

Interpellationsdebatt 13 oktober 2020

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 22 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Mattias Bäckström Johansson har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att komma till rätta med det uppdämda behovet av underhåll på Stångådalsbanan, Tjustbanan och övriga regionala järnvägar på både kort och lång sikt.

Regeringen har höga ambitioner när det gäller den svenska järnvägen. Efter år av underinvesteringar i svensk infrastruktur beslutade regeringen 2018 om en nationell plan för infrastrukturen. Den innebär en satsning på över 700 miljarder kronor till investeringar i hela landet. Det är bland annat den största järnvägssatsningen i modern tid med omfattande nyinvesteringar men också en rekordstor ökning av järnvägsunderhållet. Beslutet innebar att anslaget till järnvägsunderhåll ökade med 47 procent jämfört med den föregående planen. En viktig del i framtagandet av en nationell plan var regionernas prioriteringar av vilka objekt som var mest angelägna.

Regeringen har fortsatt att satsa på järnvägen. I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2020 genomförs satsningar på järnvägsunderhåll med 100 miljoner kronor per år under perioden 2020-2022. Efter regeringens förslag i en extra ändringsbudget i maj 2020 tillförs ytterligare medel till underhåll av järnvägar omfattande totalt 720 miljoner kronor. Regeringen har även i budgetpropositionen för 2021 föreslagit utökningar av järnvägsunderhåll med 500 miljoner kronor per år under perioden 2021-2023.

Nu har arbetet inletts med att ta fram en ny nationell plan, och under processens gång kommer det att ges flera möjligheter att lyfta fram regionernas prioriterade infrastruktursatsningar. Jag ser verkligen fram emot det arbetet.


Anf. 23 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Herr ålderspresident! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation. Det är givetvis bra att det finns en positiv ansats när det kommer till investeringar i svensk järnväg och infrastruktur. Men det är ändå lite svårt att känna igen sig i den offensiva beskrivning som statsrådet försöker ge sken av i sitt svar, särskilt om man kommer från de sydöstra delarna av Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som en inledning på denna interpellationsdebatt skulle jag vilja ta med statsrådet på en resa och beskriva hur det kan se ut på de regionala järnvägarna, och då specifikt de järnvägar som åsyftas i interpellationen.

På Stångådalsbanan, som går mellan Kalmar och Linköping, har ungefär var åttonde resa blivit inställd under den senaste tioårsperioden. Det är en nivå som ligger väsentligt över hur det ser ut för landet i övrigt. Om man jämför detta med den andra banan, Tjustbanan, som går mellan Västervik och Linköping, är det ganska bra jämförelsesiffror. På Tjustbanan har i genomsnitt var fjärde resa blivit inställd under den senaste tioårsperioden. Enskilda år har nästan hälften av alla avgångar blivit inställda.

När man väl har kommit med på en avgång får man åka på någon av de två banor som saknar elektrifiering. Här trafikeras banorna i stället av tåglok som körs på fossil diesel, vilket inte direkt är i linje med de ambitioner som finns och som regeringen säger sig vilja ha för att kunna nå fossilfrihet.

Om man har kommit i väg på en tågresa är restiden mellan Kalmar och Linköping på Stångådalsbanan lite drygt tre timmar. Det ger en genomsnittlig hastighet på ungefär 70 kilometer per timme. Det är förvisso snabbare än vad man kanske orkar och kan cykla uthålligt, eller ens komma upp i. Men samtidigt är det i nivå med att köra en trimmad moped. Detta kan jämföras med genomsnittshastigheten på stambanan som är mer än den dubbla om man reser mellan exempelvis Stockholm, Göteborg och Malmö, och som avsevärt överstiger den genomsnittliga hastigheten för bilar.

Problemen på dessa banor förväntas också öka med fler solkurvor, rälsproblem, spårlägesfel och ytterligare nedsatt hastighet. Även oväder medför dessutom att banorna stängs, eftersom de inte är trädsäkrade. Här borde man rimligtvis anta att nödvändiga åtgärder och investeringar i underhåll är inplanerade och verkställs för fullt. Men i stället saknas helt medel i den nuvarande planen för banornas behov av underhåll och upprustning. Detta framstår, åtminstone för mig, som besynnerligt om man nu vill att fler människor ska kunna resa kollektivt.

Herr ålderspresident! Därför undrar jag vad regeringen och statsrådet avser att göra för att säkerställa att infrastrukturinvesteringar kommer landets alla delar till godo.


Anf. 24 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Herr ålderspresident! Jag tackar Mattias Bäckström Johansson för detta. Jag är också smålänning och känner väl till de aktuella banorna och tycker, vilket är uppenbart, att vi behöver satsa ännu mer på järnvägen framöver. Det är ingen tvekan. Vi gör den största järnvägssatsningen i modern tid i den nationella plan som nu föreligger. Vi gör också omfattande satsningar varje år på att öka järnvägsunderhållet, eftersom vi hade en situation med år av underinvesteringar. Då prioriterade partier som Sverigedemokraterna väljer att samarbeta med skattesänkningar före investeringar. Det viktigaste var då att genomföra jobbskatteavdrag 1, 2, 3 och 4 i stället för att investera i svensk järnväg. Vi hade till och med en finansminister som gjorde en poäng av att man inte skulle investera i järnvägen.

Jag noterar att när Sverigedemokraterna nu själva får möjlighet att formulera sin trafikpolitik lyfter de på sin pressträff fram följande viktiga prioriteringar att göra i svensk infrastruktur: E16, riksväg 40, riksväg 25, E10 och riksväg 56. Men det är inte mycket järnväg som Sverigedemokraterna själva väljer att lyfta fram som viktiga satsningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inför kommande nationell plan vill jag att vi för en ordentlig diskussion i alla regioner om vad som är de viktigaste prioriteringarna. Utgångspunkten för regeringen är att vi behöver investera mer i det som är omställning och klimatsmarta transporter. Det inkluderar satsningar på stambanor och på Norrbotniabanan men också på andra delar av det svenska järnvägssystemet. Det är nödvändigt om man ska kunna förstora arbetsmarknadsregionerna och se till att det kan göras med klimatsmart resande.

Grundfrågan tillbaka till Mattias Bäckström Johansson blir: Kommer Sverigedemokraterna att prioritera järnvägen? Kommer järnvägssatsningar att vara en viktig del i de satsningar som ni prioriterar inför kommande arbete med infrastrukturproposition och så småningom en nationell plan? Kommer ni att lyfta fram betydelsen av järnväg och klimatsmarta resor? Det är inte så att Sverigedemokraterna har ett bra register av insatser när det gäller klimatpolitiken. Men nu finns chansen att lyfta fram det som är nödvändigt för att vi ska minska utsläppen än mer och ha än mer framåtsyftande infrastruktursatsningar när det gäller klimatsmarta resor. Och det är kanske aktuellt att göra satsningar på ännu större delar av det svenska järnvägssystemet.

Regeringens utgångspunkt - den är viktig - är att vi både inför den förra nationella planen och inför det arbete som nu är på gång lyssnar in alla regioners prioriteringar. Jag noterar att det i Kalmar och Östergötland fanns lite olika prioriteringar av vad som var de viktigaste insatserna när det gäller att förstärka järnvägen. Men jag kommer även denna gång att lyssna ordentligt, träffa näringslivsföreträdare, civilsamhälle, regionpolitiker och kommunpolitiker, eftersom jag ser behovet av att investera för att vi ska klara klimatomställningen. Den utgångspunkten är viktigare än skattesänkningar, och det är den samhällsdebatten som vi kommer att ha under det kommande året. Klarar vi av att ha modet att investera för att också klara klimatomställningen och bredda arbetsmarknadsregionerna, då tror jag att vi också kommer att ha möjlighet att rusta upp inte minst stora delar av det mindre järnvägsnätet i Sverige.


Anf. 25 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Herr ålderspresident! Det statsrådet säger är inte annat än politisk retorik. Det finns inget motsatsförhållande mellan jobbskatteavdrag och investeringar i infrastruktur. Jag konstaterar också att regeringen inte heller har tagit bort de jobbskatteavdrag som har införts. I stället har regeringen gått ännu längre och sänkt skatten för dem som har de allra högsta inkomsterna genom att ta bort värnskatten, vilket Sverigedemokraterna motsatte sig. Medlen hade kunnat komma landet mer till godo genom satsningar i bland annat infrastruktur.

Det som jag vill lyfta fram i den här debatten är kopplingen till fossilfrihet. Här finns tåg som fortfarande går på diesel. I den kontexten väljer regeringen att vara mer fokuserad på snabbtåg som ska kosta hundratals miljarder och som inte direkt kommer landsbygden eller de regionala järnvägarna till del på något sätt. Det finns ett uppdämt underhållsbehov om man ens ska kunna köra på dessa banor. Det här kan vara en möjlig stimulansåtgärd med de initiativ som finns från regionen med en snabbstart för sydöstra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Staten har ett övergripande ansvar för att järnvägstrafik och infrastruktur ska fungera i hela landet. Men med tanke på de prioriteringar som staten har gjort tidigare för den delen av landet är det svårt att tro att man tycker att det är viktigt, eller så nöjer man sig med att hålla sig till läpparnas bekännelse.

Trots att både hushåll och näringsliv rankar infrastrukturen i Kalmar län som sämst har det inte föranlett några specifika eller utmärkande satsningar. Trots att banorna konsekvent konkurrerar om att tillhöra de sämsta i landet när det kommer till tillgänglighet och inställda resor har det inte heller föranlett specifika eller utmärkande satsningar på något sätt. I den senaste planen tillmäts Kalmar län den i särklass lägsta andelen satsningar per invånare. En relativt stor andel går till underhåll och vidmakthållande av Ölandsbron, vilket inte är direkt offensivt spenderade pengar över huvud taget.

I den underhållsplan som statsrådet hänvisar till i sitt svar finns inte heller pengar för spår, rälsbyten, signalåtgärder eller elektrifiering av nämnda banor. Någonstans här kvarstår frågan: På vilket sätt, herr ålderspresident, kommer statsrådet och regeringen att arbeta för att se till att det blir en mer proportionell fördelning av infrastrukturpengar så att det finns en koppling till att man ska kunna bo, verka och leva i hela Sverige?


Anf. 26 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Herr ålderspresident! Det är onekligen så, Mattias Bäckström Johansson, att den nationella plan som finns innefattar infrastrukturinvesteringar i hela landet. Här är det rekordsatsningar inte bara på järnväg utan också på järnvägsunderhåll och vägunderhåll i hela landet, från vägar i Västerbottens inland, E10 i Kiruna, hamnen i Luleå och Göteborgs hamn till E22 i Jämjö eller Sydostlänken i Blekinge. Här finns satsningar i hela landet, och de är en förutsättning för att landet ska fungera.

Efter år av underinvesteringar där fokus ibland enbart hamnade på storstädernas satsningar fick vi 100 miljarder kronor mer 2018, när en socialdemokratiskt ledd regering prioriterade infrastrukturen och satsningar i hela landet.

Jag är kanske felunderrättad, men jag vill ändå än en gång ställa ett par frågor till Mattias Bäckström Johansson. I det förslag som Sverigedemokraterna har lagt fram för riksdagen, där ni räknar upp enskilda objekt, kan jag inte se något järnvägsobjekt, till exempel Stångådalsbanan eller för den delen Tjustbanan. Ska jag tolka det som att Sverigedemokraterna, när man själv preciserar frågan, väljer att inte ha med dessa, eller finns de med någon annanstans? Utgångspunkten måste väl ändå vara att vi behöver satsa mer på ett eftersatt järnvägssystem? Jag tror att det är helt nödvändigt efter tidigare underinvesteringar. När vi gör den största satsningen någonsin, rekordökar underhållssatsningen med 47 procent, märker vi också att det leder till resultat i förbättrad punktlighet. Relativt nyligen kom en rapport som visade den bästa punktligheten någonsin. Det ska vi glädjas åt. Men när trafiken väl ökar, om pandemin avklingar, ska vi vara medvetna om att vi når kapacitetstaket. Det är trångt på spåren! Vi behöver bygga mer järnväg.

Jag noterar att Sverigedemokraterna inte prioriterar mer järnväg. Tvärtom har ni varit uttalade motståndare till satsningar på att förbättra kapaciteten i det svenska järnvägssystemet. Jag skulle naturligtvis välkomna om Sverigedemokraterna nu också kunde se vikten av att satsa på den svenska järnvägen. Men hittills har jag inte sett den prioriteringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Var så god, Mattias Bäckström Johansson, berätta nu hur ni ska satsa på järnvägen.


Anf. 27 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Herr ålderspresident! I Kalmar län råder den i särklass lägsta nivån per medborgare i landet, som understiger den proportionerliga andel som rimligtvis borde finnas. Det är något som har varit konsekvent under en längre tidsperiod. Därför blir det svårt att upprätthålla en förståelse för hur man jobbar med dessa frågor. Det känns som att det finns ett omtag att göra för en regering framöver, oavsett färg, för att upprätthålla en god infrastruktur i landets alla delar.

Jag kan svara statsrådet att vi inte ägnar oss åt planekonomi på det sättet att vi pekar ut exakt vad som ska göras. Det verkar finnas en ingång från regeringens sida att oppositionen ska peka på vilka projekt som ska genomföras. Detta ska någonstans styras av principer.

Jag kan förstå att det finns en vilja till en budgetdebatt, men då välkomnar jag statsrådet att närvara när det utgiftsområdet kommer att debatteras i riksdagens kammare, vilket ju inte är ämnet för just den här debatten.

Jag vill avslutningsvis framhålla att de regionala järnvägarna är viktiga och inte får glömmas bort. De relativa avstånden inom landet riskerar i stället att öka, vilket för människor längre bort och gör det allt svårare att hålla ihop landet, framför allt om man vill leva upp till devisen att hela landet ska leva.

För dem som bor på landsbygden är det svårt att förstå det ensidiga fokus som regeringen uppvisar för snabbtågen. Det är inte så att landsbygden direkt imponeras av prioriteringar att spendera hundratals miljarder för tåg som ska gå aningen fortare på bekostnad av övrig infrastruktur och av tåg som i många fall inte går alls, i låg hastighet eller på fossil dieselolja.

Min förhoppning är att man tar möjligheten att investera i den infrastruktur som är viktig för landet och olika arbetsmarknadsregioner, så att Sverige kan gå stärkt ur detta. Det vore bra för landsbygden och är viktigt för att kunna bo, verka och leva i landets alla delar.


Anf. 28 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Herr ålderspresident! Jag deltar i de budgetdebatter som trafikutskottet håller. Jag ser att trafikutskottets ordförande är här i kammaren, och han kan intyga detta. Jag tycker att det är viktigt, och jag tar gärna den debatten.

Jag antar att det kan bli ett visst bekymmer för Mattias Bäckström Johansson eller för Sverigedemokraterna att å ena sidan tala sig varm för satsningar på Stångådalsbanan och Tjustbanan och å andra sidan att satsningen inte finns med när man själv ska precisera budgeten. Då är det bara vägsatsningar, inte järnvägssatsningar.

Politik handlar också om att kunna fullfölja det man säger, det vill säga att i realiteten föreslå åtgärder, redovisa dem och se till att det är trovärdigt att det går att finansiera dem. Här har Sverigedemokraterna uppenbarligen en läxa att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer att lyssna på alla regioner inför den nya nationella planen. Det är viktigt eftersom det är så Sverige fungerar. Vi har i regionerna ett stort ansvar för prioriteringar i infrastruktur. De kopplas så tydligt samman med bostadsutvecklingen, förstoringen av arbetsmarknadsregioner och förutsättningar att klara klimatkraven. Den dialogen kommer jag självklart att ha med Kalmar län, Östergötlands län och andra delar av landet för att lyssna in synpunkter och prioriteringar.

Min prioritering och regeringens prioritering är tydlig: Vi ska klara klimatkraven. Vi ska hålla ihop landet. Vi ska se till att förstora arbetsmarknadsregionerna så att fler kan pendla till jobbet eller till vänner på ett klimatsmart sätt. Det kommer att innebära mer resurser, och det är viktigare än skattesänkningar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2020/21:31 Underhållet av Stångådalsbanan, Tjustbanan och övriga regionala järnvägar

av Mattias Bäckström Johansson (SD)

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

Det är angeläget att hela Sverige ska leva. Men då måste även förutsättningarna finnas för en välfungerande infrastruktur för såväl gods som personer i landets alla delar. Men när det gäller satsningar på järnvägen saknas det i princip helt och hållet järnvägsprojekt i sydöstra Sverige, vilket är mycket förvånande med tanke på de fördelar järnvägen erbjuder, inte minst när det gäller den miljömässiga aspekten.

För det geografiska område som Stångådals- och Tjustbanan täcker, det vill säga Kalmar län och delar av Östergötland, är banan viktig bland annat med hänsyn till pendlingsmöjligheter och att öppna upp en större arbetsmarknadsregion för människor i området. Men de vanligaste kommentarerna som i dag hörs från boende, företagare, organisationer och turister i kommunerna längs sträckningen är just de dåliga förbindelserna från, till och inom länen. Banorna har nämligen under längre tid präglats av dålig tillgänglighet och en hög andel inställda tåg, inte minst på grund av de äldre fordon som finns på banan. Men även infrastrukturen dras med stora problem, och dessa förväntas öka framåt med mer solkurvor, rälsproblem, spårlägesfel och nedsatt hastighet. Oväder medför dessutom att banorna stänger eftersom de inte är trädsäkrade.

Trots detta saknas erforderliga medel fram till 2030 i Transportstyrelsens transportplan för banorna sett till det behov av underhåll och upprustning som finns. Något som enligt min uppfattning framstår som besynnerligt, om man nu vill få fler människor att resa kollektivt. Med anledning av det uppdämda underhållsbehovet och som en möjlig stimulansåtgärd har Region Kalmar län nu tagit fram en åtgärdslista med underhållsåtgärder som kan genomföras med kort varsel.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

 

Vad avser ministern och regeringen att göra för att komma till rätta med det uppdämda behovet av underhåll på Stångådalsbanan, Tjustbanan och övriga regionala järnvägar på både kort och lång sikt?