Unga lagöverträdare

Herr talman! Ellen Juntti har frågat justitie- och migrationsminister Morgan Johansson hur regeringen och ministern avser att säkerställa dels att fler brott begångna av barn under 15 år utreds, dels att likvärdigheten över landet ökar så att brott begångna av barn utreds i alla delar av Sverige.

Hon har också frågat på vilket sätt regeringen och ministern vill ge polisen och rättsväsendet nödvändiga verktyg och resurser för att säkerställa att ungdomskriminaliteten minskar och att färre ungdomar hamnar i kriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Slutligen har hon frågat om det är regeringens och ministerns uppfattning att polisen även framdeles ska ha möjlighet till tvångsvisa drogtester av barn under 15 år som misstänks ha brukat narkotika. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Frågan om ungdomsbrottslighet är högt prioriterad av regeringen. Om vi kan ingripa tidigt med tydliga och adekvata åtgärder för unga som begår brott ökar möjligheterna att bryta en negativ utveckling och förebygga fortsatt brottslighet.

Barn under 15 år är inte straffmyndiga. En förundersökning får alltså inte inledas mot en misstänkt som inte har fyllt 15 år vid tiden för gärningen. Huvudansvaret för att åtgärder vidtas från samhällets sida vilar i stället på socialtjänsten, som bäst kan ge barn och deras vårdnadshavare det stöd de behöver. För dem som riskerar att fastna i normbrytande beteende och kriminalitet behövs tidiga och samlade insatser, till exempel mot missbruk av alkohol och narkotika.

I detta sammanhang vill jag peka på det pågående arbetet ute i kommunerna med sociala insatsgrupper. Det är ett myndighetsgemensamt arbete som syftar till att hjälpa barn och ungdomar som hamnat snett att hitta tillbaka och där involverade myndigheter arbetar tillsammans utifrån individens specifika behov av stöd.

Arbetet har lett till att samverkan har ökat mellan involverade myndigheter. En utvärdering av resultatet och samverkansformen ska redovisas i september 2017. Regeringen kommer att följa utvärderingen med stort intresse.

Brottsförebyggande rådets rapport från december om brott begångna av barn ger inte stöd för att en polisutredning i sig har någon brottsförebyggande effekt. Även om arbetet med barn i riskzonen i första hand inte ligger på rättsväsendets myndigheter kan en polisutredning dock ibland vara befogad även när ett barn under 15 år begår brott, framför allt som underlag för socialtjänstens insatser. Vid mycket allvarlig brottslighet kan det också finnas ett intresse från samhällets och brottsoffrens sida att det blir klarlagt vad som har hänt.

Brottsförebyggande rådets rapport visar också att de grövre brotten utreds oftare i dag än tidigare. Rapporten visar vidare att socialtjänsten ofta tycker att de har fått veta tillräckligt om vad barnet gjort och vilka insatser som behövs genom den egna utredningen och att någon polisutredning i många fall inte behövs.

När det gäller likvärdigheten över landet visar Brottsförebyggande rådets rapport att variationen mellan länen har minskat. Att det har funnits regionala skillnader i polisens arbete är något som har varit tydligt på flera områden.

Sammanslagningen av polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen till den nyligen inrättade Polismyndigheten ger bättre förutsättningar för en enhetlig rättstillämpning. Jag utgår därför från att omotiverade skillnader i handläggningen mellan olika delar av landet kommer att minska ytterligare. Jag förutsätter också att resurserna används så att Polismyndigheten och övriga rättsväsendet även fortsättningsvis kommer att kunna bedriva ett ändamålsenligt arbete för att bekämpa exempelvis ungdomskriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med detta sagt utesluter jag dock inte att ytterligare åtgärder på området kan bli aktuella. Att ta bort möjligheten att drogtesta barn under 15 år är inte aktuellt i nuläget.

Herr talman! Jag tackar inrikesminister Anders Ygeman för svaret.

Jag har ställt den här interpellationen för att jag och Moderaterna tycker att det är väldigt viktigt att man bryter en negativ livsstil när det gäller barn under 15 år som har gjort sig skyldiga till brott. Jag är glad över att det står i inrikesministerns svar att detta prioriteras även av den nuvarande regeringen.

Alliansregeringen gjorde många saker i den här frågan. År 2010 beslutade vi bland annat om ändringar i lagen om unga lagöverträdare. Det beslutades att fler polisutredningar skulle ske när det gäller barn under 15 som begått brott. Man fick även möjlighet att göra tvångsvisa drogtester om man misstänkte att barnet missbrukat narkotika.

Som Anders Ygeman sa är barn under 15 år inte straffmyndiga, och det är socialtjänsten som har huvudansvaret. Det är de som ska se till att lämpliga åtgärder sätts in.

Innan jag kom in i riksdagen jobbade jag som kriminalinspektör i Göteborg. Bland annat har jag jobbat som förhörsledare i tre år på ungdomsroteln. Jag kommer särskilt ihåg en 16-årig kille som hade misshandlat en man grovt. 16-åringen blev anhållen och satt i arrest i två tre dagar. Han hade hållit på med brott i många år innan han fyllde 15 år. När jag frågade vad som hade hänt tidigare sa han: Äsch, jag var bara på socialen och snackade lite! Han tog det inte alls på allvar. Han blev förvånad när han blev anhållen och sa: Men herregud, varför är det ingen som har sagt någonting tidigare? Ingen hade sagt att det är allvarligt att begå brott.

Det är viktigt att ungdomarna förstår att man inte kan hålla på och begå brott. Det är bra om vi tidigt tar tag i saker och ting.

I den utvärdering som Brottsförebyggande rådet lämnade i december framkommer det att polisen utreder fler fall av grov brottslighet - dock inte alla, fast lagen säger att de ska göra det. Det gäller rån, grov misshandel, våldtäkt och så vidare. 25 procent utreds inte. Av alla brott är det en liten skillnad från 2005, då det var 19 procent som utreddes. Nu är det 21 procent. Detta har alltså inte gett någon särskild effekt.

Socialtjänsten begär sällan polisutredning. Antalet tillfällen har halverats, tvärtemot avsikten, trots att socialtjänsten säger att de många gånger har stor nytta av en polisutredning när de ska bestämma vilka åtgärder som ska sättas in.

Det jag tycker är oroande är att det verkar som att socialtjänsten begär polisutredningar sällan när det gäller mindre allvarliga, dock upprepade brott. Det är detta som är farligt. Barn under 15 år åker fast utan att inse allvaret utan begår brott om och om igen. Det behöver inte alltid vara allvarliga brott, men det är allvarligt att de fortsätter fast de åker fast.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga till inrikesministern är: Är inrikesministern nöjd med att det bara är 21 procent av alla brott som utreds? Och är inrikesministern nöjd med att 25 procent av de allvarliga brotten, det vill säga våldtäkter, grov misshandel och rån, inte utreds över huvud taget? Och om inrikesministern inte är nöjd - vad tänker han göra åt det?

Herr talman! Det är väl bara att konstatera, precis som Ellen Juntti själv säger, att de ändringar som den tidigare moderatledda regeringen gjorde inte har haft någon effekt.

I den rapport som Ellen Juntti själv pekar på tas några möjliga förklaringar upp. En av dem är att socialtjänsten känner att man inte har någon ytterligare nytta av polisutredningar, utan att de får den information de behöver i sina egna utredningar.

Det är svårt för mig som statsråd att överpröva de uppfattningar som socialtjänsten har i de olika fallen. Om man vill diskutera socialtjänstens arbete mot detta är det rimligt att i stället interpellera socialtjänstministern.

Herr talman! De här två sakerna hör ihop i och med att det handlar om kriminalitet och brott. I utvärderingen säger ungefär 50 procent av personalen i socialtjänsten att de har nytta av polisutredningar när de ska bedöma vilka åtgärder som ska sättas in.

Jag tänkte fråga lite grann om de tvångsvisa drogtesterna. Om ett barn har börjat missbruka droger är det absolut viktigt att man bryter det så snabbt som det någonsin går. I svaret säger inrikesministern att det i nuläget inte är aktuellt att ta bort möjligheten. Det låter ju bra, men jag är lite orolig. Har man planer på att ta bort den lite längre fram? Finns det funderingar på att göra det?

För ett tag sedan fanns det ett reportage i Göteborgs-Posten där man hade intervjuat ungdomspolisen i Göteborg. Polisen säger att de titt som tätt stöter på 13-14-åringar som missbrukar både spice och cannabis. Deras ord var: Det flödar av narkotika i skolorna. Det är få som drogtestas. Polisen säger att det i snitt är fem stycken per månad.

Detta är allvarligt i och med att cannabis inte är ofarligt, vilket tyvärr många ungdomar verkar tro. Det är ganska farligt; det påverkar till exempel korttidsminnet. Hormonbalansen påverkas, och kroppen utvecklas inte normalt. Om ett barn fortsätter att missbruka brukar det ofta bli tyngre och tyngre droger och mer och mer kriminalitet. Det är viktigt att man avbryter detta så tidigt som möjligt.

I den utvärdering som vi nyss nämnde från Brottsförebyggande rådet säger både polisen och socialtjänsten att det är viktigt att kunna göra drogtester, för det fångar upp barn i ett tidigt skede. Brottsförebyggande rådet har kommit fram till att det är ovanligt med drogtester. Under 2012 gjordes bara 200 stycken i hela landet. Det innebär ungefär 2 procent av alla fall där barn under 15 år har gjort sig skyldiga till brott. Det är lite, tycker jag.

Mina frågor till inrikesministern är: Tycker inrikesministern att det är bra med dessa drogtester, inte minst med tanke på att polisen säger att det flödar av narkotika i skolorna? Och i så fall - tycker inrikesministern att fler ska drogtestas? En ytterligare fråga är: Har han planer på att ta bort detta i framtiden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Låt oss börja med att säga vad vi är överens om. Vi är överens om att narkotika är farligt och att det är ett allvarligt problem att ungdomar missbrukar narkotika. Naturligtvis är det även allvarligt när vuxna missbrukar narkotika. Låt oss vara överens om att vi ska se till att maximera samhällets insatser mot narkotikamissbruk var vi än får reda på det.

Jag tror ändå att man måste tillåta sig att påpeka att polisen nog inte är det mest verkningsfulla redskapet mot narkotikamissbruk i mellanstadiet. Det måste vara socialtjänstens myndigheters och skolans uppgift. Vi kan inte låta polisen bli städgumma för misslyckande i skolan, misslyckanden av socialtjänst eller misslyckanden på andra områden.

Vi måste se till att polisens resurser läggs där de är bäst lämpade, nämligen på att utreda och lagföra brott. Vi kan inte låta åtta år av fallande skolresultat under en moderatledd regering och ökad oro i skolan bli polisens arbetsuppgift. Det måste vara skolans. Skolresultaten måste upp. Skolans förberedande arbete måste upp. Kringpersonalen i skolan, som försvann under den moderatledda regeringens tid vid makten, måste tillbaka. Vi kan inte ge upp inför narkotikamissbruket i skolan.

Vi har inte från regeringens sida någon avsikt att i dagsläget ändra lagstiftningen om drogtester, men jag tror att vi måste sätta in en väldig massa andra åtgärder för att komma till rätta med narkotikamissbruket.

Herr talman! Jag blir lite förvånad över det svar som inrikesministern ger. Det är klart att skolan och socialtjänsten har ansvar. Det finns inte någon som ensam har ansvar. Men om man i skolan till exempel misstänker att det finns narkotika där är det polisen som kan komma dit och göra husrannsakan. De kan använda droghundar och så vidare. Jag tycker att polisen har ett jättestort ansvar.

Jag går tillbaka till de sociala insatsgrupperna, som inrikesministern nämnde i sitt svar. De är bra, och de har fått bra resultat. Det var alliansregeringen som såg till att detta genomfördes. Socialtjänsten, skolan, polisen och andra aktörer ska gemensamt sätta sig vid samma bord och diskutera vad man ska göra med de ungdomar som är på väg åt helt fel håll.

I höstas väckte allianspartierna en motion om att vi tycker att även ungdomar under 15 år ska ingå i denna verksamhet. Nu gäller den från 15 år, och det är många ungdomar som redan då har varit i kriminaliteten i många år. Ju tidigare desto bättre, och vi skulle som sagt vilja att de som är under 15 år ska ingå. Tycker inrikesministern också att det skulle kunna vara en bra idé?

Inrikesministern säger också i sitt svar att han inte utesluter "att ytterligare åtgärder på området kan bli aktuella". Jag är lite nyfiken på vad det kan vara.

Herr talman! Sociala insatsgrupper har varit effektiva på många platser i landet. Men man ska inte blunda för att de inte har varit riktigt lika effektiva på andra platser i landet. De har också gett ett något spretigt intryck över landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är i grunden positiv till sociala insatsgrupper. Däremot finns det fortfarande arbetsmetodikproblem att lösa. För att kunna göra arbetet effektivare har jag och socialtjänstministern påbörjat ett arbete för att kunna riva de barriärer som finns i sekretessen. Kommunerna har, trots allt, på en hel del håll i landet gjort olika tolkningar av sekretessreglerna när det gäller de sociala insatsgrupperna. Det har lett till att arbetet inte har varit lika effektivt som det skulle kunna vara. Där finns det fortfarande arbete kvar att göra. Och det är ett exempel på en åtgärd som regeringen hoppas kunna återkomma med.

När det gäller sociala insatsgrupper för dem som är under 15 år förhåller jag mig försiktigt skeptisk. Jag tror att en samlad arbetsmodell, att samla flera, kan vara av värde för den här gruppen. Men jag tvivlar på att det är just de sociala insatsgrupperna som ska göra det. Det rör sig om människor som är brottsmisstänkta eller brottsbelastade. Därför är det kanske inte den främsta åtgärden vi ska ha för 11-, 12- eller 13-åringar. Möjligen kan vi hitta inspiration hos de sociala insatsgrupperna. Men jag tror att vi får ha en annan metodik när det rör sig om så unga personer som mellanstadiebarn.

Överläggningen var härmed avslutad.