Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

USA:s hot om att använda kärnvapen mot Irak

Interpellationsdebatt 12 november 2002
Hoppa över anförandelistan

  • Dela

    Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 5

Anna Lindh (S)

Anf. 1 Anna Lindh (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Lars Ohly har frågat mig vad jag tänker göra i FN, EU och andra internationella sam- manhang för att förmå USA att dra tillbaka sitt hot om att använda kärnvapen mot Irak. Företrädare för den amerikanska administrationen har vid ett flertal tillfällen sagt sig inte vilja utesluta några handlingsalternativ i händelse av ett annat lands användning av massförstörelsevapen mot USA eller dess allierade. Det har däremot inte förekommit några explicita hot om att använda kärnvapen vare sig mot Irak eller mot något annat land. Sverige tar avstånd från varje lands användande av kärnvapen eller hot om användande av kärnvapen. Den svenska synen på kärnvapen är glasklar, och kärnvapennedrustning är sedan länge en högt priorite- rad fråga i svensk utrikespolitik. Det finns inget for- mellt förbud mot kärnvapen, men USA och de andra kärnvapenstaterna har åtagit sig att fullständigt och ovillkorligt nedrusta sina kärnvapenarsenaler. Det faktum att kärnvapen inte har kommit till användning sedan andra världskriget innebär också att det finns en allmänt accepterad norm mot kärnvapenanvänd- ning. Fördraget om förhindrande av spridning av kärn- vapen, NPT, utgör huvudspåret för den svenska rege- ringens kärnvapenpolitik. Vid NPT:s översynskonfe- rens år 2000 enades samtliga 187 NPT-stater om en handlingsplan i 13 steg för kärnvapennedrustning. Denna inkluderade bland annat ett otvetydigt åtagan- de från kärnvapenstaterna att fullständigt avskaffa sina kärnvapenarsenaler. Dessutom åtog sig de fem kärnvapenstaterna, inklusive USA, bland annat att ge kärnvapen en minskande roll i de säkerhetspolitiska doktrinerna, att göra unilaterala neddragningar, att inkludera taktiska kärnvapen i nedrustningsprocessen, att göra nedrustningsprocessen oåterkallelig och att öka öppenheten avseende kärnvapenkapaciteten. USA är, liksom övriga NPT-stater, bundet av över- enskommelsen från år 2000. Jag kräver ständigt - i enskilda samtal och i inter- nationella organ, senast i mitt tal i FN:s generalför- samling - att kärnvapenstaterna, inklusive USA, ska leva upp till sina åtaganden att rusta ned kärnvapnen på ett sådant sätt att de verkligen förstörs och inte endast ställs i lager. Jag har även i en artikel i International Herald Tribune i juli i år tillsammans med min finske kollega Erkki Tuomioja uttryckt oro för möjliga förestående förändringar i den amerikanska kärnvapenpolitiken, såsom de föreslagits inom ramen för den amerikanska administrationens översyn av kärnvapenpolitiken, den så kallade Nuclear Posture Review.
Lars Ohly (V)

Anf. 2 Lars Ohly (V)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag vill tacka utrikesministern för svaret. Det var ungefär vad jag hade förväntat mig. Det var också i huvudsak bra. Den svenska politiken i fråga om kärnvapenstaternas behov av kärnvapenned- rustning och risken med att sådana stater använder hot om kärnvapen är bra. Därför hade jag blivit för- vånad om svaret hade varit annorlunda. Varför tar jag då upp interpellationen? Jo, därför att det är oerhört allvarligt när en kärnvapenstat an- vänder sitt innehav av kärnvapen till att hota i inter- nationella konflikter. Det är tillräckligt allvarligt om en stat hotar med att använda militärt våld. Men när en kärnvapenstat gör det och inte utesluter något handlingsalternativ, då vet alla att det handlar om en stat som sitter på det värsta vapen som mänskligheten känner. Det utrikesministern här föredrar är ett ständigt pågående arbete från svensk sida för att befrämja nedrustning av kärnvapen, för att förhindra att kärn- vapenstaterna såväl hotar att använda kärnvapen som hotar att inte fullfölja de åtaganden som följer av nedrustningsavtal. Det är naturligtvis jättebra. Men i just detta konkreta fall har mycket få uppmärksammat att USA genom att inte utesluta något handlingsalter- nativ faktiskt hotar att använda kärnvapen i en kon- flikt, något som absolut skulle kunna drabba oerhört många människor på ett oerhört otäckt sätt. Det här är inte tillräckligt, utrikesministern. Jag tycker att det är viktigt att vi inte bara arbetar för kärnvapennedrustning i allmänhet och att utrikesmi- nistern inte bara gör allt det bra arbete som nämns i interpellationssvaret. Vi måste också lyfta fram att här handlar det om världens starkaste militärmakt med kärnvapen till sitt förfogande som hotar att an- vända dessa i en konflikt, vilket skulle få katastrofala följder. Jag hoppas alltså att utrikesministern kanske till och med kan skärpa inställningen lite grann och uti- från den gemensamma utgångspunkt som vi har en mycket stor uppslutning kring i Sveriges riksdag inte bara fortsätta arbetet för kärnvapennedrustning utan också just i detta fall tala klarspråk: Det är inte ac- ceptabelt att någon stat använder hot om kärnvape- nanvändning i internationella konflikter.
Anna Lindh (S)

Anf. 3 Anna Lindh (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag kan svara ganska kort: Det är självklart aldrig acceptabelt att ett land hotar att an- vända kärnvapen. Vi har dock inte uppfattat det som att USA i det här läget verkligen uttryckligen har hotat med att använda kärnvapen, varken direkt eller indirekt. Något sådant vore fullständigt oacceptabelt för hela det internationella samfundet. Däremot är det viktigt att hela arbetet för att få en rejäl kärnvapennedrustning fortsätter. Jag tror att Lars Ohly och jag, och för övrigt övriga riksdagspartier också, är överens om vikten av att vi fortsätter att se till att nedrustningsagendan verkligen blir verklighet. Men skälet till att frågan om Irak och kärnvapen inte har diskuterats mer tror jag helt enkelt är att man inte har upplevt det som ett amerikanskt hot att använda kärnvapen mot Irak.
Lars Ohly (V)

Anf. 4 Lars Ohly (V)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Det är riktigt att det inte finns något explicit hot. Det är inte så att USA eller någon före- trädare för den amerikanska administrationen har sagt: Vi kommer att använda kärnvapen om inte detta görs. Däremot har man sagt: Vi utesluter inte något handlingsalternativ. Det sägs av världens starkaste militärmakt, som till sitt förfogande har den största kärnvapenarsenalen i världen. Vad skulle vi säga om Pakistan sade samma sak i konflikten med Indien - vi utesluter inte något hand- lingsalternativ för att militärt bekämpa Indien? Vi skulle naturligtvis rasa. Vi skulle naturligtvis ifråga- sätta omdömet hos en ledning med kärnvapen som använder detta innehav till att hota en annan nation. Och det är just det som den amerikanska administra- tionens företrädare gör. Det är just det som försvars- ledningen har gjort. Därför måste vi, till dess att de tar tillbaka detta hot, vara tydliga med att det inte är acceptabelt att hota med användning av kärnvapen. Den administration som gör det måste ställas till svars för att den så lättsinnigt tar världens fred på sina axlar och så lättsinnigt hotar med användande av det värsta vapensystem som världen känner.
Anna Lindh (S)

Anf. 5 Anna Lindh (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag tror att alla stater är väldigt klara i sin uppfattning att det alltid är oacceptabelt med kärnvapen. Det som har diskuterats mycket och som kommer att fortsätta att diskuteras är huruvida USA har sänkt kärnvapentröskeln. Där har bland annat Sverige och Finland agerat gemensamt. Vi menar att det är viktigt att ett land som USA aldrig sänker sin kärnvapentrös- kel. Den amerikanska reaktionen på det har varit att man bestämt har förklarat att man inte har sänkt kärnvapentröskeln och att detta är en missuppfatt- ning. Inte desto mindre har både finska utrikesminis- tern och jag själv pekat på riskerna att de i den nya amerikanska doktrinen ändå riskerar att sänka kärn- vapentröskeln. Jag tror att de diskussionerna är väl- digt viktiga. Däremot tror jag fortfarande inte att det ens har varit aktuellt för USA att hota med att använda kärn- vapen mot Irak, därför att i det läget skulle USA ställas så ensamt i världspolitiken att det skulle vara ett stort problem och en stor risk också för USA. Jag tror att vi är överens i denna sakfråga, även om vi inte alltid brukar vara överens i alla riksdags- debatter.

Dokument

den 25 oktober

Interpellation 2002/03:17

 av Lars Ohly (v) till utrikesminister Anna Lindh om USA:s hot om att använda kärnvapen mot Irak

Varje anfall eller hot om anfall med kärnvapen strider enligt ett enhälligt utslag av den internationella domstolen i Haag mot internationell lag. Den amerikanska försvarsledningen förklarar likafullt att man inte utesluter att USA använder kärnvapen vid ett anfall mot Irak. Detta uttalande är olagligt och strider dessutom mot upprepade förklaringar från USA:s representanter i FN:s säkerhetsråd att landet inte avser att använda kärnvapen mot länder som inte själva har kärnvapen.

USA planerar förhoppningsvis inte att verkligen detonera kärnvapen i detta krig. Kärnvapen är militärt oanvändbara. Den amerikanska försvarsministerns hot förefaller oss uttrycka en brist på respekt för internationell lag och internationella avtal. Det vore önskvärt att den amerikanska presidenten tar avstånd från dessa uttalanden, vilka när det kommer till kritan också är skadliga för USA:s egna säkerhetsintressen. Om USA anser sig behöva hota med kärnvapen, hur mycket större anledning har då inte andra länder, med ofantligt lägre militär kapacitet, att anskaffa avskräckande kärnvapen. USA:s hot ökar risken för spridning av kärnvapen till allt fler länder och kanske terroristgrupper.

I enlighet med den långsiktiga svenska politiken att arbeta för en kärnvapenfri värld bör den svenska regeringen i Förenta Nationerna och i direkta kontakter med amerikanska ledare protestera mot amerikanska administrationens hotelser om att använda kärnvapen.

Irak disponerar för närvarande inte några kärnvapen. Därom tycks både experter och de politiska ledarna i USA och Storbritannien vara eniga. Det är mindre klart hur långt Irak kommit i arbetet med att tillverka kärnvapen. Att döma av uttalanden från oberoende experter finns i Irak kunskap och förmåga att inom några år tillverka ett begränsat antal kärnvapen, förutsatt att man får tillgång till plutonium eller vapenuran. Tillräckliga mängder för tillverkning av flera atombomber finns bara i de länder som själva har kärnvapen. Dessa länder torde för närvarande alla ha ett starkt intresse av att förhindra att Irak tillverkar kärnvapen. Efter ett anfall mot Irak är det möjligt att attityden i något av dessa länder ändras.

Under Gulfkriget avfyrades missiler från Irak mot Israel. Ett syfte kan ha varit att provocera Israel till en motattack. Ett anfall mot Irak kan leda till ett nytt stort krig i Mellanöstern. Israel kan dras med och kan komma att använda sina kärnvapen. Ett mycket stort antal människor skulle dödas eller skadas av kärnvapenexplosionens direkta effekter. Ännu flera skulle dödas av strålningens sena effekter, av skadorna på miljön, av svält och epidemier i flyktingströmmar undan det förgiftade området.

Om USA:s avsikt är att avlägsna en brutal diktator som förtrycker sitt folk och hotar grannländerna med massförstörelsevapen kan ett amerikanskt angrepp med amerikanska massförstörelsevapen som främst drabbar Iraks undertryckta befolkning inte vara den rätta metoden.

En sådan metod är inte bara illegal. Den drabbar också dem som man påstår sig vilja skydda.

Alla kärnvapenländer måste uppfylla sina åtaganden att fullständigt avskaffa sina kärnvapen. Kärnvapenmonopolet är instabilt. Allt fler länder kommer att skaffa kärnvapen, om inte kärnvapenländerna själva tar sitt ansvar.

Jag vill fråga utrikesministern:

Vad avser utrikesministern att göra i FN, EU och i andra internationella sammanhang för att förmå USA att dra tillbaka sitt hot om att använda kärnvapen mot Irak?