USA:s specialdomstolar

Fru talman! Lars Ohly har frågat mig vad jag av- ser att göra för att förhindra att andra länder skaffar sig extraterritoriella rättigheter i Sverige, vad jag avser att göra inom EU för att förhindra att EU- länderna påtvingas andra länders extraterritoriella rättigheter, vad jag avser att göra för att klargöra för Bushadministrationen att den i internationell skala hotar människors demokratiska rättigheter och rätts- säkerhet, vad jag och regeringen avser att göra för att skydda svenska demokratiska fri- och rättigheter mot inskränkningar påtvingade av stormakters inrättande av ståndrätter på andra länders territorium eller eventuellt på beskickningar i andra länder samt till sist vad jag avser att göra för att intensifiera arbetet att tillsammans med andra länder förmå USA att delta i arbetet med den internationella brottmålsdomstolen. Låt mig börja med att säga att arbetet med att be- kämpa internationell terrorism har högsta prioritet. I detta arbete samarbetar vi med alla länder, och natur- ligtvis i mycket stor utsträckning med USA, som ju utsatts för det värsta dådet i terrorismens blodiga historia. Samtidigt får detta arbete inte medföra att vi ger avkall på det som vi ytterst vill försvara, nämligen demokratin, de mänskliga rättigheterna och det öppna samhället. Vi stöder givetvis Bushadministrationens ambi- tion att ställa de ansvariga inför rätta, vilket angivits som ett mål redan från första dag. Vi förutsätter också att detta kommer att ske i enlighet med folkrätten och med full respekt för mänskliga rättigheter. Den svenska regeringen påpekar detta i kontakterna med den amerikanska regeringen, närhelst det är påkallat. Alla länder har vissa extraterritoriella rättigheter avseende lagstiftning och dömande. Sverige och andra stater har t.ex. rätt att lagstifta mot och döma över krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten, liksom i stor utsträckning mot terro- ristbrott, oavsett var dessa brott ägt rum. USA torde därför ha jurisdiktion över de mål som kan tänkas bli aktuella inför en amerikansk militärdomstol. Däremot är det i princip aldrig tillåtet att upprätta domstolar på främmande mark utan tillåtelse, och inte heller att gripa personer på en annan stats territorium utan tillåtelse. Den principen kommer Sverige givet- vis att hävda med kraft för egen del, och vi har all anledning att utgå från att även andra EU-stater har samma inställning. Dessa förbud är dock inte utan undantag. I Afgha- nistan pågår en internationell väpnad konflikt, ett krig, och i detta är USA en av parterna. Under en väpnad konflikt har en part t.ex. rätt att ta krigsfångar och att ställa dem inför rätta, inklusive under vissa omständigheter i domstolar som upprättas på de krig- förandes territorium. Rättegångar mot krigsfångar måste ske i enlighet med den tredje Genèvekonven- tionen från 1949 och med de mänskliga rättigheterna, särskilt artikel 14 i FN:s konvention om medborgerli- ga och politiska rättigheter. I presidentens militärorder om de militära dom- stolarna är inte alla detaljer angivna. Det finns dock en del oroande drag, och beslutet har också mött stark kritik från många mänskliga rättighetsorganisationer. Militärdomstolar är inte förbjudna i sig, men de måste enligt nyss nämnda konvention om medborgerliga och politiska rättigheter vara oavhängiga och opartis- ka samt inrättade enligt lag. Det faktum att de ameri- kanska specialdomstolarna kommer att tillämpa hem- liga förfaranden är inte i sig nödvändigtvis förbjudet, men måste kunna motiveras bl.a. utifrån den natio- nella säkerheten. Sedvanliga regler om bevisningens styrka och möjligheter att granska bevisning måste självklart gälla. Vidare måste den tilltalade också ha rätt att överklaga. Självfallet får det inte heller före- komma någon diskriminering i dessa avseenden. Till sist, vad gäller den internationella brottmåls- domstolen, kan jag försäkra Lars Ohly att den svens- ka regeringen gör allt som står i dess makt för att försöka påverka USA. Under det svenska ordförande- skapet antog EU en gemensam ståndpunkt om inter- nationella brottmålsdomstolen och genomförde två démarcher i Washington. Jag skrev själv en debattar- tikel i Washington Post i denna fråga. Vi fortsätter från svensk sida att vara drivande inom EU-kretsen i detta arbete. Den amerikanska kongressen har tyvärr nyligen antagit en lagstiftning som kommer att för- svåra amerikansk medverkan i förberedelserna inför domstolens upprättande. Den amerikanska kritiken har gått ut på att rätts- säkerheten inte skulle vara garanterad i den interna- tionella brottmålsdomstolen. Sverige delar inte denna uppfattning. Det är den svenska regeringens uppfatt- ning att alla åtalades mänskliga rättigheter ska re- spekteras, alltid och inför alla domstolar.

Fru talman! Jag vill tacka utrikesministern för svaret, som denna gång dock är en uppvisning i hur man förmildrar argumentationen mot USA:s pågåen- de förändring av rättssystemet i den påstådda kampen mot terrorismen. Detta är inte en juridisk fråga. Detta är i högsta grad en politisk fråga. Detta handlar om ett synsätt där det är viktigt att utrikesministern mycket tydligare än i sitt interpella- tionssvar tar ställning för rättssäkerheten och mot alla de inskränkningar som vi nu ser inte bara i USA utan också i andra länder över hela världen. Därför ska man inte i den här diskussionen mildra kritiken mot Bushadministrationen genom att påmin- na om vikten av kampen mot terrorismen - den är vi överens om. Men låt inte Bushadministrationen få ett ytterligare argument mot inskränkningar av rättsliga principer, som vi anser inte någon gång kan inskrän- kas med hänvisning till kampen mot terrorismen. Man bör givetvis inte heller i ett sådant interpel- lationssvar stödja Bushadministrationens ambition att ställa de ansvariga inför rätta. Det är självklart - det handlar inte heller min interpellation om. Den handlar om rättssäkerhet och om de inskränkningar av rätts- säkerheten som vi ser i dag. Det är också oerhört milt att förutsätta att detta kommer att ske i enlighet med folkrätten och med full respekt för mänskliga rättig- heter, när hela min interpellation handlar om ett ex- empel på att denna respekt saknas. I USA sitter i dag ca 1 000 personer fängslade i anslutning till de terroristbrott som skedde den 11 september. 800 av dem är inte namngivna. Vi vet inte var de finns eller vad de är anklagade för. Jag måste bekymrat fråga mig: Är det så att ame- rikanska konservativa republikaner talar ett tydligare klarspråk om Bushadministrationens inskränkningar och rättssäkerheten än vad Sveriges utrikesminister gör? Man kan i alla fall få det intrycket när man läser t.ex. William Safire i New York Times, som kallar Bushadministrationens beslut om att inrätta militär- domstolar kängururätt. Han är så tydlig i sitt av- ståndstagande från detta - lika tydlig som han är i sitt avståndstagande från terrorismen. Det ska medges att William Safire och jag minsann inte är överens om de krigsinsatser som i dag sker i Afghanistan, men han menar att detta är en avgörande nyordning. I Aftonbladet den 17 november skriver Anders Forsberg att vad Usama bin Ladin nu har uppnått är något som "vare sig Röda brigaderna, IRA, korsi- kansk nationalism eller Andreas Baader och Ulrike Meinhof lyckades på sin tid", nämligen att få rätts- samhället att inskränkas i panik. I en ledare samma dag skriver Expressen att vi måste stoppa militärdiktaturens etablering i väst. I Svenska Dagbladet den 15 november skriver Thomas Hammarberg: "Är vi på väg att gå i terroris- ternas fälla? - - - I en rad länder pressas nu lagar igenom i snabb takt som begränsar grundläggande friheter. Genom offentliga uttalanden utpekas enskil- da, organisationer och företag som misstänkta utan övertygande bevisning." Fru talman! Jag kräver ett klarare avståndstagande från alla dessa exempel på inskränkningar av rättsliga principer som nu sker i den påstådda kampen mot terrorismen.

Fru talman! Den svenska regeringen stödde USA:s rätt till självförsvar när det gällde terroristat- tackerna. Det innebär inte att vi därmed stöder mili- tärdomstolar och alla de andra åtgärder som vi kan se kommer i spåren av terroristattackerna och efter det militära självförsvaret. Det finns mycket att kritisera förslaget om mili- tärdomstolar för. Om Lars Ohly läser med andra ögon kan han nog också se i svaret att vi inte alls är till- freds med förslaget om militärdomstolar. Det Lars Ohly har fått här är inte ett debattartikel- svar, utan ett svar om vilka rättsregler som gäller i fråga om militärdomstolar. Vi vet ännu väldigt lite, och det vi har fått reda på har varit väldigt vagt i konturerna. Men vi har också talat om att vi är oroliga för det. Självklart måste vi värna rättssäkerheten. Själv- klart måste vi värna rättssamhället. Om vi ska försva- ra de gemensamma värden vi har - om vi ska försvara demokratin och det öppna samhället - måste det ske med principer som just garanterar rättssäkerheten och det internationella regelsystemet.

Fru talman! Andra länder har redan tagit USA:s, eller rättare sagt president Bushs, beslut om att inrätta militärdomstolar som intäkt för att själva agera. I Egypten åtalades 94 civila vid en militärdomstol den 18 november. Anklagelsen gäller att de har länkar till islamistiska militärgrupper. Ett flertal av de som har åtalats har sagt att de torterades medan de hölls isole- rade på statssäkerhetsunderrättelsetjänstens fångan- stalt. Där förekommer, enligt Amnesty, ofta tortyr och misshandel. Den egyptiska underrättelsetjänsten är också en av de underrättelsetjänster som har varit mest aktiv i samarbete med USA sedan terroristdåden. Internatio- nellt samarbete har lett till 360 fängslade i 50 länder på initiativ av USA och CIA. Egypten har varit mycket hjälpsamt och mycket aktivt i sitt samarbete med CIA. Detta är exempel på att ett land som systematiskt kränker mänskliga rättigheter och går emot rättsliga principer nu tar USA:s beslut som intäkt för att själv agera i sin kamp mot inhemsk opposition. Frågan måste ställas om vi är beredda att kasta grundläggande krav på rättssäkerhet överbord i sam- ma hastiga takt som nya terrorlagar kommer till. Svaret på den frågan måste vara nej. Det finns ingen- ting som tjänar som argument för sådana inskränk- ningar. Tvärtom är det ett sätt att gå terroristerna till mötes. Vi är överens om att de hotar det öppna och de- mokratiska samhället. Men låter vi åtgärder för att bekämpa terrorismen gå i precis den riktning som terroristerna har velat har vi fallit i en klassisk fälla. Då har vi inte stått upp för försvaret för demokratin och rättssäkerheten, och det kommer att slå tillbaka mycket hårt. William Safire, som jag tidigare citerade, säger också i sin artikel i New York Times att president Bush i en orwellsk vändning kallar denna sovjetinspi- rerade rättsordning för schyst och rättvis. Det är hård kritik. Instäm i den, utrikesministern! Instäm i den republikanska konservativa kolumnisten William Safires bedömning av sin egen regerings åtgärder i kampen mot terrorismen. Det är det minsta man bör kunna kräva av Sveriges utrikesminister. Hon måste visa att det finns gränser för den allians mot terrorismen som hon säger att Sverige har anslu- tit sig till och som innebär att Sverige officiellt har gett sitt stöd för USA:s rätt till självförsvar. De grän- serna går vid försvaret för demokratin och vid försva- ret för rättssamhällets principer. Det finns inget ar- gument som vi är beredda att acceptera för att in- skränka dessa rättigheter.

Fru talman! Jag föredrar nog att kritisera förslaget om de amerikanska militärdomstolarna i eget namn i stället för i den republikanska högerns namn, efter- som jag i andra sammanhang kan ha väldigt kraftiga invändningar mot hur den republikanska högern ser på rättssamhället. Fru talman! Om Lars Ohly hade lyssnat på vad jag sade och läst svaret ordentligt hade han insett att kritiken mot eventuella förslag som urholkar rätts- samhället och mot förslaget om de amerikanska mi- litärdomstolarna finns där. Man ska komma ihåg, Lars Ohly, att rättssäkerhet också är en fråga om just juridik och inte bara om politik. Det är därför Lars Ohly har fått ett juridiskt svar, som visar gränserna. Vi har också från den svenska regeringens sida väldigt tydligt klargjort att mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och folkrättens regler självklart måste gälla också i kampen mot terrorismen. Vi får inte börja urholka viktiga rättsregler, för det - där kan jag instämma med Lars Ohly - vinner inte rättssamhället på. Dessutom vinner terroristerna på det opinions- mässigt. Det är ett skäl till att justitieministern och jag har sagt att vi ska ha en gemensam nordisk arbetsgrupp som ska se över rättssäkerheten när det gäller hela detta arbete. Vi har haft en likartad syn på detta i Norden. Vi har likartad lagstiftning i Norden. Vi tycker därför att det finns ett särskilt intresse av att vi i Norden gemensamt diskuterar dessa frågor. Här har vi också både EU-medlemmar och medlemmar i FN:s säkerhetsråd, som ger oss en bra grund för att diskute- ra rättssäkerheten vidare. Jag är också övertygad om att många EU-länder, om inte alla, kommer att ha samma uppfattning som Sverige och dessutom kritisera USA om man får se förslag som går utöver vad rättssamhället kan god- känna. Vi har sett att det preliminära förslaget om miltitärdomstolarna har fått stark kritik från ett antal länder runtom Europa, även om vi fortfarande har väldigt få detaljer och vet väldigt lite om reglerna. Vi kan vara oense om USA:s rätt till självförsvar, Lars Ohly. Däremot kommer vi inte vara oense om vikten av att värna rättssamhället och rättssäkerheten.

Fru talman! Det förs också en diskussion i det amerikanska samhället i dag om användandet av tortyr för att få fram uppgifter. Det har än så länge inte lett till något lagförslag, men det finns krafter i kongressen som verkar i den riktningen. Det beslut som president Bush har tagit innebär att USA säger sig ha extraterritoriella rättigheter när det gäller att döma människor i en utsträckning som jag menar strider både juridiskt och politiskt mot den linje som Sverige tidigare har haft. Knappast kommer dessa domstolar att döma i Sverige. Knappast kommer de att döma i Spanien. Men det finns en stor risk att USA tar sig rätten att upprätta militärdomstolar i Pakistan och Afghanistan. Det är domstolar som prövar bevisningen i hemlighet, som förvägrar anklagade en rimlig advokathjälp och som t.o.m. förvägrar dem rätten att överklaga. USA:s motstånd mot den internationella brott- målsdomstolen framstår som rimligt med hänvisning till att USA tar sig sina rättigheter självt och därmed kan ställa det internationella samfundet åt sidan. Utrikesministern säger att hennes kritik bör fram- föras i hennes eget namn och inte i någon konservativ republikansk kolumnists namn. Gärna det! Jag kan också förstå att jag kan vara tydligare än vad utrikes- ministern kan vara. Men misstanken finns där. De nuvarande förändringarna inom EU på rättssäkerhe- tens område kan inte fullt ut förklaras om utrikesmi- nistern tar ett kraftfullt avstånd från USA:s beslut att inrätta specialdomstolar. Det finns misstankar om kopplingar mellan den diskussion som även förs i Europa om att inskränka rättssäkerheten och den milda kritik som jag tycker att utrikesministern gör sig skyldig till i fallet med USA:s militärdomstolar. Misstanken finns om att det ligger andra avväganden än värnandet av rättsstaten bakom utrikesministerns agerande.

Fru talman! Jag vet att riksdagen ska ha en sär- skild debatt om rättssäkerheten på fredag, så då får både Lars Ohly och andra möjlighet att återkomma till hur vi ska värna rättssäkerheten. Självklart är det viktigt att vi i kampen mot terrorismen fortsätter att värna rättssäkerheten och att vi varken internationellt eller i EU går så snabbt fram eller så långt att vi ur- holkar de principer som ska gälla. När det gäller de amerikanska militärdomstolarna tycker jag att jag har varit tydlig i talarstolen. De förslag vi har sett hittills, även om vi inte känner detaljerna, gör oss väldigt oroliga. Vi tycker inte att rättssäkerheten är tillgodosedd om det inte ges möj- lighet att överklaga. Vi tycker inte att rättssäkerheten tillgodoses om diskriminerande regler gäller. Vi tyck- er att det är självklart att hela rättssystemet måste vila på internationella rättsligt erkända principer. Det gör inte det förslag vi har sett om amerikanska militär- domstolar. Jag tycker därför att det förslaget är väl- digt olyckligt både ur internationell synvinkel och ur USA:s egen synvinkel.