utbyggnaden av 3 G-nätet

Fru talman! Annelie Enochson har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att dels samord- ning och miljökonsekvensbeskrivning ska tillgodoses vid utbyggnaden av 3 G-nätet i Sverige, dels ägande- rätten inte ska urholkas vid utbyggnaden av 3 G- näten. Jag håller med Annelie Enochson om vikten av att tillvarata kulturmiljöer och landskapsbilden vid ut- byggnaden av 3 G-nätet. Människors oro kring elekt- romagnetisk strålning tar vi också på största allvar. I dag har Post- och telestyrelsen, PTS, tillsammans med berörda myndigheter gått ut med ett omfattande informationsmaterial som redovisar vad forskningen kan säga i dag om hälsorisker kopplade till använd- ningen av mobiltelefoni. Miljöministern har i ett tidigare interpellationssvar den 5 februari 2002 till Annelie Enochson redovisat regeringens uppfattning när det gäller kommunernas möjlighet att uppnå en samordning mellan operatö- rerna vid lokalisering av master. Det finns ingen skyldighet för operatörerna att dela master med varandra, och det finns inte heller någon begränsning. Ett omfattande samarbete sker i dag mellan operatörerna i två operatörsblock, Svens- ka UMTS nät AB och 3 GIS. Viss samordning sker också mellan de två operatörsblocken, men inte fullt ut och inte i den utsträckning som till exempel många kommuner skulle önska. Annelie Enochson tar i sin första fråga upp beho- vet av miljökonsekvensbeskrivningar vid utbyggna- den av 3 G-näten. Det är angeläget att olika miljöas- pekter beaktas vid utbyggnaden av den tredje genera- tionens mobiltelefoni, på samma sätt som när det gäller andra verksamheter. Plan- och bygglagen inne- håller inget formellt krav på att en miljökonsekvens- beskrivning ska upprättas som underlag inför beslut i bygglovsärenden om lokalisering av bland annat master. Det är först om en anläggning får sådan in- verkan på omgivningen att det krävs en detaljplan som frågan om miljökonsekvensbeskrivning blir aktuell. Vid avvägningar mellan olika intressen som görs vid bygglovsprövningen inför en tilltänkt bygg- nation ska alltid såväl kulturmiljöaspekter som miljö- och hälsoaspekter beaktas. Annelie Enochsons andra fråga avser fastighets- rättsliga aspekter och skyddet av äganderätten vid lokalisering och samutnyttjande av 3 G-näten. I del- betänkandet från 2002 års ledningsrättsutredning framförs att ledningsrättslagen får anses tillämplig även när det gäller olika typer av anordningar som utgör en integrerad del av en ledning. Bestämmelsen med exempel på vad som ska anses tillhöra en led- ning föreslås bli kompletterad med uttrycket radio- anläggning eller annan anläggning som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät. Utredningen fram- för en osäkerhet i om den förordade tolkningen inne- bär en verklig utvidgning av tillämpningsområdet eller inte. Enligt utredningens förslag förutsätts också att ledningsrätt endast ska kunna upplåtas för sådana elektroniska kommunikationsnät som användas för allmänt ändamål. De förutsättningarna som redan gäller för ledningsrättsupplåtelse ska vara uppfyllda också fortsättningsvis. Frågan om ersättning till markägaren kommer att behandlas utförligt under nästa etapp av utredningen. Delbetänkandet har nu skickats ut på remiss. I av- vaktan på remissvaren och den vidare beredningen inom Regeringskansliet vill jag i dag inte föregripa vilka åtgärder som bör vidtas för att säkerställa att fastighetsägares intressen inte åsidosätts.

Fru talman! Jag får tacka statsrådet för svaret. Ut- byggnaden av 3 G-nätet har vållat stora problem bland allmänheten, och också bland våra kommunala företrädare. Jag har i ett antal frågor och interpellatio- ner till ansvariga statsråd försökt att lyfta fram pro- blematiken. Jag vill bara inledningsvis tala om att jag inte är emot utbyggnaden. Jag är däremot mycket tveksam till det sätt som den har bedrivits på i Sveri- ge. Först vill jag säga att utdelningen av licenserna har skett med för få tvingande variabler. Att hänsyn endast har tagits till tiden och täckningen, det vill säga att operatörerna ska klara en utbyggnad till 99,8 % till den 31 december 2003, är bristfälligt. Det skulle självklart finnas med variabler som samord- ningen. Det skulle också finnas med att hänsyn måste tas till omkringliggande landskapsbild vad gäller natur- och kulturområden. Likaså saknas försiktighetsprincipen när det gäller strålningsrisken. Statsrådet som har svarat mig tidiga- re har sagt att det finns för lite underlag som visar på hälsorisker med ett utbyggt 3 G-nät. Men just för att vi vet så lite, och att all tillgänglig forskning är så ringa, borde vi vara ännu mer försiktiga. Jag är sam- tidigt medveten om att den värsta risken med mobil- telefoner är när man ringer själv. Men det kan man eliminera genom att ringa sällan eller genom att an- vända hands free. Däremot kan vi inte påverka de ständiga sekvenserna med ett större antal mobilmas- ter. Statsrådet Messing skriver i sitt interpellationssvar om ett omfattande informationsmaterial som PTS och fem andra myndigheter gått ut med som skulle förkla- ra vad forskningen i dag säger om hälsorisker. Om det är den här tolvsidiga broschyren, som jag nu hål- ler upp, som statsrådet avser, är det en mycket för- enklad bild som ges. Den skapar fler frågetecken än svar. Det enda som klart framgår av broschyren är att ett stort internationellt forskningsprojekt pågår som undersöker sambandet mellan mobiltelefonianvänd- ning och hjärntumörer och att denna beräknas vara klar någon gång år 2005. När avvägningar görs om ett bygglov för en mast ska enligt PBL 2 kap. 3 § lokalisering göras till mark som är lämpad med hänsyn till de boendes och övri- gas hälsa. Det ska alltså göras en hälsobedömning vid bygglovsgivning för mobilmaster. I statsrådets inter- pellationssvar sägs att PBL inte innehåller något formellt krav på en miljökonsekvensbeskrivning inför bygglovsbeslut för mobilmaster. Men den paragraf som jag nyss läste innebär att någon form av miljö- konsekvensbeskrivning för hälsan bör upprättas. Min fråga till statsrådet är, inte minst med tanke på den stora oron och det otillräckliga forskningsunderlag som finns, om hälsobedömningar bör göras vid bygglovsprövningar för mobiltelefonanläggningar. Vad anser statsrådet?

Fru talman! Jag vill understryka, precis som An- nelie Enochson, att jag i grunden också är väldigt positiv till den nya tekniken och till alla de möjlighe- ter den kan innebära för oss som enskilda personer - och självklart också för näringslivets utveckling och för våra gemensamma politiska ambitioner att hålla ihop vårt land trots de regionala skillnader som finns. Men utifrån de möjligheter som den nya tekniken innebär är det oerhört viktigt att också ta människors oro på allvar. I dag får vi fatta beslut utifrån den forskning som finns. Vi har både svensk forskning och internationell forskning att luta oss mot. När det gäller den forskning som i dag finns på europeisk nivå och internationellt ligger Sverige i dag långt under de gränsvärden som forskarvärlden har satt upp som en gräns för etablering av 3 G-masterna. Jag tycker att det är viktigt att vi ligger under den gränsen så att vi har en försiktighetsprincip vid all utbyggnad och all utlokalisering. Det innebär inte att vi ska vara nöjda med forskningsresultaten hittills. Självklart ska vi fortsätta att ha stora ambitioner och hela tiden lära oss mer. I dag finns det en möjlighet för operatörerna att samverka upp till 70 % när det handlar om basstatio- ner och ända upp till 100 % när det gäller 3 G-master. Jag delar Annelie Enochsons uppfattning att det vore önskvärt om operatörerna kunde samarbeta i större utsträckning om masterna för att sedan konkurrera om utbudet och priset. Just nu bereder vi ju de förslag som E- komutredningen kom in med till departementet. Jag planerar att lämna en proposition till riksdagen i slutet av mars nästa år. E-komutredningen föreslår bland annat att dominerande operatörer ska kunna föreläg- gas en skyldighet att tillhandahålla bland annat sam- lokalisering vad avser master om det till exempel krävs för att skydda miljön eller folkhälsan. Jag är positivt inställd till utredningens förslag. Det ligger med i det arbete som vi nu bereder på departementet. Vi kan också göra mer när det gäller miljöfrågor- na. En annan fråga som vi också har fått in till depar- tementet är det uppdrag som regeringen förra året gav till PTS, att också de inom ramen för sitt ökade mil- jöansvar skulle lämna förslag till regeringen om hur myndigheternas sektorsansvar skulle kunna utökas på ett effektivare sätt. PTS har nu kommit in med sitt uppdrag till regeringen. Också det tittar vi på och försöker hålla samman de olika synpunkterna inför det arbete som görs med E-komutredningens betän- kande.

Fru talman! Tack för det ministern! Jag ser med förväntan fram emot propositionen i mars 2003. Jag vill ytterligare belysa kommunernas problem. Svenska Kommunförbundet har redovisat att den 30 juni i år har landets kommuner tagit emot ca 4 000 bygglovsansökningar som gäller 3 G-utbyggnaden men bara behandlat 1 000. Att så många bygglovsan- sökningar väntar på behandling har enligt Svenska Kommunförbundet två förklaringar. Den ena är att de brister i underlaget från operatörerna. Den andra är att det finns en stor osäkerhet hos kommunerna om hur de ska behandla och handla i förhållande till den lokala opinionen och om samordningen just när det gäller grupper av master. Klart är också att vissa kommuner oroar sig för frågan om radiostrålningens effekter. Ett femtiotal kommuner har över huvud taget inte givit några bygglov för 3 G-master ännu. Operatörer- na förefaller alltmer desperata i sin jakt på lämpliga platser för att sätta upp sina master och basstationer. Ett exempel på det är ön Kalvsund i Göteborgs norra skärgård, en ö vars välkända sjömärke Valen, som syns på mycket långt håll, står på historisk mark se- dan kaparkaptenen Gatenhielms tid. Där vill nu ope- ratörerna inrätta en basstation i vattentornet och sätta upp en mast bredvid sjömärket Valen. Vad är nästa steg, en mast i statyn Poseidons hand på Götaplatsen? Kommunernas byggnadsnämnder står med bak- bundna händer eftersom operatörerna har fått sina tillstånd av regeringen. Beträffande avtalet om tiden närmar sig den 31 december 2003 snabbt. Kommu- nerna blir verkställande organ i förhållande till rege- ringens licensutgivande. Det kommunala självstyret inskränks alltmer. Flera europeiska länder har valt att lätta på trycket på 3 G-operatörerna genom att utvidga tidsfristen eller betala tillbaka en del av licenspengarna, detta delvis på grund av den pågående telekomkrisen. Se- dan licensutdelningen skedde i december 2000 har även Sverige genomgått en allvarlig telekomkris, vilket föranleder mig att undra om operatörerna verk- ligen klarar utbyggnadstakten. Och finns behovet kvar av ett rikstäckande nät?

Fru talman! Det är operatörerna själva som har satt upp villkoren och lagt fram de bud som man nu har skrivit ett avtal om. Det är alltså operatörerna själva som har lagt en hög ribba för vilken ambitions- nivå man har. Jag välkomnar den höga ambitionsni- vån, och jag är övertygad om att vi i Sverige har valt rätt väg när det gäller utbyggnaden av 3 G-masterna när vi har använt det som kallas skönhetstävlan för att ha en täckning över landet i stället för att ha dyra auktioner. De operatörer som finns i Sverige har naturligtvis också påverkats av en del dyra auktionsförfaranden som har varit i andra länder, där operatörerna kanske både har varit med i den svenska skönhetstävlan och i ett auktionsförfarande. Det i kombination med att branschen har upplevt en lågkonjunktur har naturligt- vis påverkat tempot. Ännu så länge har PTS avslagit alla önskemål om avsteg från de avtal som man har tecknats just utifrån argumentet att det var operatö- rerna själva som lade fram buden. Jag tycker att PTS har gjort en alldeles riktig bedömning. I de fall där operatörerna kan tala om för PTS att skälet till att man inte kan leva upp till sitt bud är att många kommuner känner en oro för vad 3 G- masterna leder till och vilket genomslag de får i kul- tur- och miljölandskapet får vi också andra problem. Då ligger inte bevisbördan hos operatörerna. Då är det någonting de inte råder över som gör att de inte kan leva upp till sitt avtal. Den frågan kommer säkert till oss, och då får vi fundera på hur vi ska göra. Jag är inte beredd att göra avsteg från det kom- munala självbestämmandet. Det är oerhört viktigt. Däremot tror jag att jag som statsråd kan vara med och bidra till att stilla den oro som många känner inför utbyggnaden av 3 G-nätetgenom att vara bättre på att sammanställa den forskning och den statistik som finns både i Sverige, i Europa och internationellt, liksom genom att vara bättre på att förklara vad vi ska använda den nya tekniken till. Det är inte masterna i sig som har ett egenvärde, utan det viktiga för oss är vad masterna kan producera. Det är vad vi vill uppnå. Min förhoppning är att många av de kommuner som i dag står inför beslut om etablering av master ska hantera de frågorna i positiv anda, men man ska inte på något sätt undervärdera människors oro inför vad den nya tekniken kan innebära. Vi får använda den forskning som finns tillgänglig i dag, och samti- digt fortsätta forska för att få ännu mer kunskap. Jag tycker inte att vi ska sänka ambitionsnivån. Om vi tycker att den nya tekniken är viktig måste utgångs- punkten vara att den är lika viktig för alla i hela lan- det och inte viktigast för några delar av landet. Så skönhetstävlan var rätt väg att gå, och jag är glad över att operatörerna då hade väldigt höga ambi- tioner.

Fru talman! Jag tänkte i mitt sista anförande ta upp den andra delfråga som jag ställde i mitt första inlägg. Det handlar om vad detta kommer att innebära för äganderätten enligt delbetänkandet om lednings- rättslagen, SOU 2002:83. I interpellationssvaret säger statsrådet: "Enligt ut- redningens förslag förutsätts också att ledningsrätt endast ska kunna upplåtas för sådana elektroniska kommunikationsnät som används för allmänt ända- mål." Om jag förstår saken rätt innebär detta att Lantmäterimyndigheten kan besluta att en fastighets- ägare kan tvingas upplåta mark eller hustak åt mo- bilmaster, eftersom detta kan anses vara för allmänt ändamål. Detta innebär att privata operatörer med hjälp av statliga myndigheter kan tvinga sig in på andras ägor bara syftet är allmänt ändamål. I utredningen har det suttit företrädare för Lant- brukarnas Riksförbund och för Sveriges fastighets- ägare. Bägge dessa företrädare har protesterat mot förslaget och vad det kan komma att innebära när det gäller inskränkningar i äganderätten. Min fråga till statsrådet kvarstår: Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att äganderätten inte ska urholkas vid utbyggnaden av 3 G-nätet?

Fru talman! Om jag hade alla svaren själv skulle jag inte ha behövt skicka ut utredningens förslag på remiss. Men nu har jag gjort det, och jag är övertygad om att det finns många synpunkter, både positiva och negativa, på det som utredningen har föreslagit. Jag tänker läsa dem alla. Jag är inte beredd att i dag ge en programförklaring om vilka förslag jag sedan kom- mer gå vidare med till riksdagen. Detta är en viktig fråga, och den ska knytas ihop också med det andra delbetänkande som utredningen kommer med och som handlar om kompensation till markägarna. Jag tänker ta helhetsgreppet när jag återkommer till riksdagen.