Utländska studerande och forskare som vill komma till Sverige

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jan Riise har frågat utbildningsministern vad han avser att göra för att studerande och forskare som man önskar ska komma hit ska kunna göra det och för att de som eventuellt är ute efter att utnyttja systemet hindras från att göra det.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Regeringens mål för forskningspolitiken är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Det är därför viktigt att Sverige har en stark attraktions- och konkurrenskraft som destinationsland för utländska forskare och studenter. Det är också angeläget att den aktuella gruppen ges möjligheter att långsiktigt bidra med sin kompetens i hela landet. Vi behöver därför skapa bättre förutsättningar för bland annat forskare att verka i Sverige.

Regeringen ser samtidigt allvarligt på missbruk av uppehållstillstånd för studier. Fusk och missbruk av systemet är oacceptabelt och måste naturligtvis motverkas.

Mot denna bakgrund pågår det för närvarande ett arbete inom Regeringskansliet för att ge en utredare i uppdrag att föreslå åtgärder som förbättrar förutsättningarna för utländska doktorander och forskare att verka och stanna kvar i Sverige. Avsikten är att det även ska göras en översyn av regelverket när det gäller uppehållstillstånd för studier. Syftet med det kommande uppdraget ska vara att stärka Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation samt motverka att systemet med uppehållstillstånd för studier missbrukas.

Regeringen har därtill gett Migrationsverket och samtliga statliga universitet och högskolor ett gemensamt uppdrag att genomföra åtgärder som utvecklar och effektiviserar arbetet med att säkerställa att missbruk av uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning försvåras. Uppdraget samordnas av Migrationsverket och ska slutredovisas den 1 april 2024.

Jag följer detta arbete noga och avser att återkomma om det skulle bli nödvändigt med ytterligare åtgärder från regeringens håll.

Herr talman! Tusen tack för svaret, statsrådet!

Det var inte helt utan skäl som jag ställde interpellationen till just utbildningsminister Mats Persson. Jag ser frågeställningen mer som en utbildnings- och forskningspolitisk fråga med utvecklings- och konkurrensaspekter samt en migrationsdimension, medan svaret kanske snarare speglar en migrationsfråga med en forskningsaspekt. Det kan jag naturligtvis leva med, eftersom svaret speglade båda delarna, men jag vill ändå stå kvar på min planhalva ett litet tag och fokusera på lärosätenas förutsättningar.

Jag råkar vara tjänstledig från Chalmers i Göteborg, och jag har varit engagerad i denna typ av forskningsprojekt, som bygger på samverkan med lärosäten i andra länder - ibland så långt borta som söder om Sahara. Även om det emellanåt har varit tidspress med visumansökningar har det i regel fungerat att få forskare och studenter till Sverige för studieutbyten, forskningsprojekt och konferenser till förmån och fördel för alla inblandade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I somras blev jag dock kontaktad av en forskare och kursansvarig på Linnéuniversitetet som tog upp frågan om studenter som inte dök upp som väntat. Jag pratade med en del andra lärosäten, och det visade sig att mönstret var detsamma överallt. Jag har noterat att samma problem existerar även i Danmark och Storbritannien.

Till min glädje har Sveriges högskole- och universitetsförbund, SUHF, följt detta. De har sammanställt uppgifter från olika lärosäten i ärendet, så när inspelen gällande kommande forskningsproposition sammanställdes för någon månad sedan kunde jag notera att min skola - Chalmers - hade använt hela 2 sidor, av sammanlagt kanske 12-15, till att tala om vikten av detta. Jag hade tänkt citera ett par rader därifrån. Man skriver:

"För att Chalmers ska kunna vara ett universitet i världsklass krävs det att vi kan attrahera och rekrytera kompetenta, innovativa medarbetare från hela världen. Vi bidrar själva till detta med vårt goda och öppna samarbetsklimat över disciplingränser samt våra öppna och tillgängliga forskningsstrukturer."

Det går ju att byta ut "Chalmers" mot namnet på egentligen vilket lärosäte som helst. Detta är på något sätt ord och inga visor. Vi har attraktiva forskningsmiljöer och därmed också goda studentmiljöer. Det väger upp det som vi eventuellt kan ha på minussidan - språket är i regel inget stort problem, då de flesta talar god engelska, och vinterhalvåret verkar trots allt inte vara alltför avskräckande. Vi får inte tappa bort detta; det skulle kunna kosta oss massor av framtida arbetstillfällen.

Strax före sommaren i år publicerades i Storbritannien en undersökning om vad internationella studenter innebär för landet i ekonomiska termer. Då ska man veta att Storbritannien har tagit emot ett ganska stort, och ökande, antal studenter varje år - fram till dess att den nya Toryregeringen tog över och påbörjade en liknande förflyttning som här, det vill säga för att kraftigt minska migrationen till landet.

Rapporten har väckt väldigt stort uppseende därför att den pekar på att de studenter som påbörjade sina studier under 2021 kommer att generera uppemot 500 miljarder kronor - till en kostnad på runt 50 miljarder kronor. Det är alltså en utveckling med tio gånger insatsen. Om vi översätter detta till svenska förhållanden - vi både är färre och tar emot färre - skulle det vara ett plus på ungefär 20 miljarder. Det säger jag med reservation för all osäkerhet i siffrorna; jag kommer ändå från en högskola och måste därför nämna det. Men det är rätt mycket, så det kan inte råda någon tvekan om att detta är lönsamt.

Jag förstår att detta inte primärt är statsrådets bord, men jag undrar ändå om statsrådet delar min uppfattning och ser det på samma sätt som jag, det vill säga att våra lärosäten är avgörande för utvecklingen i vårt land.

Herr talman! Låt mig börja med att verkligen tacka för interpellationen, för detta är väldigt viktiga frågor. Jag tycker också att det är välkommet att Jan Riise lyfter alla relevanta perspektiv i sin interpellation, det vill säga behovet av att vi är en attraktiv forsknings- och studienation och å andra sidan vikten av att motverka fusk - vilket i sin tur också är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta vara attraktiva.

Låt mig förvissa Jan Riise om att alla i regeringen är väldigt måna om att Sverige ska vara attraktivt för kvalificerad och högkvalificerad arbetskraft, liksom för forskare och doktorander. Jag är personligen helt övertygad om att den typen av utbyte vi har på våra lärosäten är helt avgörande för att den intellektuella debatten och forskningen ska kunna utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tidöpartierna är också, av just detta skäl, överens om att undersöka behovet av särskilda regler för doktorander och forskare. Det pågår därför ett arbete i Regeringskansliet för att arbeta fram ett uppdrag som ska se över förutsättningarna för bland annat utländska forskare att verka i Sverige. Det finns en bakgrund här: dels ett ändrat försörjningskrav för permanenta uppehållstillstånd, dels att det har varit flera år av långa handläggningstider - även om jag nu konstaterar att de aktuella siffrorna innebär att den genomsnittliga tiden från ansökan till beslut är 93 dagar. För dem som får bifall är snittet 70 dagar, men det ser givetvis olika ut i olika kategorier.

Utredaren ska alltså föreslå åtgärder som förbättrar möjligheterna att attrahera och behålla utländska doktorander och forskare i Sverige men också göra en översyn av regelverket gällande uppehållstillstånd för studier. Syftet är att stärka Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation, och jag hoppas kunna presentera det uppdraget inom kort.

Jag vill säga något ytterligare om handläggningstiderna. Handläggningstiderna för denna grupp har ju debatterats under lång tid. De påverkar naturligtvis universiteten och högskolorna, eftersom vissa ansökningar inte hinner handläggas i tid och eftersom lärosätena då inte kan fylla sina studieplatser för internationella studenter.

Som en åtgärd för att komma till rätta med detta utarbetar Migrationsverket nu tillsammans med flera lärosäten en gemensam strategi för att upptäcka tecken på studieavbrott som kan tänkas påverka en persons status för uppehållstillstånd. Migrationsverket bedömer att antalet förlängningsansökningar skulle minska om samtliga lärosäten skulle tillämpa en sådan strategi framöver, vilket även skulle kunna leda till att handläggningstiderna minskar. Planen är att detta arbete ska vara klart i april 2024.

En annan fråga som har tagits upp i debatten är att det är svårt för vissa att ha en utlandsvistelse under tiden som de bedriver studier. Jag vill påpeka att Migrationsverkets praxis för utlandsvistelser har ändrats. Möjligheten att vistas en längre tid utanför Sverige utan att man riskerar att få sitt uppehållstillstånd återkallat, så länge som vistelsen är en del av studierna, har utökats. Tidigare praxis innebar att ärenden om återkallelse öppnades även för väldigt seriösa studenter. Förändringen leder enligt Migrationsverket också till bättre användning av myndigheternas resurser, och därmed kan handläggningstiderna kortas.

Det pågår för närvarande en utredning om hur högkvalificerad arbetskraft kan främjas och vilka åtgärder som krävs för att attrahera talanger. Utredningen har ett brett uppdrag som också innefattar att se över hur man kan möjliggöra kortare handläggningstider. Utredningen ska redovisa sina resultat senast den 31 januari, alltså efter årsskiftet. Här kan det absolut finnas skäl för regeringen att återkomma.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för utläggningen. Det gläder mig mycket att saker och ting händer och att statsrådet delar min oro för lärosätenas möjligheter att rekrytera och ta emot studenter och forskare. Det förekommer även problem i samband med konferenser, vilket ju är oerhört olyckligt i sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Någonstans kommer vi ned till att vi ser problemet men att det krävs verkstad. Jag har fått förklarat vilka tider som gäller, och det låter som att en del av detta skulle kunna vara på plats redan inför nästa hösttermin.

Min syn är kanske väl pragmatisk, men om en fjärdedel av uppehållstillstånden för studenter är felaktiga - denna siffra har ju varit uppe, även om vi inte har pratat om den här i dag - innebär ju detta att tre fjärdedelar är helt i sin ordning och att vi välkomnar dessa studenter och önskar att de kommer hit. Det är naturligtvis svårt att veta vilka som är vilka, men det är ändå en överväldigande majoritet som vi på ett eller annat sätt borde välkomna till Sverige och våra lärosäten.

Det är inte upp till mig att tala om hur detta ska gå till, utan jag säger bara att jag vill att det ska ske. Vad jag förstår ändrades regleringsbrevet till Migrationsverket av regeringen inför 2023 på så vis att verket skulle ägna lite mer tid och noggrannhet åt att bedöma de ansökningar som kom in, vilket med viss precision ledde till att det hela tog längre tid och att en del fick svar för sent. Det var helt enkelt så att svaren kom för sent. Även bland de tre fjärdedelarna av studenterna fanns det ett antal som såg sig tvungna att avboka sina studier här för att kunna få tillbaka de pengar som de hade lagt på kurserna. Det är ju lite olyckligt.

Om det dessutom är så, vilket har sagts, att våra utlandsmyndigheters kurirsändningar har en lägre frekvens på sommaren är det ju extremt olyckligt. Det borde ju vara en oerhört enkel åtgärd. Nu ska jag släppa allt det här med hur det ska gå till, för det är inte min sak. Jag tycker dock att det är uppseendeväckande att en del av dem som vill komma hit inte kan göra det på grund av att vi skickar post för sällan. Inte bara delar vi ut posten för sällan, utan vi skickar den för sällan. Detta borde ju gå att lösa.

Framför allt behöver vi, precis som statsrådet har sagt, minimera Migrationsverkets och andras handläggningstider för alla typer av tillstånd. Det finns en massa specialförhållanden för till exempel forskare, doktorander och studenter med väldigt korta anställningstider. Detta är en plåga för svenska forskare i Sverige. Man måste hitta ett system som passar för dem och en effektiv och smidig lösning för passkontroller i alla länder, så att människor inte behöver resa över halva världen för att visa upp sitt pass.

Min förhoppning är förstås att den av statsrådet aviserade utredningen - eller kanske till och med utredningarna - täcker in alla dessa aspekter och arbetar med en målsättning som gör att vi kan återta lite förlorad konkurrenskraft bland utländska studenter.

Min fråga är: Kan jag återkoppla till dem jag har haft kontakt med och säga att detta kommer att bli bättre och att det, kanske rent av före hösten, kommer ett förslag som svarar mot lärosätenas önskemål?

Herr talman! Svaret är ja. Jan Riise kan återkoppla och säga att vi gör allt vi kan för att korta handläggningstiderna. Det gäller också andra ärendekategorier där vi kämpar med alldeles för långa handläggningstider. Vi jobbar också mycket intensivt för att göra Sverige mer attraktivt för forskare, doktorander och studenter som vill komma hit och som har seriösa avsikter.

Jan Riise var ju inne på missbruket, och jag tänkte uppehålla mig lite vid det. Det finns sedan länge indikationer på att systemet för att studera i Sverige har missbrukats. Migrationsverket har enligt en rapport från förra året funnit starka indikationer på att det pågått ganska omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier genom att studenter har använt tillstånden när avsikten egentligen varit att arbeta. Vi har enligt min mening mycket generösa regler för internationella studenter vad gäller att arbeta vid sidan av studier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Huvudorsaken till detta missbruk är enligt rapporten lagstiftningens utformning. Lagstiftningen begränsar inte hur mycket man kan jobba, och den ger möjlighet att ansöka om arbetstillstånd efter bara en termins studier - alltså en sorts spårbyte. Detta leder till att personer vars främsta avsikt är att arbeta i Sverige i stället ansöker om uppehållstillstånd för studier, eftersom regelverket för detta är relativt generöst.

Låt mig bli lite mer konkret. Migrationsverkets rapport visar att enbart en dryg tredjedel av de pakistanska masterstudenterna i Sverige ansökte om uppehållstillstånd för studier för att gå det andra året på sin tvååriga utbildning. Nästan en tredjedel ansökte i stället om tillstånd för att arbeta.

En annan orsak till att systemet missbrukas är att vissa lärosäten inte lägger tillräckligt fokus på att attrahera studenter med en uppriktig avsikt att studera när de rekryterar internationella studenter. Även Sveriges universitets- och högskoleförbund har, som Jan Riise nämnde, noterat brister i lagstiftningen som gör det enkelt för sökande utan studieavsikter att söka sig till ett svenskt lärosäte i syfte att få uppehållstillstånd i Sverige.

Utöver de brister som Migrationsverket har uppmärksammat har SUHF pekat på att möjligheten för medföljande familjemedlemmar och personer som efter en termins studier beviljas uppehållstillstånd på annan grund, till exempel arbete, att studera avgiftsfritt kan utgöra ett incitament till fusk.

Riksrevisionen har i en granskningsrapport noterat vissa brister i systemet med uppehållstillstånd för studier. Man beslutade i november 2023 att genomföra en granskning om tredjelandsstudenter i högskolan. Inom ramen för denna granskning kommer Riksrevisionen att granska om systemet med antagning och organisering av utbildningen för tredjelandsstudenter fungerar effektivt.

Vi jobbar på båda sidorna här. Detta har varit en viktig del av vårt regleringsbrev. Vår avsikt är inte att detta ska förlänga handläggningstiderna, utan vi tror, som jag förklarade i mitt förra inlägg, att det i förlängningen kan leda till kortare handläggningstider på grund av att man tidigt identifierar de uppehållstillstånd för studier som bör dras in. Därmed får man heller inte några förlängningar avseende dessa individer.

Eftersom Jan Riise nämnde passkontrollerna vill jag slutligen säga att detta är ytterligare en situation där vi måste göra en avvägning mellan potentiellt fusk och att försöka ha en smidig ansökningsprocess. Därför har regeringen gett Migrationsverket i uppdrag att underlätta för studenter att visa upp sitt pass i original, vilket numera är ett krav. Därför har detta gjorts på exempelvis den amerikanska västkusten, vilket jag tror att Jan Riise nämnde i sin interpellation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaren.

Jag avrundar med att än en gång understryka hur angeläget det är att kunna ta emot studenter, doktorander och andra forskare, både för Sverige som land och för våra universitet och högskolor.

Statsrådet berörde att det finns en farhåga om att studenter kan förespeglas en utbildning och sedan, utan att själva vara initiativtagare, tvingas arbeta under usla villkor. Detta ska vi givetvis inte heller ha.

För egen del ser jag gärna också större möjligheter att utöka utbytet med låginkomstländer, vilket jag nämnde i början. Det är möjligen en form av bistånd men ett värdefullt sådant som kan betyda mycket. När vi höll på med detta visade det sig att enskilda forskare och doktorander som kom hit även involverade sina kollegor på hemmauniversiteten, och plötsligt genomfördes en relevant utvecklingsforskning i samarbete med internationella grupper. Det är olyckligt att finansieringen av detta har dragits in. Det sista som hände innan jag fick ta tjänstledigt för att komma hit till riksdagen i september förra året var att jag fick ett litet bidrag för att utveckla ett projekt tillsammans med ett nigerianskt universitet.

Slutligen: Akademin driver forskningen vidare genom bland annat konferenser, och då är det viktigt att gästande forskare, som kanske bara kommer för några dagar, får sina visum i tid och därmed har möjlighet att boka resor.

Det blev kanske lite mer om akademin än om migration som utgångspunkt. Jag ser fram emot att fortsätta diskussionen, och jag kommer givetvis att följa arbetet.

Herr talman! Jag tackar återigen Jan Riise för en viktig interpellation och för att ledamoten tar upp den här angelägna frågan.

Jag tror att vi i grunden är överens om mycket, och så är det inte alltid för Moderaterna och Miljöpartiet i migrationspolitiken. Jag konstaterar dock att vi här har liknande ambitioner, och jag kan garantera Jan Riise att vi ska göra allt vi kan, både jag inom mitt ansvarsområde och statsrådet Mats Persson inom sitt ansvarsområde, för att säkerställa att Sverige är attraktivt för internationella talanger som vill komma hit för att forska och studera.

Till sist: Om jag inte återkommer till kammaren före jul vill jag passa på att önska talmanspresidiet och ledamöterna en riktigt god och förhoppningsvis lugn jul.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.