Utnyttjande av barn för köp av sexuella handlingar

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 16 september 2021

Interpellation: Utnyttjande av barn för köp av sexuella handlingar

Interpellation 2020/21:882 av Marléne Lund Kopparklint (M)

Besvarades tillsammans med

Interpellation 2020/21:882 Utnyttjande av barn för köp av sexuella handlingar

av Marléne Lund Kopparklint (M)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

I dag kan en förövare utnyttja ett barn under 15 år för köp av sexuella handlingar och enbart få böter. Att detta är möjligt beror på att dagens lagstiftning inte utgår från barnets faktiska ålder utan på vilken ålder förövaren trodde eller upplevde att barnet hade när brottet begicks.

Utnyttjande av ett barn för köp av sexuella handlingar borde ses som ett allvarligare brott än om brottet riktar sig mot en vuxen person, oavsett hur gammal förövaren trodde att den utnyttjade var vid sexköpstillfället. Så är det dock inte, eftersom det finns kryphål i lagen.

År 2020 ökade antalet anmälda sexualbrott i Sverige till 24 100 (Brå, 2021). Under 2020 anmäldes det högsta antalet våldtäkter mot barn hittills, 16 procent fler än 2019. Vi vet att mörkertalet är stort, och undersökningar visar att det rör sig om 452 000 som utsätts för sexualbrott, varje år (NTU, 2020).

Sexualbrott ger vårdkrävande skador – våldtäkt är det trauma som oftast leder till posttraumatiskt stressyndrom och är den starkaste kopplingen till självmord, självmordstankar och självskada. Konsekvenserna är ett förändrat liv med varierande grad av smärta, utmattning och psykisk ohälsa.

Att dömas till böter för att ha utnyttjat ett barn för att köpa en sexuell handling står inte i proportion till brottets allvar. Den sexuella myndighetsåldern gör barn till ett öppet mål för vuxna som vill utnyttja dem för sexuella ändamål.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

  1.   Avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av de brister som pekats ut i lagen och som möjliggör för en brottsmisstänkt att få ett lindrigare straff genom att uppge att hen trodde att barnet var äldre?
  2.   Är det ministerns avsikt att se över straffen för ett sexualbrott mot barn som begås genom att man utnyttjar barnet för köp av sexuella handlingar, ​​​som i dag är beroende på förövarens utsaga om hur gammal hen trodde att barnet var eller huruvida barnet hade påbörjat sin pubertetsutveckling?