Utvecklingen av det civila försvaret

Interpellationsdebatt 17 mars 2020

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 1 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig varför jag inte följde Försvarsberedningens förslag att sammanföra de civila och militära delarna av försvaret till ett totalförsvarsdepartement inom Regeringskansliet. Vidare har Pål Jonson frågat mig om jag anser att det finns en politisk överenskommelse om kostnaderna för det civila försvaret i enlighet med vad Försvarsberedningens rapport Motståndskraft slår fast samt om jag kommer att bjuda in oppositionspartierna för överläggningar om utformningen av det civila försvaret innan totalförsvarspropositionen överlämnas till riksdagen i höst. Pål Jonson har även frågat mig om jag avser att vidta ytterligare åtgärder för att tillgodose att strukturer och organisationsfrågor som berör det civila försvaret även återfinns i totalförsvarspropositionen.

Arbetet med att återuppbygga totalförsvaret är ett gemensamt arbete för hela regeringen, och arbetet är högt prioriterat. Försvarsministern har ansvaret för samordningen mellan det militära och det civila försvaret inom ramen för totalförsvaret. Inrikesministern ansvarar för samordningen av samhällets krisberedskap och civilt försvar. Det civila försvaret omfattar all den civila samhällsverksamhet som ska bedrivas inom totalförsvaret under högsta beredskap. Frågor som rör civilt försvar berör således samtliga departement inom Regeringskansliet. Ansvarsprincipen, det vill säga att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden också har ansvaret under en kris och vid höjd beredskap, är en hörnsten i arbetet med totalförsvaret.

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är överens om att tillföra det militära försvaret ytterligare 5 miljarder kronor per år från och med 2022 till och med 2025, i enlighet med Försvarsberedningens förslag. Sedan tidigare har regeringen beräknat att tillföra 5 miljarder kronor även för 2021. Det militära försvarets förmåga är beroende av det civila försvarets förmåga. Det är positivt att det inom Försvarsberedningen finns en bred politisk samsyn om inriktningen i Motståndskraft. Försvarsberedningen uppskattade att de förslag som lämnades i rapporten Motståndskraft kräver ett nettotillskott till det civila försvaret på ca 3,8 miljarder kronor per år i slutet av perioden 2021-2025, utöver de 430 miljoner kronor per år som beslutades i budgetpropositionen för 2018. Om detta finns dock ingen budgetpolitisk överenskommelse. Regeringens mål är att riksdagens beslut hösten 2020 om en försvarspolitisk inriktningsproposition ska kunna nå en så bred uppslutning som möjligt.

Utvecklingen av totalförsvaret befinner sig i en intensiv fas. Flera utredningar rörande strukturer och organisationsformer, särskilt med inriktning på det civila försvaret, har tillsatts med utgångspunkt i Försvarsberedningens rapport Motståndskraft, bland annat Utredningen om civilt försvar avseende ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar, Utredningen om en ny myndighet för psykologiskt försvar, Utredningen om totalförsvarets försörjningstrygghet samt Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap. Även Riksbankskommittén har tagit upp frågor som avser civilt försvar. Slutsatserna från dessa utredningar kommer att vara viktiga byggstenar i att utveckla Sveriges totalförsvar.

Den 2 mars redovisade 20 myndigheter underlag för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret till respektive ansvarigt departement. Bakgrunden är ett regeringsuppdrag där myndigheterna ombads att med grund i Försvarsberedningens rapporter analysera de behov och åtgärdsförslag avseende det civila försvaret som Försvarsberedningen redovisat. Myndigheterna har också analyserat de behov och åtgärdsförslag som MSB och Försvarsmakten har redovisat i ett regeringsuppdrag om att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret. Jag ser fram emot att informera försvarsutskottet om innehållet i underlaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi nu återuppbygger det civila försvaret är det angeläget att berörda aktörers kunskap och kvalificerade utredningsunderlag beaktas. Detta gäller även de delar som rör strukturer och organisationsfrågor. Men det är angeläget att den försvarspolitiska inriktningspropositionen ger en huvudsaklig inriktning för det fortsatta arbetet med civilt försvar. Fortsatt analys, utredning och planering kommer att fortgå även efter det att den försvarspolitiska inriktningspropositionen är beslutad. Arbetet med att återta totalförsvaret är en pågående process.


Anf. 2 Pål Jonson (M)

Fru talman! Jag tackar inrikesministern för svaret på min interpellation. Denna interpellation ställdes för ett antal veckor sedan, före det allvarliga utbrottet av coronaviruset som nu drar fram i Sverige och i Europa. Men det gör inte interpellationen mindre angelägen eller mindre relevant.

Grunden är att ju starkare civilt försvar vi har, desto bättre civil krisberedskap har vi också. Om vi klarar att hantera de krav som kriget ställer står vi också bättre rustade för att hantera krisen. Och man får ändå säga att det är en kris som vi nu genomgår i Sverige med följdverkningar som vi tidigare aldrig har upplevt. Jag bedömer att om vi hade haft ett starkare civilt försvar hade vi också varit bättre rustade för att hantera denna kris. Detta har vi kunnat ta del av i massmedierna kopplat till de förmågor som tidigare fanns. Förr hade vi till exempel ett femtiotal fältsjukhus och över 600 respiratorer. Om vi hade haft en sektorsansvarig myndighet för sjukvården tror jag att vi skulle ha kunnat samordna våra sjukvårdsresurser effektivare. En sådan myndighet hade kunnat ha ett starkare mandat att koppla ihop alla Sveriges regioner när det gäller sjukvården.

Fru talman! Inrikesministern säger i svaret att arbetet med det civila försvaret är högt prioriterat av regeringen. I bästa fall kan jag säga att det möjligtvis märks i omfattningen av regeringens utredningsväsen. Det är nämligen ett antal utredningar som pågår på detta område. Men sanningen är att utvecklingen av det civila försvaret har halkat efter det militära försvaret under de senaste två tre åren. Och generaldirektören vid MSB riktade hård kritik mot regeringen på Folk och Försvar i Sälen i år. Han uttryckte det i termer av att det är stopp i många processer och att frågor har hamnat i långbänk på Regeringskansliet samt fastnat i utredningar.

Det är klart att det är allvarligt om den myndighetschef som har huvudansvaret för utformningen av det civila försvaret framför denna kritik. Jag skulle därför vara tacksam för kommentarer från inrikesministern om hur han ser på denna kritik.

Fru talman! Precis som inrikesministern säger pågår det fem större utredningar om totalförsvaret. Problemet är bara att tre av dessa utredningar är försenade och två andra har dragit slutsatsen att nya utredningar måste komma på plats. Det är framför allt två utredningar som jag är extra orolig över. Den ena berör Elisabeth Nilssons utredning om näringslivets roll inom totalförsvaret.

Det är i grunden så att vi inte kommer att komma framåt i frågan när det kommer till ett civilt försvar om vi inte får en mycket starkare samordning mellan det privata och det offentliga. I dag utförs huvuddelen av all samhällsviktig verksamhet när det gäller drivmedel, elektricitet, telekom, banker och så vidare av privata företag. Vi måste få till en mycket starkare samordning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Elisabeth Nilssons utredning var tydlig med vad man inte kan göra på detta område. Man kan inte utse krigsviktiga företag och så vidare. Men jag tror att vi hade varit betjänta av ett mer framåtblickande underlag.

Fru talman! Den andra utredningen som jag också hyser en viss oro inför är Barbro Holmbergs strukturutredning om det civila försvaret. Den ska lägga grunden till helt fundamentala frågor, till exempel om vi ska ha civilområden och civilbefälhavare, vilken typ av krisledningssystem vi ska ha och om vi ska ha sektorsansvariga myndigheter. Detta är fundamentala byggstenar för att vi ska komma framåt i totalförsvaret. Problemet med denna utredning är att den inte kommer förrän i mars 2021.

Båda dessa utredningar är som sagt helt avgörande för att vi ska ha ett fullgott underlag för att fatta ett nytt totalförsvarsbeslut under nästa höst.

Jag tycker inte att det är utredarnas fel, utan det är ju regeringens ansvar att se till att de utredningar man tillsätter faktiskt kommer på plats och att de får personella resurser och rimliga arbetsförutsättningar.

Jag vill fråga inrikesministern hur han ser på det bristande underlag vi riskerar att få för nästa totalförsvarsbeslut.


Anf. 3 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag vill tacka Pål Jonson för en väldigt viktig interpellation. Det finns ju vissa interpellationer som åldras med tiden och hamnar väldigt rätt i samhällsdebatten medan andra hamnar lite mer snett och kanske inte blir lika prioriterade. Detta är verkligen ett område som hamnar mitt i den krissituation vi har i dag.

Jag håller med om Pål Jonsons allmänna bild - hade Sverige haft ett starkare totalförsvar, inklusive det civila försvaret, hade vi stått starkare i att hantera den krissituation vi har i dag. Detta var också ett av mina teman när jag höll mitt tal på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen, där jag beskrev hur väldigt mycket av det civila försvaret helt nedmonterades. Det skedde både i fråga om beredskap och i fråga om ansvar i vissa delar, till exempel läkemedelsförsörjning, med myndigheter som tidigare hade ett tydligare uppdrag men som inte riktigt har det längre.

Det är klart att vi hade stått starkare som samhälle om vi hade haft ett starkare civilt försvar nu. Det som är komplicerat - och Pål Jonson är ytterst medveten om detta - är att vi när vi nu ska bygga upp det civila försvaret måste göra det utifrån de förutsättningar som finns i dag. Dessa förutsättningar är inte riktigt likadana som när vi en gång hade det civila försvaret på plats, med de beredskapslager som fanns. Det finns vissa erfarenheter från detta som vi verkligen kan dra nytta av. Vi kan kopiera en del av de tillvägagångssätt och de strukturer som fanns.

Men samhället har förändrats. En del av sårbarheten syns inte minst i de leveransflöden vi har sett nu. Det gäller inte bara de varor som är av mycket kritisk betydelse för samhället, som förr i tiden beredskapslagrades, utan nu har nästan all industri just in time-leverans. Detta skapar sårbarheter i systemet som inte fanns på den tiden - i alla fall inte på samma sätt.

Den digitala utvecklingen är kanske inte lika het just nu, när vi hanterar coronakrisen, men sårbarheterna i samhället är mycket större i dag - med den digitala utvecklingen - än de var på den tiden. Då krävs det ett samarbete mellan det offentliga och det privata, vilket du, Pål Jonson, var inne på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På den tiden var mycket av den verksamhet som var av kritisk betydelse för samhället i offentlig regi och offentlig ägo. När vi nu ska bygga upp detta igen, utifrån en struktur där alla aktörer inte är offentliga eller statliga, måste det civila försvaret organiseras på ett annat sätt.

Jag tar detta på väldigt stort allvar. Jag noterade också Dan Eliassons tal i Sälen. Han kritiserade lite av varje. Hans huvudkritik handlade om att han tyckte att vi ibland detaljstyr verksamheten lite för mycket och inte lyssnar på dem som är experter på området. Om vi nu har tillsatt utredningar med människor som verkligen går på djupet i fråga om hur vi borde organisera det civila försvaret är i alla fall min slutsats att det är viktigt att vi verkligen får in denna kunskap när vi ska fatta ett välgrundat beslut som ska hålla under lång tid framöver.

Det är sant att det civila försvaret ligger efter det militära försvaret. Det militära försvaret startade sin tillväxtresa tidigare. Det militära försvaret gick inte lika djupt ned utan hade kvar strukturer som gör att det nu kan byggas upp snabbare än det civila försvaret.

Det andra som inträffade med det civila försvaret, om vi ska vara riktigt ärliga, var att övergångsregeringen hamnade i ett läge där flera utredningar inte kunde tillsättas. Vi tappade månader av utredningstid. Dessa utredningar skulle egentligen ha kommit igång, men av hävd tillsätter en övergångsregering inte nya utredningar. Detta har gjort att vi nu har hamnat i tidsnöd.

Jag är ändå försiktigt optimistisk. Jag tror att vi i bra samarbete kan staka ut viktiga principer för utvecklingen av det civila försvaret. Detta gäller även i frågor om ansvar och ledning, som jag tror är helt fundamentala för att komma vidare. Jag är helt säker på att totalförsvarsbeslutet måste ha en stark civil dimension.


Anf. 4 Pål Jonson (M)

Fru talman! Låt mig kommentera ett par saker som inrikesministern sa.

Det är helt rätt, som inrikesministern sa, att samhället har förändrats och att statens rådighet över det offentliga och det privata är mindre än den var förr.

Vi är dock inte ensamma om att ha detta problem. Vi kan titta på de andra nordiska länderna. Jag upplever att Finland har kommit mycket längre i arbetet med samordningen mellan det privata och det offentliga. Försvarsutskottet var i Nordnorge förrförra veckan. De har också kommit längre i totalförsvarsplaneringen mellan det privata och det offentliga.

Det handlar nog inte bara om att vi har haft en övergångsregering och om att detta har ställt till det - det var ju ändå så att ni fick rapporten från Försvarsberedningen i december 2017 - utan det handlar nog också om att prioritera det civila försvaret. Jag vet att inrikesministern har haft jättemycket annat att göra kopplat till gängbrottslighet, skjutningar och annat, men man måste ligga på utredningarna hela tiden och kanske också få avrapporteringar så att man kommer framåt.

Fru talman! Det var ju ändå så att vi 2015 fattade beslut om att ge planeringsanvisningar, eller om att påbörja arbetet med det civila försvaret. Det är alltså fem år sedan. Jag kan konstatera att mycket arbete återstår.

En del handlar om vår administrativa beredskap, det vill säga vilket författningsstöd vi ska ha eller vilka lagar och förordningar vi ska luta oss mot. Hur påverkar lagen om offentlig upphandling det civila försvaret? Hur påverkar den vid skärpt beredskap?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En annan del handlar om vår organisatoriska beredskap, det vill säga ledning, struktur och samordning.

Det är mycket arbete som kvarstår. Om vi inte skyndsamt får dessa strukturer på plats kommer vi inte att kunna svara upp mot det krav som framgår i Försvarsberedningens rapport, nämligen att det är det väpnade angreppet som ska vara dimensionerande för totalförsvaret. Det brådskar att få dessa strukturer på plats.

Detta leder in till min andra fråga i interpellationen, nämligen behovet av ett totalförsvarsdepartement, eller ett departement som har ansvar både för det civila och för det militära försvaret.

Jag kan konstatera att Försvarsberedningen i sin rapport Motståndskraft från december 2017 pekar på de farhågor och brister som finns om man delar upp det civila och det militära försvaret. Försvarsberedningen anser att uppdelningen ger upphov till gränsdragningsproblematik och otydliga ansvarsförhållanden, vilket försvårar och försenar arbetet med det civila försvaret.

Slutsatsen, från december 2017, är alltså att det försvårar och försenar arbetet att inte ha det hela inom ett departement. Jag tycker att denna slutsats håller än, och jag tycker tyvärr att Försvarsberedningens farhågor har blivit besannade i och med att man har delat upp det militära och det civila på två olika departement.

Nu säger inrikesministern, klokt nog, att det är hela Regeringskansliet som har ansvar för totalförsvaret. Så är det naturligtvis. Det är också så att den civila förmågan och den militära förmågan är beroende av varandra. Det är just därför jag tycker att samordningen av det civila och det militära försvaret skulle vara betjänt av att hanteras inom ramen för ett departement och inte två.

Jag skulle vara tacksam för en kommentar rörande varför man inte har följt en enig försvarsberedning, som ställde sig bakom ett totalförsvarsdepartement. Det var också tre socialdemokratiska ledamöter i Försvarsberedningen som förordade denna modell.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag tala om budgeten för det civila försvaret.

Inrikesministern sa här att regeringen och dess samarbetspartier den 30 augusti fattade beslut om en ekonomisk överenskommelse om det militära försvaret, i samma riktning som Försvarsberedningens förslag. Jag vill bara tillägga att denna överenskommelse inte var prissäkrad, vilket innebär att det saknas 5 miljarder till det militära försvaret till 2025 och 30 miljarder till 2030.

Jag undrar om man nu kommer att tillföra en ny ekonomisk överenskommelse om det civila försvaret och när denna i så fall kommer att presenteras för riksdagen.


Anf. 5 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag håller med Pål Jonson i hans analys av våra grannländer i Norden, kanske särskilt när det gäller att titta extra mycket på Finland. Finland byggde en gång i tiden i princip upp sitt civila försvar genom att titta på Sverige. Sedan avvecklade vi vårt civila försvar medan Finland behöll sitt och tvingades att anpassa sitt civila försvar till samhällsutvecklingen, inte minst när det gäller att ha flera aktörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har ett väldigt gott samarbete i den nordiska kretsen. Vi har också ett väldigt bra samarbete mellan våra departement, såväl när det gäller krisberedskap som när det gäller frågan om civilt försvar. Vi har mycket att vinna både på att samarbeta med Finland och på att lära av hur Finland har utvecklat och förändrat sina system över tid för att möta den nya tiden.

Detta är också en del av varför flera av dessa utredningar har haft i uppdrag att titta på hur våra grannländer har organiserat sin verksamhet för att dra nytta av det och komma vidare. Vi är helt överens om den beskrivningen.

Man kan välja att organisera verksamhet på olika sätt. Inom ramen för det departement som jag finns på har vi Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, hela polisverksamheten och krisberedskapen.

Jag delar helt bilden att ett starkare civilt försvar ger en starkare krisberedskap. Det omvända gäller också, att en starkare krisberedskap ger ett starkare civilt försvar. De är kommunicerande kärl åt båda hållen, och det är jag i regeringen som har ansvar för de myndigheter som i fredstid hanterar kriser och katastrofer.

När det gäller att bygga upp det civila försvaret vill jag bara visa viss ödmjukhet i frågan om hur lätt det är att samordna, ansvarsutkräva och göra tydliga gränsdragningar. Jag har lite från sidan följt arbetet med Försvarsberedningen kopplat till det militära försvaret. Det är en myndighet, och det är en ekonomisk ram. Det har inte varit jätteenkelt att ha koll på alla siffror och hur processen ska vara. Jag har gång på gång ställt frågor för att försöka få en gemensam bild av hur läget är. Nu har man kommit väldigt långt med detta.

När vi talar om civilt försvar talar vi om hela samhällets förmåga att hantera och fungera i händelse av höjd beredskap och krig. Ett departement kan inte kunna alla dessa delar, utan Socialdepartementet, Infrastrukturdepartementet och Justitiedepartementet har djup kunskap på sina respektive områden. Men det ska samordnas med det militära försvaret, så att vi får en så stark uppbyggnad av det civila försvaret som går inom ramen för totalförsvarsbeslutet. Jag tror att vi har en gemensam ambition i detta.

Väl medveten om att alla utredningar inte är klara kommer inte alla beslut att kunna fattas nu. Då tror jag att det är jätteviktigt att vi så långt som möjligt har en gemensam analys av vilka prioriteringar vi ska göra när vi nu bygger upp det civila försvaret för att få ut maximal effekt av totalförsvaret.

Jag ser fram emot att dels få komma tillbaka till försvarsutskottet och redovisa de 20 bevakningsansvariga myndigheternas inkomna handlingar och deras analys av vad de tycker att man borde prioritera, dels att ha en politisk diskussion om de prioriteringar som totalförsvarsbeslutet måste vila på.


Anf. 6 Pål Jonson (M)

Fru talman! Tack, inrikesministern, för den här debatten! Den är angelägen. Men låt mig ta upp några saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror kanske att regeringen hade tänkt rätt när man tänkte att man skulle skapa ett blåljusdepartement, om det inte hade varit så att vi samtidigt påbörjade uppbyggandet av det civila försvaret. Det är så viktigt att det civila och det militära hänger ihop och att man organiserar det inom ett departement, annars kommer man att gå i otakt.

Sedan vill jag återigen lyfta fram detta med budgeten, för jag tror att det är väldigt angeläget. Jag undrar om ministern bara kan förtydliga att den ekonomiska överenskommelse som gäller det militära försvaret är separat med egna pengar, jämfört med den som ska presenteras om det civila försvaret, så att man inte använder de militära delarna för att finansiera det civila försvaret. Det råder redan underfinansiering av det militära försvaret, vill jag tillägga.

Några ord också om processen framöver. Vi kommer i dag att bli inbjudna till Försvarsdepartementet för att eventuellt inleda politiska förhandlingar om det militära försvaret. Men det finns ingen struktur eller organisation vad gäller beredningen av det civila försvaret, och det tycker jag är oroväckande. Vi vill fatta ett beslut i bred politisk samsyn. Då krävs en ordnad process för att vi ska få en samsyn kring det civila försvaret. Jag vill gärna ha en kommentar från ministern kopplad till processen för det civila försvaret och hur man ska hitta en bred politisk samsyn.

Sista frågan, fru talman, gäller det nationella cyberoperationscentret. Det är jätteviktigt för totalförsvaret. Vi kommer att behöva bygga upp ett digitalt skalskydd för hela totalförsvaret.

Jag undrar om ministern kan ge besked om vilken budget som kommer att tillföra medel till det nationella cyberoperationscentret samt om man kommer att återkomma till riksdagen för att presentera centret, vars volym bedöms vara 250 personer, och det är en stor verksamhet.


Anf. 7 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag vill en gång till tacka Pål Jonson för den här interpellationsdebatten. Den är viktig.

Vi står mitt i en nationell kris kopplad till coronaviruset. Då är det viktigt att vi inser att ett starkare civilt försvar hade gjort oss starkare i dag, men framför allt att vi måste lära av den här krisen för att se att ett starkare civilt försvar också är nödvändigt för framtiden. Jag ser därför fram emot ytterligare debatter men framför allt att samverka kring de här frågorna.

Jag ska ge svar på några frågor.

Överenskommelsen om det militära försvaret mellan samarbetspartierna, Liberalerna och Centerpartiet, och regeringen gäller det militära försvaret - ingenting annat.

Alla departement kommer på ett eller annat sätt att beröras av det civila försvarets återuppbyggnad. Jag tror att några departement och några utskott i riksdagen kommer att bli extra mycket involverade. Det finns ett antal sektorer som är prioriterade för oss, till exempel hälso- och sjukvårdssektorn, transportsektorn och energisektorn, och som därmed kommer att få en extra stor roll i arbetet med totalförsvarspropositionen och underlagen till den framöver.

Jag ser fram emot att komma tillbaka till hela försvarsutskottet och redovisa alla inkomna handlingar för att ge en överblick av hur prioriteringarna ser ut på de olika departementen och i de bevakningsansvariga myndigheterna. Då tar jag gärna emot riksdagspartiernas egna bilder av deras prioriteringar och fokusområden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns motståndskraft, men det är viktigt att i det här läget få en förnyad bild av vad ni tycker är viktigast att komma vidare med. En viktig fråga är cybersäkerhet. Det nationella cybersäkerhetscentret är planerat att kunna inrättas under året, och myndigheten har sagt att de kan starta centret under året utan extra medel. Men utbyggnaden av centret kommer att kräva ytterligare finansiering.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2019/20:343 Utvecklingen av det civila försvaret

av Pål Jonson (M)

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Utvecklingen av det civila försvaret går långsamt. Sedan regeringen i 2015 års totalförsvarsbeslut lade fast att planeringen för totalförsvar skulle återupptas har nu fem år passerat. Det säkerhetspolitiska läget har under denna period försämrats ytterligare. Viktiga inriktningsbeslut avseende dels hur planeringen ska bedrivas på central, regional och lokal nivå, dels ekonomiska medel för att kunna genomföra utbildning och planering har ännu inte tillgodosetts.

Även sedan Försvarsberedningen i full politisk enighet hösten 2017 lade fast viktiga inriktningar för totalförsvarsplaneringen har först direktiv till de utredningar som krävdes för att beredningens förslag skulle kunna genomföras försenats. Därefter har utredningen avseende ledningsförhållanden inom civilt försvar fått förlängd utredningstid till mars 2021. Utredningen avseende näringslivets roll inom totalförsvaret lämnade sitt betänkande för någon tid sedan med vissa förslag men föreslog vad gäller stora och principiellt viktiga frågor ytterligare utredningar.

Frågorna om samordning mellan militärt och civilt försvar fortsätter att handläggas åtskilt inom Regeringskansliet mellan Justitiedepartementet och Försvarsdepartementet med fördröjningar och oklarheter om innebörden av Försvarsberedningens förslag som följd.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

  1. Varför valde statsrådet att inte följa Försvarsberedningens förslag att sammanföra de civila och militära delarna av försvaret till ett totalförsvarsdepartement inom Regeringskansliet?
  2. Anser statsrådet att det finns en politisk överenskommelse om kostnaderna för det civila försvaret i enlighet med vad Försvarsberedningens rapport Motståndskraft slår fast?
  3. Kommer statsrådet att bjuda in oppositionspartierna för överläggningar om utformningen av det civila försvaret innan totalförsvarspropositionen överlämnas till riksdagen i höst?
  4. Avser statsrådet att vidta ytterligare åtgärder för att tillgodose att strukturer och organisationsfrågor som berör det civila försvaret även återfinns i totalförsvarspropositionen?