Välfärden i kommuner och regioner i norra Sverige

Fru talman! Eva Lindh har frågat mig om jag avser att göra nedskärningar i välfärden i kommuner och regioner i norra Sverige.

Regeringen delar bedömningen att kommunsektorns ekonomiska situation kommer att vara utmanande de närmaste åren. Det kommer att behövas en kombination av åtgärder för att värna och stärka välfärden.

Genom den kommunala självstyrelsen är kommuner och regioner ansvariga för sin ekonomi och sin verksamhet, vilket innebär att kommuner och regioner själva beslutar om ekonomiska prioriteringar och eventuella effektiviseringsåtgärder i sina egna verksamheter. Liksom för många hushåll och företag gäller det att vidta åtgärder för att kunna uppnå en ekonomi i balans. Kommuner och regioner behöver fortsätta arbeta innovativt, effektivisera sin verksamhet och utveckla den efter nya förutsättningar. Inte minst finns potential i nya digitala lösningar. Staten har ett ansvar för att skapa goda förutsättningar för kommunsektorn.

Elpriserna har under november och december varit mycket höga, särskilt i december då elpriserna i stora delar av Sverige var högre än de någonsin tidigare varit under en enskild månad. Regeringen har därför gett Svenska kraftnät i uppdrag att hos Energimarknadsinspektionen ansöka om att använda de så kallade flaskhalsintäkterna till åtgärder som kompenserar för de höga elpriser som drabbat hushållen. Det nya stödet gäller även hushåll i norra Sverige och planeras att betalas ut under våren 2023. Denna åtgärd kommer att innebära en förstärkning av hushållens ekonomi, och det minskar indirekt den ekonomiska bördan för kommunerna.

I budgeten för 2023 avsattes, som vi hörde under den tidigare interpellationsdebatten, cirka en tredjedel av reformutrymmet till kommunsektorn. Det generella statsbidraget höjdes permanent med 6 miljarder kronor jämfört med tidigare år. Genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet fördelas de generella statsbidragen så att de kompenserar för skillnader i skattekraft och för kostnadsskillnader som beror på strukturella faktorer, till exempel långa avstånd och skillnader i uppvärmningskostnader.

Vidare går 300 miljoner kronor i år till utveckling av primärvård i landsbygd inom överenskommelsen med SKR om God och nära vård 2023.

Regeringen beslutade också i december 2022 att ge en samordnare fortsatt uppdrag att till och med juni 2023 främja koordineringen av arbetet med insatser av betydelse för näringslivets hållbara omställning och samhällsomvandlingen till följd av framväxten av nya industrier i Norrbottens och Västerbottens län.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Låt mig börja med att säga varför interpellationen skrevs och varför jag tycker att det är viktigt att debattera välfärden i just norra Sverige. Jag ser det nämligen som att regeringens politik innebär en dubbelstöt mot kommuner och regioner i norra Sverige.

Den svenska välfärdsmodellen är viktig. Välfärden är avgörande för samhället och för människor. Det handlar om att få en trygg omsorg när man blir äldre, om att få en god utbildning och en god start på livet samt om att få vård efter behov. Därför prioriterade vi i Socialdemokraterna välfärden i vårt budgetförslag. Vi lade dubbelt så mycket pengar till välfärden som regeringen med stöd av Sverigedemokraterna gör.

Fortsatta satsningar behövs. Kommuner och regioner har stora utmaningar framför sig. De har utmaningar både i själva det faktum att det blir fler äldre och i att det behöver göras investeringar och annat. Men det är också så att det som drabbar hela samhället även drabbar kommuner och regioner, såsom höjda räntor och högre inflation. När man då ger otillräckliga resurser till välfärden, vilket vi anser att regeringen och Sverigedemokraterna gör, drabbar det välfärden i hela Sverige.

De norra delarna av vårt land är dock särskilt drabbade, av en anledning: När regeringen presenterade sina tankar och planer för elprisstödet fanns inget elprisstöd till norra Sverige, det vill säga den del av Sverige som ligger norr om Dalälven. Förutom att hushållen inte skulle få elprisstödet skulle inte heller kommuner och regioner i norra Sverige få någon kompensation för de höga elräkningar de har.

Det skulle alltså innebära att kommuner och regioner får ännu svårare att klara av att ge en bra välfärd, och det är det jag menar med att detta är en dubbelstöt mot välfärden i norra Sverige. Det är en orimlig hållning, och den har skapat en enorm ilska och besvikelse. Det är 1,2 miljoner människor som lämnas utanför.

Ännu vet vi inte hur det blir med elstödet - det verkar ju som att regeringen har ändrat sig och att elstöd till hushållen nu ska ges även i de norra delarna av Sverige. Eventuellt kommer det att delas ut från slutet av februari. Precis som statsrådet säger i sitt svar kommer det att indirekt minska bördorna för kommunerna. De kanske inte behöver betala ut försörjningsstöd på samma sätt, vilket indirekt minskar bördorna.

Stöden till företagen och därmed också den svenska välfärden vet vi dock fortfarande inget om. Kommunerna vet ingenting. Vi har inte fått besked, och kommuner och regioner vet inte heller vad det är som kommer att gälla. Det är nämligen inte riktigt klart än.

Även om jag vet att elprisstödet inte är ett ansvar specifikt för civilministern - det är näringsministern som har det ansvaret - sitter man ändå i samma regering. Nu har man en chans att ge besked.

Kommer det att bli mer - tillräckligt med - resurser till välfärden?

Kan kommuner och regioner räkna med att få ett stöd för de höga elpriskostnader de nu har, precis som alla andra?

Jag hoppas få svar på de frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Nu blir det kanske lite dubbelargumentering med tanke på den förra interpellationsdebatten, för debatterna berör mer eller mindre samma ämne även om den förra berörde hela Sverige och interpellanten nu fokuserar på de norra delarna av Sverige.

Regeringen gör ingen skillnad på norra eller södra Sverige i de här frågorna, utan vi ser att välfärden ska fungera i hela Sverige. Ökningarna av både generella och riktade statsbidrag fördelas inte olika mellan södra och norra Sverige, utan det tas om hand i kostnads- och skatteutjämningssystemet där man fördelar resurserna beroende på vilka strukturella förutsättningar kommunerna har. Vi vet att många kommuner i norra Sverige får stöd i och med det skatteutjämningssystem vi har.

Systemet håller också på att utredas just nu, kan jag säga. Det görs inte minst utifrån att de socioekonomiska faktorerna behöver stärkas ännu mer, men man ser över skatteutjämningssystemet väldigt brett. Vi får se hur det kommer att påverka enskilda kommuner.

Lindh fokuserar mycket på frågan om elprisstödet. Precis som Lindh själv sa är det inte mitt ansvarsområde, utan det ligger på energi- och näringslivsminister Ebba Buschs bord. Jag får faktiskt hänvisa till henne om just den debatten ska fördjupas. Men det är ju helt klart så att det kommer ett elprisstöd också till norra Sverige som ska kompensera för höga elpriser under november och december.

Eva Lindh vet, precis som alla andra, varför vi har kompenserat före det andra elprisstödet och varför elprisstöd 1 bara gick till elprisområde 3 och 4. Det berodde på att elpriserna var så mycket högre i dessa delar än i område 1 och 2. Elpriserna var ibland tre eller fyra gånger högre på månadsbasis i elprisområde 3 och 4 än i elprisområde 1 och 2. Vi satte ett referenspris på 75 öre per kilowattimme, och det var det vi utgick från. Priset låg ju långt över detta vissa månader i elprisområde 3 och 4 men inte i elprisområde 1 och 2, och det var därför stödet gick dit. Det var inte för att diskriminera någon del av landet utan för att man skulle få kompensation för höga elpriser; det var ju det som detta handlade om.

När vi i regeringen sedan såg att elpriserna ökade väldigt mycket i de norra delarna av Sverige tog vi ett snabbt beslut och kunde tidigt i år meddela att även hushåll i norra Sverige skulle få elprisstöd, vilket jag tycker var väldigt bra. Det kommer att delas ut. Exakt datum för detta är jag inte uppdaterad på, men det kommer att delas ut. Det första stödet ska börja delas ut redan nu på måndag.

Kommer vi att ge tillräckligt med stöd? Tillräckligt är ett ganska subjektivt begrepp, för man kan tycka olika om vad som är tillräckligt. Regeringen har visat att den tar kommunsektorn på allvar genom att en tredjedel av reformutrymmet har gått till ökade statsbidrag, såväl generella som riktade, till kommuner och regioner för att ge dem förutsättningar att klara det så otroligt viktiga välfärdsuppdraget och ge en dräglig och omsorgsfylld vardag till människor som behöver samhällets stöd. Om regeringen gör bedömningen att det behövs ökade resurser kommer det också att komma ökade resurser.

Fru talman! Jag tror faktiskt - eller, rättare sagt, jag vet - att människor som bor i norra Sverige inte känner att de behandlas lika. Man må ha olika åsikter om huruvida detta är rätt eller fel och om betydelsen av att priset inte var lika högt då, men den ilska och frustration som finns i de norra delarna av Sverige är enorm. Jag vill bara säga det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utmaningarna i kommunerna och regionerna är väldigt stora och av skiftande karaktär. De befolkningsmässigt minsta kommunerna har generellt de tuffaste utmaningarna. Många av dem ligger också i de norra delarna av Sverige.

Vi socialdemokrater har prioriterat att hela Sverige ska leva och växa. Det handlar naturligtvis om att skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och regioner, från söder till norr, och om att man ska kunna ha en bra välfärd.

Under förra mandatperioden beslutade riksdagen mycket riktigt om en ny kostnadsutjämning. Den tar större hänsyn till den samhällsutveckling som har skett under senare år, med en äldre befolkning och ökad urbanisering. Sammantaget kan man säga att det efter denna förstärkning och det som vi beslutade då tas större hänsyn till gles bebyggelse och socioekonomiska faktorer.

Det tas större hänsyn, men någon rättvis eller exakt utjämning finns ju inte, även om utjämningssystemet finns och man utjämnar i hög grad. Det vet vi ju. När vi nu har en utredning om utjämningssystemet ser vi att det faktiskt är så att många kommuner inte får resurser enligt de ökade opåverkbara faktorer som man ska kompenseras för. Man pratar om detta, men vi ser att det inte är så.

Statsrådet sa i sitt svar att det kommunalekonomiska utjämningssystemet fördelar statsbidragen så att de kompenserar för skillnader i skattekraft som beror på strukturella faktorer, men så är det inte riktigt. Visst utjämnar det, men det utjämnar inte skillnaderna fullt ut.

Även om frågan om hur elprisstödet ska se ut är en fråga för energi och näringsministern är ju civilministern ansvarig för förutsättningarna för kommuner och regioner. Ett besked till kommunerna och regionerna i norra Sverige borde kunna ges, så att de kan vara trygga med och säkra på att de kan få stöd för de ökade elpriser som de faktiskt har haft under den här perioden.

Vi i Sverige tjänar inte på att vi glider isär. Omfördelningen är ett steg för att säkerställa en jämlik välfärd i hela vårt avlånga land. Det är en fråga om rättvisa. Oavsett vem man är ska man vara trygg med att man får en bra sjukvård, en bra utbildning och en bra omsorg. Det handlar, som sagt, om ett Sverige där hela landet ska leva och växa - även de norra delarna.

Fru talman! Det kan ju också vara så att Socialdemokraterna försöker att slå blå dunster i ögonen på människor. Hade vi gett korrekta fakta om att hushåll i södra Sverige har betalat fyra gånger högre elpriser, och ibland kanske till och med mer än så, än hushåll i de norra delarna av Sverige tror jag att det hade funnits en förståelse för att elprisstödet är högre till de södra delarna än till de norra delarna. Det är inte konstigare än att bostadsbidraget blir högre om hyran är högre - man ger ju inte samma bostadsbidrag till alla oavsett vilken hyra de har. Bidrag ges utifrån de behov och kostnader som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Elprisstödet ska kompensera för höga elpriser. Det är självklart att hushåll som har betalat ett högre elpris per kilowattimme blir kompenserade på ett annat sätt än hushåll som inte har betalat för detta.

Det är klart att upprördheten blir väldigt stor om man går runt och lyssnar på socialdemokrater som sprider en bild av att detta skulle vara någonting diskriminerande mot vissa människor som bor i norra Sverige. Då förstår jag att människor blir upprörda. Tyvärr tycker jag att Socialdemokraterna ibland tenderar att sprida desinformation, eller information som inte ger rätt bild. Jag tycker att detta är väldigt olyckligt.

Det som den förra regeringen lyckades åstadkomma var ett generellt elprisstöd på 2 000 kronor. Elprisstöd 1, som kommer att betalas ut från och med måndag, kan ge upp till 16 000 kronor till de mest drabbade hushållen. Det är alltså stor skillnad mellan det elprisstöd som Socialdemokraterna lyckades leverera och det som denna regering lyckats med.

Jag är fullt medveten om att skatteutjämningssystemet inte fullt ut kompenserar för de strukturskillnader som finns. När vi nu ökar de generella statsbidragen med 6 miljarder kronor kommer många kommuner i norr proportionerligt sett, per invånare, att få mer av dessa 6 miljarder än andra delar av Sverige. Det var detta som var min poäng. Jag har aldrig sagt att det kompenserar fullt ut, för det gör det inte - det kommer att vara omöjligt att hitta ett system som gör det. Jag ska med intresse ta emot skatteutjämningskommitténs betänkande nästa år. Vi kommer också att ge en del tilläggsdirektiv för att vässa utredningen ytterligare.

Jag vet att det finns väldigt många små kommuner; många av dem är koncentrerade till Norrlands inland. Jag var bara för några veckor sedan i Västerbotten och passade då på att besöka Bjurholms kommun, som är Sveriges minsta kommun med knappt 2 800 invånare. Det var ett spännande och givande besök med en otroligt engagerad politisk ledning och tjänstemannaledning. Trots de utmaningar som denna lilla kommun står inför vågar man satsa på en helt ny byggnad, eller fastighet, som ska inrymma såväl skollokaler som äldreboende och, om jag inte minns fel, idrott för att strukturera om i fastighetsbeståndet och skapa en mer effektiv ekonomi. Det var härligt att se hur en liten kommun ändå vågar göra dessa satsningar, och man gör det för att man ser att det på lång sikt kommer att generera lägre kostnader för fastigheter - apropå att vidta åtgärder som på sikt skapar en bättre och mer effektiv ekonomi. Jag tycker att det var inspirerande.

Jag kan inte låta bli att fråga med tanke på den debatt som är och den argumentation som förs fram: Har Socialdemokraterna lagt fram ett nytt förslag om att statsbidragen ska kompensera de norra delarna lite extra mycket? Jag har aldrig sett ett sådant förslag. Men det låter så på denna debatt, så inte undra på att människor blir besvikna emellanåt.

Fru talman! Jag ska försöka bena upp detta. Socialdemokratin har givetvis ett inflytande på samhällsdebatten, men ilskan i norra delarna av Sverige har inte vi varit upphov till. Vi hör den och lyssnar på den, men det är människorna som bor där som är upprörda över att inte få något stöd över huvud taget. De säger inte att de ska få exakt lika mycket men i alla fall något stöd eftersom de vissa tider har haft höga elpriser och åtminstone en månad lika höga som i södra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De är också upprörda över de löften som gavs före valet vad gäller till exempel drivmedel.

Det finns alltså en mängd saker människor är upprörda över, och det är inget Socialdemokraterna har hittat på. Men vi hör vad människor säger, och vi hör deras upprördhet och oro.

Det måste till mer resurser. Vi har inte sagt att vi ska ge några särskilda resurser, utan vi vill ge tillräckliga resurser till välfärden. Vad är då tillräckliga resurser? Jo, resurser nog att klara av att ge den välfärd som människor behöver. Vi vill bygga samhället starkare genom att skapa mer likvärdiga förutsättningar för hela kommunsektorn och sätta välfärden först, även i norra Sverige för att hela Sverige räknas. Då behövs satsningar på välfärden i hela Sverige.

Man behöver dock också se till de speciella förutsättningar som de norra delarna har när det gäller just elprisstödet och den oro som finns över det.

Tack för debatten!

Fru talman! Stöd kommer till de norra delarna av Sverige. När elpriserna ökade också i de norra delarna av Sverige fattade regeringen snabbt ett beslut för att även de norra delarna, elprisområde 1 och 2, skulle få stöd. Det kommer inom kort att delas ut stöd för november och december, då elpriserna sköt i höjden även i norra Sverige. Regeringen levererar alltså.

Regeringen hör också. Vi sitter inte insnöade, höll jag på att säga, på Regeringskansliet och håller för våra öron. Vi lyssnar. Vi reser och pratar med människor och vet om att det finns upprördhet i de norra delarna av Sverige.

Men när vi förklarar de stora elprisskillnaderna mellan norra och södra Sverige kommer också en förståelse för varför det första elprisstödet gick till just elprisområde 3 och 4. Men när elpriserna i norra Sverige ökade tog regeringen snabbt beslut om att ge stöd till hushållen också i elprisområde 1 och 2. Så agerar en handlingskraftig regering.

Regeringens bedömning är att det tillskott för 2023 vi ger kommunsektorn är signifikant och kommer att hjälpa kommunerna att klara av det viktiga välfärdsuppdrag de har. Ser regeringen att prognoserna kommer att förvärras framöver och gör en bedömning att dessa resurser inte kommer att räcka till återkommer vi. Det finns möjlighet att göra det i vårändringsbudgeten och framför allt när vi lägger fram höstbudgeten för kommande år.

Regeringen är på alerten, och det finns ekonomiska förutsättningar tack vare Sveriges starka ekonomi. Vi ska lägga fram en budget som inte driver på inflationen, men att klara av välfärden i kommuner och regioner är en viktig fråga för regeringen.

Även jag tackar för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.