Välfärdsutredningens förslag och jämställdheten

Fru talman! Helena Bouveng har frågat barn-, äldre- och jämställdhetsministern om hon delar Välfärdsutredningens slutsats beträffande jämställdhet. Erik Andersson har frågat barn-, äldre- och jämställdhetsministern vilka åtgärder som hon, inom sitt ansvarsområde, avser att vidta för att ett vinstförbud inte ska påverka jämställdheten på arbetsmarknaden mellan kvinnor och män. Frågorna har överlämnats till mig. Jag besvarar båda frågorna gemensamt.

Regeringen har för avsikt att säkerställa att offentlig finansiering används till just den verksamhet den är avsedd för och på ett sådant sätt att den kommer barn, elever och brukare till godo. En förutsättning för en reell jämställdhet mellan kvinnor och män är att den offentligt finansierade välfärden fungerar väl. Därför har regeringen nyligen överlämnat ett förslag till Lagrådet om att införa ett tillstånd att ta emot offentliga medel inom utvalda välfärdssektorer. Regeringens förslag innebär att en större andel av de skattemedel som avsätts för välfärden kommer att användas till den avsedda verksamheten. Förslaget väntas därmed gynna kvinnor som konsumenter av välfärdstjänster. Kvinnor använder välfärdstjänster mer än män, och kvinnor utgör en större andel av de sysselsatta i välfärden.

Att en större andel av den offentliga finansieringen går till den verksamhet som den är avsedd för är positivt även för medarbetarna i välfärdsföretagen. Bland de aktörer som förslaget omfattar utgör kvinnor tre fjärdedelar av de anställda.

Av de senaste årens rapporter om personaltäthet och löner inom skola och omsorg framgår att privata utförare och fristående skolor generellt har både lägre personaltäthet och erbjuder lägre löner.

Genom att återinvestera huvuddelen av eventuellt överskott från offentliga medel i verksamheten skapas förutsättningar för att utveckla verksamhetens kvalitet och förbättra villkoren för dem som arbetar inom välfärden.

Överskottet kan användas till att höja personaltätheten, öka kontinuiteten och förbättra löner och andra villkor för medarbetarna i stället för att försvinna till annat, till exempel utdelning till ägare.

Regeringens förslag kommer främst att påverka välfärdsföretagens ägare. Vi vet att kvinnor i jämförelsevis stor utsträckning driver företag i välfärdsbranscher, men det finns inte några studier av hur vinsterna från offentligt finansierade välfärdsverksamheter fördelas mellan kvinnor och män. Kvinnor tenderar emellertid att driva företag av mindre storlek än vad män gör. Många av ägarna av de stora bolagen inom välfärden är män.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Eftersom ägarna av de privata välfärdsföretagen bland annat utgörs av riskkapitalbolag och fonder, som i vissa fall är baserade utomlands, finns dock ingen fullständig insyn i hur vinsterna och ägandet i slutändan fördelas mellan kvinnor och män.

Regeringen har varit tydlig med att enskilda aktörer även fortsättningsvis ska vara en del av välfärden. Genom att säkerställa en god finansiering och minska förekomsten av kortsiktiga vinstintressen inom privat utförd välfärd bedömer regeringen att risken för framtida nedläggningar av verksamheter minskar. I förlängningen kan därmed förutsebarheten i sektorn öka - något som gynnar ägare, medarbetare och brukare oavsett om de är kvinnor eller män.

Fru talman! Först får jag gratulera civilministern, som i fredags blev Årets bäst klädda man. I fredags höll civilministern också en presskonferens tillsammans med Jonas Sjöstedt, och vi som lever i denna värld vet att man har presskonferenser just på fredagar om sådant man inte tycker är jättekul.

Denna interpellation hade jag ställt till jämställdhetsminister Åsa Regnér, och jag har lite svårt att förstå varför jämställdhetsministern inte svarar på den. Att Ardalan Shekarabi är ansvarig för utredningen är jag väl medveten om, men de konsekvenser av förslagen baserade på utredningen som rör jämställdhet torde ligga på jämställdhetsministerns bord.

Jag kan inte annat än undra om statsministern inte har förtroende för jämställdhetsminister Åsa Regnérs kompetens och därför överlåter detta till en manlig kollega. Eller kan det vara så att jämställdhetsministern själv har svårt att svara på frågan om hur utredningens slutsatser beträffande jämställdhet mynnar ut i "ingen anledning att tro att förslagen kommer att få någon negativ inverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män"?

Fru talman! Verkligheten talar sitt tydliga språk, och jag liksom väldigt många andra anser att utredningens förslag är ett dråpslag mot både kvinnors företagande och kvinnors möjlighet att välja mellan alternativa arbetsgivare inom den kvinnodominerade vård- och omsorgssektorn.

Utredningens förslag mynnar i praktiken ut i ett vinstförbud och i att ett stort antal vård- och omsorgsföretag riskerar att försättas i konkurs. En majoritet av de företag som skulle drabbas leds av kvinnor eftersom just kvinnor dominerar som företagsledare i vård- och omsorgsföretagen.

Enligt statistik från SCB är det närmare 7 000 kvinnor som leder företag inom vård och omsorg. Här är 55 procent av företagsledarna kvinnor. Uppdelat på sektorer inom vård och omsorg är andelen företag som leds av kvinnor högst inom äldreomsorgen. Hela 71 procent av äldreomsorgsföretagen har en kvinna som företagsledare.

Fördelningen av operativ makt i vårdföretagen, vilket jag tror att ministern var inne på, är jämställd i både stora och små vårdföretag. Av de drygt 12 700 vårdföretag som SCB redovisar i sin statistik är de flesta små. Bland vårdföretag med färre än tio anställda har 56 procent en kvinna som företagsledare. Endast 72 vårdföretag har 250 anställda eller fler. Av dessa större företag leds 47 procent av kvinnor. Med andra ord leds i stort sett lika många av de största företagen av en kvinna som av en man. Jag undrar i vilka andra branscher vi kan se en sådan statistik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Blir det inte till och med för civilministern, som säger sig tillhöra en feministisk regering och vars åsikter jag många gånger respekterar, på gränsen till löjeväckande att utredaren anser att det inte finns någon anledning att tro att förslagen kommer att få någon negativ inverkan på jämställdheten mellan män och kvinnor?

Fru talman! Det är beklämmande att se hur socialdemokratin fjäskar för Vänsterpartiet när det gäller att förbjuda valfriheten i välfärden. Vänsterpartiet har ju rötter i kommunismen.

Dagens feministiska regering gör allt för att hindra kvinnor att lyckas med sitt företagande. Vinstförbudet som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet föreslår kommer att slå mot fria aktörer i välfärden, och ytterst är det brukarna som drabbas.

Fru talman! Jag har en del frågor på det svar jag fick av civilministern. I svaret säger civilministern att en förutsättning för en reell jämställdhet mellan kvinnor och män är att den offentligt finansierade välfärden fungerar väl. Jag delar denna uppfattning. Men hur menar civilministern att den ska fungera väl om man i princip förbjuder kvinnligt företagande i den fria välfärden och förbjuder de goda exempel som finns i den fria välfärden?

I svaret sägs också att förslaget väntas gynna kvinnor som konsumenter av välfärdstjänster. På vilket sätt, vill jag veta.

Vidare sägs att bland de aktörer som förslaget omfattar utgör kvinnor tre fjärdedelar av de anställda och att överskottet kan användas till att höja personaltätheten, öka kontinuiteten och förbättra löner med mera. Låt mig påpeka att det finns företag i välfärden som drivs av fria aktörer som har väldigt hög kontinuitet.

Det sägs också att lönerna kan förbättras om man förbjuder vinster i välfärden och att överskottet kan användas till fler medarbetare i stället för till utdelning till aktieägare. Ja, det finns vissa företag som har gjort vinst, men det finns också företag i den fria välfärden som aldrig har gjort en utdelning utan har återinvesterat pengarna i verksamheten.

Många ägare av stora bolag inom välfärden är män. Ja, det finns män som är ägare, men de allra flesta ägare är kvinnor. Några av ägarna är exempelvis AMF Pension och LO.

Det mest märkliga i svaret är kanske meningen om att regeringen har varit tydlig med att enskilda aktörer även fortsättningsvis ska vara en del av välfärden. Hur då? Om man inte har något operativt kapital kan man inte göra någon vinst, och gör man ingen vinst går man med förlust och går i konkurs.

Fru talman! Jag vill gärna att civilministern svarar på dessa frågor, och han kan tänka ut sina svar under resten av mitt anförande.

Regeringens förslag gör att personalen i den fria välfärden, det vill säga lärare, undersköterskor och sjuksköterskor, åter kommer att ha endast en arbetsgivare, den offentliga. Tyvärr har det visat sig att kommuner och landsting inte har varit de bästa arbetsgivarna när man jämför med privata aktörer inom samma bransch.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Drivkraften för att driva ett privat hemtjänstföretag är just att slippa den tunga kommunala byråkratin och att utveckla spännande idéer inom området. Nyligen var jag i Norrland och träffade ett hemtjänstföretag i den fria välfärden. Man hade bättre siffror vad gällde friskhet, och medarbetarna var mycket gladare just för att de inte hade 14 olika chefer över sig.

Fru talman! Tack, Helena Bouveng och Erik Andersson, för frågorna och inte minst för engagemanget i jämställdhetsfrågorna!

Det gläder mig att ett parti med konservativa rötter engagerar sig i den feministiska kampen. Detta skapar förutsättningar för samarbete över blockgränsen och för att vi ska fortsätta att arbeta för att minska klyftorna mellan män och kvinnor i vårt samhälle. Det är viktigt att också Moderaterna finns med i den kampen. Det är ett glädjande besked att det finns ett engagemang i dessa frågor i det parti som traditionellt sett har representerat de konservativa värderingarna i denna kammare.

Frågan om vinster i välfärden och skolan har diskuterats länge. I vissa fall finns ett fokus på de taktiska frågeställningar som politiker och ibland kanske även politiska journalister är besatta av. Detta märks ibland också i denna kammare, inte minst på Erik Anderssons kommentarer om Vänsterpartiet.

Jag vill påminna Erik Andersson om att det var ett krav från Moderata samlingspartiet att Vänsterpartiet skulle ingå i regeringens budgetsamarbete. Hans parti, Moderata samlingspartiet, har flera gånger fått kritik från borgerliga debattörer för att det förmodligen är det enda högerparti i Europa som kräver inflytande för ett vänsterparti i riksdagen. Detta bör vara föremål för en självkritisk diskussion, om Erik Andersson nu kommer fram till att Vänsterpartiets inflytande är skadligt. Då bör man kanske själv se hur det parti man representerar ser på det parlamentariska spelet. Ofta är det den spelteoretiska diskussionen som står i fokus, men det finns också en verklighet.

Jag skulle vilja uppmana Erik Andersson och Helena Bouveng att åka över till Norge där systerpartiet Høyre nu innehar statsministerposten. Jag skulle också vilja uppmana mina vänner här att ställa frågor till företrädarna för Høyre om varför man väljer att inte släppa in kommersiella intressen i den norska skolan och att inte tillåta vinstuttag från den fria skolan och om det är så att de norska föräldrarna och barnen inte har valfrihet därför att det finns begränsningar för att föra ut medel från den norska skolan. Det är en rimlig fråga att ställa.

Jag skulle också vilja höra de moderata företrädarna ställa frågan till Høyre huruvida avsaknaden av vinstintressen i den norska skolan skapar problem med jämställdheten i Norge.

Det kanske är lite kallt i Norge, och kanske vill man åka söderut under de här månaderna. Då kan man besöka systerpartiet i Danmark, och så kan man åka vidare till systerpartiet i Tyskland och sedan åka över kanalen till de brittiska öarna och prata med systerpartiet i Storbritannien. Då kan man ställa frågan: Hur kommer det sig att man inte släpper in de kommersiella aktörerna i skolan i något annat land än Sverige? Är det för att vi är så smarta här och har hittat en lösning som ingen annan har hittat? Eller är det ideologiska låsningar som gör att vi hittar på argument för att behålla ett system som innebär att skattepengar läcker från verksamheten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag har sagt det många gånger här, men jag säger det en gång till: De pengar vi diskuterar är inte Erik Anderssons, Helena Bouvengs eller mina pengar, utan det är skattebetalarnas pengar. Det är pengar som vi tar in med tvång från hårt arbetande människor för att finansiera den gemensamma välfärden och skolan. Vi har en skyldighet som stat att säkerställa att varje krona används till det den är avsedd för. Vad privata bolag vill göra med sitt privata kapital är en helt annan sak som rör den fria marknaden. Nu talar vi inte om den fria marknaden, utan vi talar om den offentliga sektorn, som finansieras med skattemedel.

Fru talman! Jag kan konstatera att civilministerns inlägg inte handlade så mycket om jämställdhet utan mer om oron för att vinster skulle tas ut.

Jag tror inte att Fredrika Bremer var en jättestark socialistisk röst, men jag måste säga att jag beundrar henne mycket och är ödmjuk inför vad både hon och Alva Myrdal har gjort för oss kvinnor i dag.

På tal om besök var det Socialdemokraternas egen gymnasieminister, som tidigare var ansvarig för skolan på ett helt annat sätt, som ringde upp Engelska Skolan och frågade vad vi kan göra med svensk skola. Engelska Skolan är en av de mest framgångsrika kunskapsmässiga friskolor vi har.

Fru talman! Vi ska prata jämställdhet. Här finns olika perspektiv.

Ett är möjligheten att företagande inom vård och omsorg har öppnat för en stor mängd kvinnor med tidigare vårderfarenhet från offentlig sektor att starta och driva företag. Företagandet har gett dem större frihet och ökat självbestämmande i yrkeslivet, inte minst genom att de kan vidareutveckla sina idéer, vilket kanske inte alltid är möjligt inom det offentliga. Man ska aldrig säga aldrig, men jag tror att man upplever att det är ganska svårt.

Ett annat är förslagens betydelse för medarbetarna i vård och omsorg. Framväxten av fler privata vård- och omsorgsgivare har på de flesta orter i landet inneburit att kvinnor, för det mesta, men också män med vårdutbildningar har fått fler arbetsgivare att välja bland. För valfrihetsreformerna, fru talman, har inte bara skapat kvalitetskonkurrens för verksamhet i såväl privat som offentlig regi, till gagn för patienter, brukare och elever, utan också bidragit till ökad konkurrens på arbetsgivarsidan på arbetsmarknaden. Trivs man inte på sin arbetsplats har man nu möjlighet att välja bort den arbetsplatsen och söka sig till en annan arbetsgivare.

Vi kan också se i lönestatistiken att löneutvecklingen har förändrats i dessa kvinnodominerade sektorer - detta enligt Vårdförbundet. Detta är helt naturligt och självklart när det finns fler än en arbetsgivare att förhandla med.

I en tidigare debatt som min kollega hade om psykisk ohälsa tillstod socialministern att det största problemet har att göra med psykisk ohälsa bland kvinnor i offentlig sektor.

Om utredningens förslag genomförs kommer det att innebära att många av de alternativa arbetsgivarna behöver lägga ned sin verksamhet.

Anser civilministern att en återgång till en monopolsituation gynnar den kvinnodominerade vårdsektorn, när man återigen enbart har en arbetsgivare att vara hänvisad till? På vilket sätt anser civilministern att detta stärker undersköterskans möjligheter till bra arbetsmöjligheter och en positiv utveckling och till att må lite bättre på sin arbetsplats?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tycker att det var ett beklämmande svar jag fick av civilministern. Först och främst fick jag inte svar på en enda fråga som jag ställde, men det är kanske så det fungerar i politiska debatter hos socialdemokratin - vad vet jag. Jag är i alla fall van vid att få svar när jag ställer en fråga, och kan man inte svara får man säga att man återkommer.

Jag tycker också att det är beklämmande att civilministern, om jag förstod honom rätt, menar att Vänsterpartiet är ett skadligt parti som har dåligt inflytande på regeringen och att det är Alliansens fel att Vänsterpartiet samarbetar med regeringen. Fru talman! Man hör ju hur konstigt och snurrigt det låter. Skulle vi tvinga Socialdemokraterna att göra upp med Vänsterpartiet i en så viktig fråga? Nej, jag skulle inte tro det.

I själva verket är det Vänsterpartiet som vill stödja regeringens budget, Ardalan Shekarabi, och ni är i behov av samarbeta med dem. Men det är inte i alla frågor ni vill samarbeta. I vissa frågor som ni har fått igenom här i riksdagen har ni ibland till och med tagit hjälp av Sverigedemokraterna. Nu menar jag inte att ni ska samarbeta med Sverigedemokraterna, men jag tycker att det är beklämmande att du vill kleta på oss att ni samarbetar med ett skadligt parti som har rötter i kommunismen. Det kan du inte göra.

Sedan saknades jämställdhetsaspekten i civilministerns svar. Han jämförde med Norge. Det finns många andra länder - Danmark med flera - som har andra system, vilket jag har för mig tas upp i utredningen. Men i Danmark får privatpersoner betala månadsvis från egen plånbok för att exempelvis gå i en friskola. Det systemet har vi dock valt att inte ha här i Sverige. I Sverige ska skolan vara öppen för alla, oavsett om det är en fri eller en offentlig aktör. Skolan ska ge våra barn utbildning. Tjockleken på plånboken ska inte ha betydelse för vilken skola man går i, anser jag.

Jämställdheten är en frihetsfråga för oss, och det är givetvis en självklarhet. Det är kvaliteten som ska styra, inte vem som driver verksamheten.

Fru talman! Det vore mycket intressantare att se hur verksamheter med samma peng kan göra olika resultat. Många gånger klarar sig utförare med den peng de får, medan andra har ett underskott. Det är oftast kommunalägda verksamheter som har ett underskott, fast de får samma peng som de fria företagen i välfärden. När man talar om skattepengar borde förluster i välfärden vara ett större bekymmer för denna välfärd. När man tittar på olika kvalitetsbarometrar är det samma peng, men en grupp av företag inom branschen visar bättre resultat än exempelvis de kommunala. Då skulle i alla fall jag klia mig i huvudet och tänka att de personer som är aktiva i dessa verksamheter visar framfötterna. Vad gör de som inte den offentliga välfärden gör, och hur kommer det sig att den går med underskott?

Då kan man fråga: Är den peng som betalas ut för hög, eftersom man över huvud taget gör vinst? Ska man i stället sänka pengen? Nej, jag tror inte det. Då skulle säkert många få svårt att klara sig.

Jag har många liknande exempel, bland annat från min egen hemkommun. Vi har ingen kommunal hemtjänst. Varför har vi inte det? Det har vi inte därför att det visade sig att den inte kunde överleva med den peng som man fick. Men vi har omkring 30, och i alla fall mer än 20, olika privata hemtjänstföretag. Och Täby kommun visar störst kontinuitet i hemtjänsten hos de äldre. Det är det som vi ska titta på - kvaliteten - och inte förbjuda i princip kvinnligt företagande. Det är det som ni kommer att göra nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har många andra exempel, men min talartid är slut. Jag får därför återkomma.

Fru talman! Då har vi hört ordet beklämmande flera gånger. Vi har också hört moderater stå här och berömma jämställdhet och feminism. Det är jättebra, eftersom vi historiskt sett inte tidigare har hört moderater kämpa för jämställdhet. De har inte ens velat ta ordet feminism i sin mun. Om man har frågat olika moderater om de är feminister har de sagt att de absolut inte är det och har tagit avstånd från det, eftersom det har varit någonting fult inom Moderaterna. Nu hyllar de feminismen, och det tycker jag är jättebra. Då har vi i alla fall flyttat fram positionerna.

Däremot är det förstås beklämmande att det sker ryktesspridning och till och med kommer rena lögner från moderata riksdagsledamöter från talarstolen. Det finns moderata riksdagsledamöter som står här och säger att det är så synd om dessa företag. Vissa av dem har inte gjort någon vinst, och de som har gjort vinst har återinvesterat hela vinsten i verksamheten. Det är ju bra. De företag som har återinvesterat i verksamheten är inte på något sätt hotade i framtiden. Den som är seriös som företagare och som återinvesterar sin vinst i personalen, i högre löner, i kompetensutveckling, i utbildning och i högre kvalitet ska fortsätta med det.

Det är de företagare som hellre bedriver en vinstjakt än att höja kvaliteten och som hellre delar ut vinsten till aktieägarna som vi vill komma åt med detta förslag. Jag tycker att det är ett mycket bra förslag, och jag välkomnar det verkligen. Det kommer att gynna kvinnor, eftersom kvinnor är beroende av en väl fungerande välfärd. Kvinnor använder sig väldigt mycket av välfärdstjänster och vill också att det ska vara en hög kvalitet på dem. Det kommer också att gynna kvinnor på olika sätt. Jag känner många tjejer som jobbar inom vårdsektorn, och många av dem jobbar inom privata alternativ. Tyvärr har de lägre lön, och de har det mer stressigt på sina jobb. Men det är inte så på alla privata företag, utan det finns många goda exempel. De som värnar om sin personal och som vill återinvestera sin vinst i kvalitet ska få fortsätta att göra det. Det finns alltså både och, som vi har hört exempel på här. Det är inga lögner, utan det är sanning.

Det är både män och kvinnor som äger välfärdsföretag. Men vi kan faktiskt se att det är männen som äger de stora bolagen och att det oftast är de som bedriver dessa vinstjakter. Kvinnorna är mer benägna att se till att de har en bra fungerande verksamhet och vill återinvestera i sina företag.

Tyvärr har de lögner, den ryktesspridning och de floskler som har förekommit under hösten gjort att många företagare har blivit jätteskrämda och trott på propagandan från många av de stora företagen och från högerriksdagsledamöter. De har gått på detta och trott att de inte kommer att få fortsätta. Nu tror de att de måste lägga ned sin verksamhet, trots att de är seriösa och trots att de kommer att återinvestera sin vinst.

Jag hoppas verkligen att vi kan klargöra detta i dag. De seriösa företag som fortsätter att återinvestera sin vinst i kvalitet i välfärden ska givetvis även i fortsättningen få finnas kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tänkte berätta om några kvinnor som har arbetat i offentlig sektor där de har sett problem, hindrats från att göra annorlunda, sett brister och framför allt sett möjligheter. De har fått en möjlighet att göra någonting annat med verksamheter.

Kerstin, som egentligen heter någonting annat, arbetade i ett landsting mitt i Sverige. Hon jobbade med rehabilitering av personer som har råkat ut för olyckor. En av de personer som hon mötte i sitt arbete var en kanotist på hög nivå som inte så gärna ville vara kvar i livet. Han hade mörka tankar, eftersom han hade blivit skadad.

En del i det rehabiliteringsarbete som Kerstin gjorde var att bland annat åka ut med denna kanotist till kanotklubben och till de personer som han hade arbetat med tidigare. Han fick tillbaka livsglädje genom att han kände sig uppskattad och att man hade saknat de kunskaper som han hade. Han kunde så småningom börja arbeta där tillsammans med de andra på klubben för att lära andra det som han själv hade lärt sig.

Det som sedan hände var att Kerstin fick ett samtal från sin chef i landstinget, och hon trodde att det skulle handla om att de skulle ändra metoder och hitta nya tankar. Men Kerstins chef sa: Om vi skulle göra som du säger, hur skulle det se ut?

Det är väl just detta som är en del av helheten i tänket där vi kommer från, det vill säga att mycket är cementerat, att det ska gå till på ett visst sätt och att man inte ska göra på något annat sätt.

Det slutade med att Kerstin sa upp sig. Hon har startat en egen verksamhet och har nått lyckade resultat för dessa människor. Det är någonting som man ska bygga vidare på och titta på vad man åstadkommer.

Vi talar om goda exempel. Men vi talar inte om goda exempel att bygga vidare på när det handlar om välfärden i privat och offentlig verksamhet, utan vi talar om det under vinstdebatter. Detta gör vi i stället för att fråga: Vad är det som vi ska åstadkomma? Jag tycker att det är både sorgligt och bedrövligt att det är på det viset.

Dessutom talar regeringen om sina innovationer. Detta är verkligen innovationer för människor i vardagen.

Jag ska ta ett annat exempel som gäller Nils, som egentligen heter någonting annat. Nils är gravt handikappad. Han var på ett boende i kommunal verksamhet, där han och hans familj en gång om året skulle meddela när och hur han skulle ha sin hjälp och sitt stöd i annat boende under året. Det var mycket fyrkantigt. Det som han behövde var flexibilitet för att familjen och han skulle kunna fungera väl.

När Nils kom till det nya boendet fick han massage på morgonen. Han stimulerades av denna kontakt, eftersom han inte kan röra sig eller tala. När personalen på detta boende ringde till familjen och frågade om de fick lov att ge Nils massage varje morgon eftersom de kände att det var bra för honom grät familjen, eftersom man inte hade haft tid till det på det andra boendet.

Vi måste titta på dessa exempel för att se vad som kan åstadkommas. Det handlar inte om att folk springer snabbare. Det finns en kontinuitet i personalen på ett annat sätt i detta andra boende. Vad är det som de kan åstadkomma? Det är det som vi ska utveckla.

Detta boende startades av en kvinna som har tre olika boenden runt om i Sverige. Att hon har kunnat göra det beror på att hon har haft lite pengar över. Jag kan inte se det tragiska i att hon har kunnat starta bra verksamheter för dessa barn och ungdomar. Jag blir faktiskt lite förtvivlad när Monica Green säger att det inte spelar någon roll om hon får stänga dem eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag och statsrådet kommer att fortsätta med debatten om valfrihetsförbudet i en kommande interpellationsdebatt, men Monica Green gör att jag måste begära ordet.

Det är naturligtvis viktigt, fru talman, att Monica Green sätter sig in i det förslag som regeringen och kommunisterna presenterade under den sena eftermiddagen i fredags, som min kollega Erik Andersson sa. Det verkar som att Monica Green inte är insatt i vad förslaget betyder, men jag är helt övertygad om att statsrådet Shekarabi skulle kunna avsätta en timme och gå igenom vad det betyder. Det vore också bra om Monica Green och andra socialister åkte ut och besökte de fristående skolorna och de företag som kommer att drabbas av valfrihetsförbudet.

Å andra sidan ska jag vara riktigt ärlig och säga att jag bryr mig mindre om företagen än om alla de hundratusentals elever som kommer att få lämna den skola de själva har valt. Jag tycker att företagaren Pernilla Hålén i sitt öppna brev till Stefan Löfven beskriver den förda välfärdspolitiken väldigt bra. Hon skriver så här: "Varför säger du inte rent ut att du vill att jag ska lägga ner mitt företag? Så jag kan göra det med värdighet och hedern i behåll istället för att slita mitt hår för att försöka rädda ett skepp som du skjuter hål på!" Det är socialdemokratisk näringspolitik.

En annan artikel handlar om friskolan Lust & Lära, som också finns i min valkrets. Det är en fantastisk friskola i Bollnäs som jag hoppas att statsrådet kan besöka; det är ändå ditt gamla hemlän, Ardalan Shekarabi. Där har man räknat ut vad förslaget betyder, och man konstaterar att man med en omsättning på 30 miljoner skulle få göra en vinst på 100 000. Med en omsättning på 30 miljoner skulle man få göra en vinst på 100 000! De lärare, eldsjälarna, som har startat företaget säger att det inte finns en människa i livet som skulle riskera sin privatekonomi på det sättet.

En annan artikel som jag tycker är jätteintressant att läsa gäller en friskola i Falun. Hon som skriver startade sitt företag med 100 000 i aktiekapital för tio år sedan. Det förslag som är framlagt innebär att hon skulle få göra en vinst på 7 000 kronor. Hon konstaterar att hon har 30 medarbetare och en omsättning på 14 miljoner, vilket innebär att några dagars sjukskrivning skulle utradera hela föregående års vinst.

Fru talman! Företagarna kommer att klara sig. Detta är driftiga entreprenörer; de kommer säkert att starta andra företag. Men tänk på alla de elever som kommer att få lämna friskolan! Tänk på alla de patienter - 39 procent av patienterna i Gävleborgs län - som faktiskt har valt att gå till en privat vårdcentral! Jag tycker att det är bra att Monica Green säger att hon vill utbilda företagarna i ekonomi. Då vore det väl bra om Monica Green också satte sig in i vilket förslag regeringen faktiskt kommer att lägga fram. Gör man det inser man att Pernilla Hålén är något på spåren när hon frågar varför man inte rent ut säger att hon ska lägga ned sina företag.

Jag kan respektera Vänsterpartiet - precis som min kollega Erik Andersson berättade har Vänsterpartiet med sin kommunistiska historia konsekvent varit emot privat företagsamhet. Det är ingenting nytt, och jag respekterar Vänsterpartiet för det. Det tragiska är att det är Miljöpartiet och Socialdemokraterna som i regering lägger fram förslaget. Sedan förstår jag att statsrådet tycker att det är besvärande att vara beroende av vad Vänsterpartiet bestämmer - på något annat sätt går det inte att tolka inlägget - och jag har full respekt för det, men sätt dig in i vad förslaget betyder, Monica Green!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Så här låter det ju i denna debatt i kammaren - de ideologiska låsningarna mellan vänster och höger, överorden, skrämselpropagandan.

När jag lyssnar på riksdagsledamöterna i fråga blir jag lite orolig. Är det så att det är kommunistiska styren i resten av Europa? Vi är faktiskt det enda land i Europa som tillåter fria vinstuttag från den offentligt finansierade skolan. Är alla andra europeiska länder kommunistiska tyrannier? Och hur kommer det sig, fru talman, att det konservativa partiet i Storbritannien är emot kommersiell drift och fria vinstuttag i den offentligt finansierade brittiska skolan - har de anslutit sig till den kommunistiska ideologin? Då är det ju väldigt allvarligt.

Nästa fråga blir hur det kommer sig att en stor majoritet av de moderata väljarna vill begränsa vinsterna i skolan och välfärden kraftigt. Är en majoritet av de moderata väljarna kommunister? Det finns kanske en annan förklaring, fru talman, och det är att medborgarna har varit snabbare med att inse att det inte blev som politikerna i början av 90-talet ville att det skulle bli. När dessa reformer drevs igenom var nämligen tanken att det skulle vara personalkooperativ; det skulle vara små aktörer med lokal förankring som skapade en mångfald av aktörer och riktig valfrihet för medborgarna.

Utvecklingen under de senaste tio åren har inneburit att koncerner tar över verksamhet efter verksamhet. Ett fåtal koncerner dominerar den svenska skolmarknaden. Smaka bara på det ordet - "skolmarknaden"! Vår fantastiska svenska skola har förvandlats till en marknad. Den fråga vinstförsvararna borde besvara är om svensk skola har blivit bättre eller sämre under de senaste decennierna. Har skolan blivit bättre av vinstjakten, eller har den blivit sämre av vinstjakten?

Fru talman! Dessa frågeställningar kräver mod att besvara, för det kräver självkritik och en förmåga att faktiskt erkänna att det inte blev som man tänkt sig. Det kräver en förmåga att inte se frågeställningar enbart i svart och vitt utan erkänna att det även finns ett land mellan det svarta och det vita. Det kräver en förmåga att erkänna att vi som politiker har en skyldighet att säkerställa att skattebetalarnas pengar används effektivt. Detta mod finns inte alltid i politiska partier. Ibland är det medborgarna som tvingar politiska partier att erkänna att de haft fel, och ibland tar det tid. I den här frågan har det tagit tid.

Fru talman! Jag var glad när Moderaterna under Anna Kinberg Batras ledning faktiskt erkände att det fanns problem med att se välfärden och skolan som en marknad. Jag blev glad när Anna Kinberg Batra presenterade ett förslag om vinstförbud - det var faktiskt vinstförbud, inte vinstbegränsning - för vissa skolor. Då började vi ändå se tecken på moderat självkritik. När Moderaterna nu börjar ta steg långt ut på högerkanten börjar man dock gå tillbaka till den position som Moderata samlingspartiet hade i dessa frågor före Caremaskandalen och JB-konkursen. Det var en konkurs som föregicks av stora vinstutbetalningar och innebar att 10 000 svenska elever stod utan skola - för att vi hade tillåtit fria vinstuttag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Denna naiva politik måste få ett slut, fru talman. Vi måste leverera det medborgarna förväntar sig av oss. Moderata och socialdemokratiska väljare är ense: Vinsterna i välfärden ska begränsas. Det är vår skyldighet att göra detta.

(Applåder)

Fru talman! Jag kan hälsa Monica Green att jag hyllar jämställdheten, så har vi diskat av den delen.

Jag kan också konstatera att civilministern talar om vinstförbud och vinstuttag. Inte ett enda ord har han sagt om jämställdhet, och nu har han haft två inlägg på sig. På tal om vinst kan jag bara konstatera att man har undantagit de ideella organisationerna, för även de har ju insett att det inte går att driva verksamheten vidare med det vinstförbud som de facto föreslås.

Jag vill dock gå tillbaka till jämställdheten. Civilministern säger sig ingå i en feministisk regering, och ändå är man beredd att lägga fram ett förslag som i praktiken innebär vinstförbud i en kvinnodominerad sektor. Jag undrar i mitt stilla sinne varför. Vad säger den feministiska regeringen till dem som nu håller på att utbilda sig inom dessa yrken?

Sju av tio som studerar till sjuksköterska, barnmorska eller fysioterapeut - alla dessa är kvinnodominerade utbildningar - tycker nämligen att det är viktigt att kunna välja typ av arbetsgivare, privat eller offentlig. Jag har stor respekt för det. Sex av tio blivande barnmorskor bedömer att de skulle ha bättre möjligheter att påverka sin arbetssituation och få gehör för sina idéer hos en privat vårdgivare.

Vårdförbundets medlemmar väljer i dag bort landstingen på grund av dåliga villkor. Titta i Stockholm! De privat anställda har högre löner och bättre arbetstider. Vårdförbundets ordförande säger så här: "Försöker man tvinga våra medlemmar att gå tillbaka till landstinget kommer många att lämna yrket." Det är alltså Vårdförbundets ordförande som säger det. Håller då civilministern med utredaren om att förslaget inte kommer att få någon inverkan på jämställdheten mellan män och kvinnor?

(forts.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi har haft en debatt om valfriheten i välfärden. Det mest uppseendeväckande uttalandet i kvällens debatt har varit att det är Alliansens fel att den socialdemokratiska regeringen måste samarbeta med Vänstern. Men om det inte hade varit så att Socialdemokraterna lutade sig till vänster hade vi inte haft en socialdemokratisk regering över huvud taget, utan då hade vi styrt. Jag tycker därför inte att civilministern ska kleta på oss detta. Det är helt fel tänkt, helt enkelt.

Socialdemokraterna kör med skrämselpropaganda i retoriken. De pratar om att de vill hålla de stora kapitalisterna borta från välfärden, men i själva verket handlar detta förslag om att hindra den småskaliga välfärden.

Civilministern pekar på hur det ser ut i Europa. I Sverige har vi dock valt ett annat system. I Sverige kan alla elever gå i en friskola - man behöver inte ha en tjock plånbok för detta, vilket är fallet ute i Europa. Det system som vi har i dag är mycket bättre, eftersom man inte behöver ha rika föräldrar för att kunna välja vilken skola man vill.

Socialdemokraterna vill förhindra den småskaliga välfärden. Ett hemtjänstföretag kommer inte att kunna överleva, för ett hemtjänstföretag har oftast inte något operativt kapital.

Jag skulle gärna vilja höra från Monica Green eller från civilministern hur stort operativt kapital ett hemtjänstföretag har. Utan att ni behöver svara kan jag säga att det i princip är noll. Ett företag som inte kan göra en liten vinst för att kunna parera dåliga år kommer att gå omkull.

Detta är socialdemokratisk politik in i roten. Ni har alltid varit emot fria företag i välfärden, och ni har alltid försökt att motarbeta dem.

Fru talman! Det är väldigt svårt att debattera med moderater som kommer med sådana här påståenden om att sossarna alltid har varit emot småföretag och försökt att kämpa emot dem. Historien har visat att det har funkat riktigt bra i det här landet när vi har styrt.

Men det vill inte Moderaterna se. De vill heller inte se förslaget som sådant. Nu står de och påstår att det är de mindre företagen som skulle slås ut. Om de anstränger sig med att försöka läsa det förslag som nu har lagts fram kommer de att se att detta är ett sätt att få pengarna att stanna kvar i verksamheten och att se till att vi återinför pengarna så att de inte försvinner ut ur landet eller ned i aktieägarnas fickor. Vi ser till att verksamheten fortsätter.

Jag känner Karin, som egentligen heter något annat. Hon jobbar inom ett privat vårdföretag och åker hem till äldre. Hon har en mycket stressig arbetssituation. Hon tjänar dessutom mindre än dem av hennes kollegor som jobbar i den offentliga sektorn - i kommunen.

Hon har det så stressigt att hon måste äta sin mat medan hon kör bilen till nästa äldre, eftersom schemat är så ansträngt. Om vi ser till att vinsterna går tillbaka till verksamheten kan man anställa fler, även i den privata sektorn. Då kommer Karin, som alltså egentligen heter något annat, att få en mycket lugnare situation. På så sätt kan vi se till att kvinnorna får en mycket bättre arbetssituation. Detta är bra för jämställdheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också kommentera det som påstods i debatten om att Ardalan Shekarabi inte har nämnt ordet jämställdhet. Jag har flera gånger i dag hört honom säga hur bra detta blir och att det är bra att Moderaterna nu välkomnar jämställdhet och feminism.

Fru talman! Till er som sitter uppe på läktaren vill jag säga att vi slutade mitt i en debatt. I denna debatt gav jag exempel från insidan, det vill säga från kvinnor som har startat verksamheter.

På det svarade Monica Green att det med detta förslag inte alls behöver bli så att man inte har några pengar kvar. Men i till exempel Jämtland finns en vårdcentral på en ort som det offentliga, det vill säga regionen eller landstinget, har lämnat. Där drivs i stället en privat verksamhet via regionen. Regionen ställer krav på denna vårdcentral att ha minst en halv miljon över varje år, som en krockkudde om någonting händer. Alla vet vad en krockkudde som sitter i en bil innebär. Detta är en krockkudde för verksamhetens skull.

I det förslag som presenterades i fredags börjar det att öppnas upp för att det kan bli så att det hela hamnar där vi har sagt att det kommer att hamna, det vill säga på minus. Om man går minus, vilket vi kan se hända, ska man kunna ha ett basbelopp på 45 000 kvar.

Detta basbelopp är alltså 45 000, medan landstinget kräver en halv miljon. Man fattar ju själv att det inte går ihop.

Regeringen åker till andra länder och säljer de goda exemplen med friskolor, vård och omsorg. Man säger att det funkar väldigt väl i Sverige och att vi har nya metoder. Men här hemma ska vi lägga ned dem. Det rimmar inte alls.

Fru talman! Monica Green hjälpte nu till att sätta fingret på hyckleriet i Socialdemokraternas politik. Om Monica Green hade varit engagerad i arbetsmiljö - om Monica Green hade värnat sin bekant som jobbar i hemtjänsten - hade hon slagits tillsammans med oss moderater, sida vid sida, för att se till att fler verksamheter knoppas av, att fler privata företag startar och att fler anställda får jobba i den verksamhet som har lägst sjukfrånvaro.

Det är naturligtvis så att statsrådet, Monica Green och alla andra vet vilka arbetsgivare det är som orsakar ohälsa. Det är kommun, stat och landsting.

Fru talman! De arbetsgivare som har lägst sjukfrånvaro i Sverige är de privata företagen. Sjukfrånvaron är lägst redan om man räknar med alla företag, men om man dessutom bryter ned denna statistik till mikroföretag och stora företag är sjuktalen extremt låga, fru talman.

Om det var så att Monica Green ville värna dem som arbetar i hemtjänsten och äldreomsorgen skulle hon vara den argaste kritikern av det förslag som presenterades i fredags.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Monica Green bemötte heller inte den lilla matematiklektion vi hade före pausen. Sanningen är alltså att det så kallade operativa kapitalet betyder att inga företag i välfärdssektorn i Sverige får gå med vinst.

Detta är en principiell fråga. Det är naturligtvis så att människor flyr från Kuba, Nordkorea, Venezuela och andra länder som har testat den samhällsmodell som Vänsterpartiet i Sverige, med hjälp av socialdemokrater och miljöpartister, vill införa.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis tacka Erik Andersson, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, Monica Green, Lars Beckman och Helena Bouveng för denna diskussion. Den har tyvärr utgjort ännu ett bevis på vilka ideologiska låsningar som finns i denna frågeställning. Ofta hör man i denna kammare paralleller till Sovjetdiktaturen och Kuba när vi talar om att vi bör ha ett regelverk som begränsar läckaget från den offentligt finansierade välfärden. Det är sorgligt att vi är där.

Avslutningsvis vill jag påminna riksdagens ledamöter och eventuella åhörare om att den ordning som regeringen föreslår är en ordning som finns i samtliga andra europeiska länder. Sverige är det enda landet i Europa som inte har begränsningar av vinstutbetalningar från den offentligt finansierade skolan.

Om vi ska säkerställa att det även i fortsättningen kommer att finnas mångfald och valfrihet för medborgarna, om vi ska se till att medborgarna i praktiken har riktig valfrihet mellan olika verksamhetsinriktningar, krävs ett regelverk som fokuserar på kvalitet och som säkerställer att resurserna används till att höja kvaliteten i verksamheterna.

Kvaliteten på det här området, fru talman, skapas av medarbetarna. Om medarbetarna har bra villkor, och är tillräckligt många, uppstår bra kvalitet. Om medarbetarna har dåliga villkor, och är för få, uppstår kvalitetsproblem.

Om vi kan få på plats ett regelverk som innebär att en större del av skattebetalarnas pengar investeras i personalen kan vi jobba med att höja kvaliteten. Det är en fråga som våra kommuner slåss med dagligen, det är en fråga som är ytterst aktuell också för de privata utförarna och det är en fråga som kräver att staten, regering och riksdag, agerar och lagstiftar fram ett regelverk som löser problemen.

Tack för debatten!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.