Värdegrundsarbetet i skolan och motverkande av mobbning

Fru talman! Eva Johnsson har frågat mig vad jag avser att göra för att stärka värdegrundsarbetet som ett led i att motverka mobbning. Läroplanerna talar om människolivets okränkbarhet, individens frihet och alla människors lika värde. Det är de här grundläggande värderingarna som skolan ska förmedla till den uppväxande generationen. Jag uppskattar det engagemang som Kristdemokraterna visar för att stärka denna värdegrund. När totalitära och antidemokratiska rörelser åter sprider sig i samhället kan skolan inte stå värdeneutral utan måste ta ställning för grundläggande demokratiska och humanistiska värderingar. Det finns få saker som gör mig så upprörd som när ett barn har blivit utsatt för kränkningar utan att vuxenvärlden har reagerat. Mobbning är ett av de värsta uttrycken för bristande respekt för andra människor. Regeringen vill därför stärka skolpersonalens kunskaper om hur mobbning uppstår, förebyggs och förhindras. 10 miljoner kronor per år kommer att satsas för att sprida och implementera forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning i skolväsendet. Programmens grund måste vara skolans och samhällets värdegrund; annars kommer de aldrig att fungera. Under de närmaste åren avser regeringen att ta initiativ till omfattande reformer när det gäller den svenska skolan. Ett förslag till ny skollag ska tas fram. Läroplaner och kursplaner behöver ses över. I vårt land bygger värdegrunden på den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism, vilket också speglas i skolans läroplan. Denna värdegrund ligger fast, och arbetet med den ska, som regeringen tidigare har markerat, stärkas. Lärarutbildningen ska utvecklas och förbättras, och gymnasieskolan ska reformeras. Arbetet med att stärka skolans värdegrund får aldrig bli en egen process, någonting vid sidan av allt det andra. Värdegrundsarbetet måste i stället genomsyra alla reformer som vi genomför i Sverige. Alla elever ska gå i en trygg skola och få del av de värderingar som är basen för samhället. Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka skolministern för svaret. Som vi alla vet har vi skolplikt i Sverige. Barn måste gå till skolan varje dag. Då är det naturligtvis en uppgift för oss politiker att säkerställa att den miljö som barnen vistas i är trygg och säker. Kränkningar får inte förekomma. I dag vet vi dessvärre att många lärare och rektorer saknar kunskap och nödvändiga redskap för att utforma den miljö som vi alla vill att våra barn ska befinna sig i. Inga andra människor i vårt land skulle acceptera de villkor som möter många av våra barn och ungdomar i vardagen. Ändå är det tusentals elever som varje dag går till skolan med ont i magen. I en rapport nyligen från Bris kunde vi läsa att ungefär 2 500 eller 12 procent av alla barnkontakter som Bris hade under fjolåret handlade om just mobbning. Bilden har sett ut på samma sätt under många år. Barn och ungdomar berättar för Bris att de förgäves har sökt hjälp hos lärare eller annan skolpersonal. Men de har fått ett dåligt eller inget stöd alls. Vi vet att det till och med finns lärare som inte anser att det ingår i deras arbetsuppgifter att hantera relationer mellan elever. Under de senaste åren har dessutom mobbning med nya medel kommit in i bilden - mobbning genom trakasserier inför en masspublik via Internet eller sms. De åtgärder som skolministern skisserar i sitt svar är utmärkta. Lärare, elever och föräldrar behöver få reda på vilka spelregler som gäller. När både nationella och internationella undersökningar visar på de här problemen behöver vi verkligen ta dem på allvar och samla alla goda krafter. När de värderingar som finns i skolan och i läroplanen naturligt integreras i skolvardagen gynnas naturligtvis en trygg miljö. Så är det tyvärr inte i dag. Trots att elever och skola samt föräldrar och politiker har ett ansvar för att vi ska komma till rätta med mobbningen har det inte lyckats. Vi vet att tidigare s-märkta skolministrar har stått i denna kammare och slagit sig för bröstet för olika åtgärder. Men mobbningstalen har varit fortsatt höga. Detta är en utmaning för vår nya borgerliga regering. Det har funnits olika sätt att arbeta med värdegrunden. Regeringen har ju också varit mycket tydlig med att understryka värdegrunden som bas för det mobbningsförebyggande arbetet. Det är mycket bra. Här spelar religionsämnet i vid mening en central roll. Många skolor har det som bas för att tala om livskunskap. Det skulle vara mycket intressant att höra skolministerns tankar om försök liknande det som inriktats på livskunskap som en konkret del i att förebygga mobbning. Borde kanske till och med religionsämnet byggas ut eller stärkas för att ännu bättre fungera som en bas i detta arbete?

Fru talman! Jag delar Eva Johnssons beskrivning av situationen i skolan och den oro som Eva Johnsson ger uttryck för när det gäller mobbning som är bland det värsta som människor kan utsätta varandra för. Sanningen är att mobbning inte bara existerar bland barn och ungdomar i skolan, utan den existerar också i vuxenvärlden. Det är mycket allvarligt även där. Det känns dock extra allvarligt för barn och ungdomar som ju inte har något val eftersom de har skolplikt och måste vara i skolan. Under sin uppväxt tvingas de dag efter dag att gå till en miljö där de bara känner sig rädda och kränkta. På ett sätt är svensk skola bättre i dag än förr på att upptäcka och förebygga mobbning. Det finns en mycket större medvetenhet i dag om vi till exempel jämför med den tid när vi själva gick i skolan för olika många årtionden sedan. I dag är man mycket bättre på att upptäcka och förebygga mobbning, men man är inte tillräckligt bra. Alla skolor tvingas i dag att ha särskilda antimobbningsplaner där man redovisar hur man jobbar med frågorna. Samtidigt ska vi vara medvetna om att ett krav på en skriftlig plan minsann inte alltid är lösningen. Blir den en hyllvärmare har den inte åstadkommit så mycket. Runt om i svenskt skolväsende finns det också många egenhändigt hopsnickrade metoder för hur man ska möta, upptäcka och förebygga mobbning. Under min tid som borgarråd här i Stockholm mötte jag en rad olika idéer och modeller som man jobbade aktivt med ute på skolor. Farstametoden är ett exempel där ett antal lärare och kuratorer jobbade på ett visst sätt. Jag tycker att det är ett problem att vi har en uppsjö av metoder men rätt liten koll på vilka som är framgångsrika. Det är en av orsakerna till att vi gör ganska stora satsningar. När vi nu från regeringens sida satsar 40 miljoner på fyra år på att forska kring metoder mot mobbning är det just för att vi vill kunna klarlägga vilka av dessa metoder som når framgång. Vi vill klarlägga med vilka metoder man upptäcker och förebygger mobbning och kan lösa mobbningsproblem som uppstår i en klass. Vilka metoder fungerar och vilka gör det inte? Vi har en uppsjö av metoder, men vi har rätt liten koll på vad som fungerar. Den kollen ska vi skaffa oss. Så snart vi vet vilka metoder som funkar ska de börja spridas kunskapsmässigt ute bland personalen i svenskt skolväsende. Det tror jag är viktigt. Jag har inget emot om man på skolor kallar någon lektionstimme för livskunskap eller något annat. Samtidigt tror jag att värdegrunden inte går att institutionalisera i skolan. Man kan inte säga: Nu ska vi ha värdegrund en timme i veckan. Min uppfattning är att värdegrunden ska prägla hela skolans arbete, de vuxnas förhållningssätt och lärarnas förhållningssätt. Det handlar om allt från att säga ifrån på skarpen när en grabb kallar en tjej för något grovt könsord till att bemöta och förebygga mobbning. I läroplanens mening är värdegrunden många vackra ord. Ute i verkligheten i skolorna handlar detta om de dagliga relationerna människor emellan som ska präglas av de värdeladdade orden som vi har i vår läroplan. Men vi ska nog akta oss för att institutionalisera den eller lägga allt för stor vikt vid ord och planer. Det viktiga är att den dagliga verksamheten ute i skolorna faktiskt genomsyras av respekt för varandra.

Fru talman! Jag vill tacka skolministern för detta. Jag tror att vi är rörande överens om att teori och praktik inte alltid är riktigt samma sak. Vad vi nu hoppas på är att teorin ska övergå till att faktiskt vara praktik. För varje elev som inte mår bra ute i våra skolor ska det bli en betydande skillnad. Där är vi verkligen överens. Man hoppas naturligtvis att värdegrundsarbetet också kommer att implementeras i lärarutbildningarnas undervisning och att det kommer att bli en tydlig del av arbetet bland de nyutexaminerade lärarna på ett ännu bättre, tydligare och effektivare sätt. Skolminister Wärnersson utropade 1999 till ett värdegrundsår just för att skapa en plattform för att motverka mobbning. Även 2002 fanns det en nationell aktionsplan som kallades Tillsammans. Precis som skolministern säger finns det en rad olika typer av planer och tillvägagångssätt under olika namn men med samma inriktning. Jag skulle ändå gärna vilja höra hur skolministern ser på möjligheten att som ett led i implementeringsarbetet av den nya skollagen till exempel i en nationell kampanj lyfta fram mobbningsarbetets mjuka sidor. I regeringens proposition från den 20 mars som lades fram med rubriken Förbättrad ordning, trygghet och studiero i skolan framhåller man att ett förebyggande arbete måste genomsyra hela skolans arbete. Vidare säger man att kommuner och enskilda huvudmän har ett stort ansvar för att skolans värdegrund är väl förankrad hos rektorer, lärare och övrig skolpersonal. Det är naturligtvis utmärkt. Den satsning på 40 miljoner som regeringen nu gör för ett bra mobbningsförebyggande arbete är både glädjande och positiv. Äntligen kanske vi får resultat på detta område! Att skolministern också understryker vikten av värdegrunden som bas skapar också goda förhoppningar inför det kommande arbetet. Jag skulle dock vilja ställa en uppföljande fråga: Hur tycker skolministern att detta arbete ska följas upp framför allt beträffande det forskningsbaserade arbetet? Tänker ministern ta ytterligare initiativ för att stärka och följa upp arbetet, så att det inte blir slag i luften som vi inte vill ha och så att vi verkligen på ett tydligt sätt får denna forskningsbaserade anknytning till det kommande arbetet?

Fru talman! Absolut! Hela idén är att dessa 40 miljoner - vilket är mer än vad någon regering någonsin har satsat mot mobbning i Sverige - ska användas till att just belägga vilka metoder som fungerar. Det är helt självklart att det ska vara ett forskningsbaserat arbete. Det är en given utgångspunkt för denna satsning. Interpellanten frågade om kampanjer som genomfördes för några år sedan. Jag vill säga att 40 miljoner under fyra år är den största kampanj som någonsin har bedrivits i Sverige mot mobbning. Man ska identifiera metoderna som ger framgång och sedan sprida kunskap om detta. Värdegrundsarbete är inte - vilket det ibland har varit för andra regeringar - något slags jippo som man har vid vissa tidpunkter då man hojtar med detta ord. Detta är ett mödosamt arbete för att varje dag skapa trygghet i våra svenska skolor. Det är precis det som är idén med hela denna satsning, så jag vill verkligen tacka Eva Johnsson för att hon har tagit upp denna viktiga fråga i riksdagen.

Fru talman! Jag kommer naturligtvis att följa denna fråga väldigt noga. Jag tycker att detta är ett oerhört viktigt arbete. Det handlar om vår framtid. Det handlar om att vi skapar förutsättningar och ger våra barn en trygg arbetsmiljö som förhoppningsvis bidrar till att skapa trygga och självständiga individer inför framtiden. Vi har ett ansvar som skolpolitiker och som politiker att skapa den miljön. Jag känner mig glad över skolministerns svar och utgår från att vi kommer att följa upp arbetet och framför allt kommer att få ett tydligt konkret resultat som förbättrar vardagen för våra ungdomar ute i våra skolor i hela landet.

Fru talman! Då är vi överens.