Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Det är Liberalerna som har begärt denna särskilda debatt med anledning av den kunskapskollaps som vi ser i den senaste Pisaundersökningen. Aldrig tidigare har Sverige tappat så mycket i en kunskapsmätning. Nu är det en fjärdedel av eleverna som inte har vad som beskrivs som grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse.

Skolan är samhällets stora chans att ge alla en bra grund. Vi behöver återupprätta en stark kunskapsskola med fokus på faktakunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Skärmtid måste ersättas med lästid. Skolan behöver helt enkelt gå tillbaka till grunderna.

För det första behöver vi få bukt med den växande otryggheten och den bristande studieron. Allt fler barn blir mobbade i våra skolor och känner sig otrygga. Och detta drabbar inte bara eleverna utan också i hög grad lärarna och annan skolpersonal. Arbetsmiljöverkets statistik visar att antalet anmälningar om hot och våld i våra skolor har mer än fördubblats mellan 2012 och 2022. Det är såklart en helt ohållbar situation.

Regeringen har ett batteri av åtgärder för att få till en kulturförändring i skolan. Vi behöver slå fast en ny ordning där det är tydligt att det är lärarna och rektorerna som bestämmer - inte eleverna eller deras föräldrar. Vi vill ha en ordning där det är tydligt att det är oacceptabelt att klassrummet fylls av mordhot och könsord och där det är tydligt att lärare ska kunna agera utan rädsla för att bli anmälda.

För det andra måste vi få ordning på grunderna. Det betyder bland annat mer lästid och mindre skärmtid. Att se en text och kunna förstå den är grunden för all kunskapsinhämtning. Därför är det så alarmerande att läsförmågan sjunker. Om den här trenden fortsätter riskerar vi att överge en generation av funktionella analfabeter.

Skolan behöver ha möjlighet att fokusera mer på läsning och läsinlärning. Insatser under de första skolåren är särskilt viktiga, för då läggs grunden för lärandet. Både skolans styrdokument och lärarutbildningen behöver därför reformeras, men framför allt måste vi se till att lärare får bättre förutsättningar att förbereda, genomföra och efterbearbeta sina lektioner. Det är därför regeringen storsatsar på bland annat bemannade skolbibliotek, läroböcker, skönlitteratur, mindre undervisningsgrupper och fler speciallärare samtidigt som vi skärper lagstiftningen.

Fler reformer måste följa, och fler måste bidra. Skolan är en mäktig kraft när den fungerar som bäst, men för att vi ska komma till rätta med läskrisen tror jag att alla delar av samhället måste bidra.

För det tredje måste vi få ordning på skolsystemet. Som liberal brinner jag såklart för att skolan ska vara en utjämnande kraft. Alla barn och unga har rätt till en bra utbildning oavsett var i landet man går i skola. Men tyvärr ser det inte ut så. Vi har stora brister i skolsystemet, främst skapade av kommunaliseringen och friskolesystemet. Det är en giftig cocktail som leder till enorma skillnader mellan olika kommuner och mellan olika huvudmän.

Med mer ordning i skolsystemet lägger vi grunden för en mer likvärdig skola i hela landet - en skola som går tillbaka till grunderna. Endast då kan vi återupprätta en stark kunskapsskola där elever lär sig läsa med riktiga böcker, där faktakunskaper står i centrum och där lärare faktiskt kan fokusera på sin undervisning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

(Applåder)

Herr talman! Sverige är och ska vara en kunskapsnation. Det är en förutsättning om vi vill behålla en hög levnadsstandard och en hög konkurrenskraft. Grunden för detta är en bra skola.

Därför har vi socialdemokrater höga förväntningar på och höga ambitioner med svensk skola. Den ska ge elever, oavsett bakgrund, möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt. Där är vi inte i dag. Om vi jämför oss med andra OECD-länder ser vi att Sveriges elever visserligen i genomsnitt presterar bättre i de tre ämnen Pisa mäter: läsförståelse, matematik och naturkunskap. Men det räcker inte. För även om pandemin bidrog till att sänka resultaten i Pisa för Sverige såväl som för resten av OECD är det uppenbart att svensk skola lider av strukturproblem. Bristerna i likvärdighet är större i Sverige än i resten av Norden, och klyftorna ökar.

En starkt bidragande orsak till att skolan har blivit allt mindre kompensatorisk och alltså allt sämre på att ge barn samma chans i livet är marknadiseringen av svensk skola. Marknadsskolan med dess vinstjakt skapar negativa spiraler där situationen för elever utan föräldrar med egen akademisk tradition får en allt sämre skolgång. När skolor tillåts välja ut de mest lönsamma eleverna blir det svårt att rekrytera utbildade och erfarna lärare till skolor med många elever utan föräldrar med akademisk bakgrund. Detta, tillsammans med uteblivna kamrateffekter, skapar en ökad utslagning av elever - elever som behövs på svensk arbetsmarknad.

SD-regeringen försöker nu säga att de gör något åt de problem som marknadsskolan skapar. Men efter att regeringen under en lång rad år har förhindrat varje reform är den ökade kontroll som man nu börjar prata om också helt otillräcklig. Mer kontroll kommer aldrig att räcka för att komma åt alla de problem som vinstjakten skapar. Däremot kommer den att leda till ökade kostnader för administration. Samtidigt fortsätter överkompensationen till friskolor med 2 miljarder per år, trots att det går att stoppa pengarullningen här och nu.

Herr talman! En del av det regeringen gör på skolområdet är faktiskt bra, även om det oftast handlar om att rätta till fel som regeringen själv har ställt till med. Att fortsätta arbetet med att få bort flum och otydligheter från Björklunds läroplan är exempel på ett väldigt viktigt arbete. Det behövs större fokus på faktakunskaper och krav som är mer åldersadekvata vad gäller reflektion och analys. Det behövs mer fokus på att läsa, skriva och räkna i de tidiga årskurserna.

Herr talman! Men för att fler elever ska kunna få en intensiv lästräning med specialutbildade lärare krävs också mer resurser. Och det, herr talman, klarar inte den här regeringen av att leverera.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Det var alltså våren 2022 som denna Pisaundersökning genomfördes. När resultaten presenterades i december var de minst sagt nedslående. I ämnet matematik var 15-åringarnas resultat 21 poäng sämre jämfört med 2018, och i läsförståelse var de 19 poäng sämre. Allvarligast av allt var kanske att kunskapsnivåerna sjönk tillbaka till nivåerna under katastrofåret 2012.

Detta skulle kunna föranleda tolkningen att svensk skola befinner sig i fritt fall, men det är inte riktigt korrekt. I stället handlar det främst om extremt stora skillnader i resultat mellan elever med svensk eller inhemsk bakgrund och elever med utländsk bakgrund. Det är med andra ord effekterna av den havererade och misslyckade migrationspolitiken vi ser.

Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren vid Institutet för Näringslivsforskning har i sin analys av Pisaresultaten framfört vikten av att jämföra lika med lika för att göra en korrekt bedömning av var svensk skola står. Sett i det perspektivet presterar elever med minst en förälder född i Sverige väldigt väl. Vi har fortfarande toppresultat, och Sverige har också en topposition jämfört med andra länder. Detta understöds också av andra internationella mätningar.

Värre är det bland elever där båda föräldrarna är utlandsfödda. När denna grupp räknas med faller Sverige markant i rankningen. Sveriges kunskapsproblem är därför ett migrationsproblem.

Men det är inte bara invandringen som har bidragit till Sveriges negativa kunskapsutveckling utan även följderna av den socialdemokratiska oförmågan att skapa attraktiva lärmiljöer. Pisachefen Andreas Schleicher har till exempel uttryckt sin besvikelse och talat om Sveriges resultat som ett bakslag. Hans tydliga budskap var att svensk skola saknar disciplin, att det saknas ordning i klassrummen och att svensk skola mer liknar en serviceinrättning där lärarnas roll och betydelse för kunskapsutvecklingen har degraderats. Lärarrollen har fått ge vika för ett extremt starkt elevinflytande. Det har absolut inte gagnat de elever som behöver lärarna allra mest och allra minst elever med utländsk bakgrund.

Så här har det sett ut när intresset för nödvändiga reformer varit svalt och när det enda fokuset från socialdemokratin har varit driftsform och inte mycket annat.

Sverigedemokraterna och regeringen har nu tagit de första stegen för att återupprätta kunskapsskolan: mer faktakunskaper, tyngdpunkt på att läsa, skriva och räkna i tidiga år samt mer ordning och reda i klassrummen. Men vägen dit är lång och kräver drastiska åtgärder för att stärka resultaten, inte minst bland elever med utländsk bakgrund.

(Applåder)

Herr talman! Det är vart du är på väg som är viktigast, inte var du kommer ifrån. Det är det som är skolans kanske absolut viktigaste uppdrag: att var och en ska få möjligheter och förutsättningar att få växa utifrån sina förutsättningar och bli det man själv önskar bli.

Det är därför de Pisaresultat som vi fick strax innan jul är ett så pass stort misslyckande, ett gigantiskt misslyckande: En av fyra niondeklassare kan inte läsa och skriva ordentligt. Ta in det - en av fyra! Det innebär att tiotusentals unga kommer att ha svårt att få ett jobb i framtiden. De riskerar att få svårt att etablera sig och i framtiden stå på egna ben.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Faktum är att Sverige i denna Pisamätning tappar när det gäller både de elever som borde prestera i toppen och de elever som presterar i botten. Störst är dock fallet bland de elever som inte talar svenska hemma, som inte är födda i Sverige och som inte har två föräldrar födda i Sverige.

Till skillnad från den tidigare socialdemokratiska regeringen väljer vi nu nämligen inte att undanta utrikes födda elever i denna mätning, de elever som förväntas prestera i botten. Därmed ser vi också att resultaten rasar.

Detta är en rejäl hemläxa för svensk skola. Vi ser att skolan måste tillbaka till grunderna. Vi vill ha höga förväntningar. Vi vill ha språkscreening redan på BVC och obligatorisk språkförskola för de elever som inte kan svenska. Vi vill ha mer tid i grundskolan, tidigare skolstart, mer tid i matte och svenska och lovskola i de lägre årskurserna.

Nu förändrar vi svensk skola i grunden med mer undervisningstid och högre förväntningar.

(Applåder)

Herr talman! Jag önskar att mitt anförande inte behövde inledas med dessa ord, men jag har inget annat val än att säga att det svenska skolsystemet är i kris.

Handlar krisen endast om Pisamätningar? Svaret är nej. Handlar lösningen om att anpassa skolpolitiken till Pisamätningar? Svaret är åter nej. Men det handlar om att upprätta ett jämlikt och sammanhållet skolsystem i hela landet, när vi ser mätning efter mätning visa att kunskapsnivåerna sjunker och att jämlikheten minskar.

Fallande kunskapsnivåer i internationell jämförelse och en växande grupp som inte klarar av en grundläggande utbildning utgör ett svek mot hundratusentals barn och unga och är ett tydligt och långsiktigt hot mot det svenska välfärdssamhället - eller åtminstone det som är kvar av detta efter en mandatperiod med denna högernationalistiska nedskärnings- och splittringsregering.

I den förra Pisamätningen från OECD sa chefen för utbildningsfrågor väldigt tydligt att den största anledningen till att såväl resultaten som jämlikheten sjunker i den svenska skolan är det marknadsskolesystem som tillåtits växa fram som ogräs. Även en stor majoritet av Sveriges skolforskare brukar peka på detta faktum.

Det behövs en uppgörelse med marknadisering, nedskärningar, segregerande skolvalssystem och ogenomtänkt decentralisering av skolsystemet. Strävan efter likvärdighet i skolan är inte bara en avgörande demokratisk princip utan också en konkret förutsättning för god kunskapsförmedling.

Om vi ska kunna vända den utveckling vi ser i dag måste den fria etableringsrätten för privata skolor upphöra och marknadsskolan och dess logik avskaffas i grunden. Skolans kommunalisering har inte skapat men bidragit till att fördjupa problemen. Därför bör också staten ta huvudansvaret för den svenska skolan.

Nej, Pisaresultaten är inte hela problemet, men de är en av många indikatorer som har visat att trettio år av marknadsexperiment, av nedskärningskrav och av Liberalerna framtagna skollagar leder till sämre kunskaper och i slutändan mindre jämlikhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

(Applåder)

Herr talman! Jag vill inledningsvis tacka Liberalerna för initiativet till att debattera svensk skola. Svensk politisk debatt domineras ju annars av testosteronstinna ämnen som krig, fängelser, utvisningar, kärnkraft, polarisering och allmänt hårdare tag. Det är bra att nu kunna tala om något i grunden ljust: våra barn och unga och deras skola, hur vi bygger vårt samhälle starkt underifrån och hur vi stärker svensk skola.

Tyvärr är vi i ett läge där svensk skola tappar mark. Det visar Pisa, även om mycket säkert går att härleda till pandemieffekter. Kunskapsresultaten sjunker, men tyvärr ökar klyftorna och utslagningen.

Vi har i grunden tre problem att lösa: Generellt ligger våra kunskapsresultat för lågt över hela linjen, de med särskilda behov får inte tillräckligt stöd och de extra talangfulla får inte heller tillräcklig stimulans.

Det är tid att verkligen på allvar satsa på svensk skola. Det är tid att fundera på vad som är viktigast. Är det billigare snus, billigare plastpåsar och billigare bensin, eller är det att stärka svensk skola?

Det väldigt tråkiga svaret får vi när vi blickar ut över landet och ser hur regeringens nedskärningspolitik gentemot kommunerna leder till uppsägning av lärare och stängning av skolor - i kommun efter kommun.

Men det finns en annan väg, en ljusare väg. Vi i Centerpartiet har valt att sätta skola och utbildning mycket högt. I vår budget för 2024 satsar vi väldigt mycket mer på detta än övriga partier, just på grund av att svensk skola inte mår bra. Med uppsägningar och nedläggningar valde vi att akut tillföra 5 miljarder kronor i ett särskilt sektorsstöd.

Herr talman! Jag vill lyfta två ingredienser som stärker svensk skola och svenska kunskapsresultat.

Nummer 1: Prioritera skolan i statsbudgeten, och håll inte på och plottra med riktade statsbidrag utan skapa stabila, långsiktiga förutsättningar för skolans huvudmän!

Forskning har visat att en av de viktigaste och mest betydelsefulla parametrarna för goda skolresultat är stabilitet i skolorna. Förutsägbarhet, låg rektorsomsättning och låg läraromsättning ger resultat.

Nummer 2: Utveckla styrningen! Där är grunden tillit till professionen. Det är dags att ge våra lärare och rektorer större frihet och större ansvar för att leverera goda skolresultat. Det ska till exempel inte vara Stockholmspolitiker som sätter upp detaljregler för hur miljön i klassrummet ska vara. Se i stället till att lärare ges makt och möjlighet att ställa krav och att äga sina klassrum! Forskningen har nämligen också visat att höga förväntningar och krav ger resultat.

(Applåder)

Herr talman! Det finns många delar som vi behöver komma till rätta med för att vända skolresultaten. En av dem som oroar mig lite extra är den växande psykiska ohälsan bland barn och unga. Antalet unga som diagnostiseras med depression och ångest ökar. Andelen barn i Sverige med nedstämdhet eller sömnbesvär är bland de högsta i Europa. Och självmord är en av de absolut vanligaste dödsorsakerna bland unga. Det säger sig självt att elever som mår bra lär sig bättre. Om man funderar på om man över huvud taget vill fortsätta leva blir det såklart svårt att koncentrera sig på mattelektionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

I kampen mot den psykiska ohälsan är skolan och elevhälsan en strategisk och viktig frontlinje. Ju tidigare man fångar upp problemen, desto mindre är risken att de biter sig fast och följer med upp i vuxenlivet. Men på alltför många skolor är det svårt att komma i kontakt med elevhälsan. Jag träffade en elev som raljerade lite och sa: "Det känns som att skolsköterskan är på plats varannan torsdag om det är skottår och fullmåne." Så ska det naturligtvis inte få vara.

Kristdemokraterna anser att Sverige behöver en elevhälsogaranti som innebär att varje elev i skolan varje dag på alla skolor ska kunna komma i kontakt med elevhälsan inom rimlig tid. Vi vill ge alla elever tillgång till rutinmässiga samtal med skolans kurator och ge regionerna ett samlat uppdrag för hela barn- och ungdomshälsovården, så att ingen elev faller mellan stolarna i överlämningen mellan elevhälsan och bup.

Men en ännu mer strategisk frontlinje mot den växande psykiska ohälsan är trygga familjer, herr talman. I familjer som fungerar och har tid älskas vi villkorslöst. Där mäts inte kärlek i antalet lajks, och kärlek prissätts inte genom märket på tröjan. Där älskas vi för den vi är, inte för vad vi presterar eller hur vi ser ut. Trygga familjer lägger en viktig grund för livet, och det lägger i sin tur en viktig grund för skolan.

(Applåder)

Herr talman! Sveriges resultat i Pisaundersökningen sjunker när det gäller läsning och matematik. Det är allvarligt.

Undersökningen genomfördes under våren 2022. Som ni minns var det efter två år av pandemi. Jag tycker inte att vi ska fastna särskilt mycket vid effekterna av pandemin, men även om vi hade skolorna öppna kanske mer än något annat land var sjukfrånvaron bland elever och lärare ändå hög under en längre tid. Det påverkar kontinuiteten och kvaliteten i utbildningen. Vårt fokus ska vara utvecklingen för svenskt skolväsen framåt.

I kölvattnet av detta Pisaresultat ploppar det upp alla möjliga förslag på lösningar. Regeringens stora utspel helgen efter att Pisaresultatet kom hade jag ändå väntat mig en hel del av. Det kom förslag om mobilfria skolor, som redan är ett faktum. Det finns redan laglig möjlighet att ha det. Nyheten i det förslaget är väl snarare politisk detaljstyrning framför rektorers, lärares och elevers inflytande.

Studiero är viktigt. Det ska visst skapas genom att lärare får större befogenheter att disciplinera eleverna, när det som behövs är tid för att bygga goda relationer och gemensamt inflytande över vardagen.

En annan reform som ska råda bot på de dåliga kunskapsresultaten är nya läroplaner, som är ett bra sätt att genomföra utveckling ganska långsamt. Men det skolan behöver nu är resurser för att göra sitt jobb.

Skolan ska gå tillbaka till grunderna genom att fokusera på kunskap. Läsa, skriva och räkna är viktigt. Det finns med i våra läroplaner. Men att införa nya läroplaner är det Liberalerna gör när de vill rädda skolan. Är baktanken kanske att politiker är bättre än lärare på pedagogik?

Skolan behöver pengar, inte pekpinnar om skärmar eller att bli skriven på näsan om att det är viktigt att läsa, skriva och räkna. Det vet alla i svensk skola, skolforskning och pedagogisk forskning. Det som behövs är förutsättningar för att göra jobbet. Det är det, inte detaljstyrning, som regeringen ska leverera. För Miljöpartiet är målet att en lågkonjunktur aldrig ska märkas inom skolans väggar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Vi kan se den bristande utvecklingen i likvärdighet. Under vår tid i regeringen tog vi fram ett statsbidrag för likvärdighet och kunskapsutveckling. Det behöver fortsätta, det behöver stärkas och det behöver omfatta även förskolorna.

Svensk skola förtjänar politiker som ger lärarna rätt förutsättningar att göra sitt jobb, fler kollegor, bra löner, mindre klasser, stark elevhälsa, skickliga skolledare och kontinuerlig kompetensutveckling. Eleverna behöver en regering som tror på ungas förmåga och som investerar i deras framtid.

(Applåder)

Herr talman! Det gläder mig att ämnet berör och väcker känslor och tankar. Jag tror att vi har ett stort gemensamt ansvar för detta. Men jag är lite bekymrad över oppositionens brist på ansvarstagande. Eleverna i Pisaundersökningen har ju gått åtta år i en skola som har varit styrd av Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Hur man än vänder och vrider på resultatet från Pisaundersökningen 2022 är det inget mindre än en kunskapskollaps. Svenska elevers kunskaper har försämrats på flera områden. Jag tycker att tappet i läsförmåga är särskilt allvarligt. Det går inte längre att förneka att vi har en läskris i Sverige. På många håll är riktiga böcker utrotningshotade, och skärmtid har i alltför stor utsträckning fått ersätta lästid.

Den socialdemokratiska regeringen var totalt ointresserad av att byta ut skärmar mot böcker. Den digitaliseringsstrategi vi fick i våra händer blev så starkt kritiserad av hjärnforskare, som inte hade varit med över huvud taget när den togs fram, att vi var tvungna att slänga den i papperskorgen. Jag menar att skolan, framför allt i de yngre åldrarna, ska fyllas med papper, böcker och pennor för att underlätta för läsningen.

Det finns ingen brist på utmaningar att ta tag i. Jag vill peka särskilt på vad Pisachefen sa i en intervju om de svenska resultaten: "Det som slog mig mest är den relativt dåliga disciplinen. Ni har en majoritet av elever som säger att de inte lyssnar på vad lärarna säger. De är oengagerade. Det är oväsen och oordning. Många elever blir också distraherade av sina mobiltelefoner."

Det är frågor som vi måste ta på största allvar. Jag är därför glad och stolt över att vi nu kommer att driva igenom helt mobilfria dagar i skolan.

Men självklart är skolans utmaningar större än så. Skolan lider exempelvis av en missriktad välvilja i fråga om att alla elever ska sitta i samma klassrum, oavsett behov. Vi har extra anpassningar i stället för särskilt stöd. Det finns en överdriven tilltro till självständigt arbete i stället för lärarledda lektioner. Vi har ibland kunskapskrav som faktiskt inte är gjorda för små barns hjärnor. Vi lär också eleverna väldigt mycket om deras rättigheter men desto mindre om skyldigheter.

För att vända utvecklingen måste skolan gå tillbaka till grunderna. Därför säkerställer staten att likvärdigheten och bristerna i skolsystemet ska rättas till. Lärare kommer att få bättre förutsättningar för att ha en rimlig arbetsmiljö. Och alla elever ska få det stöd de behöver. Ingen fråga kan egentligen vara viktigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

(Applåder)

Herr talman! Jag tar chansen eftersom skolministern inte deltar så ofta i debatterna här i kammaren.

Skolministern har erkänt att friskolorna i Sverige är överkompenserade. De får helt enkelt betalt för något de inte gör. Ändå gör skolministern inte allt hon kan för att stoppa pengarullningen. I stället har hon och regeringen bestämt att miljardrullningen till friskolorna ska fortsätta. Det är, som jag sagt tidigare i den här kammaren, lika dumt som att fortsätta betala bluffakturor till ett företag som inte gör jobbet.

Det här är otroligt oansvarigt gentemot dagens elever. De får ju inte tillbaka sin skolgång när de drabbas av de besparingar som blir följden av pengarullningen. Det är även oansvarigt gentemot skattebetalarna. Finns det andra grupper i samhället som regeringen också vill ska få ersättning för saker de inte gör, eller beror slappheten mot friskoleägare på att skolministern och regeringen verkar ha väldigt nära band till just den gruppen?

Herr talman! Vi har tillsatt två stora utredningar. En av dem handlar om nationell skolpengsnorm, det vill säga att alla barn i Sverige - oavsett vilken skola man går i och om det är i en socialdemokratiskt styrd kommun eller inte - ska ha likvärdiga villkor. Det har de inte. Utredningen kommer också att handla om friskolornas finansiering. Det är otroligt viktigt, precis som Åsa Westlund säger, att det man får betalt för är det arbete man faktiskt gör.

Den här debatten handlar om Pisaresultaten. Det vore intressant att höra om Socialdemokraternas syn på varför det har blivit så här, eftersom barnen i Pisaundersökningen i huvudsak har gått i en socialdemokratiskt styrd skola.

Herr talman! Jag delar skolministerns syn på att marknadsskolan är en stor del av orsaken till kunskapstappet. Jag vet också att vår tidigare, socialdemokratiska regering lade fram flera förslag till riksdagen för att göra upp med marknadsskolan. De förslagen har skolministerns parti fällt. Det hade annars blivit ett annat resultat, säkert också i Pisaundersökningen.

Skolministern sa i sitt svar att man har tillsatt utredningar. Dessa utredningar kommer att ta tid. Det finns ett färdigt förslag som här och nu kan stoppa pengarullningen till gruppen av människor som får betalt för något de inte gör. Varför lägger skolministern inte fram det förslaget? Varför låter hon pengarullningen fortsätta? Det handlar om 2 miljarder per år i åtminstone tio år framöver innan det här får ett slut. Varför ska just den här gruppen människor få betalt för något de inte gör?

Herr talman! Det är självklart att friskolor liksom kommunala skolor ska få betalt för det de gör. Vi behöver en större likvärdighet i svensk skola. Jag noterar att Åsa Westlund inte säger ett ord om kommunaliseringen av svensk skola i det hänseendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Vi har ett skolsystem där det skiljer 70 000 kronor per elev och år i hur mycket pengar kommunerna satsar på sin skola. Det är en konsekvens av att systemet inte är likvärdigt. Jag anser att vi måste göra något åt hela systemet, inte bara bryta loss friskolorna utan också se till att få en nationell skolpengsnorm som gäller i alla landets kommuner för att öka likvärdigheten.

Herr talman! Egentligen behöver det inte ställas någon fråga, utan man skulle bara kunna be svenska folket att kolla på Utbildningsdepartementets sammansättning för att få veta varför den svenska skolan befinner sig där den gör i dag. Men jag väljer ändå att ställa en fråga till skolmarknadsministern - eller som den officiella titeln lyder: skolministern. Det är en fråga till Lotta Edholm som politiker och inte som före detta ansvarig inom företagsvärlden för marknadsskolsystemet i Tellusgruppen.

Med tanke på nedgången i den svenska skolan och att det behöver göras satsningar - något som skolministern själv bekräftar - varför beslutar Liberalerna, Lotta Edholm och regeringen att gå emot vad SKR och facken säger och lägga den största nedskärningsbudgeten gentemot kommunerna i modern tid?

Herr talman! Regeringen gör den största statliga satsningen på många, många år på skolan. Vi ökar det som vi numera kallar kunskapsbidraget och gör stora satsningar på läroböcker, fler speciallärare, skolsociala team och så vidare. Men det är viktigt att komma ihåg att skolan är ett kommunalt ansvar. Jag är fullt medveten om att Daniel Riazat inte tycker att det är särskilt bra - han och jag har ju rätt lika åsikter när det gäller statens ansvar för skolan. Men den är också ett kommunalt ansvar, och vi måste dela det ansvaret.

Som skolminister är jag naturligtvis beredd att göra ytterligare satsningar på skolan i nästa års budget. Det tror jag att vi kan se framför oss, men vi måste också se att kommunerna har ett ansvar.

Herr talman! Det är väldigt svårt för kommuner i tider av inflation och ekonomisk kris att också ha en regering som inte är i närheten av att tillskjuta de medel som behövs för att klara dagens situation. SKR krävde 28 miljarder för att bibehålla dagens kvalitet inom välfärden. Regeringen valde att bara ge en bråkdel av det.

Jag menar att det är väldigt allvarligt att den svenska regeringen påstår sig vilja satsa medan lärarna och rektorerna där ute vet att det är en nedskärningsbudget som har lagts fram. Man kan försöka trixa med siffror och ord, men skolministern vet lika väl som jag, alla andra i den här salen och svenska folket att regeringen har lagt en stor nedskärningsbudget. Sedan pratar ni ändå om varför det blir fel i den svenska skolan och varför kunskapsmätningarna går åt fel håll. Ni är med och ansvarar för det! Och det kommer att bli värre om er budget får fortsätta gälla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Det är naturligtvis viktigt att också göra stora statliga satsningar på skolan. Vad jag försöker säga är att skolan även är ett kommunalt ansvar och att det är väldigt stora skillnader mellan hur mycket pengar kommunerna satsar på sin skola. Ett sätt att komma till rätta med det är någon form av nationell skolpengsnorm. Det har vi nu tillsatt en utredning kring för att få likvärdiga villkor i landet hos både kommunala och fristående skolor. Det handlar också om likvärdiga villkor mellan kommunerna, just för att det ser så olika ut.

Herr talman! Låt oss stanna kvar en stund vid kronor och ören i statsbudgeten, för till syvende och sist har vi i vårt land en begränsad mängd pengar, och när man samlas som regering eller riksdagsparti behöver man göra prioriteringar. När vi i Centerpartiet skulle lägga fram vår budget och såg hur det ser ut i Sverige, där regioner och kommuner skickar larmsignaler om att 24 eller 28 miljarder saknas och där skolresultat dalar, sa vi att om vi ska bygga ett starkt Sverige måste vi bygga från grunden. Vi måste satsa på skolan och prioritera den.

Min fråga till statsrådet blir naturligtvis hur det kommer sig att regeringen inte gör samma bedömning när ni träffas. Varför prioriterar ni inte svensk skola i statsbudgeten? Bra ord här är en sak - svart på vitt i en statsbudget är något annat.

Herr talman! Självfallet satsar vi på skolan. Vi gör stora riktade satsningar. Vi gör bland annat en stor satsning på bemannade skolbibliotek och en mycket stor satsning på riktiga läromedel för att komma ifrån att fler och fler barn och ungdomar blir hänvisade till skärmar för till exempel sin läsning. Vi gör också stora satsningar på speciallärare, som ska hjälpa de barn som har problem i skolan.

Jag delar inte uppfattningen att vi ska lägga alla de här pengarna i påsen, som Centerpartiet föreslår. Jag tror att det är viktigt med riktade satsningar på skolan för att de ska komma just till skolan och inte gå till andra ändamål.

Herr talman! Det är riktigt att vi gör olika bedömningar, statsrådet. Vi anser att generella statsbidrag som går till skolan är ett bättre sätt som skapar mindre administration och blir mer träffsäkert. Kommuner och huvudmän på olika ställen kan själva avgöra var bristerna finns i deras skola eller deras kommun.

Men låt mig fastna vid det här med skärmar. När digitala verktyg används integrerat i lärandet förbättras resultaten, står det att läsa i Pisarapporten, och det är extra tydligt i Sverige jämfört med genomsnittet. Ett av de länder som hamnar allra bäst i Pisaundersökningen, Estland, är samtidigt också kanske det land som ligger längst framme i digitaliseringen med en statlig digitaliseringsstrategi som är djupt imponerande.

Min fråga till Liberalerna är: Ska vi backa in i framtiden och bara använda penna, eller ska vi också kunna använda digitala verktyg i våra klassrum?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Det är naturligtvis viktigt att man introducerar digitala verktyg, men det ska göras med ålder och där det passar. All forskning visar att man bättre lär sig att läsa analogt och att man får bättre djupläsning och klarar att läsa längre tid när man läser i en bok i jämförelse med en skärm. Det finns mycket forskning på det här området nu, och jag är fullt beredd på att svensk skola drar slutsatsen att barn behöver riktiga läroböcker. Så måste det bli. Sedan är det klart att digitala hjälpmedel ska introduceras efter ålder och enligt hur små barns hjärnor utvecklas.

Herr talman! Skolministern tycker sig se en brist på ansvarstagande från oppositionspartierna. Jag förstår att man kan behöva se över lärarutbildningen och läroplanerna med jämna mellanrum. Det är rimligt att man gör det. Men vill man ha en snabb förändring är det inte det man gör. Då ser man till att lärare får möjligheter att göra sitt jobb här och nu. Det tar många år innan de nya lärare som har gått Liberalernas nya lärarutbildning kommer i arbete, och det tar många år innan nya läroplaner är implementerade.

Jag förvånas över de långsamma åtgärderna, och jag förvånas över att Liberalerna kämpar emot så mycket när det gäller att ge kommunerna det stöd de behöver när kommunerna råkar ut för ökade kostnader som inte på något sätt är orsakade av dem själva utan av krig och pandemi. Varför låter Liberalerna skolan ta den smällen?

Herr talman! Jag delar Camillas åsikt att det finns saker man kan göra snabbt i svensk skola men också sådant som är av mer långsam karaktär. Men det ena utesluter ju inte det andra. I dag har vi till exempel läroplaner där målen enligt vad många hjärnforskare säger är närmast omöjliga att uppnå för en del elever hur mycket de än anstränger sig. Det är klart att vi måste göra någonting åt det. Det är klart att vi också måste göra någonting åt den lärarutbildning som inte i tillräcklig utsträckning rustar de blivande lärarna för det som de möter i klassrummet. Sedan är det självfallet så att vi också måste tillskjuta mer pengar i form av till exempel riktade statsbidrag som går just till skolan, men det ena utesluter inte det andra.

Herr talman! Det är ändå ett lite uppmuntrande svar som skolministern kommer med. Det har kommit långsamma reformer, som såklart måste sjösättas i tid, men inte snabba, till exempel pengar för att skickliga lärare ska ha mer tid i klassrummet tillsammans med sina elever. Men då tänker jag mig att vi kan se en framtid an där även de satsningar som ger snabba resultat kommer.

Jag skulle också vilja gå in på det här med läroplanerna och digitaliseringen. Vi har läroplaner med fokus på kunskap. Vi har läroplaner som fokuserar på att man ska lära sig läsa och skriva, på tidiga insatser och på att man när det är lämpligt ska använda digitala lärverktyg. Som vi hört tidigare betecknas användandet av digitala lärverktyg som en framgång. Hur ska vi ta oss ur den här svartvita debatten om digitaliseringen och komma framåt i svensk digital skolutveckling?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Jag tycker egentligen inte att det är en särskilt svartvit debatt. Sanningen är ju att det knappt har varit någon debatt alls om det här tidigare. Vi har fått en stor ogenomtänkt digitalisering av den svenska skolan. Väldigt många skolor har knappt några läroböcker i dag. Därför måste vi göra stora satsningar just på läroböcker, och det är en av de snabba satsningar som Camilla Hansén efterlyser. De stora satsningar som vi gör på läroböcker nu kommer ut i klassrummen under våren och hösten.

Det ena utesluter inte det andra. Vi behöver göra stora förändringar av lärarutbildningen, av läroplanerna och så vidare. Men vi måste också göra stora satsningar på till exempel riktiga läroböcker, fler speciallärare, fler mindre undervisningsgrupper och så vidare.

Herr talman! Höga förväntningar på alla elever och en tilltro till att alla kan lära sig med rätt insatser är viktiga delar för att nå höga kunskapsresultat, utbildade lärare och skolledare som stannar på sina tjänster under en längre tid, tillgång till bra läromedel och inte minst fokus på tidiga insatser för att alla ska lära sig läsa, skriva och räkna likaså.

Men resurser är också viktiga. Detta vet även partierna i regeringsunderlaget. Därför försöker de, också i den här debatten, låta som att de satsar på skolan. Men sanningen är att den statliga finansieringen av svensk skola i dag räcker till 3 000 lärartjänster färre än det sista året med den socialdemokratiska regeringen. Det är ett medvetet val av SD-regeringen. Den har valt att inte kompensera skolan för inflationen för att i stället kompensera höginkomsttagare med sänkt skatt motsvarande 12 ½ miljard. Det är en prioritering som knappast kommer att höja de svenska resultaten i Pisa.

Resultaten av detta ser vi nu i verkligheten, framför allt att de elever som behöver extra stöd har blivit av med det när nu den här regeringens politik börjat få genomslag runt om i landet. Därtill kommer den fortsatta pengarullningen till friskoleägarna, som överkompenseras på de kommunala skolornas bekostnad. Regeringen och Sverigedemokraterna sviker härmed skolan på flera sätt. Vi vet dessutom att hela marknadsskolesystemet har lett till en ökad segregation och en mindre likvärdig skola. För att stärka kunskapsresultaten och öka likvärdigheten i skolan måste därför marknadsskolan avskaffas och mer resurser gå dit där de behövs allra mest.

(Applåder)

Herr talman! Åsa Westlund pratar om höga förväntningar. Jag tror att jag under alla mina år i politiken har hört socialdemokrater prata om just höga förväntningar. Men då kan man fråga sig varför det ser ut som det gör. Varför ser det ut som det gör i utanförskapsområdena? Varför är det oordning i klassrummen? Varför stökar man? Varför skolkar man? Varför bryr man sig inte om skolan? Varför agerar inte lärare?

Det handlar om att man inte alls har haft höga förväntningar. Man har haft väldigt låga förväntningar, och framför allt i utanförskapsområden har man från Socialdemokraternas sida haft extremt låga förväntningar på elever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Att tala om höga förväntningar är en sak. Men att genomföra reformer som leder till att man har höga förväntningar är en helt annan sak. Jag undrar därför, Åsa Westlund: Är det nu dags för Socialdemokraterna att leva upp till det ni talar om, nämligen att se till att vi har höga förväntningar på alla elever?

Herr talman! Det är viktigt med höga förväntningar på alla elever. Men de negativa spiraler som skapas med Sverigedemokraternas och Patrick Reslows politik leder tyvärr ofta till lägre förväntningar från anställd personal till den elevgrupp man har.

Vi ser att skolor väljer lönsamma elever. Det är de som presterar bra för att de har bra stöd hemifrån. Det lämnar skolor med en hög andel elever från familjer utan en sådan akademisk bakgrund. Där har man också svårt att rekrytera lärare som är utbildade och som har längre erfarenhet.

Allt det sammantaget skapar en miljö som föder låga förväntningar. Det, Patrick Reslow, har Socialdemokraterna försökt att ändra på under decennier. Det har hela tiden mött motstånd här i riksdagen, bland annat efter lite luncher med näringslivet från Sverigedemokraterna. Vi beklagar det, och vi ser fram emot att kunna stoppa marknadsskolan framöver.

(Applåder)

Herr talman! Vi har inte sett några förslag i den riktningen. Att Sverigedemokraternas politik skulle vara grunden för detta har jag inga ord för. Det är Socialdemokraterna som har styrt. Varför har Socialdemokraterna inte rättat till problemen om de nu har varit så omfattande? Därför att de inte har haft intresse av det.

Vill man skapa en skola med höga förväntningar, skapar man en skola med höga förväntningar. Då kan man inte gå omkring och lalla runt och säga att det är oordning i klassrummen och att det är bråk på skolgårdarna. Då tar man tag i problemen.

Jag är stolt över att vi nu har en regering som inser detta och som har börjat ta tag i problemen. Vi skapar ordningsregler och ser till att ge lärare mer verktyg. Jag är säker på att vi kommer att behöva gå ännu hårdare fram för att skapa ordning, reda och disciplin i klassrummen.

Varför är det så svårt för Socialdemokraterna att tala om ordning, reda och disciplin och också upprätthålla det och komma med reformer som trycker på detta?

(Applåder)

Herr talman! Jag undrar lite vad Patrick Reslow har gjort under sin tid här i riksdagen. Mig veterligen har han suttit under flera mandatperioder när Socialdemokraterna har lagt fram förslag för att ändra marknadsskolan. Har Patrick Reslow då suttit och blundat? Jag ställer frågan eftersom han enligt egen utsago inte har sett några förslag. Jag kan berätta att han har fällt förslagen i riksdagens kammare, eller i varje fall hans parti.

Jag ser en stor risk med Patrick Reslows retorik, nämligen att man missar barn och elever från svensk arbetarklass. Allt sverigedemokratiskt fokus handlar om att det är utländska elever, eller elever till utlandsfödda föräldrar, som har problem i svensk skola. Det riskerar att missa att också svenskfödda elever med svenskfödda föräldrar har väldigt stora problem i den marknadsskola som Patrick Reslow står bakom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Den utvecklingen vill inte jag se. Jag vill se en ökad jämlikhet där alla barn oavsett bakgrund, akademisk eller nationstillhörighet, får en bra skolgång i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Pisaresultaten är minst sagt beklämmande. Resultaten i den senaste Pisamätningen visar att kunskapsresultaten rasar i Sverige. Det gör de både bland de elever som borde prestera i topp och bland de elever som halkar efter och som är absolut svagast. Många av dessa elever ha gått åtta år i en socialdemokratiskt styrd skola, och resultaten rasar.

Jag är förvånad över att Åsa Westlund inte här på något sätt kan ge uttryck för någon typ av ödmjukhet, självkritik eller självrannsakan om vad som kan ha orsakat detta stora kunskapsras. Enda svaret vi får är att det handlar om friskolor. Men faktum är att Finland, som varken har friskolor eller ett skolpengssystem, rasar mer än Sverige i denna kunskapsmätning. Så det är helt uppenbart att det inte är svaret på frågan.

Jag vill därför igen ge Åsa Westlund en chans att svara på frågan. Varför rasar Sverige på detta sätt i den senaste Pisamätningen, enligt din mening?

Herr talman! Inte bara den här mätningen utan flera andra undersökningar visar att ojämlikheten i svensk skola har ökat sedan marknadsskolan infördes. Det ser jag och skolministern som en viktig del av förklaringen till de sämre Pisaresultaten.

Delar Josefin Malmqvist inte skolministerns analys av att marknadskolan ändå är en viktig del av förklaringen till de tappade resultaten i svensk skola i Pisaundersökningen?

Herr talman! Vi ser att svensk skola är i stort behov av reformer. Vi behöver återupprätta kunskapsskolan och reformera lärarutbildningen, och vi behöver nya läroplaner. På område efter område genomför vi nu rejäla reformer, och så även när det gäller avarter inom friskoleområdet. Vi rättar till de problem som har funnits i åratal och som den tidigare socialdemokratiska regeringen inte orkat med att göra någonting åt. Nu tar vi tag i det.

Jag står kvar vid min fråga. Det är så uppenbart att Åsa Westlund fullkomligt blundar för alla de problem vi har i svensk skola. Flera skolforskare, exempelvis Gabriel Heller Sahlgren, har kommenterat Pisaresultaten. De har på område efter område konstaterat att det inte finns något stöd för att Sveriges tapp i Pisamätningen skulle ha någonting med friskolesystemet att göra.

Därför frågar jag Åsa Westlund igen: Har du någon analys av vad tappet beror på? Har du någon självkritik i och med att dessa elever har gått i en socialdemokratisk skola under hela sin skolgång?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Det är faktiskt helt fascinerande att det största partiet i regeringen inte delar skolministerns analys av vad som har gått fel i svensk skola. När skolministern fick frågor om hur resultaten i Pisaundersökningen kunde sjunka så här nämnde skolministern själv på presskonferensen marknadiseringen av friskolorna. Men Moderaterna tycks inte dela den analysen.

Det jag tycker att Socialdemokraterna hade kunnat göra annorlunda är det arbete som jag har berömt regeringen för, nämligen att gå vidare med att reformera Björklunds läroplan. Den var för flummig. Det var för mycket fokus på reflekterande och analys. Jag välkomnar att regeringen nu tar det arbetet vidare för att fortare komma till rätta med de problem som det har skapat för svensk skola.

(Applåder)

Herr talman! Vi har en skola där elever inte kan ta in tillräckligt med kunskap bland annat för att de blir störda på lektionerna. De blir inte bara störda av kompisar utan också av skärmar, mobiler, datorer och surfplattor. Mobiler stör också på rasterna och skapar otrygghet, och de ger mobbningen en helt ny spelplan.

Fysiska läromedel minskar samtidigt i skolorna. Inlärningen försvåras när man ska läsa på en skärm i stället för papper, och man får inte hela undervisningen samlad i en enda lärobok. Denna digitaliseringshysteri, om jag får använda det ordet, har pågått okontrollerat under alldeles för lång tid. Det gäller inte minst under de senaste åtta åren när Socialdemokraterna har styrt Sverige.

Jag tänkte fråga om ledamoten Åsa Westlund kan ge sin syn på det och om hon är självkritisk till att man lät utvecklingen fortgå. Jag vill även låta ledamoten få chansen att kommentera regeringens förslag om ett mobilförbud under hela skoldagen. Kommer Socialdemokraterna att ställa sig bakom det?

Herr talman! Nu har jag suttit någon mandatperiod längre än Mathias Bengtsson i riksdagen. Jag vet därför hur mycket kritik den socialdemokratiska regeringen fick från bland annat Mathias Bengtssons parti om att digitaliseringen av svensk skola gick för långsamt. Den skulle snabbas på. Man skulle snabbare få ut Ipadar och datorer i klassrummet. Det var under min första mandatperiod i riksdagen från 2014 fram till 2018.

Vi lyssnade kanske för mycket på Mathias Bengtssons parti och snabbade på utvecklingen. Men framför allt var det Liberalerna som vi samarbetade med under den följande mandatperioden som drev på i de här frågorna. Vår inställning har hela tiden varit att det är någonting som lärare och rektorer borde kunna ta ett större ansvar för.

Givetvis ska vi också ta in den nya forskning som finns. Där har vi kanske inte varit tillräckligt snabba, någon av oss, när det gäller att faktiskt ta in att barns och ungas hjärnor behöver mer lugn och ro för att kunna fokusera ordentligt på att lära sig läsa, räkna och skriva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Tack, Åsa Westlund, för svaret!

Som jag uppfattar det är svaret att ledamoten är självkritisk till den politik som den tidigare regeringen förde när det gällde digitaliseringen och skärmarnas okontrollerade införande i klassrummen och korridorerna. Med tanke på den självkritiken undrar jag naturligtvis vad Socialdemokraterna driver för politik för att vrida tillbaka utvecklingen, så att skärmarna ska användas mindre och inte längre missbrukas.

Jag undrar också hur Socialdemokraterna ställer sig till regeringens förslag om mobilförbud under hela skoldagen för att öka koncentrationen och tryggheten och för att minska missbruket. Kommer Socialdemokraterna att ställa sig bakom det mobilförbudet?

Herr talman! Jag tänker att en stor del av självkritiken borde handla om att politiken inte ska springa före utan faktiskt se till att skolpolitiken vilar på forskning och beprövad erfarenhet. Det är det viktiga. Politiken hade inget stöd av vare sig forskning eller beprövad erfarenhet när det handlade om att digitaliseringen skulle genomföras snabbt. Tvärtom hade vi erfarenhet av en skola som faktiskt fungerade hyfsat bra.

Vi behöver inte gå in på alla saker, men det fanns alltså inget skäl att egentligen tro att digitaliseringen skulle leda till något som var väldigt mycket bättre. Nu ser jag väl en risk för att utvecklingen riskerar att slå över åt andra hållet och att politiken återigen tar på sig ansvaret att springa före, trots att det inte finns tillräcklig forskning eller vetenskapliga belägg för olika saker.

Exakt hur vi kommer att ställa oss i omröstningar i riksdagen får man se när kammaren behandlar förslagen och när vi har sett hur förslagen ser ut. Men jag tycker personligen att det är väldigt bra när rektorer och lärare enas om tydliga regleringar om att undvika mobiler under skoltid.

Herr talman! Sveriges uttalade målsättning måste vara att toppa varje internationell skolmätning, även Pisa. Dagens debatt visar emellertid att oppositionen står och stampar på samma ställe som de senaste tio åren. Det leder oss inte framåt.

Förväntningarna på elever i svensk skola måste vara höga. Det gäller även elever i utanförskapsområden, och det gäller även elever med utländsk bakgrund. Ordningsregler med tydliga konsekvenser är A och O för att skapa goda förutsättningar för kunskap.

I USA och Storbritannien finns ett koncept som kallas för no excuses, som präglas av stark lärarledd undervisning, disciplin, hårt arbete, skoluniform, specialundervisning, smågrupper och mycket höga förväntningar på eleverna. Resultaten är mycket goda. Detta är ett koncept som Sverige borde överväga att ta efter. Till den som efterlyser forskning och beprövad erfarenhet kan jag säga att detta är ett område som det verkligen har forskats kring. Det kan man ta del av. Men det räcker inte med detta.

Ett stort problem är också att vi har haft ett oproportionerligt elevinflytande över svensk skola. Detta måste helt klart minska. Det starka elevinflytandet är förödande för svaga elever i utanförskapsområden. I takt med att Skolinspektionen har blivit alltmer aktivistisk har även det lagstadgade elevinflytandet inneburit negativa konsekvenser för kunskapsuppdraget. Det är läraren och ingen annan som ska styra och se till att eleverna är väl förberedda för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

(Applåder)

Herr talman! Jag har ett par frågor till Sverigedemokraternas Patrick Reslow. En av dem handlar om det påstådda uttalandet från talarstolen tidigare om att nedgången i Pisamätningen skulle handla om elever med utländsk bakgrund. Jag vill påminna ledamoten om att vi hade Skolinspektionen hos oss i utbildningsutskottet bara precis före jul. De bekräftade gång på gång att så inte är fallet och att Sverigedemokraterna har fel. Sverigedemokraterna försökte ställa frågan på 17 olika sätt på utskottssammanträdet, tror jag, men de fick samma svar gång på gång: Nej, minskningen handlar inte om elever med utländsk bakgrund. Jag undrar varför Patrick Reslow fortsätter att sprida denna lögn.

Som en andra fråga undrar jag också hur den svenska skolan ska bli bättre med nedskärningar på mångmiljardbelopp. Hur blir det bättre av att lärare varslas i kommun efter kommun?

Herr talman! Daniel Riazat lyssnade nog inte riktigt på vad jag sa. Jag sa inget om nedgången jämfört med 2018, och det var ju detta som Skolverket svarade på när vi ställde frågor. Man jämförde 2022 med 2018, men det är alltså inte detta jag gör.

Jag säger att den utveckling vi har sett i landet beror på migrationen och att vi inte har lika bra kunskapsnivåer hos elever som är utrikesfödda som hos dem som är inhemskt födda. Mitt syfte med att säga detta är att vi måste trycka på för att ha höga förväntningar på alla elever, även de elever som bor i utanförskapsområden och även de elever som inte har minst en förälder som är född i Sverige. Jag vet inte om Daniel Riazat är av annan uppfattning. Det skulle vara intressant att höra.

Herr talman! Snacket om höga förväntningar kan alla ställa sig bakom, så vi kanske kan lämna det?

Det vi nu diskuterar handlar om det faktum att vi har ett marknadsskolsystem som har försämrat den svenska skolan. Vi har haft en nedskärningspolitik under flera års tid, bland annat under de senaste två åren, där er budget har fått råda och lett till att det blir mindre resurser i skolan. Då gör Sverigedemokraterna som de alltid gör och lägger problemet på människor med utländsk bakgrund.

Patrick Reslow kan jämföra med siffror, inte bara från 2018. Ni är säkert redan nere vid 1930 och jämför de siffrorna. Men det är inte det relevanta här.

Det relevanta är att Skolinspektionen har varit väldigt tydlig: Nedgången när det gäller Pisa handlar inte om att resultaten för elever med utländsk bakgrund har sjunkit. Tvärtom handlar det om att vi har ett ojämlikt skolsystem, och detta säger OECD gång på gång. Vet Sverigedemokraterna bättre än Skolinspektionen och OECD tillsammans?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Jag håller med om en sak: Snacket om höga förväntningar kan vi lämna bakom oss. Nu lämnar vi snacket och går över till verkstaden. Men jag noterar att Daniel Riazat fortsätter att snacka.

Herr talmannen har säkert precis som jag en gång i tiden innehaft vinylskivor. Ibland hände det ju att pickupen fastnade mellan spåren. Då blev det vad man kallade för ett hack i skivan.

Det vi alltid hör i talarstolen från Daniel Riazat är ett hack i skivan: Allting är de fristående skolornas fel. Det är aldrig någon reflektion över vad Daniel Riazat som skolpolitiker har kunnat göra, vad han har kunnat lägga fram eller stödja för förslag, utan allting är de fristående skolornas fel.

Om det hade varit så enkelt hade vi inte stått med de problem vi nu diskuterar. Men när 15 procent av eleverna går i fristående skolor och resten av eleverna, 85 procent, går i kommunala skolor är det inte friskolornas fel att det ser ut som det gör, utan det handlar om något annat. Det måste snart också Daniel Riazat förstå.

(Applåder)

Herr talman! Jag tänkte ge mig på det något vanskliga att kliva in i Sverigedemokraternas värld och fundera lite grann på temat "allt är invandringens fel".

Ledamoten redogjorde från talarstolen för att de låga resultaten i Pisa beror på hur det ser ut på invandrartäta ställen i Sverige. Ja, det är sant att de låga resultaten till stor del finns där. Samtidigt är det inte så konstigt. Jag är inte ett dugg förvånad. Om jag hade flyttat till Frankrike och skulle bli bedömd i fransk läsförståelse hade det inte gått så bra. Det skulle ha tagit några år innan jag var framme.

Jag skulle av ren nyfikenhet vilja fråga ledamoten om ett annat faktum. Det är ju så att barn till utrikesfödda i högre grad går vidare till högre utbildning än barn till svenskfödda föräldrar. Vad tänker ledamoten om detta faktum?

Herr talman! Tack för frågan, Anders Ådahl! Det är sant. Om man ser det rent proportionellt är det så. Det beror just på att gruppen elever med utländsk bakgrund är väldigt spridd. Det är alltså en väldigt omfattande grupp. Också Pisarapporten säger att det är väldigt stora skiftningar i just den gruppen.

Men det tar inte bort ansvaret från dem som har skapat denna situation. Vi har haft en migrationspolitik som har inneburit en väldigt hög invandring till skolorna. Och man har sedan inte lyckats ha de förväntningar på eleverna som krävs och de insatser som krävs för att de ska kunna ta del av den svenska skolan generellt. Detta måste vi se till att ha. Vi kan inte bara lämna allting vind för våg.

När det gäller att ledamoten skulle bli bedömd annorlunda i Frankrike kan jag säga: Ja, så är det även i Sverige. Elever som har utländsk bakgrund har lägre kunskapsnivåer än elever med inhemsk bakgrund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Tack för svaret, Patrick Reslow! Jag ska gå vidare på samma tema. Jag lyckades komma över ett exemplar av den finska tidskriften Läraren, där det står: Utförsbacken i Pisa blir allt brantare för Finland. Det står också att Finland störtdyker i Pisa 2022-undersökningen och att raset är historiskt.

Samtidigt vet vi att Finland är ett land som har tagit emot mycket färre migranter än Sverige och som har mycket lägre invandring än Sverige.

Nu befinner sig Finland och Sverige på samma nivå i Pisaundersökningen. Ledamotens ingång är att allt är invandringens fel. Hur resonerar då ledamoten just kring Finlands resultat visavi Sveriges?

Herr talman! Det finns likheter med Sverige. Jag tycker att det är viktigt att man jämför lika med lika. Sverige går bättre än Finland 2022 - det ser man om man jämför lika med lika. Svenska elever med inhemsk bakgrund presterar alltså bättre än finska elever. Varför är det så? Jo, så är det för att Finland har vänt ryggen åt den skolpolitik som var så framgångsrik under väldigt många år. Detta är inte något som har hänt mellan 2018 och 2022, utan detta har kanske ägt rum under en tioårsperiod. Man har monterat ned den starka auktoriteten för lärarna och disciplinen i klassrummen. Man har efterliknat Sverige rätt mycket.

Jag kan dela Anders Ådahls åsikter ganska långt och tycker att han har rätt i många analyser. Därför är det besvärande att Anders Ådahl väljer att tillhöra vänstergänget i stället för att komma över till vår sida i politiken och se till att skapa förutsättningarna för svenska elever.

Herr talman! Den senaste Pisaundersökningen bekräftar det som tidigare mätningar visat. Kunskapsnivåerna faller i svensk skola - både bland de elever som borde prestera i topp och bland de elever som har det tuffast. Samtidigt stiger betygen i svensk skola. Detta visar om något på omfattningen av den problematik som vi behöver hugga tag i för att få ordning på svensk skola igen.

Pisaundersökningen visar att den socialdemokratiska skolpolitiken har misslyckats. Den politiken måste nu få ett slut. Det är en politik som går ut på att alla ska passa in i samma mall. Vi ska inte ha resursskolor eller obsklasser för de elever som riskerar att halka efter. Vi ska inte heller ha spetsklasser för dem som behöver ytterligare stöd och stimulans för att gå fortare fram. Alla ska tryckas in i samma mall.

Det här resultatet bekräftar att den politiken inte fungerar. Det måste nu bli ett slut på flum, otydliga kunskapskrav, stök och brist på studiero. Nu gör vi upp med den misslyckade politiken.

I Moderaternas skola är alla elever viktiga. Var och en ska få möjlighet att växa utifrån sina förutsättningar. Därför är vi nu glada att vi kan lägga om politiken och få en helt ny inriktning. Detta grundar sig i det som flera av oss har varit inne på i debatten: höga förväntningar. Det måste vara starten. Det handlar om höga förväntningar som på riktigt innebär att vi förväntar oss att var och en ska få möjlighet att växa utifrån sina förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Vi gör nu om på område efter område för att möta detta. Det handlar, som skolministern varit inne på, om fler läroböcker och om mer undervisningstid i de lägre årskurserna. Det handlar om att reformera lärarutbildningen och om en ny kunskapssyn i läroplanerna. Och vi gör upp med betygsinflationen för att vi åter ska få ett reellt mått på kunskap i Sverige.

Med detta, herr talman, tackar jag för ordet. Jag ser fram emot att få fortsätta att driva igenom reella reformer för att få ordning på svensk skola igen.

(Applåder)

Herr talman! År 2015 var Josefin Malmqvists föregångare som utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna, Camilla Waltersson Grönvall, väldigt upprörd. Tillsammans med övriga allianspartier krävde Waltersson Grönvall att digitaliseringen av svensk skola skulle gå mycket fortare. Genom en nationell strategi skulle datorer och plattor snabbare spridas och användas i klassrummen, och det var väldigt bråttom. Annars skulle Sverige halka efter.

Jag hörde inte att Josefin Malmqvist sa något om hur skadligt det är med skärmar i skolan - det brukar skolministern inkludera i sina anföranden. Därför vill jag fråga Josefin Malmqvist: Delar Malmqvist och Moderaterna Malmqvists företrädares uppfattning - att det behövs mer och snabbare digitalisering i svensk skola? Eller delar Josefin Malmqvist regeringens och skolministerns uppfattning, och var det i så fall tur att Moderaterna inte fick igenom sin politik 2015?

Herr talman! Tack, Åsa Westlund, för frågan! Till skillnad från Åsa Westlund och Socialdemokraterna är vi från Moderaternas sida beredda att ompröva politiken. När det gäller digitalisering i svensk skola är vi tydliga med att vi tycker att det är professionen som ska bestämma. Det är inte politiken som ska detaljstyra hur undervisningen ska gå till i klassrummet. Men den ska ske med grund i evidens och beprövad erfarenhet. Det är grunden för vår politik. Det är också det som är grunden i de beslut som regeringen nu gemensamt tar. Vi har kastat Socialdemokraternas tidigare digitaliseringsstrategi i soptunnan för att vi menar att det bör vara forskning, evidens och beprövad erfarenhet som ska ligga till grund för politiken.

Nu när jag har chansen vill jag passa på att återigen fråga Åsa Westlund hur det kommer sig att Åsa Westlund fortfarande inte kan idka någon typ av självkritik trots att Pisaresultaten, som vi diskuterar här i dag, är ett resultat av socialdemokratisk skolpolitik. Kan inte Åsa Westlund i någon del se att Socialdemokraterna har ett ansvar för de resultat vi nu ser i svensk skola?

Herr talman! Jag har redan tidigare i denna debatt sagt att jag kan tycka att vi borde ha gått ännu snabbare fram med att göra upp med Jan Björklunds läroplan. Det var för mycket flum. Det var för mycket relativiserande och för lite faktakunskaper. Detta har jag redan sagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Det jag inte kan be om ursäkt för är att vi har drivit den politik som vi står för - vi behöver göra upp med marknadsskolan. Det är Josefin Malmqvists parti som år efter år har förhindrat varje reform på det området och som fortfarande står bakom att man ska prioritera några få friskoleägares möjlighet att gå med vinst framför vad som är bäst för elever och lärare. Det kan inte jag ta ansvar för, utan det får Josefin Malmqvist göra själv.

Jag tycker att det har varit intressant i dag. Vi har sett flera exempel på skillnader mellan Moderaternas och Liberalernas uttryckssätt när det gäller skolan. Men jag vill ställa den avgörande frågan: På vilket sätt, enligt Josefin Malmqvist, blir skolan bättre av att staten minskar sitt ansvar med motsvarande 3 000 lärartjänster i den statliga finansieringen? På vilket sätt stärker det svensk skola? På vilket sätt förbättrar det Pisaresultaten?

Herr talman! Det är beklämmande att Åsa Westlund, trots flera chanser här framme, fortsätter i samma gamla hjulspår. Vi hör inget om Socialdemokraternas ansvar trots att dessa elever de senaste åtta åren har gått i svensk skola under ledning av Socialdemokraterna. Jag undrar verkligen vad dessa elever och deras föräldrar tycker om Socialdemokraternas brist på ansvarstagande. Jag måste säga att det är häpnadsväckande.

Om vi ska ägna oss åt lite historieskrivning, som verkar vara Åsa Westlunds favoritämne här i dag, var det faktiskt en socialdemokratisk och inte en moderatledd regering som fattade beslut om att höja skolpengen så att friskolor och kommunala skolor fick lika stor skolpeng. Men i grunden tycker jag nog att det handlar om att Åsa Westlund, och jag som företrädare för Moderaterna, får ta ansvar för den politik som vi driver här i dag, och då kvarstår frågan.

Jag ser en brist på ansvarstagande och en brist på reella reformer från Socialdemokraternas sida. I stället för att faktiskt ta ansvar säger man att allt är någon annans fel. Det är häpnadsväckande.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig läsa några mediecitat från de senaste åren.

"Friskola i Åkersberga lägger ned - med några veckors varsel"

"Friskola i Söderköping läggs ner - 'Djupt bedrövade och ledsna'"

"Kaosskolan läggs ned: Böter hängde över verksamheten"

"Frågetecken när ännu en friskola läggs ner"

"Friskola blir av med tillståndet - läggs ner"

"Friskola lägger ner med kort varsel - barn placeras om"

Detta är bara ett urval av hundratals eller tusentals katastrofrubriker från olika kommuner, kopplade till privatskolor.

Vilka är då ansvariga för att städa undan privatskolornas problem när de lägger ned sina skolor efter att ägarna tagit ut sina mångmiljonvinster? Svaret är kommunerna, det vill säga skattebetalarna. Det får de dock ingen kompensation för.

Då kan man tänka sig att den svenska regeringen ska stötta förslag eller ta fram lagar som ger en större andel resurser till den kommunala skolan som har en större skyldighet och ansvar. Men svaret är nej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Då kan man tänka sig att den svenska regeringen ska tillskjuta större generella statsbidrag till kommunerna. Men svaret är återigen nej.

Enligt denna regering ska Pisamätningarnas resultat förbättras genom sänkt skatt för de rika. Läskunnigheten ska förbättras genom längre fängelsestraff och rasistiska angiverilagar. Enligt denna regering ska mattekunskaperna öka genom att tusentals lärare varslas runt om i kommunerna.

Så här kan inte den svenska skolan styras. Det är inte värdigt det svenska folket. Det är inte värdigt barnen och eleverna. Vid nästa val måste den svenska marknadsskolan såväl som den svenska marknadsregeringen bort!

(Applåder)

Herr talman! Vi behöver prioritera skolan. Vi behöver prioritera i statsbudgeten och inte skära ned. Pisaresultaten ger oss svart på vitt: Prioritera skolan!

Vi behöver skapa stabilitet i skolan, inte dutta och plutta med riktade statsbidrag och detaljstyrning som skapar mer administration än nytta. Vi behöver i stället utveckla styrningen, där grunden är tillit till professionen, till våra lärare och rektorer. Decentralism är att ge läraren makt och möjligheter. Vi behöver ge lärare och rektorer förutsättningar att ställa krav i skolan och forma en miljö som leder till studiero och goda kunskapsresultat.

Men allt detta räcker inte. Det finns en flicka som går i åttan. Hon har betyget F i några ämnen. Hon är underkänd. Hennes självbild är att hon är oönskad, värdelös och meningslös. Hon jämför sig med andra, och pressen som vilar på flickans axlar är omätbar: Hon är värdelös.

Denna flicka, som bara är ett barn, är fast i ett betygssystem där 15 procent är underkända. Skolans roll är att bygga kunskaper och förmågor, men betygssystemet leder i stället till kraschade unga flickor och pojkar. På andra sidan katedern står en lärare som ser flickan och som vet vilken utslagning det leder till om man sätter ett F.

Lärarens dilemma är orimligt. Vi kan inte ha ett sådant betygssystem. Abstrakta betygskriterier och en skarp gräns fungerar inte tillsammans. Kunskaper och krav - ja. Utslagning - nej.

Herr talman! Det är i skolan vårt samhälle börjar. Där ska vi inte skapa problem framåt. Prioritera skolan! Det gör vi.

(Applåder)

Herr talman! Nu blev jag lite konfunderad, för i Anders Ådahls första anförande pratade han mycket om höga förväntningar och att höga förväntningar ger resultat. Men nu står Anders Ådahl och säger att det är någon flicka som har fått betyget F och känner sig oönskad och värdelös. Då tycker jag att man har fel ingångsvärde avseende höga förväntningar.

Höga förväntningar kan inte heller vara orimliga krav utan ska vara just förväntningar, och lärarens roll är att leda en till rätt plats. Men att avskaffa betyget F och därmed säga att vi inte ska ha någon lägstanivå som garanterar vissa kunskaper är ganska drastiskt. Hur hänger detta samman med att ha höga förväntningar på elever?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Tack för frågan, Patrick Reslow! Kanske är det så att ledamoten Reslow inte har träffat någon grabb eller tjej som sitter där med betyget F och inte orkar gå till skolan på morgonen, eftersom självbilden är att man är värdelös och inte önskad av samhället.

Jag sa att förväntningar och krav ska vi ha. Men vi ska samtidigt se till att inte skapa utslagning. Det som händer med en elev som får betyget F, som blir utslagen och som samhället faktiskt säger nej till, är att gängen står på andra sidan och säger "Kom till oss i stället!".

Att slå ut unga pojkar och flickor så att gängen fångar upp dem i stället kan väl inte vara någonting som Sverigedemokraterna tycker är en bra lösning. Då är det väl bättre att vi har ett betygssystem som faktiskt klarar av att både ställa höga krav och skapa förväntningar i klassrummet och att inte slå ut våra unga.

Herr talman! Nu är väl kanske inte riksdagen ett ställe där man står och pratar om egna erfarenheter, men jag har själv haft elever som har befunnit sig på F-gränsen, så jag vet mycket väl vad det här handlar om.

Det är inte så att betyget F kommer som en blixt från en klar himmel, utan detta är någonting som man arbetar med kontinuerligt under resans gång. Det är inte heller så att betyget F innebär att man inte kan gå vidare i studier, så att alternativet skulle vara att hamna i något kriminellt gäng handlar om något helt annat. Det är ju ett personligt val man i så fall gör, och det har inget med betyget F att göra.

Det som kommer att hända om du har betyget F i fel ämnen är att du kanske kommer att gå gymnasiets individuella program och där ta igen vad du har tappat. Jag tycker att vi för fram fel signaler om vi säger att betyget F låser eleverna för all framtid. Jag har hört många säga det; jag tycker att det är fel.

Herr talman! När jag lyssnar på ledamoten och de frågor han ställer här blir det uppenbart att vi gör olika bedömningar av situationen i klassrummet och av hur de här unga pojkarna och flickorna upplever sin situation.

Jag har pratat med otroligt många lärare och läst rapporter som beskriver hur den psykiska ohälsan ökar. När 15 procent av våra elever faktiskt inte blir godkända utan samhället säger att de inte är välkomna utan får stå utanför, då tycker jag att vi har skapat ett betygssystem som inte är bra.

Vi kan inte ha ett betygssystem som leder till att unga mår så dåligt och drabbas av psykisk ohälsa. Hellre kan vi reformera betygen E och F och se över dem så att vi klarar av att ställa krav och ha höga förväntningar utan att slå ut elever. Det är vårt förslag.

(Applåder)

Herr talman! Tekniken har medfört många stora framsteg och möjligheter, men flera av orsakerna till barns och ungas hälsoproblem tycks faktiskt börja och sluta med skärmarnas ständiga flöde. Barns tillgång till skärmar dygnets alla timmar har sammanfallit med ökad oro, ångest, stress och självskadebeteende. En tredjedel av Sveriges 14-åringar tillbringar över fem timmar om dagen utanför skoltid med att sitta stilla framför en skärm. Det leder till brist på sömn, rörelse, relationer och mening. Och de negativa digitala effekterna av skärmarna är många.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Hur påverkar det här skolresultaten, med tanke på att det är skolan vi debatterar? Den spinnande Tiktokhjärnan, som ständigt letar efter nya och snabba kickar, väljer bort att läsa längre texter, och den prioriterar ned svårare uppgifter.

Elever får allt svårare att göra sina läxor när det tråkiga tragglandet konkurrerar med all världens underhållning inom en armlängds avstånd. Bara ett av fem barn gör sina läxor utan digital distraktion.

Dessutom har vi tvingat in skärmarna i förskolan och i skolan - för att vi är moderna. Det har rått en digitaliseringsiver i skolan, där allt digitalt i modernitetens namn har ansetts vara bra - oavsett innehåll. Men, herr talman, den tiden är förbi.

Skolan behöver färre skärmar och fler fysiska läromedel, färre distraktioner och mer mobilförbud, färre snabba kickar och mer tråkigt tragglande.

Skärmar som används till fel saker hör helt enkelt inte hemma i den svenska skolan. För de allra yngsta eleverna borde skärmarna över huvud taget bara förekomma i undantagsfall. Fokus ska vara på räkning, skrivning och att orka läsa längre texter. Elever behöver lyfta blicken och lära sig grunderna utan skärmar.

(Applåder)

Herr talman! Vad är det nu som behöver göras?

Om man vill skapa snabba förändringar i svensk skola finns en enda bärande förutsättning, nämligen att skickliga lärare behöver tillräckligt med tid för sina elever. Då behöver vi stoppa nedskärningarna i skolan, lämna marknadsskolan bakom oss och se till att alla elever får den utbildning de har rätt till.

Rebellrektorn i Ragunda, som hon kallas, vägrar säga upp de extra resurserna som hennes elever behöver. För detta har hon fått en erinran från arbetsgivaren. Hon står för att ge sina elever den undervisning de behöver, som proportionellt bedöms vara den undervisning de behöver. Hon står upp för skollagen, och framför allt står hon upp för sina elevers rätt till utbildning. Men hon får en erinran för att inte sköta sitt jobb. Så kan vi inte ha det.

Varför verkar regeringen förvånad över försämrade resultat när det gäller att läsa, skriva och räkna? Det här är en oro som har funnits länge, och vi har gjort insatser för att stävja oron. Det här är allvarligt, och jag tror att alla här tar frågan på yttersta allvar. Det finns nu en läsa-skriva-räkna-garanti, som trädde i kraft för några år sedan. Problemet är att när lärarna använder kartläggningsmaterialet och säger var det behövs tidiga insatser får de nej eftersom pengarna inte finns. Vi här har redan bestämt att det ska göras tidiga insatser, men det finns inte pengar.

Låt mig sammanfatta: Nedskärningarna i skolan måste stoppas. Nej, det är inte kommunerna som prioriterar fel när regeringen väljer att inte kompensera för ökade kostnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Marknadsskolan måste slopas. Den sliter isär det svenska utbildningssystemet. Vi behöver fokusera på elevernas rätt till utbildning.

(Applåder)

Herr talman! Jag har en kort och enkel fråga till Camilla Hansén: Kan Camilla Hansén och Miljöpartiet tänka sig att stödja ett statligt huvudmannaskap för skolan?

Herr talman! Miljöpartiet vill att staten ska ta ett större ansvar för finansieringen av skolan, men inte förstatliga skolan.

Herr talman! Då fick vi svaret svart på vitt; man klagar på nedskärningar, men man går inte in på att kommunerna gör olika prioriteringar och har olika budgetar och att skolkostnaden skiljer sig enormt från kommun till kommun. Man är inte beredd att säga att det ska vara ett statligt huvudmannaskap; det vill säga man ser inte skogen för alla träd.

Menar Miljöpartiet allvar med att pengar är viktiga? Jag anser inte att pengar alltid är det viktigaste. Det finns många exempel inte minst i min hemkommun där pengar stoppas in i skolan, men det leder inte till något resultat. Om det inte sker en uppföljning av kraven på vad pengarna ska gå till blir det inte något resultat.

Jag kan inte förstå hur man inte ser skogen för alla träd utan bara klagar på nedskärningar, och samtidigt anser man inte att staten ska ta ett huvudansvar utan hävdar att staten gör fel.

(Applåder)

Herr talman! Jag sa att staten ska ta ett större ansvar för skolans finansiering. Det betyder till exempel något som är enkelt och aktuellt nu, nämligen att när ett helt samhälle drabbas av ökade kostnader på grund av pandemi och krig ser en stat som har ganska bra med pengar i plånboken till att skolan inte drabbas. Det är vad en stat borde göra.

Utöver detta ska vi använda det som förr i tiden kallades statsbidrag för likvärdighet och kunskap, men regeringen har nu strukit begreppet likvärdighet. Detta ska användas för att bygga ut ett sektorsbidrag så att det blir en trygg finansiering från staten till skolan.

Det ska inte vara så att fler rektorer ställs inför att antingen bryta mot lagen eller att - om de hävdar att lagen ska gälla - förlora jobbet. Det är helt orimligt.

Herr talman! Jag tackar för debatten.

Jag är helt övertygad om att alla partier i kammaren faktiskt måste idka lite självrannsakan i frågan. Pisaresultaten är ett resultat av åtta år av socialdemokratisk och miljöpartistisk skolpolitik. Likväl är jag naturligtvis beredd att erkänna att det finns problem i skolan som mina tidigare företrädare har skapat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Vi måste göra något åt betygssystemet och läroplanerna. Vi måste öka den statliga styrningen, och vi måste minska lärarnas administrativa börda. Vi måste sätta stopp för en ogenomtänkt digitalisering, och vi måste skapa en nationell skolpengsnorm. Vi måste förändra problemen med friskolesystemet.

Men detta kräver att samtliga partier i kammaren är beredda att ta lite ansvar för det som de under åtta år har varit ansvariga för.

(Applåder)

Den särskilda debatten var härmed avslutad.