Särskild debatt om de höga elpriserna i Sverige

Särskild debatt om de höga elpriserna i Sverige

Fru talman! Vi kristdemokrater begärde denna debatt i slutet av november förra året. Vi såg ett behov av att föra en debatt om de skenande elpriserna, som den senaste tiden inneburit orimligt stora hål i folks plånböcker. Vi framhöll i vår begäran att debatten måste handla om regeringens hantering av energiförsörjningen, särskilt rörande elpriserna, de bakomliggande orsakerna till utvecklingen samt vilka åtgärder som bör vidtas.

Sedan vi väckte frågan har förslag om sänkt energiskatt lagts fram i finansutskottet, samtidigt som regeringen har presenterat ett elprisbidrag som utgår ifrån antalet förbrukade kilowattimmar per månad.

Jag tycker att det enda ansvarsfulla nu är att driva en verklighetstrogen energipolitik som på kort sikt kan lindra prischocken. På längre sikt måste väderberoende elproduktion matchas med ny planerbar produktion.

Jag ser fram emot debatten.

Fru talman! Jag tackar för möjligheten att komma hit och debattera elpriserna. Det är en aktuell fråga som är av stor vikt för Sveriges medborgare.

Sverige har under lång tid haft ungefär samma elförbrukning. Den marknadsmodell som vi har haft har också levererat ungefär samma likvärdiga priser. Sveriges priser har legat bland de lägsta i Europa, även under de exceptionella månaderna den här vintern.

Men det är ingen tröst att vi har bland de lägsta priserna i Europa när hushållen ändå drabbas av väldigt höga priser, även om det är viktigt att komma ihåg hur omvärlden ser ut. De elpriser vi har sett under hösten och vintern har varit alldeles för höga. På de nivåerna ska vi inte ligga.

Sverige har god och stabil tillgång till el. Det har vi haft under många år. Det är det som har bäddat för att Sverige konsekvent har haft lägre priser än resten av Europa.

Vad beror då den allvarliga situation på som vi såg utspela sig under senhösten och vintern i hela Europa? Den europeiska kris som uppstod har naturligtvis många förklaringar. Många har kallat det för en perfekt storm, en blandning av flera samverkande orsaker. Det har varit lite lägre vatten i magasinen i vattenkraftverken, och det har blåst något mindre. Samtidigt har den ekonomiska återhämtningen gjort att många i Europa gått tillbaka i arbete och elanvändningen därmed ökat. Men framför allt beror det på Rysslands agerande med gastillförseln till Europa. Det har gjort att priserna i Europa ökat. Det är en marknad. När priserna ökar på en vara ökar de i flera delar av marknaden. Som ni alla vet fungerar det så på en marknad.

Jag förstår att människor känner oro för sin ekonomi. Vi kan inte acceptera att en ensamstående förälder eller pensionär får kraftigt höjda elräkningar för att Europa har ett ohållbart beroende av rysk naturgas. Du som bor i Sverige ska kunna lita på att ha tillgång till bra el till bra priser, oavsett var du bor.

Därför meddelade regeringen för några veckor sedan att vi avsätter omkring 7 miljarder kronor för att ge stöd till de hushåll som drabbats hårdast. Det har varit otroligt viktigt att de här pengarna ska kunna nå folket snabbt. Med detta förslag - förutsatt att riksdagens ädla kammare antar det - kommer pengarna att kunna nå folk redan i mars-april. Det har väckts kritik som går ut på att förslaget hade kunnat skräddarsys ytterligare. Ja, jag är den första att säga att vi hade kunnat skräddarsy det här systemet i detalj. Men då hade inte pengarna nått folket i mars-april utan avsevärt mycket senare.

Detta stöd innebär som mest 2 000 kronor per månad för december, januari och februari, det vill säga totalt 6 000 kronor. Denna summa går till dem med en förbrukning som överstiger 2 000 kilowattimmar, vilket ungefär är vad som förbrukas i en normalstor villa. Stödet når även avsevärt längre ned, till dem som har betydligt mindre fastigheter och mindre elanvändning.

Vi ska möta klimatutmaningarna och möjliggöra den gröna industriella omställningen. Vi ska skapa fler jobb och ha växande samhällen i hela landet. Då behöver vi också kraftigt öka vår elproduktion, både på kort sikt och på lång sikt. Därför presenterade regeringen i går en elektrifieringsstrategi med 67 konkreta åtgärder för de kommande tre åren, vilket jag återkommer till.

Fru talman! Den här vintern har många människor kämpat med skyhöga elräkningar. Allra hårdast har kanske barnfamiljer med små marginaler och väldigt många pensionärer haft det. När jag för någon månad sedan pratade med 73-årige Christer från Skåne uttryckte han förtvivlan. Halva hans pension skulle gå till att betala elräkningen. Han är dessvärre inte ensam. Elpriserna har under den här vintern gröpt hål i tusentals människors plånböcker. Många har mycket svårt att betala sin elräkning.

Fru talman! Jag menar att ingen ska behöva slå av sitt element eller sluta duscha eller dammsuga när det är kallt om vintern. Sverige är inget u-land. Det här kan inte vara Sverige 2022.

Varför har vi då hamnat här? Det finns naturligtvis flera orsaker, men den främsta handlar om regeringens och Socialdemokraternas misslyckade energipolitik. Under de senaste åren har Socialdemokraterna lagt ned fyra väl fungerande kärnkraftsreaktorer. Det är inte bara kapitalförstöring av gigantiska mått. Det drabbar också hushållen genom mycket höga elpriser.

Häromdagen presenterades forskning som visar att elpriserna hade varit någonstans mellan 30 och 45 procent lägre i södra Sverige om de två Ringhalsreaktorerna inte stängts som följd av politiska beslut. Här vilar, fru talman, ett mycket stort ansvar på Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. I den här kammaren röstade vi för två år sedan med 174 röster mot 175 för ett förslag om att inte avveckla reaktorerna. Förslaget fick alltså inte majoritet. Nu är vi där vi är.

Fru talman! I Tyskland, som har gjort precis som Socialdemokraterna så gärna vill, avvecklar man nu kärnkraften i marschfart. Resultatet är Europas högsta elpriser. Dessutom ökar utsläppen eftersom man är beroende av både kol och rysk gas.

I december presenterade Moderaterna ett förslag om att kompensera alla hushåll. Vi tycker inte att det är rimligt att staten går med gigantiska vinster under en rekordkall vinter, och därför ska dessa pengar gå tillbaka till hushållen.

Jag är glad att regeringen agerade och såg ett behov. Men det hade inte hänt om inte Moderaterna och andra oppositionspartier pressat på. Mitt problem med regeringens förslag är att inte alla hushåll får ta del av kompensationen, och det handlar inte om att det ska gå fortare utan om att regeringen inte vill kompensera alla, till exempel pensionärer i lägenheter.

Fru talman! Med regeringen och Socialdemokraterna har den förda energipolitiken fullständigt havererat. Under en stor del av regeringsinnehavet har de gett Miljöpartiet ett oproportionerligt inflytande, och vi har fått se forcerad nedläggning av välfungerande kärnkraftsreaktorer, skattepålagor som påverkar kraftvärmens konkurrenskraft och ett saktfärdigt arbete med att korta tillståndsprocesserna för att kunna bygga ut överföringskapaciteten.

Människor runt om i landet tvingas nu leva med följderna av denna förda politik. Elen produceras i mindre utsträckning när vi behöver den, och i södra Sverige råder det efter dessa nedläggningar ett kraftigt produktionsunderskott av el. Det är smutsig kolkraft och rysk naturgas som sätter priset i stället för en fossilfri svensk kärnkraft.

Sverige har under den senaste tiden fått uppleva de högsta elpriserna någonsin. I december var de fyrdubbelt högre än i december 2020. I södra Sverige har elpriserna varit rekordhöga sedan i somras.

Fru talman! Sverigedemokraterna lyfte tidigt i höstas fram behovet av att sänka energiskatten på el för att åtminstone lindra konsekvenserna av de höga elpriserna. Tyvärr sa alla andra partier nej till detta. Regeringen valde i stället att invänta fullbordat faktum innan intresse att göra något alls åt symtomen på den egna politiken väcktes.

Långsiktigt kan varken bidrag eller slopade skatter kompensera för den förda energipolitiken, eftersom Socialdemokraterna har försatt Sverige i en situation som vi kommer att få leva med under en övergångsperiod. Svenskt näringslivs konkurrenskraft och svenska arbetstillfällen kommer att vara lika beroende av vädret som Karl-Oskar och Kristina var på 1800-talet. Vi ser människor som inte har råd att värma upp sina hem eller väljer att stänga av sin varmvattenberedare för att elen är för dyr.

Det som drevs fram för att pröva Miljöpartiets drömmar om energipolitik har i stället blivit mångas bryska uppvaknade ur en mardröm.

Den här utvecklingen är fullständigt oacceptabel och inte värdig ett modernt välfärdsland. Vår elförsörjning, som under lång tid varit fossilfri, leveranssäker och rimligt prissatt, har slagits i spillror av den förda politiken.

Denna utveckling måste brytas, och därför behöver Sverige en ny regering.

Fru talman! Ja, vintern har inneburit kraftiga prisökningar på el, och många svenska hushåll har drabbats ekonomiskt. Den stora orsaken till det, oavsett vad man har för politiskt färgade åsikter i denna kammare i dag, är att de höga naturgaspriserna spillt över på Europa. Det säger forskarna, industrin och de svenska myndigheterna. Det spelar ingen roll vad man tycker som politiker i kammaren; detta är fakta.

Det behövs kraftfulla åtgärder för att hantera dessa effekter så att vi slipper en upprepning av dem. Vi behöver åtgärder på både kort och lång sikt. Inte minst behöver vi se till att fossila bränslen fasas ut och att ryskt agerande inte ska kunna få så stora konsekvenser för svenska elkonsumenter.

Som enda parti förutsåg Centerpartiet att elpriserna kunde bli höga under vintern och tog höjd för det i sin budget. Vi föreslog ett kraftfullt stöd till både hushåll och företag för att de skulle kunna energieffektivisera och sänka sina elkostnader. Hushåll med direktverkande el, gamla oljepannor, dåliga värmepumpar och dåligt isolerade hus hade fått hjälp om Centerpartiets budget hade gått igenom.

Som tur är är det inte för sent. Detta förslag går fortfarande att genomföra. Om regeringen återkommer i vårändringsbudgeten finns det gott om tid att göra investeringar innan nästa vinter. Både säkerhetspolitiska bedömare och elprisbedömare säger att de ryska gaspriserna antagligen kommer att bestå. Putin kommer att nyttja de maktmedel han har, och den fossila gasen är ett mycket viktigt sådant.

Vi behöver även åtgärder på sikt. Vi behöver mycket ny produktion billigt och snabbt. Investerare står redan på kö för att få bygga, inte minst vindkraft. Låt dem göra det. Hjälp till att få lokal acceptans genom att låta dem som påverkas bli ersatta, inte bara markägarna. Låt fastighetsskatten gå tillbaka till de kommuner som berörs så att det blir lönsamt och attraktivt att ha kraftproduktion på bakgården oavsett kraftslag. Lös ersättningsfrågorna för elnätet och använd ny teknik som gör att det blir marksnålt. Se även till att försvaret nyttjar den teknik som finns så att man kan säga ja. Svenska kraftnät behöver bygga mer och mer marksnålt. Framför allt: Rensa i den byråkratiska djungeln.

Det finns ett otal saker att göra som i grunden är ganska enkla bara vilja i regering och riksdag finns.

Vi i politiken måste prioritera omställning, konkurrenskraft och klimatet. Centerpartiet är berett att göra det. Frågan är om det också finns andra partier som är beredda att ställa upp.

Fru talman! Jag vill tacka initiativtagarna till denna debatt om de höga elpriserna. Min och Vänsterpartiets analys av varför Sverige har hamnat här är dock en annan, även om vissa saker givetvis påverkar helheten.

Fru talman! Jag har suttit i riksdagen sedan 2014 och fått arga samtal, brev och mejl om elnätsavgifter, och det är jag nog inte ensam om. Men nu haglar det information och frustrerade mejl om hur elräkningen äter upp hushållens budget. Det är inte kul för en familj eller pensionär med små marginaler att tvingas trolla med knäna och dra ned på allt annat för att kunna betala månadens elräkning.

Sverige exporterar drygt 10 procent av sin elproduktion. Hur kan det komma sig att vårt elpris plötsligt smittas av det tyska? Hela grunden till detta säkerhetspolitiska misslyckande är regeringens arbete med att privatisera och avreglera elmarknaden och koppla ihop den med en privatiserad och avreglerad EU-marknad. Det innebär att södra Sveriges elpriser bestäms av tyska elpriser, som i sin tur är helt beroende av rysk gas.

Bästa lyssnare där ute! I och med att politiken avsagt sig kontrollen över infrastruktur och energiförsörjning har vi skapat en situation där vi, trots att vi klarar elförsörjningen inom landet, gjort oss beroende av och sårbara för utländska intressen. Vårt elpris är i dag helt beroende av statskontrollerad rysk gas. Det blir ett slags vapen i händerna på Putin och ett av Sveriges största säkerhetspolitiska misslyckanden.

Om vi ska ta oss ur denna situation krävs det att vi tar tillbaka kontrollen över energipolitiken och omreglerar elexporten. Vi måste därför överge detta marknadsexperimentet och tillsätta en parlamentarisk kriskommission för att omreglera elmarknaden.

Enligt regeringens egna nationella mål för energipolitiken ska Sverige - detta kan man läsa tydligt - förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet på ett säkerhetspolitiskt acceptabelt sätt. Det är dags att den gör det.

Vi kommer att föreslå att ett fjärde mål läggs till: ekonomiskt överkomliga elpriser för hushållen. Vi kan inte ha en marknad där regeringen inte accepterar marknadspriset och därför betalar kundernas räkningar. Det faller på sin egen orimlighet.

Fru talman! Orsaken till de höga elpriserna just nu är en oerhört viktig påminnelse om att vi inte kan ta elsystemet för givet.

Sverige var ett av de länder som elektrifierades först i Europa. Vi byggde ut vårt elnät och har länge haft stor nytta av de beslut som innebar att vi i stället för att ha elransonering kunde använda billig och näst intill fossilfri el, det vill säga vattenkraft och kärnkraft, och därmed bli ett välfärdsland att lita på.

Om vi tittar i backspegeln ser vi att den förda energipolitiken de senaste åren har varit rent av skadlig. Sammanlagt fyra kärnkraftsreaktorer har lagts ner under de senaste två mandatperioderna utan att någon ny reaktor tillkommit. Planerna som fanns för att bygga Ringhals 5 och 6 lade den första regeringen Löfven en våt filt över och stoppade.

I samband med att det statliga bolaget Vattenfall valde att ta Ringhals 1 och 2 ur drift framförde vi kristdemokrater tydligt vid ett flertal tillfällen att det borde göras en konsekvensanalys av vad det skulle innebära och att regeringen borde ge ett ägardirektiv om att ha dem i drift åtminstone till dess att annat finns på plats. Men inte ens detta ville Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet eller Miljöpartiet titta vidare på. Vi ser nu vilka konsekvenser det fick: barnfamiljer som samsover, elkunder som behöver avbetalningsplaner och industrier som behöver varsla eller skjuta upp investeringar.

Men avvecklades inte reaktorerna helt på marknadens villkor, fru talman? Nej. Miljöpartiets tidigare energitalesperson har berättat hur ett aktivt politiskt arbete av regeringen har bidragit till den förtida avvecklingen av just kärnkraften.

Vi har även kunnat ta del av regeringens förklaring till de orimligt höga elpriserna: att de till stor del beror på att Ryssland drar i handbromsen när det kommer till att leverera naturgas till Europa. Det är förvisso sant, men det beror ju på att Tyskland har lagt ned fossilfri kärnkraft vilket gör dem beroende av naturgasen och kolet.

Det blir ett inkonsekvent tänk när regeringen samtidigt säger att de höga elpriserna inte beror på den förtida nedläggningen av de svenska reaktorerna. I en forskningsrapport från Energiforsk som presenterades nu i veckan fick vi det svart på vitt: Om inte Ringhals 1 och 2 hade lagts ned hade elpriserna nu varit 30-45 procent lägre. Jag skulle inte vilja behöva säga "Vad var det jag sa?"

Resultatet av regeringens energimisslyckande är tydligt. Nedstängningarna av reaktorer och frånvaron av framsynt energipolitik har bidragit till de skenande elpriserna.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Kristdemokraterna för att de initierat denna viktiga debatt.

De senaste månaderna har de skenande elpriserna gjort att det inte varit ovanligt att elräkningen tredubblats och ökat med tusentals kronor från en månad till en annan. Människor tvingas ta banklån för att betala elräkningen.

Regeringen går nu i panik ut med ett engångsbidrag till hushåll med höga elräkningar. Detta är förståeligt då regeringens havererade energipolitik är på väg att kosta Socialdemokraterna makten. Men engångsbidraget är ett lotteri. Det är nämligen bara en tredjedel av Sveriges 4,8 miljoner hushåll som kan räkna med att få ett bidrag. Tragiskt är att bidraget kommer användas av hushållen för att ha råd att betala tillbaka statens punktskatt på el.

Inte nog med det - vissa hushåll drar även storvinst i lotteriet. Regeringens stödmodell möjliggör nämligen att cirka 30 procent av de stödberättigade hushållen i norra Sverige får ett elbidrag som är högre än merkostnaden för deras elanvändning. I södra Sverige är det knappt 11 procent som drar samma storvinst.

Regeringens engångsbidrag är dessutom en kortsiktig åtgärd som inte löser problemen i grunden. Vi kommer att få dras med höga elpriser under lång tid framöver. Det är en konsekvens av att Sverige under lång tid drivit en ohållbar energipolitik där pålitlig kärnkraft avvecklats och ersatts med väderberoende elproduktion.

När Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade nej till att behålla kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 tog man bort 13 terawattimmars elförsörjning. En ny rapport från Energiforsk bekräftar detta och visar att priserna i södra Sverige hade varit mellan 30 och 45 procent lägre om den planerbara produktionen funnits kvar.

Det vilar därför ett oerhört ansvar på Socialdemokraterna för elkrisen. Genom att lägga ned kärnkraften har de rödgröna partierna försatt vårt land i ett läge med höga elpriser och ökade utsläpp. Inte nog med att hushållen får dras med hiskeliga elpriser, utan för att klara kalla vinterdagar när det inte blåser måste Sverige numera importera smutsig el från kontinenten eller elda olja i Karlshamnsverken.

Fru talman! Lösningen är inte enkel. Jag kommer att återkomma med fler lösningar i mitt nästa anförande, men tre kraftfulla åtgärder som jag kan avslöja redan nu är att sänka elskatten permanent för alla Sveriges 4,8 miljoner hushåll, möjliggöra ut- och nybyggnad av planerbar elproduktion och framför allt byta regering.

Fru talman! Först och främst vill jag säga välkommen till energiministern - det är i alla fall första gången jag möter honom här i kammaren

Fru talman! Europa lider av ett beroende, kan man säga. Mer exakt rör det sig om ett energiberoende, och drogen är fossilgas och uran. Symtomen är maktpolitiska risker och, som vi har sett under denna vinter, rekordhöga elpriser. Det har drabbat kontinenten, alltså Europa, väldigt hårt, men priserna har som en kedjereaktion smittat av sig även på Sverige, framför allt södra Sverige. Det har drabbat hushåll och industri hårt.

Många här inne tänker att det räcker med lite plåster på såren och lite stöd här och nu. Och ja, just nu behövs det därför att priserna har varit extrema, men det är otroligt naivt att tro att det skulle vara tillräckligt och hållbart över tid. Det som verkligen behövs i stället, nu och på lång sikt, är en frigörelse från energiberoendet. Detta kan och bör ske på två olika sätt.

För det första: Stoppa det dyra energislöseriet, inför en lagstadgad plikt att effektivisera - det borde gälla vartenda energibolag i detta land - och befria industrier och hushåll från den kostnad som det onödiga slöseriet innebär! Men gör också direkta insatser här och nu, till exempel att omedelbart införa ett stöd för dem som vill bli av med sin direktverkande el och byta till mer energieffektiva sätt att värma sitt hus. Detta är bra för hushållens plånböcker, men det är också en rejäl insats för att Sveriges effektbalans ska bli bättre.

För det andra: Bygg ut den förnybara elproduktionen, dels lokalt i form av solceller på taken och hållbar kraftvärme och solvärme, dels - och framför allt - genom att bygga havsbaserad vindkraft längs vår långa och blåsiga kust. Alla som kan något om energifrågan i Sverige vet att om vi inom en snar framtid ska få stora volymer ny elproduktion är det havsbaserat som gäller.

Låt mig vara tydlig, fru talman, nu när det närmar sig val: Här har vi en stor skiljelinje i svensk politik. Vi har på ena sidan dem som välkomnar den nya utvecklingen, som välkomnar havsvind längs kusten som inte stör vare sig den biologiska mångfalden eller människor i deras vardag. På andra sidan har vi den blåbruna högern som lägger all sin kraft på att stoppa denna utveckling.

I dag kom det besked om en batterifabrik i Göteborg. Fantastiskt, 3 000 nya jobb! Men elen kan inte nå fram om högern fortsätter att stoppa havsbaserad vindkraft längs kusten. Vi behöver den här energin för att sänka elpriserna och för att Sverige ska klara energifrågan i framtiden.

Fru talman! Oppositionen har under höst och vinter pratat en del om stöd till hushållen. Det har pratats om skattelösningar och annat.

När vi nu levererar en lösning, som faktiskt når dem som har fått ökade kostnader på grund av ökad elförbrukning och som till skillnad från det som har föreslagits från oppositionen når hushållen redan i mars eller april, är man helt plötsligt emot det. Hur vill oppositionen egentligen ha det? Ska hushållen under denna exceptionella tid ha ett stöd eller inte? Den frågan får ni kanske gå till er kammare och själva resonera om och sedan komma tillbaka och säga hur ni vill ha det.

När det kommer till kärnkraften har det pratats en del om huruvida den nedläggning av kärnkraft som marknaden gjorde på marknadsmässiga grunder skulle ha påverkat dagens priser. Jag konstaterar att det finns olika forskningsrapporter. Sweco konstaterade för ett tag sedan att det inte hade inneburit någon nämnvärd prisändring eller påverkan. Nu har det kommit en annan rapport som säger något annat.

Jag förstår att det är svårt att räkna på dessa saker. Men en sak kan vi ändå konstatera - det är fakta - och det är att varenda gång som vi har sett en forskningsrapport som i förväg pekat på vad kärnkraften kommer att kosta har man konsekvent räknat med ungefär hälften eller en tredjedel av vad kärnkraften i verkligheten faktiskt kostar att få på plats. Det såg vi i Finland, och deras nya reaktor kommer att innebära två till tre gånger högre priser på el än el från svensk vindkraft.

Den nya reaktorn i Flamanville i Frankrike med alla nya säkerhetskrav levererar el som är upp till sju gånger dyrare än el från svensk vindkraft.

Samma forskningsrapporter tenderar också att visa att svensk vindkraft är jättedyr. Men när den väl är på plats ser vi att den faktiskt är jättebillig.

Jag tror att det någonstans är bra att veta att there is no free lunch - det finns inga gratisluncher. Om man ska satsa på den dyraste lösningen kommer någon att behöva betala för den. Vem har ni tänkt ska betala för detta? Ska de svenska hushållen betala högre priser bara för att ni - om det är ideologiskt eller någonting annat - älskar kärnkraften per se?

Kärnkraften har en kapacitet att leverera mycket el - absolut - och den är planerbar. Men den är jättedyr, och denna kostnad måste tas av någon. Kärnkraften är inte heller någon lösning här och nu, för det tar decennier att få den på plats. Vindkraften kan man få på plats snabbt, och den levererar mycket el och är billig. Men den är inte planerbar.

På 1980-talet trodde man att det enda sättet att flytta musik var att ha kassettband i Sony Walkman. Mycket har hänt sedan dess. För er som inte har upptäckt det är det samma sak på energimarknaden. Numera kan man lagra energi i bränslen, till exempel vätgas, för att kunna använda den och få planerbarhet i vindkraften. På det sättet skapas möjligheter för mycket el på plats snabbt och billigt för hushållen och Sveriges konkurrenskraft.

(Applåder)

Fru talman! Detta var något av det mest arroganta jag har hört på länge i denna kammare. Det var arrogant mot dem som nu har problem att betala sina elräkningar och arrogant mot dem som förstår någonting om energipolitik. Att vi har en ny energiminister som påstår att vindkraften kommer att bli jättebillig och att kärnkraften är jättedyr är faktiskt under all kritik. Jag ska inte gå in längre i den debatten, men jag är förvånad.

Jag har två korta frågor till ministern. Den ena är: Varför kan inte alla kompenseras när man nu lägger fram ett förslag för att kompensera hushållen? Varför vill man inte kompensera pensionärer likaväl som man kompenserar socialdemokratiska statsråd som bor i villa?

Vindkraft kommer att lösa framtidens energiförsörjning, säger energiministern. Min andra fråga är då: Menar ministern på allvar att vindkraften själv kommer att lösa alla de utmaningar som vi nu har med att fördubbla elen inför 2040 och få ned hushållens priser?

Fru talman! Jag tackar Elisabeth Svantesson för frågan.

Låt mig bara säga att Sveriges framtida energilösning inte är någon quickfix. Det är inte bara kärnkraften eller bara vindkraften som är lösningen.

I går lanserade jag och regeringen en hel elektrifieringsstrategi som tar ett helhetsgrepp om framtidens energisystem. Det handlar om produktionen, elnätskapaciteten, smarta elnätssystem, flexibilitet, fjärrvärmestrategi, att få stödtjänster i systemet och värdera upp dem och mycket mer. Det är ingen quickfix. Till skillnad från er har vi en lösning på detta.

När det kommer till stödet till hushållen tycker vi att det är rimligt att de hushåll som har haft de största kostnadsökningarna ska få del av stödet. Till skillnad från den lösning som Moderaterna framförde konstaterar jag att det mesta av pengarna med vår lösning inte försvinner till dem som har haft de absolut högsta inkomsterna och den högsta förbrukningen i de stora villorna med swimmingpool och inglasad veranda. De kan troligtvis betala för detta själva. Vår lösning når dit där den behövs.

Fru talman! Jag kan bara konstatera att Socialdemokraterna är långt ifrån verkligheten när de inte ser att många människor, inte bara de som bor i villa, nu drabbas av höga priser. Men jag ska lämna detta eftersom vi har olika åsikter om just detta. Jag är ändå glad att det nu kommer ett stöd, även om jag vill se det på ett annat sätt.

Jag fick inget svar om vindkraften. Ministern har ändå varit ute och sagt att den kommer att vara lösningen för framtida energiförbrukning. Jag ser många fördelar med vindkraft, men jag ser också stora problem. Det är alltså inte alltid som det blåser. Det är en ganska viktig och väsentlig sak. Den skapar inte stabilitet i elnätet. Om man är energiminister ska man inte lura svenska folket utan säga som det är: Detta är en stor utmaning.

Hur menar ministern att vindkraften, som det står i Dagens Industri, kommer att lösa framtidens energiförsörjning? Menar energiministern detta på allvar? I så fall kommer vi att få återkomma till den här kammaren varje år under många år framöver och prata om de höga elpriserna. Energisystemet kommer inte att klaras med bara vindkraft. Det kommer att behövas kärnkraft. Det är inte någon quickfix, men det behövs kärnkraft.

Fru talman! Vi kan vara överens om att kärnkraften inte är någon quickfix. Det tar åtminstone 16 år i Finland att få upp en enda reaktor. Jag konstaterar att det nu utanför Sölvesborg planeras havsbaserad vindkraft som motsvarar två reaktorer och som ska vara på plats inom åtta år.

Det är helt korrekt att det inte alltid kommer att blåsa. Men till skillnad från hur det var på 1980-talet finns det faktiskt lösningar för att kunna lagra energi i bränsle och att ha stödsystem och stödtjänster och att kunna ha balanskraft i systemet. Det är skillnaden.

Däremot är jag inte emot kärnkraft. Vi har kärnkraft, och till skillnad från Tyskland ska vi absolut inte avveckla den i förtid. Många länder avundas vår situation. Jag tror inte att vindkraften är den enda vägen framåt. Jag tror att vindkraften kommer att spela en viktig roll. Vi kommer fortsatt att ha vattenkraften som ryggrad för svensk elproduktion. Vi kommer att ha vindkraften, och vi kommer under överskådlig framtid att ha kärnkraften. Men om det ska bli ny kärnkraft måste någon betala för den. Och än så länge är det ingen som är beredd att göra det.

Fru talman! Socialdemokraterna har under sitt regeringsinnehav varit direkt beroende av Miljöpartiet, vilket har lett till att flera välfungerande kärnkraftsreaktorer har lagts ned, att skatter har införts som har slagit mot kraftvärmens konkurrenskraft och att arbetet med tillståndsprocesser har varit saktfärdigt. Där kan vi se att även vattenkraften har varit under fortsatt hård press utan att något görs. De har alltså udden riktad mot reglerbar och planerbar kraftproduktion för att uteslutande satsa alla sina pengar på just väderberoende kraftproduktion.

Samtidigt saknas det i dag en bred energiöverenskommelse. Men inom oppositionen finns det en rätt så samlad bildad av vad som behöver göras.

Fru talman! Frågan är därför om Socialdemokraterna är beredda att göra upp om energipolitiken utan att ge Miljöpartiet inflytande eller om de kommer att fortsätta på den inslagna vägen.

Fru talman! Jag är uppväxt i Norrbotten, och det för med sig några saker - bland annat att man älskar vattenkraften, och det gör jag verkligen. Jag tror att den är en av de absolut viktigaste delarna i vår energiproduktion och att den kommer att vara det för extremt lång tid framöver.

När det gäller breda överenskommelser är det också en norrbottnisk inställning att överenskommelser faktiskt gäller. Vi har en bred energiöverenskommelse som många partier i den här kammaren har ställt sig bakom men senare har valt att lämna. Vad betyder överenskommelser med delar av oppositionen när de dagen efter kan vända sig om och gå därifrån? För mig som norrbottning är det ganska tydligt att ett handslag gäller, men uppenbarligen gäller det inte oppositionen.

Gör alltså upp internt i oppositionen! När ni är redo att göra en överenskommelse får vi prata om det, men än så länge verkar ni inte vara det.

Fru talman! Det får statsrådet ta med berörda parter i så fall; Sverigedemokraterna har inte varit en del av den energiöverenskommelsen. Vi har inga problem med sådant utan gör gärna upp.

Ett problem som är återkommande är den politik som regeringen går fram med. Jag tycker inte att det imponerar alls med den lista man kommer med i elektrifieringsstrategin; man har slagit sönder vårt kraftsystem fullständigt och gjort det väderberoende. Det är ju inte den hantverkare som har misslyckats med att renovera huset och står med brister som man bör anlita för att lösa de brister som har uppstått - med samma medicin som har skapat bristerna från första början.

Detta handlar uteslutande om att ha en förståelse. Man kan absolut använda vätgas för att lagra energi, som statsrådet var inne på, men då åtgår det nästan fyra gånger så mycket energi för att göra den planerbar. Det skulle bryta mot målen som finns för energieffektivisering. Frågan är, fru talman: Förstår inte Socialdemokraterna vad problemet är med ett alltför väderberoende kraftsystem för Sverige som industrination?

Fru talman! Det finns en risk att man i den här kammaren får upprepa både sig själv och, ofta, det som forskningen säger.

På 80-talet trodde man att det enda sättet att få planerbar energi i södra Sverige var kärnkraften, och det stämde nog då. Men nu finns det helt andra system. Det finns flexibilitet och smarta nät, och vi har kraft- och fjärrvärmesystemen som kan hjälpa till att skapa just balans och stabilitet. Vi har lagring i bränsle - vätgas är ett exempel på det - som kan användas för att balansera systemet.

Jag säger inte att vi ska ha ett väderberoende elsystem. Det Socialdemokraterna och regeringen vill är att vi ska ha ett energisystem som är hållbart, och hållbarhet innebär inte bara ekologin och att energin är ren utan också att systemet faktiskt levererar hela tiden - året om och på alla årets dagar. Då måste man ha ett system på plats som faktiskt gör det, och där är det inte bara enkla, snabba energislag som avgör. Det är hela energisystemet som är grunden.

Fru talman! Regeringen har gått fram med ett bidrag till människors elräkningar, oavsett hur hög elräkningen har varit. En del verkar till och med tjäna på det uppkomna läget. Samtidigt förstår jag såklart det politiska behovet av de här åtgärderna, och jag förstår att regeringen gör så här. Gott så!

Den stora frågan är dock: Kan man vänta sig samma hjälp nästa vinter? Regeringen har nämligen inte lagt fram ett enda förslag - inte en krona - för att se till att detta inte händer hushållen igen. Ett stöd i linje med det Centerpartiet har lagt fram för energieffektivisering är ju långt mycket mindre kostsamt och hjälper otroligt mycket mer med att se till att detta inte sker igen. Kan Socialdemokraterna ställa sig bakom sådana förslag?

Fru talman! Tack för frågan, Rickard Nordin!

Vi är överens om att energieffektiviseringar är viktigt. Det är därför det fanns energieffektiviseringsåtgärder i den budget som regeringen - tekniskt sett den förra regeringen - lade fram i den här kammaren. Dem valde sedan de högerkonservativa i kammaren att ta bort. Huruvida de kommer tillbaka i framtida budgetar är för tidigt för mig att säga, men låt mig vara tydlig med att energieffektivisering är en viktig del även i elektrifieringsstrategin för hur vi ska nå våra elektrifieringsmål.

Jag delar inte bilden att ingenting har hänt för att den här situationen inte ska upprepa sig. Svenska kraftnät presenterade en lång lista med åtgärder som på kort sikt ska öka elnätskapaciteten för att vi ska undvika denna situation nästa vinter. De jobbar väldigt hårt med den här listan redan nu och är på gång att leverera ett antal kortsiktiga åtgärder vid sidan av det långsiktiga arbetet. Det är flera åtgärder som kommer att göras.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Problemet med den förra regeringens budget var ju att det gällde stödåtgärder till flerbostadshus, alltså lägenheter - de som inte får en spänn av det regeringen nu levererar i stöd. De hushåll som har dåligt isolerade väggar och gamla värmelösningar skulle ha fått noll kronor i energieffektiviseringsstöd från regeringen, men det är ju de som behöver det. Det är där det skulle göra störst skillnad, såväl för elsystemet i dess helhet som för samhällsekonomin och det enskilda hushållet.

Det saknas helt lösningar på detta från regeringen. Man hänvisar till Svenska kraftnät, och ja, det finns en hel del att göra där. Men det kommer inte att i närheten räcka den dagen vi fortsätter med höga gaspriser. Kommer regeringen att lägga fram förslag för att hushållen ska kunna energieffektivisera under det kommande året?

Fru talman! Jag tackar för frågan. Låt mig återkomma till det svar jag gav tidigare: Det är för tidigt för mig att stå i kammaren och säga vilken åtgärd som kommer att presenteras i kommande budgetar, men vi är överens om att energieffektivisering är en viktig del oavsett om det sker i flerbostadshus, villor eller till och med enklare industrier. Däremot ska jag säga att Svenska kraftnät redan gör en hel del av det arbetet och att jag faktiskt tror att de kommer att kunna påverka situationen till det bättre redan till nästa år.

Jag missade att svara på ledamotens första fråga i hans första replik. Nej, svenska hushåll kan inte räkna med att vi kommer med en till sådan här åtgärd. För hushållen kommer energieffektivisering, oavsett om den pröjsas av dem själva eller av staten, och att se över sina avtal fortsatt att vara det bästa sättet att hålla nere sina energikostnader. Det är verkligen min uppmaning och mitt medskick till svenska hushåll: Se över de möjligheterna!

Fru talman och statsrådet Farmanbar! Jag har försökt lära mig namnet för att inte uttala det galet.

Vi hade ett talesätt i skogen när jag jobbade med att köra skördare. Vi brukade säga: Rykande färskt virke finns på backen. Nu kan jag säga: Ett rykande färskt dokument kom ut i går, nämligen elektrifieringsstrategin. Jag kan tänka mig att ni kanske hade lite tur där, statsrådet, eftersom debatten drog ut på tiden. Jag ska givetvis erkänna att jag inte har hunnit läsa hela dokumentet, eftersom det kom ut i går, men jag försökte läsa igenom den kortare versionen.

Det jag saknar i den versionen - det kan finnas i det långa dokumentet, som jag precis som jag sa inte har hunnit läsa - är bitarna att det som förhindrar förnybarhetsbyggnationen är försvaret samt hur man ska komma till rätta med de kommunala veton som handlar om att kommunerna inte får tillräckligt av de värden som skapas ute i kommunerna. Ni skriver lite grann om att underlätta elektrifiering eller något sådant, statsrådet, men finns det något svar på detta?

Fru talman! Låt mig börja med det sista som Birger Lahti tog upp, nämligen incitamenten till kommunerna.

Det finns ett avsnitt i elektrifieringsstrategin om att utreda hur man kan hitta bra incitament för de kommuner som ställer upp med till exempel vindkraft och förnybara energikällor. Det kommer att vara väldigt viktigt att fortsätta jobba med detta. Vi tog nyligen emot en utredning om avskaffandet av det kommunala vetot. Utredningen föreslår inte detta, men just det ärendet bereds nu i Regeringskansliet. Jag får alltså återkomma längre fram med hur vi ställer oss till det. När det däremot gäller en incitamentsmodell för kommunerna är vi nog överens om att det kommer att behövas.

När det gäller Försvarsmakten, miljöprövningar och annat som kan göra det svårt för vindkraft till havs är det ett arbete som pågår. Vi måste nämligen se till att just röja hindren - vilket jag också tror är ordagrant det begrepp som används i elektrifieringsstrategin.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag citerar lite grann: "Incitament ska stärkas för kommuner att tillåta etablering av vindkraft." Betyder det i stort sett det som jag är ute efter, nämligen att det måste finnas incitament som är ekonomiska?

Det är ju oftast svaga kommuner som har de här etableringarna. Jag förstår att det kommunala vetot inte kommer att slopas; den majoriteten finns inte i riksdagen. Jag brukar själv räkna på hur mycket ett öre per kilowattimme skulle betyda för en kommun, för de får ingenting. Markintrångsersättningen är helt okej, men den kommun i vilken etableringen sker får inte så mycket förutom arbetstillfällena.

Kan incitament betyda ungefär det som jag antyder?

Fru talman! Det är viktigt att vi skapar acceptans för nya energislag.

Vi sitter alla i samma båt. Vårt land ska ta sig framåt och fortsätta att vara ledande och ha låga elpriser för att ha god konkurrenskraft. För att detta ska finnas måste det finnas acceptans för att bygga de energislag som vi behöver.

Jag har stor förståelse för folk och kommuner som kan bli irriterade på att det låter från till exempel vindkraftverk eller på att de inte är estetiskt tilltalande. Men om vi kan skapa en bra incitamentsmodell - en ekonomisk eller finansiell variant, som Birger Lahti nämnde, eller av något annat slag - tror jag att vi tillsammans kan se att vi drar mer och mer åt samma håll.

Fru talman! Regeringen pratar gärna om att vi ska ha en politik som gör att Sverige håller ihop, men med regeringens bidragsförslag lyckas man ställa olika grupper mot varandra. Det är i mina ögon lite snurrigt att ge bidrag för att folk ska ha råd att betala skatten. Detta är ett bidrag som staten lägger 7 miljarder kronor på.

Man ska komma ihåg att staten via Svenska kraftnät drog in 21 miljarder förra året på de så kallade flaskhalsintäkterna. Dessutom rapporterade det statliga bolaget Vattenfall i går om en supervinst på 48 miljarder och föreslog en utdelning till statskassan på 23,4 miljarder.

Med detta i bakhuvudet är det många med mig som undrar varför det tar emot för regeringen att sänka energiskatten för alla. Problemet med höga elpriser kommer ju inte att vara åtgärdat under de kommande åren.

Fru talman! Elkompensationsstödet har ju, som en exceptionell åtgärd i en exceptionell tid, byggts upp för att nå dem som har haft de största ökningarna. Där har vi satt ett tak, till skillnad från vad som gäller för till exempel den skattemodell som Camilla Brodin var inne på. De som redan har det gott ställt behöver inte få mer av det här stödet. Därför finns det ett tak på 2 000 kilowattimmar, vilket motsvarar en normalstor villa.

Därför finns det också ett golv, för det är inte i lägenheterna som de största förbrukningsökningarna har skett, även om jag har full förståelse för att priserna har ökat även för dem i lägenheter. Vi har gjort väldigt mycket också för målgrupper som bor i lägenhet. I den budget som den här kammaren antog med en smärre justering finns det ökade pensioner, ökat bostadstillägg, ökat pensionstillägg och väldigt mycket annat som är riktat just till dessa hushåll.

Det här stödet är riktat till dem som faktiskt har haft de största ökningarna. Det handlar om ensamstående hus, parhus, radhus och villor, som också är uppvärmda.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret, som verkligen visar att man inte har förstått hur det här bidragsförslaget slår. Människor kan faktiskt gå plus trots att de har haft en högre förbrukning.

Det är tydligt att den förda energipolitiken har varit skadlig för Sverige och bidragit till de höga elpriserna. Om vi ska klara klimatomställningen och få stabilitet och leveranssäkerhet i vårt elsystem behövs det en tydlig plan och en tydlig politisk vilja.

Regeringen har aktivt bidragit till nedläggningen av reaktorer och därmed också påverkat marknaden. Har den senaste tidens händelseutveckling möjligtvis fått regeringen på bättre tankar när det gäller att ompröva energimålet från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt? Vi ser att detta är det mest kostnadseffektiva när man i framtiden har ett elsystem som inkluderar både kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. Detta skulle vara en politisk viljeinriktning för att klara klimatmålen och även få ned elpriserna.

Fru talman! Jag vill lägga fram några fakta som är värda att nämna.

Den målsättning om 100 procent förnybart som denna kammare har antagit är just en målsättning. Det finns inget stoppdatum. Skulle det enligt en överenskommelse vara så att några av våra befintliga kärnkraftverk faktiskt klarar längre tid än så finns det ingenting i det beslutet som hindrar dem från att fortsätta.

Jag har varit väldigt tydlig i alla intervjuer med att jag är väldigt mån om våra befintliga kärnkraftverk. De ska inte läggas ned i förtid, och vi ska inte göra som Tyskland. Om det däremot är så att de börjar bli så otroligt dyra att någon måste pröjsa för att underhålla dem - så att det kanske blir dyrare för elkonsumenterna att köpa el från dem på grund av de höga elkostnaderna - får ägarna ta ansvar för det och se hur de vill göra.

Någonstans måste man ändå titta ut i verkligheten och se att vi lever i en tid då Europa genomgår sin största elpriskris någonsin. I den här exceptionella situationen har Sverige fortfarande haft låga priser, även om de varit för höga. Att Sverige skulle ha sämre energipolitik än någon annan stämmer helt enkelt inte.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för det första inlägget.

För att vara en form av kompensation, eller elbidrag, till hushållen är träffsäkerheten trots allt ganska usel när det gäller att träffa de hushåll som kanske är värst drabbade. Visserligen har vi stora hushåll och villor som har haft en exceptionell höjning, men de som är värst drabbade - ungdomar, pensionärer, ensamstående och företagare - och som verkligen har drabbats av de höga elpriserna får ju inte ta del av det här elbidraget. Det är trots allt 3 miljoner hushåll som inte kommer att få ta del av det.

Hur ser statsrådet på framtiden? Den elkris som vi nu genomgår - och de höga elpriserna - är ju ingenting som är här och nu, utan detta kommer att fortsätta under lång tid framöver. Kommer regeringen att återkomma med den här typen av bidrag gång på gång?

Fru talman! Det korta svaret är nej - regeringen kommer inte att återkomma med en sådan här exceptionell åtgärd. Vi har massor med andra åtgärder som nu pågår för att denna situation inte ska inträffa igen. Jag säger inte att det kommer att bli lätt; detta kommer att fortsätta vara en utmaning i hela Europa, som har ett osunt beroende av fossil gas. Detta beroende måste brytas, och vi måste bidra till att bryta det.

Låt mig påminna kammaren om att det är många pensionärer som faktiskt bor i hus runt om i landet; det är inte så att pensionärer uteslutande bor i lägenheter.

Detta stöd träffar dem som har haft de största ökningarna av förbrukning och därmed också de största kostnadsökningarna. Jag medger att vi hade kunnat skräddarsy det i detalj för att få millimeterrättvisa. Då hade stödet dock inte kommit redan den här månaden, eller i mars eller april, utan då hade det kommit avsevärt mycket senare - kanske till och med nästa år. Detta hade inte hjälpt någon.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

De som sitter hemma och vänder på varje krona hade nog gärna sett att pengarna kom även om de kom lite senare.

Jag håller med statsrådet - det är klart att tillförseln av rysk gas har påverkat elpriserna. Det är dock inte hela sanningen. Sverige har ju stängt ned kärnkraftsreaktorer i södra delen av landet som hade kunnat skapa konkurrenskraftiga priser till hushållen där och som dessutom hade kunnat mota klimatpåverkan på kontinenten. Så hade vi kunnat ge Sverige ekonomiska möjligheter och dessutom kunnat göra klimatnytta.

Man måste titta på hela sanningen och inte bara säga att det beror på den ryska gasen. Det är också politiska beslut som har sett till att vi har hamnat i den situationen, och där har de rödgröna ett väldigt stort ansvar.

Fru talman! När kärnkraftverken läggs ned av marknaden är det, återigen, av lönsamhetsskäl. Lönsamhetsskäl betyder att det hade varit dyrare att sälja elen om de hade behövt underhållas. Detta är vad lönsamhetsskäl betyder.

Vem hade betalat för och varit glad över att ha permanent höjda elpriser, vilket det hade varit risk för om den här kammaren och regeringen genom politiska beslut hade tvingat ägarna att underhålla de reaktorerna? Jag tror inte att de som ser de höga priserna i dag hade varit gladare över att ha dem permanent. Låt oss hålla i detta!

Jag håller med Arman Teimouri om att det inte bara handlar om det ryska agerandet. Som jag var inne på i mitt första anförande handlar det om en lång rad åtgärder som har med både vindsituationen, vattensituation och annat att göra. Men det ryska agerandet har varit den faktor som har påverkat priserna absolut mest.

Fru talman! Jag kan hålla med energiministern om en sak: Det finns inga quickfixar framöver. Däremot gick det väldigt snabbt att lägga ned fyra kärnkraftsreaktorer. Jag tycker att det sorgligt att ingen i den här kammaren vill ta något som helst ansvar för att det har påverkat priserna den här vintern. Då har man nämligen också väldigt svårt att se vad man ska göra rätt framåt.

Fram till 2040 beräknas vi behöva dubbelt så mycket el som nu. Det kan bli ännu mer. Det handlar om elektrifiering, det handlar om investeringar och det handlar att hushållen ska klara sin elkonsumtion. För att se till det behövs en mängd viktiga politiska förslag. Det handlar till stor del om kärnkraft. Men låt mig först börja med att ge energiministern ett litet tips och ett medskick: Sluta jaga småskalig vattenkraft! Låt den finnas kvar - många bäckar små.

Kärnkraften kommer att vara en viktig del av framtidens energimarknad. Ministrar raljerar över att det inte finns någon marknad. Men regeringen är alltså beredd att subventionera havsbaserad vindkraft samtidigt som man pratar om att marknaden för kärnkraft inte fungerar.

Jag ska vara tydlig. Man måste till att börja med ge rätt spelregler:

ändra prissättningen för effektstabilitet

ändra lagstiftningen så att det går att bygga kärnkraft på fler ställen

förkorta tillståndsprocesserna

ge en signal till marknaden om att vi ser att kärnkraft behövs för framtiden.

Vem vill investera i kärnkraft när vi har en regering som absolut inte vill ha kärnkraft?

Fru talman! Det finns en mängd saker som behöver göras. Jag hinner inte nämna alla nu.

Jag vill säga tack till Kristdemokraterna för att ni har lyft upp den här debatten, som är otroligt viktig. Men för att vi ska slippa stå här nästa år igen och året efter det måste kärnkraften bli en del av framtidens energiförsörjning. Det behöver inte bli jättedyrt, som den nye ministern hävdar.

Fru talman! Elisabeth Svantesson hävdar att ny kärnkraft inte behöver bli jättedyr. Så kanske det är. Som jag sa tidigare finns det många rapporter där man hävdar det. Men jag gillar verkligheten. Som entreprenör och företagare i grunden gillar jag att räkna på pengarna som det kommer att handla om i verkligheten och inte som någon har räknat i Excel. När Finland byggde sin reaktor tog det 16 år, och den levererar tre till fyra gånger dyrare el än svenska vindkraftverk gör. Flamanvilles nya reaktor i Frankrike levererar uppåt sju gånger dyrare el. Vem ska betala för det?

Moderaterna pratar om nya kärnkraftverk; någon måste betala för det. Ni har inte en enda krona i er budget för det. Har ni tänkt att någon annan ska betala? Ska elkonsumenterna stå för de permanent fördyrade kostnaderna för en sådan dyr lösning? Det vore bra att få veta.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Jag nämnde flera saker. Till att börja med måste vi ändra förutsättningarna för kärnkraften i Sverige. Det handlar till exempel om prissättningen. Man borde få betalt för den effekt man faktiskt klarar av att producera och leverera in i systemet. Kärnkraft är stabilt, rent och hållbart, och man borde få betalt för det.

Jag raljerar kanske lite med ministern, men ministern säger att det är jättebilligt med vindkraft och jättedyrt med kärnkraft. Det är inte sant. Det vi behöver framöver handlar inte bara om prissättning - jag är övertygad om att vi kan få bra priser med hjälp av kärnkraft - utan också om stabilitet i systemet. Därför var min första fråga i förra replikskiftet med statsrådet om man på allvar tror att vindkraften klarar av detta. Ska vindkraften vara den enda möjliga faktorn i systemet?

Jag är inte kärnfysiker; jag är nationalekonom. Men man behöver inte läsa särskilt många rapporter för att förstå att det inte kommer att fungera att bygga hela Sveriges framtida elförsörjning på vindkraft.

Fru talman! Jag återkommer till den frågan.

Elisabeth Svantesson säger att det inte behöver bli jättedyrt med kärnkraft. Nej, det behöver det kanske inte bli. Men verkligheten har visat varenda gång att det har blivit jättedyrt. Jag undrar vem som ska betala för det. Ska skattebetalarna betala för det? Det finns nämligen inga pengar för det i er budget. Ska elkonsumenterna betala för det genom permanent fördyrade elpriser?

Jag är den förste som ställer mig upp och säger att jag gillar planerbar el. Jag tycker att vårt elsystem ska vara stabilt. Medan Moderaterna pratar om kärnkraften och har låst sig fast vid den lösningen lanserade jag i går en elektrifieringsstrategi som tar ett helhetsgrepp med flexibilitet i systemet, med stödtjänster, med smarta nät, med kraft, effekt- och fjärrvärme, med vindkraft och med vattenkraft. Det är på det sättet vi tar oss framåt, i stället för att låsa oss vid en enda ofinansierad detalj, som Moderaterna gör.

Fru talman! Man skulle önska en lite hederligare debatt här. Det är uppenbart att politiken inte ger kärnkraften bra förutsättningar. Om politiken skulle ge bättre förutsättningar skulle vi till exempel kunna säga att det som Vattenfall gör i Estland vill vi att de gör i Sverige.

Jag tror på de små modulära reaktorerna. Jag tror på mer pengar till forskning. Det har vi haft i vår budget i många år. Vi måste premiera till exempel forskning om kärnkraft, så att vi kan se det framöver.

Kärnkraften är för dyr, hävdar både statsministern och energiministern. Men låt mig tala om vad som är för dyrt. Det är för dyrt för svenska folket att låta Sverige styras av Socialdemokraterna fyra år till. Då kommer vi att stå här år efter år och konstatera att elen är dyr och att det beror på att man har lagt ned kärnkraften och inte har velat satsa på ny. Det är för dyrt.

Det är en märklig diskussion som energiministern nu för. Man subventionerar gärna havsbaserad vindkraft men gör allt för att slå ned på kärnkraften. Vi kommer att behöva vindkraft och kärnkraft för att klara den utmaning som Sverige står inför.

Fru talman! Jag vill först välkomna att Moderaterna sällar sig till oss som värnar småskalig vattenkraft. Därför ställer jag direkt frågan om man också kan ställa sig bakom Centerpartiets utskottsinitiativ i civilutskottet om att stoppa prövningarna av dem innan det finns en ny lagstiftning på plats.

Jag lyssnar på Elisabeth Svantesson och läser också på Moderaternas hemsida att man värnar all fossilfri kraft. Elisabeth avslutade med att säga att vi behöver både vindkraft och kärnkraft. Hur kommer det sig då att man runt om i Sverige gång på gång säger nej till ny vindkraft? I Västsverige, som jag kommer från, har vi projekt som kan ge långt mycket större kraft än de nedlagda reaktorerna. Det säger Moderaterna nej till. I Stockholm säger man nej, och i Kävlinge säger man nej och photoshoppar bilder.

Hur ska vi få fram kraften om Moderaterna hela tiden säger nej till åtminstone en del av den? Vad har Elisabeth Svantesson att säga till sina partikamrater i Västsverige?

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för frågorna!

Jag vet ingenting om ert utskottsinitiativ, men vi och vår partiledare har också sagt att vi tycker att regeringen ska pausa jakten på småskalig vattenkraft. Många bäckar små är som sagt viktiga. Men jag får återkomma till utskottsinitiativet, eftersom jag inte sitter i det utskottet.

Vad gäller frågan om vindkraften och det kommunala vetot trodde jag att Centerpartiet tyckte att beslut ska fattas så nära människor som möjligt. Det tycker jag. Kommuner ska ha det avgörande och slutliga svaret på det här.

Det är inte sant att moderata kommuner överallt stoppar vindkraftverk. Det är bara att kolla på hur det ser ut exempelvis nere i Skåne. Där har stora berörda kommuner sagt ja till havsbaserad vindkraft. Det som Rickard Nordin säger är alltså inte sant.

Jag tycker som sagt att besluten ska fattas nära människor, och det är i kommunerna.

Fru talman! Då ser vi fram emot Moderaternas stöd till småskalig vattenkraft.

Det jag säger är sant. Moderaterna säger nej i Stockholms län, på västkusten, i Bohuslän och i Kävlinge, där man photoshoppar bilder. Det här är sant, och det går inte att komma ifrån det.

Jag tycker att det är rimligt att ha kvar det kommunala vetot. Men då undrar jag, Elisabeth Svantesson: Hur ska all den här kraften komma till? Vad vill Moderaterna göra för att öka den lokala acceptansen? Är ni beredda att titta på att regionalisera fastighetsskatten så att det här blir mer lönsamt? Är ni beredda på att titta på ersättningar till dem som berörs? Hur ska Moderaterna få fram den vindkraft som de säger sig vilja ha när lokala moderata politiker ser till att den stoppas? Vilken lösning har Moderaterna på nationell nivå på detta problem?

Fru talman! Jag tycker att jag under mina minuter var tydlig med att vi först och främst bör satsa på kärnkraft. Det är där skiljelinjen går mellan mig och Rickard Nordin. Jag tycker fortfarande att kommunerna ska ha kvar sitt veto.

Det är intressant att attack är bästa försvar. Rickard Nordin och Centerpartiet har varit med och fattat besluten om de fyra nedlagda kärnkraftsreaktorerna. Det har påverkat och påverkar just nu svensk elförsörjning, och det påverkar även svenska hushåll. Jag tycker att Rickard Nordin och Centerpartiet ska ta sitt ansvar för det. Det vill inget av ansvariga partier här i kammaren göra, vilket jag tycker är sorgligt.

Vindkraft kommer att behövas. Men kommunerna måste kunna säga nej. Det är de som finns nära människor. Centerpartiet behöver dock tänka om vad gäller kärnkraften, Rickard Nordin. Om vi ska klara av utvecklingen och elektrifieringen finns framtiden i ny teknik i kärnkraften.

Fru talman! Ledamoten Svantesson! Jag reagerade på några saker. Ledamoten sa att regeringen har lagt ned fyra reaktorer, och de sista var Ringhals. Jag förvånas över att man upprepar något som till slut till och med verkar bli en sanning. Men sanningen är att när Elisabeth Svantessons parti satt i regeringen 2013 betalade våra reaktorer över 4 miljarder i skatt för termisk effekt. Denna skatt togs bort 2016. Pådrivna av att med politiska medel ha kvar de återstående två reaktorerna sas det att de stängdes av ekonomiska skäl. Ägarna själva har sagt att det inte var hållbart.

Vad säger du om att det fanns en skatt när ni regerade? Den togs bort 2016. Fortfarande hävdar ni något annat. Är det diskussionen om "förnybart" eller "fossilfritt" som ligger bakom och om bara detta varit på plats hade man gladeligen investerat?

Fru talman! Jag hoppas att jag förstod frågan.

Jag tänker så här: Ibland låter det som att energipolitik inte spelar någon roll. Man säger att det är marknaden som bestämmer. Men jo, energipolitik spelar roll. Vi har alla under våra år och decennier här i kammaren fattat bra och sämre beslut. Nu ser vi dock ett ökat behov av el. Fram till 2040 ska vi fördubbla tillgången. Hur tänker vi att den ska komma till? Vi måste underlätta för kärnkraften och se till att den marknaden också kan fungera.

Det är politiska beslut som har gjort att marknaden inte fungerar. Energipolitik kan alltså påverka marknaden. Den påverkar vindkraftsmarknaden. Den påverkar kärnkraften. Hela marknaden påverkas av energipolitiken. Energipolitiken och marknaden hänger ihop.

När vi i överenskommelsen - som nog är det som ledamoten tänker på - såg till att rädda de reaktorer som fanns kvar gjorde vi det genom beslutet om skatten. Det ska dock ses i ljuset av vad som hände då. Till skillnad från många andra partier ser vi på vad som händer just nu.

Fru talman! Tack för svaret, ledamoten Svantesson! Det jag vill framhäva är diskussionen om att man har stängt reaktorerna med politiska medel. Vi är eniga om vad som hände genom överenskommelsen. Där var mitt parti inte med, men jag har följt frågan och vet vad som hände. Det jag menar är att ni hade kvar skatten när ni regerade. Skatten togs bort för att underlätta för de kvarvarande reaktorerna. Sedan fattades av ekonomiska skäl beslut om att de var för gamla och att investeringar inte skulle bära sig. Ändå hävdar ni hela tiden att det är politiska beslut som har stängt reaktorerna. Det stämmer alltså inte.

Man talar om huruvida det ska vara "förnybart" eller "fossilfritt" och att investeringarna skulle rulla in. Jag har inga problem med att ordet ändras, men jag skulle vilja se dessa investeringar vallfärda till reaktorerna genom att man ändrar ordet!

Fru talman! Det är naturligtvis viktigt med ord. "Fossilfritt" och "förnybart" är två lite olika ord, och vi ställer oss bakom det fossilfria.

För två år sedan, den 22 januari 2020, fattade riksdagen ett beslut. 175 mot 174 beslutade sig för att inte gå vidare och rädda Ringhals. Du får gärna backa tillbaka många år i tiden, Birger Lahti, men för två år sedan var du med och sa ja till att de här skulle läggas ned. Detta har påverkat elpriserna och vår elförsörjning.

Fru talman! Moderaterna är ett parti som tar seriöst på säkerhetspolitik. Det hör samman med energipolitik, och därför har jag en fråga om det.

DN rapporterade för en vecka sedan att statliga Vattenfall fortsätter att importera ryskt kärnbränsle. Det sker mitt under den kanske mest säkerhetspolitiskt kritiska situation med ryska aggressioner vi har haft på år och dagar i Europa. Under ganska lång tid har vi i Sverige varit beroende av ryskt uran. Jag tänkte höra med Elisabeth Svantesson om hon skulle vilja hänga på Miljöpartiet för att stoppa importen av ryskt uran.

Fru talman! Jag tycker att man ska vara ärlig i kammaren, och det ska jag vara. Jag har inte sett den här nyheten. Det borde jag säkert ha gjort, speciellt inför denna debatt. Jag ska läsa artikeln och fundera på svaret. Sedan kan jag höra av mig till ledamoten när jag har ett svar att ge.

Fru talman! Skälet till att jag frågade var bland annat för att Moderaterna brukar vara väldigt snabba med att varna för rysk gas, en varning jag instämmer i. Tyvärr har moderater på europeisk nivå svängt i fråga om rysk gas.

Jag har en följdfråga. Vi är inte bara beroende av ryskt uran, utan i världen stärker nu Ryssland och Kina sin roll som ledare inom kärnkraftsteknik. Ryssland försöker just nu ta sig in på energimarknaderna i Belarus, Ungern, Tjeckien, Bulgarien och Slovakien. Man använder sitt statligt kontrollerade bolag Rosatom för att ta sig in på dessa marknader för att skapa ett energiberoende hos andra länder. Detta kan man sedan använda i sin maktpolitiska agenda. Det här är ett säkerhetsproblem.

Är Moderaterna villiga att stoppa rysk och kinesisk energiteknik för kärnkraftverk i Sverige?

Fru talman! Låt mig först rätta något. Moderaterna har varken i Europaparlamentet eller här i Sverige röstat för naturgas, till exempel när det handlat om taxonomin. Det har vi röstat mot i parlamentet. Även här är vi helt överens med regeringen om att det inte är en bra väg att gå. Det vill jag ha sagt, för det är viktigt.

Jag delar inte alltid Lorentz Tovatts synpunkter, men här delar jag synen på faran och risken med att bli beroende av såväl kinesisk som rysk teknik, kärnbränsle och annat.

Den glada nyheten i dag handlar om Northvolts satsning på batterier. Där är det också viktigt att se på hur de ska kunna få fram alla de delar som de behöver till batterierna. Vi tycker att mer ska hämtas i Sverige. Jag vet att vi inte alltid delar samma synsätt om att gruvnäringen i Sverige måste bistå Northvolt. Det ska inte bara fattiga länder i Afrika göra.

Jag tror att vi kan enas om oron över kinesers och ryssars makt över vårt energisystem. Det vore bra om hela riksdagen kunde enas om detta.

Fru talman! Vi hade för nästan exakt ett år sedan en särskild debatt om Sveriges elförsörjning och höga elpriser. Vi kan här i dag återigen diskutera elpriser.

Visst kan det finnas förslag som kortsiktigt lindrar. Men det är åtgärder på lång sikt som inte försätter oss i samma situation igen som är angeläget. Det är en omläggning av energipolitiken som måste till för att säkerställa att vi inte återkommande hamnar i sådana här situationer och att det inte blir en årlig debatt som vi ska ha i Sveriges riksdag.

Sverigedemokraternas ingång i energipolitiken är att vi bland annat behöver ersätta dagens mål om att det ska vara 100 procent förnybart med att det ska vara 100 procent fossilfri elproduktion för att tydligt markera att kärnkraften har en given plats i den svenska elförsörjningen och även ta bort de regulatoriska hinder som finns för den.

Vi behöver delta i utvecklingen av nästa generations kärnkraft med små modulära reaktorer i Sverige i stället för att statligt ägda Vattenfall ska behöva göra detta utomlands. Kapaciteten i elnäten behöver byggas ut i snabbare takt. Där är regeringens ambitioner för att korta handläggningstiderna för låga och för saktfärdiga.

Vi behöver stärka konkurrenskraften för kraft- och fjärrvärmen. De är viktiga för kraftbalansen och för att avlasta behovet av el i städerna. Vi behöver säkerställa att vattenkraften inte i onödan rivs ut när man inför moderna miljötillstånd med den nationella planen. Den småskaliga vattenkraften är viktig för effektbalansen i södra Sverige.

Det behövs tydliga och konkreta mål för leveranssäkerheten som politiken ska styra mot, vilket riksdagen sedan tidigare har beslutat om men regeringen har förhalat. Ska vi i Sverige lyckas med en elektrifiering för att kunna bli fossilfria måste vi ha tillgång till el under årets alla timmar och till rimliga priser. Då får inte heller våra kraftsystem vara beroende av vädret.

Fru talman! Tack, Mattias Bäckström Johansson, för inlägget!

Åtgärder behövs på lång sikt. Det är vi överens om. Det är just därför regeringen i går presenterade ett helhetsgrepp för elektrifieringsstrategin för Sverige. Det är jag väldigt stolt över.

Jag ser att det finns mycket av det som har beröringar till de flesta partier i kammaren och som man kan vara överens om. Däremot hör jag Mattias Bäckström Johansson säga att vi behöver ta bort de regulatoriska hindren för kärnkraften. Jag undrar vilka han menar.

Menar han säkerhetskraven som nu alla i Europa är överens om? Är det de regulatoriska hindren? Är det att man ska få bygga? Jag vet att man får bygga. Vi har tre siter där staten till 100 procent har bekostat transmissionsnäten som redan är framdragna där man kan bygga, men inte en enda bygger.

Vilka regulatoriska hinder är det som Mattias Bäckström tänker på? Är det att skattebetalarna ska betala för detta?

Fru talman! Det största hindret är det faktum att man i lag förbjuder att det ska byggas i 287 av 290 kommuner. Det går inte att kalla det för en fri marknad. Det är det yttersta beviset att man inte låter operatörer själva titta på de platser där det finns möjlighet att bygga.

Det rimliga är att man har möjligheten att bygga där det finns möjlighet att ha närhet eller anslutning till stamnätet för att kunna få ut elen eller att det byggs där elen behövs. Det möjliggörs inte när det är förbjudet i 287 av 290 kommuner.

Dessutom kontrollerar staten via Vattenfall 70 procent av marknaden för kärnkraft för de tio reaktorer som får byggas i Sverige. Där har statsrådets egen regering uttryckligen sagt i tidigare budgetpropositioner att Vattenfall inte ska bygga ersättningsreaktorer i Sverige. Man har beordrat dem att avbryta arbetet med ersättningsreaktorer, där man kontrollerar 70 procent av marknaden.

I kombination med de övriga åtgärderna finns inte förutsättningarna för ny kärnkraft i Sverige. Det finns en stor politisk risk.

Fru talman! Jag konstaterar att Sverigedemokraterna vill att det ska byggas en reaktor i varje kommun i Sverige. Jag undrar hur acceptansen för det är bland människor. Det finns de som tycker att vindkraften låter eller inte är estetiskt tilltalande. Jag undrar om de är väldigt nöjda med att det finns en kärnreaktor alldeles runt hörnet.

I dag har vi tre siter där det är fullt möjligt att bygga. Det är de siter som återstår. Ni brukar klaga på att det har lagts ned där. Där kan man bygga. Det finns redan transmissionsnät framdragna, som till 100 procent är betalda av staten, som oppositionen nu klagar på subventioneras för vindkraften. Ändå är det inte en enda som har lyft på plånboken och sagt att de är beredda att betala och bygga där. Det är för att kärnkraften inte är lönsam.

Det är trots att målsättningen 100 procent förnybart till 2045 inte innebär ett stoppdatum. Det innebär inte att man den 1 januari 2045 kommer att stänga av reaktorerna, utan de som finns och fungerar kan fortsätta efter det. Det här är en målsättning. Trots det är det ingen som investerar.

Fru talman! Till skillnad från till exempel gällande vindkraftsparker kan vi se på de platser där vi har byggt kärnkraft i Sverige att det finns ett stort stöd för anläggningar i de kommunerna. Det är till skillnad mot där man kanske ofta bygger vindkraftsparker och där det inte finns en acceptans lokalt.

Jag är helt övertygad om att människor, framför allt med de elpriser de har fått uppleva och när de börjar förstå vad regeringens energipolitik har lett till, tycker att vi inte kan hålla på så här.

Det är lite märkligt att man känner sig nödgad att förbjuda att kärnkraften får byggas i 287 av landets 290 kommuner. Det man höll på med alldeles nyss var att man ville tvinga på kommuner vindkraft genom att försöka slopa det kommunala vetot.

Det handlade om att begränsa det kommunala självbestämmandet. Fullmäktigeförsamlingar skulle inte få bestämma själva huruvida de vill ha vindkraftsparker eller inte.

Det är genom politiken man kan påverka förutsättningarna för vad som kommer att hända energipolitiskt. De signaler som finns är det som statsrådet upprepar om att det är en målsättning. Det är uppenbarligen en målsättning för regeringen att det inte ska finnas kärnkraft. Vilka kommer att vilja investera under de premisserna?

Fru talman! Tack för anförandet, Mattias Bäckström Johansson!

Vi är oftast rätt överens när det gäller energipolitiken. Det tycker jag är väldigt bra. Vi är ense. Jag hörde också i inlägget att det problem som vi just nu ser är långsiktigt, och det behövs kraftiga åtgärder för att kunna lösa det.

Jag har läst i medierna att Sverigedemokraterna anser att regeringens engångsbidrag är en kortsiktig åtgärd som inte kommer att lösa problemen i grunden. Men jag har också läst att Sverigedemokraterna nu väljer att stödja regeringens förslag till ett elbidrag.

Det gör mig lite konfunderad. Vi är ganska ense om att den höga punktskatten på el måste gå ned. Jag vill kolla med ledamoten hur Sverigedemokraterna resonerar.

Fru talman! Jag tror att Arman Teimouri och jag är tämligen överens i stora delar om vad som behöver göras på det energipolitiska området och även om energiskatten. Där var Sverigedemokraterna ute tidigt i höstas och pekade på behovet av att sänka den. Det var förvisso under skenet av att vi kunde se de höga elpriser som var på väg.

Jag tror att vi behöver sänka den framöver när vi ska ha elektrifiering och vill se att man använder mer el både från företagens sida och från hushållens sida. Då bör vi rimligtvis inte ha en hög punktskatt på någonting som vi vill att man ska använda mer av. Det har vi rimligtvis på andra saker, som kanske tobak och alkohol, där man vill att man ska använda mindre av det. El vill vi att man ska använda mer av.

Där kommer Sverigedemokraterna att gå fram med ett förslag om att ha en permanent sänkning av energiskatten med en fjärdedel från halvårsskiftet och framåt, vilket vi meddelade för två dagar sedan. Vi tror att det är en viktig signal för att lindra framåt i tiden men också för att kunna skicka signaler om att man ska våga elektrifiera för både hushåll och näringslivet.

Fru talman! Så är det. Det är lite märkligt att vi i Sverige har en punktskatt på fossilfri el. Det har man normalt på tobak, alkohol och den typen av produkter.

Vi vet också att det är mycket effektivare att sänka skatten om man vill stötta dem som har fått höga elräkningar. Jag skulle gärna vilja att Sverigedemokraterna förtydligar hur man ser på det.

Kommer man att stötta regeringens förslag som innebär att det är 3 miljoner hushåll som inte kommer att få stöd? Eller är man beredd att tillsammans med andra delar av oppositionen just sänka elskatten så att det når Sveriges alla 4,8 miljoner hushåll?

Fru talman! Jag tror absolut att elskatterabatt är det bästa sättet att se till att nivån hamnar rätt eller har en linjär koppling till den elförbrukning som varje hushåll eller företag har i sak.

Problemet är att när vi lyfte detta i höstas fanns det inte stöd från något parti - inte från regeringspartierna och inte heller från något annat parti i oppositionen. Den situation vi har hamnat i nu innebär att man i så fall ska ändra retroaktivt i skattelagstiftningen för att kunna möjliggöra det här. Vi tror att det är viktigare att man snabbt kan få ut ett stöd till hushållen för att kunna kompensera dem som har de största elräkningarna och återfinns inom spannet för förbrukningarna.

Däremot är förslaget långt ifrån perfekt, och vi kommer att ta initiativ till att se vilka förändringar som kan göras inom ramen för arbetet i finansutskottet. Men vi måste även titta på ett behov av att sänka elskatten framåt för att kunna se till att det ska vara billigt att använda el och för att skicka en signal om att vi ska gå mot en elektrifiering. Men det handlar även om att det är fel att i sak ha en hög punktskatt på fossilfri el.

Fru talman! Prognoserna pekar på en fördubblad elanvändning till någonstans runt 2050, inte minst med tanke på de behov som klimatomställningen innebär.

Energipolitiken måste klara denna långsiktighet. Vi hade en stabil energiöverenskommelse, som två partier valde att hoppa av för att driva annan politik.

Men när man lyssnar på debatten här i dag hör man att vi säger ungefär samma saker: Vi behöver rusta elsystemet för att fördubbla användningen. Vi behöver kraftigt effektivisera tillståndsprocesserna; regeringen har ju till och med gjort Centerpartiets mål om halvering av desamma till sitt. Vi behöver öka lokal elproduktion och lokal acceptans oavsett vilket produktionsslag som ska byggas och var. De investeringar som står på kö behöver möjliggöras. Elnäten behöver stärkas. Skattetrycket behöver sänkas. Viktiga systemlösningar som systemtjänster, effektivisering och flexibilitet behöver uppvärderas.

Vänner i kammaren och politiker! Är det då inte dags att vi sätter oss ned och löser det här? Det finns några skiljelinjer som spelas upp väldigt mycket, men det finns också väldigt mycket som vi är överens om. Det är dags att kliva ur skyttegravarna. Hushållen förväntar sig att den här situationen inte upprepas. Näringslivet förväntar sig långsiktighet i sin omställning. Klimatet bryr sig inte om höga tonlägen och polariserad debatt.

Vi har en skyldighet att försöka lösa det här tillsammans. Vi i Centerpartiet har gjort det många gånger förr. Nu sträcker vi ut en hand till övriga. Vill man på riktigt lösa det här och skapa långsiktiga förutsättningar - kom då till förhandlingsbordet! Regeringens elektrifieringsstrategi är mycket luft, men detta kan också konkretiseras tillsammans. Jag är övertygad om att vi kan lösa det här - för Sveriges bästa, för hushållens bästa och för klimatets bästa.

Fru talman! Det finns många delar där vi från Sverigedemokraternas sida är överens med Rickard Nordin på det energipolitiska området.

Men när jag lyssnar på honom här och hör hans uppmaning att ta sig upp ur skyttegravarna för att göra någonting kan jag konstatera att Centerpartiet har grävt ned sig i sin egen skyttegrav i den breda mitten.

Min fråga till Rickard Nordin är om Centerpartiet är berett att kompromissa när det gäller kärnkraften. Vi kan se att det inom oppositionen finns en rätt fast bild av vad som behöver göras, där man inte stänger möjligheterna för något fossilfritt kraftslag men där man vill kunna se till att det finns en mer likvärdig konkurrens mellan de olika kraftslagen.

Frågan är om Centerpartiet är berett att kompromissa i de här bitarna, där alla fossilfria kraftslag ska finnas och där kärnkraften har en given plats i den svenska energiförsörjningen framåt.

Fru talman! Vi har sagt att vi är beredda att lyssna på alla partier. Sedan får vi sätta oss ned tillsammans och se vad vi kan komma överens om. Det är så en förhandling och en diskussion fungerar. Jag sköter inte en förhandling här, i riksdagens talarstol. Det vore både olämpligt och djupt beklagligt.

Vi är beredda att sätta oss ned och lyssna på samtliga partier för att se vad man kan komma överens om - om man på riktigt vill komma överens. Det var så vi gjorde i energiöverenskommelsen och Energikommissionen tidigare. Men där valde Sverigedemokraterna ganska tydligt att skjuta ut sig, och Liberalerna och Vänsterpartiet gjorde detsamma. Vi övriga, de fem partier som blev kvar, satte oss ned och diskuterade för att se vad vi kunde finna enighet om.

Jag tror att det finns väldigt mycket som man kan finna enighet om. Inte minst vet jag att Sverigedemokraterna till exempel har följt upp det Centerpartiet gör när det kommer till lokal acceptans. Det är viktigt för oss.

Sedan vet jag att det finns en skiljelinje när det kommer till vad man bör samarbeta om och vilka partier man ska samarbeta med. Där tycker Centerpartiet att vi ska jobba i mitten och hålla ytterkantspartier utanför. Men jag är beredd att lyssna till oppositionen.

Fru talman! Det som Rickard Nordin avslutade anförandet med är väl lite grann det som blir problemet. Man är beredd att kliva ned i den egna skyttegraven igen, i den breda mitten där det är bekvämt och där man inte behöver beakta vilka som sitter i riksdagen och vad svenska folket har röstat på. Där behöver man inte respektera demokratin och folkets val. Det är bekvämt att sitta ned där, i den breda mitten och i sin egen skyttegrav, och prata om vad man borde göra eller vad man har gjort.

Sverigedemokraterna är absolut beredda att kompromissa i olika delar. Vi är helt övertygade om att alla fossilfria kraftslag kommer att behövas i energiförsörjningen framöver. Det inkluderar även, och framför allt, kärnkraften, då det inte finns något annat alternativ för en storskalig planerbar kraftproduktion i södra Sverige.

Vi var inte en del av den energiöverenskommelse som gjordes under förra mandatperioden just med hänvisning till de brister som fanns. De farhågor som fanns i den reservation vi hade har ju också blivit verklighet.

Fru talman! Frågan är då om Centerpartiet och Rickard Nordin är nöjda med hur det har utvecklat sig och hur det har slagit under de senaste åren. Det är en följd av denna politik.

Fru talman! Centerpartiet har sagt att vi behöver en ny energiöverenskommelse. Det har vi sagt länge. Vi har varit beredda att sätta oss ned och diskutera, men vi vet ju att det fanns partier som hoppade av i stället för att föra den diskussionen.

Sverigedemokraterna har inte ens försökt. Det är det som är det stora problemet. Man har bestämt sig för vad man vill ha, och sedan tänker man köra på det och är inte beredd att kompromissa.

Mattias Bäckström Johansson säger att alla fossilfria kraftslag behövs. Ändå ser vi sverigedemokrater som åker runt i Sverige på möten för att stoppa vindkraft, oavsett vilka förutsättningarna är. Man åker alltså runt för att agitera på möten. Det är inte att acceptera alla fossilfria kraftslag. Det är snarare att försöka piska upp opinioner mot den omställning vi faktiskt behöver. Man säger konsekvent nej. Det är inte att kompromissa och tycka att allting behövs.

Jag tror att Mattias Bäckström Johansson behöver fundera på sina lokala partikamrater runt om i Sverige, och även på de nationella, och på hur de agerar i olika frågor för att vi på riktigt ska få en omställning och den energiproduktion som vi behöver.

Fru talman! Jag får väl börja med att säga att anledningen till att vi inte steg in i energiöverenskommelsen förra gången var att vi såg just de här riskerna. Och det är ju där vi har hamnat i dag. Det handlar bland annat om subventioner och de energipolitiska målen, där vi såg att kärnkraften inte skulle ha samma förutsättningar som de andra fossilfria kraftslagen.

Men vi har någonting gemensamt, för vi har också pratat om en energiöverenskommelse 2.0. Det har vi gjort i flera år, och jag får säga att jag är rätt glad att Centerpartiet nu också har kommit till samma insikt. Men det gäller också att man har samma verklighetsbild.

Jag skulle vilja fråga ledamoten hur han ser på de energipolitiska målen. Om man ska ge samma förutsättningar till den svenska energimixen måste man också utgå från att de energipolitiska målen måste ändras. Är Centerpartiet berett att göra det?

Fru talman! Först och främst ska det sägas att Arman Teimouri inte var med när vi gjorde energiöverenskommelsen. Att Liberalerna såg det här framför sig och därför valde att inte vara med stämmer inte.

Jag tänker inte citera vad som sas av ledamöter i interna rum, för det vore olämpligt. Men vi kan säga så här: Arman Teimouri får nog ringa sin före detta kollega och ta reda på vad det var som egentligen gällde, för det här är totalt missvisande. Jag vet mycket väl hur det var, och jag kan nog till och med hitta mejl som visar det.

Vi är beredda att sätta oss ned och lyssna på alla partier och försöka hitta kompromisser. Det betyder att också Arman Teimouri kommer att behöva kompromissa om man på riktigt vill göra en energiöverenskommelse. Den förhandlingen sker inte i ett replikskifte i riksdagen, men vi lyssnar jättegärna på alla. Jag tror att vi har saker som vi kan komma överens om där vi har stor enighet.

Jag tror att Arman Teimouri behöver jobba lite lokalt och internt på sin opinionsbildning - debattartiklar i Expressen, pausad vindkraftsutbyggnad och annat - för att vi ska kunna komma framåt i en sådan diskussion.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Det är fortfarande så att om man ska sätta sig vid ett förhandlingsbord handlar det också om att man ska ha samma verklighetsbild. Det tror jag inte att vi har i den här kammaren.

Jag kommer inte ens längre ihåg, så det skulle jag vilja höra från ledamoten, varför Centerpartiet över huvud taget är emot kärnkraften. Vi är ju i ett helt nytt läge med kärnkraften nu när slutförvarsfrågan är löst. Vi går in i ett nytt läge där vi ser ny teknik och nya möjligheter - också nya möjligheter för Sverige AB när det gäller att stärka sin konkurrenskraft, lösa klimatutmaningarna, kunna exportera betydligt mer och kunna vara till nytta för klimatarbetet även på kontinenten.

Då krävs dock att man har samma verklighetsbild, och det tror jag inte att vi har i dag. Men det skulle vara intressant att höra om ledamoten är beredd att se över de energipolitiska målen.

Fru talman! Verklighetsbilden handlar ju inte om vad som sägs i den här kammaren. Den handlar om att vi behöver fördubbla elanvändningen, rusta systemet, bygga ut elnätet, effektivisera det och öka flexibiliteten.

Här står Arman Teimouri och nickar. Han håller ju med! Det är det som är verklighetsbilden, och den är densamma. Jag tror att vi dessutom har rätt många lösningar som är desamma, vilket jag också sa i talarstolen. Låt oss då sätta oss ned och på riktigt hitta de vettiga lösningarna på det här.

För Centerpartiets del sa vi redan 2009 att det är okej att bygga ny kärnkraft - om någon är beredd att betala. Det är ju det som är problemet för kärnkraften: Det är ingen som vill betala. Men om Arman Teimouri kan hitta någon som vill göra det finns det faktiskt förberedda platser för det i Sverige redan i dag.

Liberalernas problem är att man drömmer om saker som inte händer i praktiken. Det är en verklighetsbild som jag tror att Liberalerna behöver ta till sig och faktiskt börja adressera. Om man vill ha ny kärnkraft får man i så fall börja pröjsa själv.

Fru talman! EU har en ambition om ett enhetligt europeiskt elpris. Jag säger bara: Blir det verklighet är de höga elpriserna i södra Sverige tyvärr bara en tragisk försmak av vad som väntar.

Jag tänker uppehålla mig vid det krispaket som regeringen har presenterat. Det är bra att man inser att många människor drabbas ovanligt hårt. Det gläder mig också att det på högersidan finns några som pratar om fattiga pensionärer och lägenhetsinnehavare som drabbas. Jag är dock lite tveksam till att det verkligen är dessa de har på sina näthinnor när de pratar om stödsystemet.

Det är svårt att hitta ett fullkomligt system som slår bra, det är jag övertygad om. Men jag brukar vara så ärlig att det ibland är till min nackdel. Jag ska berätta hur det slår för mig. Min elräkning för december var på ungefär 450 spänn. Jag kommer att få 700 spänn. Men det finns även människor i Jokkmokk, vars förfäder har offrat mycket av sin natur för att vattenkraft har byggts ut, vars elräkning är fyra gånger så stor när de inte har låst priset. Det är också verklighet.

Varför har vi hamnat här? Jag har sagt det tidigare: Hur kan rysk gas påverka de belopp som människor i södra Sverige nu betalar? Jag har sett några elräkningar som kamrater i Malmö fått, och de betalar över 2 kronor per kilowattimme, plus överföring och allt det där. Det är en chockhöjning på elräkningen för dem som bara bor i lägenhet.

Jag ville bara presentera dessa skillnader. De finns också där.

Fru talman! Rysk gas är ju det stora problemet och boven i det här dramat. Det är skönt att vi har flera kamrater i talarstolen som har sett detta.

Samtidigt vill ju Vänsterpartiet göra Europa mer beroende av rysk gas genom att svensk elexport ska strypas. Det gynnar inte klimatet, det gynnar inte säkerhetsläget och det gör att Putin får ännu mer makt att påverka - kanske något mindre de svenska priserna men ännu mer de europeiska.

Vad hände med internationell solidaritet? Vad hände med klimatfrågan? Vad hände med att på riktigt göra skillnad, Birger Lahti? Hur kan Vänsterpartiet föreslå att den ryska björnen ska stärkas och få ännu mer inflytande över de europeiska energipriserna? Det vill jag gärna veta.

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för att du tar replik på mig! Någonstans måste det ju finnas en skillnad mellan oss och Centern, även om jag tycker att vi har en likadan syn på energipolitiken i övrigt.

Jag har inte sett någonstans att vi har förespråkat att man skulle kapa några kablar. Jag inte sett någonstans att vi har förespråkat att vi inte skulle exportera när vi har överskott. Men nu ska ju våra industrier i norra Sverige göra denna omställning. Bara i norra Sverige ska elanvändningen öka med 80 terawattimmar. Här finns en problematik med allt som pågår, vilket Rickard Nordin själv har varit inne på, med det kommunala vetot, hur moderatstyrda kommuner säger nej till havsbaserade vindkraftverk fast de ligger så långt ut att man knappt ser dem. Sedan ska vi samtidigt vara Tysklands samvete och batteri.

Det blir oärligt gentemot länderna på kontinenten att säga: Vi kommer att fixa det här åt er. Det är mer ärligt att säga: Vi kommer givetvis att exportera när vi har överskott, men räkna inte med - som vi hörde i fråga om Tyskland och som kommissionen tycks vilja - att vi är ert batteri.

Fru talman! Vi har nog lite skillnad i synen på marknaden mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet. Det är ju precis så här det funkar. Vi exporterar när vi har överskott. Hade vi inte haft överskott nu hade vi inte exporterat. Har vi underskott importerar vi. Det är så det fungerar med kontakter med omvärlden, både när det gäller elenergi och när det gäller annat. Om vi på något sätt ska kunna låsa in detta och därmed sänka priser och inte exportera finns det bara en lösning, nämligen att kapa kablarna.

Det är detta Vänsterpartiet inte svarar på eller kanske inte förstår - jag vet att Birger Lahti förstår, men hans partikollegor gör nog inte det.

Vi behöver se till att göra allt vi kan både för att bygga ut den förnybara energin och för att stärka säkerhetsläget i Europa. Det gör vi med internationell handel, både med el och med andra varor - gärna med batterier, så att vi slipper köpa dem från Kina.

Vi ska såklart förädla elen, men det handlar inte om att nationalisera elpolitiken igen. Då gynnar man bara Ryssland.

Fru talman! Tack, Rickard, för debatten!

Det finns ett problem med det här systemet. Jag uppfattar flera gånger i Centerns retorik att marknaden kommer att sköta detta och att den fungerar utmärkt, vilket den inte gör. Det vore mycket bättre om vi i Norden i stället för den marginalprissättning som finns kunde sätta oss och titta på hur vi skulle kunna ha en marginalprissättning gemensamt i de nordiska länderna, och om vi har överskott exporterar vi.

När vi tryckte på för att pensionerna måste höjas var det många som sa: Det är omöjligt, fattar ni inte det? Vi har en pensionsöverenskommelse i Sverige! Ni ser nu vad som hänt.

Jag säger samma sak till Rickard Nordin: Var inte så säker på att marknaden alltid är så jävla klockren - ursäkta ordbruket, fru talman! Jag vet att marginalprissättningen är det som utgör ett hinder och gör att vi har den situation som vi har i dag.

Fru talman! Jag har också noterat att Vänsterpartiet vill klippa elkablarna till övriga världen, och jag är kanske inte jätteförvånad över att de tankarna kommer från Vänsterpartiet.

Innan regeringen slog sönder lönsamheten för kärnkraften genom en kraftig skattehöjning och fyra stängda block hade det kanske varit möjligt att isolera Sverige, men nu är vi ju helt beroende av våra grannländer och av att de alltid är beredda att hjälpa oss oavsett väder. Det sista vi ska göra då är att riskera att den hjälpen uteblir. Jag kan konstatera att vi redan beter oss illa genom att inte leva upp till våra löften och återkommande begränsar överföringen till grannarna. Det är ett farligt spel.

Jag vill fråga ledamoten Lahti om man från Vänsterpartiet verkligen är beredd att utsätta svensk industri, svenska hushåll och Sverige AB för den risken.

Fru talman! Tack, ledamoten Teimouri!

Jag ger ungefär samma svar som jag gav till Centerpartiet. Vi har aldrig pratat om att kapa några kablar. Vi har aldrig pratat om att vi inte ska vara solidariska när det gäller överskott som vi har. Men när det gäller prissystemet som vi har i dag är jag övertygad om att jag har industrin i norra Sverige med mig. De har farhågor rörande att prisbilden från Europa sprider sig, och de inte har byggt ut det förnybara som tanken var.

Jag håller med om att den här volatiliteten inte är gynnsam i dag när vi inte har byggt ut för lagring och de bitar som gör att effektbalansen kan hållas. Då smittas vi av den här bilden från länder som har betydligt högre elpris. Inom industrin i norra Sverige är de rädda för att om vi inte gör något åt prismekanismerna kommer det att bli svårare för dem att göra den här omställningen.

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för svaret!

Jag kan säga att det enda sättet att egentligen få Vänsterpartiets plan att fungera är att bygga ut rejält med planerbar produktion. Utan kablarna, hur man än ser på det - jag märker att det är fler som uppfattar samma sak, alltså att ni vill klippa dem på något sätt - skulle inte heller vindkraften ha någonstans att ta vägen de dagar som det blåser. Det skulle ge kraftiga överskott av el och urholka lönsamheten i både kärnkraften och vattenkraften. Eftersom vi skulle behöva dem de dagar som det inte blåser måste man hålla dem under armarna på något sätt.

Jag vill säga till ledamoten att man inte både kan önska sig väderberoende elproduktion och vara elnationalist. Den som gillar vindkraft måste också älska elöverföring även till andra länder.

Fru talman! Eller så har man en bild av hur lagring kommer att ske med överproduktion av det förnybara. Vi har sett flera exempel på hur lång tid det tar att få en ny reaktor på plats. Ni pratar så varmt om det här med kärnkraften som allenarådande energislag. I och för sig säger ni inte nej till vindkraft heller, men man kan egentligen syna om det är verklighet, för allt bygger på att lösningen är ny kärnkraft. Men om vi får till lagring och överkapacitet på vindkraft som vi lagrar är det ett bra incitament för att klara vår egen elproduktion. Industriernas hela scenario bygger på lagring av vätgas, och vätgasen ska medföra att de fasar ut kol och andra fossila bränslen.

Jag känner mig trygg med den politik som vi har fört ut. Jag har aldrig sagt någonting om att kapa kablar, och jag förvånas över att många tolkar det som att jag har gjort det.

Fru talman! Vi kristdemokrater ser behovet av både kortsiktiga och långsiktiga lösningar framåt. I detta akuta läge måste staten agera snabbt och kraftfullt.

Regeringen har presenterat ett förslag om ett elprisbidrag som kompensation för att du ska kunna betala skatten, och det utgår från antalet förbrukade kilowattimmar per månad. Problemet är bara att många hushåll har fått mycket stora ökningar på elräkningen trots att de har haft en relativt låg förbrukning. Många av dessa hushåll lever redan med små marginaler, och dessa kommer att gå miste om regeringens bidragspengar samtidigt som det finns exempel på hushåll som kan få mer i bidrag än vad kostnaden för just den månaden innebär. Så snurrigt slår regeringens politik.

Mot denna bakgrund undrar jag: Gick inte förslaget om bidrag lite för fort att krysta fram för regeringen? Var det tänkt att kunder skulle gå plus på regeringens förslag? Det var förstås inte en slump att det presenterades samma dag som statsministern skulle stå här i kammaren i sin första partiledardebatt.

Att i stället sänka skatten tycker vi skulle vara ett steg i rätt riktning som också skulle vara mer rättvist och vända sig till alla. I ett längre perspektiv måste vi steg för steg återställa stabiliteten och förutsägbarheten i det svenska elsystemet. Det får inte bli det nya normala att elpriset exploderar varje gång det blir vindstilla eller minusgrader.

Värna och livstidsförläng nuvarande reaktorer! Beslutet om slutförvaret var nödvändigt, och det öppnar nu upp för att nya reaktorer kan byggas. Ändra energimålet om 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt och ta bort dagens begränsande villkor om att bara tio reaktorer får finnas på tre ställen i landet!

För att vända den negativa utvecklingen behövs en ny regering - för att hela Sverige ska fungera.

Fru talman! I Brodins tidigare anförande lät det som att hon bara hade läst halva den rapport som Energiforsk levererade häromdagen och kanske inte heller hade funderat på vad den inte sa. Den berättade ju inte att efter det att beslutet om stängning av Ringhals 1 och 2 kom har det byggts ut lika mycket eller faktiskt till och med mer vindkraft än vad som täcktes av reaktorerna. Det hade inte skett om man inte hade vetat att det skulle försvinna kraft från marknaden.

Därtill sa Energiforsk också att antingen hade man kunnat bygga eller ha kvar kärnkraftsreaktorer, men man kunde också byggt havsbaserad vindkraft. Den havsbaserade vindkraften många gånger om har Kristdemokraterna just på västkusten, där Ringhals finns, sagt nej till. Vi skulle alltså ha kunnat ha energi på plats som marknaden själv ville betala för. Det har Kristdemokraterna sagt nej till. Vad säger Camilla Brodin till sina lokala partiföreträdare i Västsverige som stoppade detta?

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för frågan! Jag ska försöka bena ut det här så att det blir klart och tydligt.

Centerpartiet är lite fel ute om man tror att den havsbaserade vindkraften skulle ha kunnat stå där nu, att det tar så kort tid att få alla tillstånd på plats och att detta nu skulle vara färdigt så att energipriserna eller elpriserna i dag skulle ha kunnat vara mycket lägre tack vare en havsbaserad vindkraft som alltså inte ens är på plats. Däremot kommer vi kristdemokrater aldrig att slopa det kommunala vetot. Här är det kommunerna som måste lyssna in vad lokalbefolkningen vill. Man måste också titta på vad som är bäst för de förutsättningar som man har.

Vi säger inte nej till havsbaserad vindkraft överallt. Titta på Sölvesborg exempelvis och vad som komma skall där, som vi hörde energiministern prata om tidigare. Centerpartiet är inte en del av den styrande majoriteten där. Att säga att vi alltid säger nej är inte sant.

Fru talman! Det har byggts 4,15 gigawatt vindkraft. Det är alltså mer än vad Energiforsk räknade med när man talade om havsbaserad vindkraft. Det har byggts sedan avvecklingsbesluten 2015. År 2016 var Kristdemokraterna med och skrev under energiöverenskommelsen, fullt medvetna om att de beskeden hade kommit.

Det är faktiskt så att när Kristdemokraterna sedan hoppade av och kom till riksdagen och beklagade sig och ville göra någonting för reaktorerna sa man från Ringhals sida att det inte går. Det är inte fysiskt möjligt att lösa det här på det sätt som Kristdemokraterna säger. Det som är fysiskt möjligt är att bygga ut ny kraft där investerare vill det. Och det säger alltså Kristdemokraterna nej till.

Jag har respekt för det kommunala vetot, men frågan blir då: Vad vill Kristdemokraterna göra för att fler av de här investeringarna ska komma på plats som investerare är beredda att göra i dag och i morgon och som också kan ske på marknadsmässiga villkor?

Fru talman! Energipolitiken behöver ha en helt ny inriktning om vi ska klara klimatmålen. Det tror jag att både vi kristdemokrater och Centerpartiet är helt överens om. Vi kommer att behöva mer el i framtiden, inte mindre. Vi kommer att behöva se vilket som är det mest kostnadseffektiva systemet. Då behöver Sverige visa politiskt mod och faktiskt ändra det energipolitiska målet, vilket Centerpartiet inte har velat göra, och faktiskt gå från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt för att vi ska kunna klara morgondagens elförsörjning på ett så kostnadseffektivt, leveranssäkert och pålitligt sätt som möjligt.

Det kommer att behövas både kärnkraft, vattenkraft och vindkraft, och jag är glad över att vi tillsammans också värnar den småskaliga vattenkraften. Det kommer vi att behöva göra under en lång tid framöver. Men att sätta på skygglapparna och säga att kärnkraften ska utebli och sitta vid förhandlingsbordet med den inställningen för att komma överens om hur ny politik ska formas är inte vi beredda till.

Fru talman! Tack, Camilla Brodin, för anförandet! Något som jag ofta grubblar på är den bild som Kristdemokraterna och många andra partier målar upp av att man har stängt ned bra och fungerande kärnkraft. Jag har tidigare i exempel visat att man har gjort det av kommersiella skäl. Det är ägarna själva som gjort det av ekonomiska skäl, fast de fick en nedsättning av skatten på termisk effekt med över 4 miljarder kronor år 2016.

Hur kan då Kristdemokraterna få till tolkningen att det är politiska beslut som har stängt reaktorerna? Den bilden har man ju målat upp flera gånger.

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för frågan! Som Birger Lahti säkerligen vet slöts energiöverenskommelsen 2016 för att just kunna rädda kärnkraften framöver. År 2015 tog Vattenfall beslut om att stänga reaktorerna i förtid. Det var fungerande reaktorer.

Om man i en politisk överenskommelse säger att vi ska ha 100 procent förnybart till 2040 och samtidigt säger att det inte innebär nedläggning av kärnkraften är den politiska inriktningen väldigt dubbel, skulle jag vilja säga. Gång på gång har vi sett att det inte finns någon marknad som kommer att vilja göra miljardinvesteringar framöver om man inte kan vara säker på att få vara kvar.

Sedan menar Birger Lahti att regeringen inte har varit med och medverkat till stängningen av reaktorerna. Då är det bara att lyssna på Miljöpartiets förra energipolitiska talesperson, som säger att regeringen aktivt har jobbat för detta. Här har vi olika verklighetsuppfattningar. Men detta är en fråga som vi verkligen måste jobba vidare med.

Fru talman! Jag hör på svaret att vi inte kommer att ha samma verklighetsuppfattning, precis som Camilla Brodin säger.

Låt mig ta upp en fråga till som jag snappade upp. Camilla Brodin ondgör sig lite över det stödpaket som regeringen presenterar med anledning av de höga elpriserna. Hon menar att det inte når pensionärer i lägenhet. Är Camilla Brodin beredd att titta på detta? Är det ärligt dessa personer du värnar om och inte de boende i de stora villorna i Djursholm som förbrukar mer än 3 000 kilowattimmar, som skulle beröras av skattenedsättningen? Värnar Kristdemokraterna verkligen om lägenhetsinnehavare som har lägre förbrukning men också drabbas, framför allt i prisområde 3 och 4?

Fru talman! Jag tror att vi båda är överens om att de som har fått väldigt höga elräkningar - barnfamiljer, pensionärer och andra, framför allt folk i södra Sverige - också blir kompenserade i detta akuta läge. Med sänkt skatt menar vi inte att de som bor i Djursholmsvillan är de som är i störst behov av medlen.

Att sänka skatten för alla skulle vara mer rättvist än att ge ett bidrag som slår så pass ojämnt. Här är jag glad över att vi i alla fall värnar pensionärer, barnfamiljer och dem som faktiskt behöver den sänkta skatten för att kunna klara av att betala sina elräkningar. Det är inget som kommer att lösas på kort sikt, men det kan ge en liten summa för att man ändå ska kunna se hoppet och ljuset framöver.

Vi kommer att stå här nästa år och se samma utveckling. Nu måste vi jobba på lång sikt.

Fru talman! Det svenska kraftsystemet har varit så starkt att man har kunnat ta för givet att elförsörjningen fungerar och att elen är billig. Men så kom vi till det läge som Liberalerna så länge varnat för, när elsystemet inte längre klarar att stå emot de ständiga politiska attackerna. Det bästa hade varit om den sittande regeringen hade tagit de initiativ som krävs, men det kommer tyvärr inte att ske.

Det finns tre kraftslag som går att bygga ut i tillräckligt stor skala för att ersätta de fossila bränslena: sol, vind och kärnkraft. Alla tre kommer att behöva bidra för att vi ska kunna fördubbla kraftsystemet. De måste kombineras på ett sätt som garanterar att elleveranserna fungerar. Om inte elleveranserna alltid är pålitliga och priserna rimliga kommer vi inte att bli av med olja, kol och gas.

Planerbar och väderberoende elproduktion måste byggas ut i balans. Paradoxen är ju att utan mer kärnkraft kommer också utbyggnaden av sol och vind att avstanna.

Vi liberaler menar att vi måste sätta fart på alla fronter. Så snart Sverige har en liberal borgerlig regering på plats kommer vi att vidta de åtgärder som krävs för att få igång investeringar i fossilfri elproduktion.

Det viktigaste är att uppdatera de energipolitiska målen, så att de speglar den utmaning vi har. Om vi inte fördubblar kraftsystemet klarar vi inte av vare sig klimatomställningen eller expansionen av industrin.

En rad lagar och regler behöver vi också se över. Spelreglerna för de fossilfria energislagen måste vara jämförbara. I slutet av nästa mandatperiod behöver investeringsbesluten börja komma både för den havsbaserade vindkraften och för den nya kärnkraften.

Fru talman! Arman Teimouri, Liberalerna och oppositionen vurmar för kärnkraften som någon form av tulipanaros som ska lösa alla framtidens problem. Hade denna tulipanaros funnits i verkligheten - hade kärnkraften på en och samma gång varit billig och snabbt på plats och kunnat leverera mycket el - hade det nog varit fler som varit för den lösningen. Då menar jag inte bara politiska partier i denna kammare utan också dem som skulle behöva ta upp plånboken och betala för det.

Jag konstaterar att ingen under alla de år då det varit möjligt att bygga kärnkraft - och det är fortfarande möjligt att bygga kärnkraftverk sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tog bort punktskatten på kärnkraft 2016 - har velat ta fram plånboken och investera i detta. Ingen! Vem ska bygga detta, och när ska den nya kärnkraften komma på plats?

Vårt grannland gjorde det. 16 år tog det. Det är världens näst dyraste byggnad. Är det detta som ni ser framför er, en tulipanaros som ska lösa framtidens problem?

Fru talman! Tack, statsrådet, för frågan! I debatten blandas stora investeringar regelmässigt ihop med höga kostnader. En ny reaktor producerar faktiskt el i ungefär 80 år. Då skulle det inte vara så konstigt om det tog 40 år att betala tillbaka kärnkraftverken.

Sedan är problemet att den här regeringen, de rödgröna tillsammans med Centerpartiet och Vänsterpartiet har skapat förutsättningar som gör att ingen kan eller vill investera i kärnkraft. Det handlar om de energipolitiska målen.

Det är som att säga till någon: Välkommen att bygga på det här grönområdet! Här får ni gärna bygga villor, men 2040 ska det vara ett grönområde igen. Med den retoriken och politiken är det ingen som vill investera. Därför måste vi se över de energipolitiska målen, så att vi ger samma förutsättningar för kärnkraften som för de andra kraftslagen.

Fru talman! Samma förutsättningar, säger Arman Teimouri. Jag konstaterar att kärnkraftverken kanske har bättre förutsättningar. De transmissionsnät som i dag inte finns för havsbaserad vindkraft är redan bekostade av staten och framdragna. Platserna är redan utsedda. Det finns ingen punktskatt på kärnkraft. Ändå är det ingen som investerar.

Men när det gäller den havsbaserade vindkraften är det annorlunda, trots den politiska volatilitet som vi har hört om. Det är partivänner till Arman Teimouri och medlemmar i andra partier som tackar nej till bättre kraftmöjligheter i sina hemkommuner. Trots detta står bolagen formligen i kö för att investera sina pengar där, för där finns lönsamheten.

Vem ska betala detta?

Jag vet att Arman Teimouris parti har varit med om att bygga en av världens dyraste byggnader, Nya Karolinska i Stockholms län. Om det är den typen av lösningar vi ser också på energimarknaden har svenska konsumenter verkligen höga priser att förvänta sig i framtiden.

Fru talman! Jag kan konstatera att den stora kostnad som statsrådet hänvisar till handlar om den politiska osäkerheten - att man faktiskt inte vet var Sverige står 2040. Är det ett fossilfritt samhälle, eller är det ett förnybart samhälle? Vi menar att det ska vara ett fossilfritt samhälle där vi bygger kärnkraft likaväl som vi bygger vindkraft och andra fossilfria kraftslag.

Det är regeringens politik som har gjort att vi har hamnat i denna situation, där det är högre elpriser och där vi inte kan leverera elen. Vi ser också att de höga elpriserna i södra Sverige började när man stängde Ringhals. Det var då det blev en stor skillnad mellan norra och södra Sverige.

Detta måste statsrådet svara på. Hur ska man lösa det här på både kort och lång sikt? Vi menar att man ska ge alla fossilfria kraftslag samma förutsättningar.

Fru talman! Jag tog fasta på en del av det som Arman Teimouri sa. Tre kraftslag kan byggas ut i tillräcklig skala - solkraft, vindkraft och kärnkraft - och vi måste sätta fart på alla fronter. Vi kan lämna kärnkraften för en liten stund, och så kan vi prata om vindkraft - solkraft kan vi också prata om, för den delen.

Teimouri sa att det är problematiskt när man har en stor politisk risk. Det sa han i replikskiftet med energiministern. Låt mig då ställa två frågor:

Hur ser Arman Teimouri på den politiska risk som Liberalerna skapar när man i debattartiklar i Expressen säger att vi borde stoppa all vindkraftsutbyggnad de närmaste två åren? Och vilka förslag har Liberalerna för att öka utbyggnaden av vindkraft? Det undrar jag inte minst med tanke på att alla liberaler på västkusten säger blankt nej, oavsett vilka projekt det är, till havsbaserad vindkraft.

Jag undrar alltså vilka förslag Liberalerna har för ökad vindkraftsutbyggnad och hur man ska minska den politiska risken när det kommer till vindkraftsutbyggnaden.

Fru talman! Precis som i alla andra partier finns det olika röster när det gäller hur man ser på framtiden. Det ledamoten hänvisar till i debattartikeln är inte Liberalernas politik. Det finns en önskan från vissa politiker om att man ska hitta en annan riktning i politiken, men där är inte Liberalerna. Detta är dessutom ett förslag som med stor majoritet röstades ned på landsmötet förra hösten. Jag tackar ändå för att Rickard Nordin noterade denna debattartikel.

Grejen är att vi måste ge alla kraftslag samma förutsättningar. Den stora frågan är egentligen varför Centerpartiet inte vill ge alla kraftslag samma förutsättningar. För oss är det inga problem. Vi ser kärnkraften som en del av lösningen. Därför ser vi också att man ska ge alla kraftslag samma förutsättningar. Det är så vi skapar en stark konkurrenskraft. Vi vill ge alla kraftslag samma förutsättningar.

Fru talman! Det är bra att Liberalerna inte står bakom sina partivänner i Expressen. Jag hoppas att Arman Teimouri också tar ett snack med dem, för detta skapar politisk osäkerhet.

Jag ställer frågan enkelt och rakt: Vilka förslag har Liberalerna för att öka utbyggnaden av solkraft och vindkraft?

Fru talman! Det är detta som är grejen. Det är därför vi också pratar om att vi måste ha samma verklighetsbild. Vi ser en verklighetsbild där vi har flera olika fossilfria energislag, kraftslag, som kan samsas i den svenska energimixen. Därför vill vi ge vindkraften, solkraften och kärnkraften samma förutsättningar.

Det är så vi skapar ett robust system som är ekonomiskt för både industrin och Sverige AB. Då kan vi göra klimatnytta både här hemma och på kontinenten. Då måste vi ge alla kraftslag samma förutsättningar. Det är det vi kan börja titta på. Kan vi tillsammans skapa rätt förutsättningar för alla dessa energislag kan vi göra väldigt mycket för Sverige AB.

Fru talman! Med all respekt för Arman Teimouri har Liberalerna kanske en av de mest populistiska energipolitikerna här.

Det senaste inslaget i detta handlar om att helt slopa elskatten, som man nu gör ett stort nummer av. Jag vill då prata om konsekvensen av det förslaget, och jag har en fråga om det. Om man skulle slopa elskatten skulle väldigt mycket av den kraftvärme vi har i Sverige omedelbart slås ut eftersom stora orter, egentligen alla tätorter, skulle gå över till elvärme av olika slag - värmepumpar och liknande. Detta skulle i sig bli ett direkt slag i magen på Sveriges effektbalans. Varför driver Liberalerna politik som skulle slå extremt hårt mot Sveriges effektbalans?

Fru talman! Jag får nästan be ledamoten att förtydliga detta. Vi har inte sagt att vi ska slopa elskatten. Däremot har vi sagt att vi ska sänka punktskatten på el, vilket jag tror gör en ganska stor skillnad. På sikt skulle vi gärna se att den halveras. Det tror jag skulle tjäna både svenska industrier och de svenska hushållen väl. Jag tänker särskilt på de tillfällen då det är extremt höga elpriser som inte minst påverkar hushållen, ensamstående pensionärer, barnfamiljer med flera.

Nej, vi vill inte slopa elskatten. Däremot vill vi halvera elskatten. Det är väldigt konstigt att vi ska betala punktskatt på fossilfri el. Punktskatt betalar vi på alkohol. Vi betalar det på tobak. Men vi ska inte göra det när det gäller fossilfri el.

Fru talman! Det var faktiskt skickligt av Arman Teimouri att ha en semantisk diskussion under hela sin replik för att slippa svara på den fråga som jag hade.

Nåväl, jag sa kanske fel. Det kanske är så att man vill sänka och sedan halvera. Det spelar ingen roll för sakfrågan. Konsekvensen blir densamma. I svenska tätorter, inte minst i södra Sverige där vi redan har en ansträngd effektbalans, skulle man behöva lägga ned kraftvärmen eftersom bostadsrättsföreningar och hyresgästföreningar skulle byta till värmepumpar och olika typer av elvärme. Detta skulle slå direkt mot Sveriges kraftbalans, inte minst i södra Sverige. Ett relativt ansträngt läge skulle kanske över ett år bli otroligt mycket mer ansträngt. Dessutom skulle elpriserna öka väldigt kraftigt i södra Sverige.

Varför driver Liberalerna en politik som skulle öka priserna i södra Sverige och minska marginalerna i kraftsystemet?

Fru talman! För att vara väldigt poetisk, eller inte alls poetisk, kan jag säga: Det stämmer inte. En halvering av elskatten skulle inte skapa dessa förutsättningar.

Det finns däremot något som jag ställer mig väldigt frågande till. Jag har läst de förslag som Miljöpartiet har när det gäller att sänka elpriserna. Om jag inte minns fel handlar tre av sex förslag om att vi ska sluta använda el. Det är inte så Sverige AB ska byggas upp. Det är inte så vi tryggar hushållen eller industrin eller stärker svensk konkurrenskraft. Framför allt är det inte så vi ser till att göra den klimatomställning som vi är i stort behov av.

Vi behöver sänka elskatten för att svenska hushåll och företag ska ha möjlighet att betala sina elräkningar. Detta behöver vi göra på lång sikt. Det problem som vi nu ser i Sverige är långsiktigt och återkommande. Elbidraget, som jag tror att även Miljöpartiet ställer sig bakom, är inte lösningen.

(Applåder)

Fru talman! Jag tycker att det är bistert och bisarrt att nästan ingen här inne har lyft fram energieffektivisering. Det är det snabbaste, effektivaste och ekonomiskt mest rationella sättet att hantera ökade elpriser.

Men låt mig gå tillbaka till där jag slutade mitt första anförande, nämligen till den fantastiska nyheten att Northvolt nu öppnar för en stor batterifabrik utanför Göteborg. Det är väldigt kul. Det handlar om 3 000 jobb. Frågan är varifrån elen ska komma. Vi kan titta på hur högern har agerat den senaste tiden. Man vill stoppa vindparken Poseidon utanför Göteborg, Mareld utanför Bohuslän och Västvind utanför Öckerö. Sammanräknat blir det här 22 terawattimmar, vilket motsvarar nästan exakt dubbelt så mycket som de två Ringhalsreaktorer som har lagts ned. Dubbelt så mycket elproduktion som de två Ringhalsreaktorerna har högern stoppat utanför Göteborg den senaste tiden. Det blir alltså ingen el till Northvolt om högern får behålla makten.

Det här gäller inte bara i Västsverige. Även längs vår långa, härliga, vindiga kust stoppade man projekt efter projekt. Moderaterna har det blåbruna rekordet: 65,5 terawattimmar. Det är alltså långt mer än all befintlig kärnkraft i Sverige som man nu stoppar.

Om vi samlas här igen om tio år kommer vi att veta. Om vi har fortsatt höga elpriser har högern vunnit och stoppat utbyggnaden av ny el. Om vi däremot märker att elpriserna har gått ned är det Miljöpartiet som har vunnit och kunnat bygga ut den förnybara elproduktionen.

Sveriges elkunder borde hoppas på det senare alternativet.

Fru talman! Först och främst vill jag säga att det är kul med Northvolt. Det är fantastiskt viktigt. I min hemstad Göteborg får vi nu 3 000 nya arbetstillfällen i den gröna omställningen, och det vill vi ju se på fler ställen.

Lorentz Tovatt säger att det är för få som pratar om energieffektivisering. Det kanske beror på att det bara fanns ett parti som hade med stöd för energieffektivisering till företag och till de hushåll som nu har fått riktigt höga elräkningar. Det fanns alltså noll kronor som gick till hushåll för energieffektiviseringar i regeringens, inklusive Miljöpartiets, budget. Man satsade bara på lägenheterna, de som använder relativt lite el. De skulle få lägre elräkningar med effektivisering, men det fanns alltså noll kronor till de hushåll som nu har drabbats.

Är Miljöpartiet beredda att göra något på riktigt? Kan man tänka sig att ställa sig bakom Centerpartiets förslag att inkludera effektiviseringsåtgärder i det gröna avdraget? Det hade gjort skillnad på riktigt inför kommande vinter.

Fru talman! Först ska jag säga att jag inte nödvändigtvis är emot att inkludera energieffektivisering i det gröna avdraget. Det får ändå vara någon måtta på retoriken; de senaste 10-15 åren har vi ju haft en politik i Sverige som kraftigt har syftat till att subventionera just villaboende. Det är rot- och rutavdrag, ränteavdrag och så vidare.

Det där blir lite bakvänt. Det regeringen ville göra när Miljöpartiet ingick i den var att subventionera omställningen av flerbostadshus så att de blir mer hållbara och dessutom stödja industrins energieffektivisering. Det är jättebra. Det var Centerpartiet emot och ville ta bort från sin budget.

När det gäller det gröna avdraget är jag som sagt inte nödvändigtvis emot det, men jag ser att en mer effektiv variant är att ha en lagstadgad plikt för energieffektivisering som egentligen ska gälla alla sektorer.

Visst, vi kan diskutera det. Jag lägger till exempel gärna in premier för att ta bort sådant som direktverkande el.

Fru talman! Då var det ju synd att Miljöpartiet var emot det när vi föreslog det inom samarbetet i januariavtalet. När vi föreslog det var Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna emot att göra den typen av utvidgning av det gröna avdraget i budgeten, och nu lyfter Miljöpartiet problemen med ränteavdrag, rotavdrag och så vidare. Är det alltså sådant som Miljöpartiet vill ta bort? Tycker Lorentz Tovatt att det är saker som ska skrotas? Det är i så fall mycket ovälkomna besked till de svenska hushållen. Eller varför står Lorentz Tovatt och problematiserar kring detta i riksdagens talarstol?

När får vi se några förslag i praktiken? Lorentz Tovatt pratar om att göra det lagstadgat och tvinga folk att energieffektivisera. Ska man få böter eller fängelse om man inte effektiviserar i Miljöpartiets Sverige?

Det är en bild som jag inte vill se. Jag vill se stöd för den som gör rätt, inte förbud och tvång och lagstiftning mot den som gör fel på det sättet.

Fru talman! Jag tror att Rickard Nordin har missförstått. Det jag pratar om är en kvotplikt för energiföretagen, så jag tror helt enkelt att han missförstod det där.

Med det sagt är det väldigt stor skillnad mellan Miljöpartiet och Centerpartiet när det gäller fördelningspolitik. Miljöpartiet tycker inte att vi kraftigt ska subventionera rika människors liv. Det är ju det som är konsekvensen av den allianspolitik som drevs back in the day och som Centerpartiet egentligen vill driva vidare på olika sätt genom att göra en massa avdrag riktade till överklassen. Det är vi emot. Vi vill snarare rikta om en del av stöden så att vi gynnar dem som inte har lika mycket pengar i plånboken.

Med det sagt vill vi inte skrota rotavdraget. Jag säger bara att merparten av den centerpartistiska politiken har varit att rikta subventioner till överklassen. Det tycker vi är bakvänt. Vi tycker att man ska kunna bo kvar i sitt miljonprogram när det genomförs renoveringar, till exempel, och därför vill vi rikta stöden dit.

Fru talman! Ledamoten Terawatt - nej, Tovatt! Jag och min partiledare skrev i DN om vår politik och fick lite mothugg från bland annat Miljöpartiet när vi ringade in problemet att vi i Sverige har fått höga elpriser på grund av marginalprissättningen och experiment på marknaden liksom EU:s syn att det ska vara enhetliga priser i EU.

Miljöpartiet hävdar att vi ska se elen som vilken exportvara som helst för att tränga ut smutsig el på kontinenten. Det är bra. Det håller jag med om - när vi har förutsättningar för det. Men i den landsända som jag kommer ifrån och där Miljöpartiet, som Lorentz Tovatt vet, inte finns förutom i en kommun ser vi industrin som viktig. Hur ser Miljöpartiet på det som händer nu med att ge industrin förutsättningar för att få billig el och kunna använda vätgas till omställningen?

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för frågan!

Jag har varit en varm anhängare av den industriomställning som har pågått de senaste åren och som fortsätter att intensifieras. Det sker mycket tack vare miljöpartistisk politik. Det handlar om att ETS-priset har gått upp, det handlar om utbyggnaden av det förnybara och det handlar om Industriklivet, som ju var en miljöpartistisk reform.

Jag är alltså en varm anhängare av det. Men det som jag tycker är problematiskt med Vänsterpartiets nya ingång i detta är just den här, jag ska inte säga nationalistiska men lite protektionistiska inställningen som jag är rädd gynnar just det som Putin vill åstadkomma med sin maktpolitik. Sverige har alla förutsättningar i världen att vara ett förnybart superbatteri i Europa. Den möjligheten ska vi ta. Det är helt enkelt vår plikt att bidra med det.

Jag tycker alltså i grund och botten att det är bra att vi är en stor nettoexportör och fortsätter att vara det.

Fru talman! Tack för svaret, ledamoten Tovatt!

Jag håller med om att vi givetvis ska hjälpa till och vara solidariska med andra länder när vi har överskott. Men jag vet också att vi har skilda åsikter i mitt parti. Det blir inte lätt att övertyga landsbygdsbor i en kommun där man försöker att upprätta en vindkraftspark om att här ska vi smälla upp 25 snurror som är 250 meter höga, när vi vet att elen kommer att gå till tyskarnas samvete och de inte har byggt ut sitt eget. Det blir inte lätt, kan jag tala om för ledamoten.

Om vi först ser till att klara vår industri och jobben och klarar av att göra vätgas så att industrin klarar omställningen kan vi givetvis hjälpa till sedan, om vi har ett överskott. Så har vi gjort historiskt, jättelänge. Men marginalprissättningen talar inte för den politik som vi vill införa, alltså att bygga ut det förnybara jättemycket.

Fru talman! Jag har respekt för det perspektivet, men jag tror att det finns lösningar ut ur det. Där har jag bland annat lyft just behovet av energieffektivisering. Vi svenskar använder faktiskt väldigt mycket el om man jämför med nere på kontinenten. Det är någonting som vi kan bli av med. Vi kan helt enkelt befria oss själva från det behovet.

Jag vill lyfta ett annat perspektiv på frågan, och det är att jag vill se ett 100 procent förnybart elsystem i Europa. Vi vet att sol och vind kompletterar varandra ganska bra på kontinentnivå. När det blåser lite mindre skiner solen lite mer och vice versa. Dessutom vet vi att när det är vindstilla i södra Sverige kanske det blåser utanför Polens kust.

På så sätt kompletterar de olika geografiska områdena varandra i elproduktionen, och därför blir de starkare tillsammans. På sikt tror jag att det är bra att binda ihop oss med kontinenten för att kunna gå mot 100 procent förnybar elproduktion.

Fru talman! Jag tackar kammaren för denna debatt i ett viktigt och aktuellt ämne.

Låt mig här i slutskedet lyfta blicken och titta framåt. Vi tar nu avstamp i Sverige genom att gå från ett läge där vi under 30 år har använt ungefär samma energiförbrukning till kanske det dubbla, det vill säga till en kraftigt ökad energiförbrukning. Det gör vi för att frigöra oss från det fossila beroendet av oljeschejkerna i Mellanöstern och Putins Ryssland. Det gör vi för att vi ska se till att Sverige blir det ledande landet i klimatomställningen och därmed skapa tillväxt, välstånd och massor med gröna arbeten i hela landet.

För att kunna göra detta presenterade regeringen i går en elektrifieringsstrategi som tar ett helhetsgrepp. I den här debatten har det blivit tydligt att oppositionen har lätt att säga tulipanaros, det vill säga kärnkraften. Från regeringens sida vill vi i stället se ett helhetsgrepp som tittar på både de olika energislagen och att de ska leverera mycket och billig el som snabbt kommer på plats för de svenska hushållen. Det är vägen framåt för Sverige.

Jag tackar för debatten.

Den särskilda debatten var härmed avslutad.