Särskild debatt om importen av rysk fossil energi

Fru talman! Det har nu gått mer än ett år sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina. Det är ett krig som har tvingat miljontals människor att lämna sitt land. Det är ett krig som har slagit sönder familjer, malt ned hela städer till grus och slagit sönder en ekonomi. Det är ett krig i vilket fruktansvärda krigsbrott avslöjats. Sexuellt våld används som systematisk krigföring när ukrainska flickor och kvinnor våldtas. Sadistiskt våld och halshuggningar dokumenteras och sprids för att sätta skräck i befolkningen.

Fru talman! För ett år sedan stod en enhällig riksdag bakom att stoppa importen av fossil energi från Ryssland. Sedan dess - tystnad. Därför har vi i Miljöpartiet begärt den här debatten. Medan regeringen rullar tummarna och förhalar riksdagens beslut dör Ukrainas befolkning för vapen som betalas med svenska pengar.

Fru talman! Regeringens inriktning är väldigt tydlig: Vi kommer att stå vid Ukrainas sida så länge som det behövs. Jag är stolt över att tillhöra en regering som på de här månaderna i regeringsställning har presenterat flera mycket omfattande stödpaket till Ukraina. De är större än vad den tidigare regeringen förmådde att göra - militärt, men också civilt och humanitärt.

Vi finns på Ukrainas sida. Vi stöder dem med de saker som behövs, och vi har gjort mycket klart och tydligt i den här kammaren, men också för det internationella samfundet och direkt till Ukraina, att vi kommer att vara en långsiktig partner till Ukraina för att man ska vinna kriget och stoppa Rysslands fullskaliga invasion. Det handlar också om att vara en långsiktig partner i den viktiga uppbyggnad av landet som redan har inletts. Det gäller bland annat ett importförbud mot Rysslands viktigaste inkomstkälla, råoljan.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna om att kammarens överläggningar inte får störas av åhörare på läktaren och får be vakterna att snarast avlägsna de personer som stör ordningen.)

Det börjar bli en vana att personer tar ordet i kammaren av egna anledningar i stället för att visa respekt.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag vill återigen påminna om att kammarens överläggningar inte får störas av åhörare på läktaren. Jag får be vakterna att snarast avlägsna de personer som stör ordningen. Om detta händer ytterligare en gång får vi ajournera sammanträdet för att säkra att debatten kan fortsätta utan störningar från läktaren.

Ordet går nu till statsrådet Johan Forssell, och jag ber om ursäkt för att jag bröt in i det här läget.)

Fru talman! Du är så välkommen. Jag hoppas, inte minst för Ukrainas skull, att vi kan hyfsa den här debatten och lägga fokus på rätt saker.

Regeringen har målmedvetet arbetat i enlighet med näringsutskottets initiativ förra året. Det initiativet kom redan under våren. Jag vill påpeka att Europas beroende av fossil energi har minskat väldigt kraftigt - kraftigare än vad jag tror att många hade förutspått, och dessutom på väldigt kort tid.

Importen av rysk naturgas till EU har minskat från ett beroende på över 40 procent till ett beroende nere på mellan 3 och 10 procent. Det är naturligtvis väldigt positivt. Samtidigt är vi såklart inte nöjda. Det finns mycket mer att göra.

Från svensk sida skulle vi ställa oss bakom förslag som innebär sanktioner mot rysk gas, men jag vill påpeka att det här inte handlar om vem som kan ha klatschigast formuleringar i en talarstol eller uttrycka sig mest dräpande på sociala medier. Det här handlar till syvende och sist om hur vi kan utforma den lagstiftning som får störst effekt. Regeringens ambition och övertygelse är att den lagstiftningen bäst tas fram tillsammans med Europeiska unionens övriga medlemsstater. Anledningen är enkel: att detta, mina vänner, är ett gemensamt problem för hela EU. Ett sådant gemensamt problem kräver också gemensamma svar.

Fru talman! Vi vill också undvika någonting annat, och detta har inte minst Ukrainas regering själv varit tydlig med: Vi vill undvika en situation där olika länder i Europa gör på helt olika sätt. Det är av den enkla anledningen att alla har egna lagstiftningar. I en sådan situation skulle möjligheterna för Ryssland att hitta olika kryphål i nationella lagstiftningar öka. Det är därför det är så viktigt att hålla ihop.

EU har sedan kriget inleddes presenterat ett tiotal olika sanktionspaket mot Ryssland. Just nu förbereds ett elfte sådant. Som ordförandeland i EU driver vi på för att paketet ska komma på plats så snart som möjligt. Vi driver även på för att det ska bli så kraftfullt som möjligt.

Jag vill påpeka att vi skulle ställa oss bakom förslag som innebär sanktioner mot rysk gas. Vi kommer att fortsätta att vara just den långsiktiga partner till Ukraina som krävs, både genom att vara en tydlig röst för ytterligare sanktioner och för att se till att ge Ukraina det humanitära, civila och militära stöd som landet behöver, både nu och för att långsiktigt lyckas bygga upp sitt land igen.

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg, Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Anna af Sillén (alla M).

Fru talman! Först vill jag uttrycka mitt fulla stöd till Ukrainas frihet och för att vi hjälps åt att stötta dem för att se till att Ryssland förlorar kriget.

Den 12 maj 2022, för nästan ett år sedan, skickade en enig riksdag ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen. Det var ett tillkännagivande som gav den svenska regeringen uppdraget att sätta press på EU att driva på för ett stopp för import av rysk fossil energi - kol, olja och gas - men också att det skulle vidtas åtgärder så att Sverige upphör med import av rysk energi när det är möjligt.

Sedan dess, under den tidigare regeringen, har EU:s sanktioner stoppat importen av kol och olja samt sett till att gasimporten från Ryssland till EU minskade till att i november 2022 vara nere på 13 procent. Den dåvarande regeringen drev också på för ursprungsmärkning av rysk gas. Sedan bytte Sverige regering.

Riksdagens tillkännagivande arbetades fram i näringsutskottet och skrevs under av Forssells partivän och numera ministerkollega Carl-Oskar Bohlin. Utskottet konstaterade mycket riktigt att Sverige har en mycket liten import och att andra EU-länder har desto större, men man underströk ändå vikten av att regeringen fortsatt, tydligt och med kraft skulle driva linjen i EU att det europeiska beroendet av rysk energi, inte minst fossil energi, snarast praktiskt möjligt skulle upphöra. Utskottet konstaterade också att det behöver vidtas åtgärder så att Sverige upphör med import av rysk energi när det är möjligt, inte minst fossila bränslen som naturgas och olja.

Vad har då hänt under Kristerssons regering, där både Forssell och Bohlin ingår? Jo, den ryska gasen - en viktig inkomstkälla i Rysslands krig - har fortsatt att flöda. Så sent som i lördags anlände ett fartyg med rysk fossilgas till Nynäshamn, det tredje på knappt två månader, trots att Sveriges riksdag enigt satte ned foten för ett år sedan i frågan.

Jessika Roswall, Sveriges EU-minister, menar att anledningen till att Sverige inte driver frågan i EU är att det saknas tillräckligt stöd för att införa sådana sanktioner. Inte ett ord sägs om att Sverige självt skulle kunna driva på frågan för att kalibrera EU-länderna i detta.

Sverige är nu ordförandeland i EU. Att öka stödet och sätta ytterligare press på Ryssland är Sveriges viktigaste prioritering under ordförandeskapet. Vi har möjlighet att styra dagordningen, kalla till möten och prioritera vilka frågor man ska lösa. Det här är väl precis ett sådant tillfälle då Sverige som ordförandeland kan och ska ta en aktiv roll. Vilket annat givet tillfälle i EU-samarbetet har Sverige större möjligheter än som ordförandeland att påverka dagordningen?

Så hur uppfyller den nuvarande regeringen intentionen i sitt eget tillkännagivande?

Fru talman! I går gick debattens vågor höga om vårbudgeten här i kammaren, och jag tror inte att jag var ensam om att notera att en av flera frågor som ringades in var energisystemet med behovet av motståndskraft, robusthet i den svenska energiproduktionen och långsiktig och ansvarsfull utrikeshandel på energimarknaden.

Nyligen kunde vi konstatera att vi justerade ett betänkande om Ukraina och den fullskaliga ryska invasionen mot landet där vi i utrikesutskottet var helt eniga. Förra veckan debatterades betänkandet under fullkomlig svensk samförståndsanda från höger till vänster. Det här är en styrka i en säkerhetspolitiskt skakig omvärld.

På samma sätt har en enig riksdag gång efter annan ställt sig bakom omfattande stödpaket till Ukraina - enig efter Vänsterns omprövning av sitt första ställningstagande då man röstade nej. Liksom detta faktum är jag tämligen säker på att få om ens någon anser det vara en god eller ens hållbar idé att under rådande omständigheter på något vis handla med Ryssland, vare sig det handlar om energi eller något annat. Tvärtom är sanktionerna omfattande, och Sverigedemokraternas hållning är att de kan utvidgas än mer.

Ryssland är och förblir ett ondskans imperium, och energi är ett av dess främsta påtryckningsmedel mot oss. Därför är det så viktigt att Sverige och Europa är oberoende av rysk fossil energi.

EU:s stater befinner sig i mycket olika beroendeställning vad gäller rysk fossil energi. Ett av de största EU-länder som lyckats bäst med att göra sig oberoende är Frankrike. Landet har i stället i många år satsat på en omfattande utbyggnad av kärnkraften och är ett av de länder som i dag har störst andel kärnkraft. Det gör att Frankrike i dag står väl rustat mot beroende av rysk fossil energi.

Kontrasten är tydlig om man jämför med Tyskland som också har haft en väl utvecklad kärnkraft men nu avvecklar den. Där har beroendet av rysk fossil energi varit stort, inte minst genom direktimport via den nu saboterade Nord Stream-ledningen.

Det finns också en risk att vi framöver, efter Tysklands stängning av kärnkraften, kommer att se att landet får ett ökat beroende av fossil energi. Det vore allvarligt och kan få en påverkan på Europas energipriser och på försörjningssäkerheten.

Fru talman! Vi behöver ta till oss lärdomarna från de stora europeiska staterna. Och lärdomen är tydlig: Finns det inte några realistiska alternativ blir beroendet av fossil energi stort. Det realistiska alternativet som historien lärt oss är att kärnkraft är och förblir en sådan energikälla som utgör ett av de främsta alternativen till fossil energi.

Sverige drog denna lärdom när vi byggde ut kärnkraften, men under de senaste decenniernas röda och rödgröna regeringar har man avvecklat denna pålitliga energikälla. Det måste nu vara dags att omvärdera ståndpunkten och satsa långsiktigt på kärnkraft som ett trovärdigt alternativ till fossil energi för både Sverige och Europa.

Vi har vridit på många men inte alla kranar gentemot Ryssland. Denna debatt, liksom tidigare debatter, understryker att arbetet inte är klart.

Fru talman! Jag vill givetvis börja med att tacka Miljöpartiet för initiativet till denna debatt. Den är mycket angelägen, för vem vill finansiera Putin i hans vidriga invasion av Ukraina? Ingen här i kammaren i alla fall, tror jag.

Med det sagt vill jag egentligen inte söka enskilda syndabockar utan försöka förstå hur vi har hamnat här och hur man kan undvika att hamna i lägen som detta i framtiden.

Jag kommer så väl ihåg tyskarnas svar 2015 - jag var där som representant för Energikommissionen - om hur bra rysk gas var för att ersätta delar av kärnkraften. Det var detta som Energiewende hade landat i med en utfasning av kärnkraften. Det är inte som att jag skulle ha haft en spåkula att titta i då och kunnat varna tyskarna för att de skulle bli beroende av ryssarnas smutsiga gas. Jag erkänner också att jag själv haft bilden att naturgas är en övergångslösning på vägen till att fasa ut ännu sämre bränslen.

Varför påminner jag er om detta? Jo, jag vill med en åsnas envishet hävda att energi är en samhällsviktig funktion som vi ska värna. Vi måste ha koll på hur den produceras och vem som äger och har makten över densamma.

Priset på elenergi är just nu det som drabbar svenska hushåll enormt. Anledningarna kan vara många, men en del är att några medlemsstater i EU varit naiva och att systemet som sådant har krackelerat. Konsumenterna betalar ett skyhögt pris för detta.

Fru talman! Låt mig återkomma till importen. Varför kommer rysk gas fortfarande till Sverige? Det har nog bäring i pengar ändå, på grund av ambitionen med att låta naturgas vara en brygga till starten av miljövänligare tunga transporter och industrins behov. Till och med Industriklivets stöd verkar ha bidragit till att företaget Gasum har försatt sig i en situation med ett importbehov av naturgas. Gasum är nog den aktör som är skyldig till importen till Sverige.

Jag har läst på deras hemsida om hur de öppnar ytterligare en tankstation i Sverige, och den kommer att finnas i Luleå. De skriver med glädje om investeringsbidraget från miljöinitiativet Klimatklivet, som gör det möjligt att investera i det som kommer att minska utsläppen i transportsektorn. Jag är inte övertygad om att det bara är biogas som kommer att finnas i deras tankstation i Luleå.

Jag håller givetvis med om att Sverige måste göra sitt yttersta för att stoppa importen av allt som bidrar till intäkter som ledningen i Ryssland kan finansiera kriget med, men orsakerna till det hela är nog tyvärr många.

Fru talman! För mer än ett halvt decennium sedan stod jag här i talarstolen och sa: Jag tankar hellre grönt från Piteå än fossilt från Putin. Intresset från övriga partier var tämligen svalt då, trots att Ryssland hade invaderat Krimhalvön.

Miljöpartister förfasades över att vi skulle göra förnybara drivmedel av restprodukter från skogen; trä ska ju byggas med. Hur de hade tänkt att man skulle använda grenar och toppar till det fanns det inget svar på. Moderater och andra prioriterade redan då fossila drivmedel eftersom de var billigare. Att det är Ukraina och andra, som är under förtryck av diktaturer som Saudiarabien, Qatar och Venezuela, som får betala priset för vår billiga fossila energi tycktes inte bekymra dem vare sig då eller nu. Tyvärr har alldeles för lite hänt sedan jag stod i talarstolen den gången.

När en enig riksdag förra året satte press på regeringen att fasa ut den ryska energin såg jag dock ett hopp. Till och med Moderaterna hade svängt. Men det var, som så mycket i valrörelsen, bara läpparnas bekännelse. Ryska tankfartyg lossar fortfarande sin last i svenska hamnar.

Den senaste statistiken anger att nästan hälften av våra drivmedel fortfarande är av okänt ursprung. En strid ström av rapporter visar hur ryska bränslen hittar nya vägar in i Europa via exempelvis Turkiet. Det här visar också att regeringens engagemang i bästa fall är halvhjärtat.

Det måste vara slut på det nu. Vi kan göra som de baltiska länderna och stoppa importen. Vi behöver inte vänta på EU. Vem tror egentligen att Ungern kommer att bojkotta rysk energi när de nyligen skrivit nya avtal om gasleveranser från Ryssland? Är det verkligen rimligt att vi i Sverige ska vänta på Viktor Orbán? Nej, det är dags att stänga svenska hamnar för rysk energi, och det är också dags att på riktigt se över vår egen försörjningstrygghet.

Nyligen kom en utredning som visar att det finns så mycket potential att vi skulle kunna producera tre gånger så mycket förnybara drivmedel som i dag. Priset är inte ens hälften av vad regeringen använder för att sänka skatten på bensin och diesel med 14 respektive 41 öre. Med tanke på det klena resultatet vid pumpen är jag övertygad om att priseffekten för förnybart kommer att vara stor, förutom de fantastiska effekterna på arbetsmarknad, försörjningstrygghet, säkerhet och livsmedelproduktion. Min stora fråga till ministern är: Vad väntar regeringen på egentligen?

Fru talman! I dag debatterar vi frågan om importerad rysk fossil energi. Som företrädare för Kristdemokraterna vill jag börja med att konstatera att detta är en lite annorlunda debatt.

Man skulle kunna säga att politiken oftast orienterar sig utefter två olika typer av debatter. Den första typen är den där vi har olika mål och helt enkelt vill olika saker. Sedan finns det en annan typ av debatt som jag tror är vanligare och där vi i stort sett har samma mål men tror på olika vägar dit. Vi har då olika verktyg för att nå målet.

Den här debatten är dock av en tredje typ. Vi har samma mål: att stötta Ukraina mot den ryska aggressionen. Men vi har också precis samma politiska verktyg: att bojkotta Ryssland på alla upptänkliga vis, till exempel när det gäller fossil gas.

Jag är glad över att vi under förra mandatperioden var helt eniga över alla partigränser om att fördöma Rysslands anfallskrig mot Ukraina och över att vi utan några ideologiska förbehåll har gett ett obetingat stöd till Ukraina och dess rätt att vara en självständig stat med gränser som måste respekteras.

Fru talman! Vi har kunnat höra statsrådet Forssell återge hur mycket Europa som helhet ändå har kunnat minska sitt beroende av den ryska gasen. Det är också viktigt att Europa står enat i att stötta Ukraina och motverka inkomstflödet till Ryssland genom att införa gemensamma sanktioner. Här råder det ingen tvekan om vad den svenska regeringen tycker i frågan. Tio stödpaket har åstadkommits, och förhoppningsvis är ett elfte inte alltför långt borta. Vi kristdemokrater kommer att fortsätta stå troget fast vid Sveriges absoluta stöd till Ukraina.

Fru talman! "Men för att freden ska komma snabbare måste sanktionspaketen godkännas varje vecka: inte ett enda fat rysk olja, inga fartyg som kommer från Ryssland i era hamnar, ingen verksamhet från era företag i Ryssland. Man måste utnyttja de möjligheter som finns."

Fru talman! Det här är inte mina ord, utan det var budskapet från president Zelenskyj när han den 24 mars förra året talade i den här kammaren. "Inte ett enda fat rysk olja, inga fartyg som kommer från Ryssland i era hamnar."

Fru talman! Samma dag som presidenten höll sitt tal röstade näringsutskottet emot ett initiativ från Miljöpartiet om att stoppa importen av rysk energi. Först två veckor senare svängde utskottet efter massiv kritik mot beslutet, och i maj för snart ett år sedan röstade en enhällig riksdag för ett importstopp. Sen blev det tyst.

"Inte ett enda fat rysk olja, inga fartyg som kommer från Ryssland i era hamnar."

Fru talman! Sedan riksdagens tillkännagivande har tiotusentals människor dött, tusentals kvinnor våldtagits och miljoner människor tvingats på flykt. I fredags anlöpte fartyget Coral Energice Nynäshamn. Dess last var fossilgas, direktimporterad från Ryssland. Rysk gas till Sverige innebär svenska pengar till ryska vapen. Det är samma vapen som dödar kvinnor och barn i Ukraina och samma ammunition som jämnar Bachmut med marken.

Fru talman! Estland har stoppat importen. Lettland har stoppat importen. Litauen har stoppat importen. Det är tre länder som är smärtsamt medvetna om behovet av att stoppa Rysslands framfart. Men den svenska regeringen gömmer sig bakom EU i stället för att använda sig av den möjlighet vi har att visa vägen, gå före och pressa EU:s medlemsstater.

"Man måste utnyttja de möjligheter som finns", sa president Zelenskyj. Men han talade för döva öron. Priset för regeringens dövhet betalas av Ukraina. Därför uppmanar jag regeringen igen: Stoppa importen av rysk gas nu!

Fru talman! Importen av rysk energi till Europa har minskat dramatiskt det senaste året. Det är naturligtvis utmärkt, och det är en konsekvens av de sanktioner som införts. Tyvärr omfattar dessa inte rysk naturgas. Det är därför vi nu ser hur rysk gas, om än i liten skala, fortfarande handlas med och kommer till Sverige.

Vad detta understryker är naturligtvis behovet av att vi från svensk sida fortsätter att driva på för sanktioner även mot rysk gas. För närvarande saknas tillräckligt stöd bland våra europeiska vänner för detta. Det kan jag bara beklaga. Vad enskilda länder gör har naturligtvis betydelse och är viktigt, men ska vi få riktig effekt behöver alla ställa sig bakom samma linje.

Det här understryker betydelsen av att den svenska regeringen fortsätter att jobba på det sätt som man gör nu, det vill säga hårt, för att skärpa befintliga sanktioner men också för att anta nya i syfte att minska hela Europas beroende av rysk gas.

Fru talman! Rysslands invasion av Ukraina visar att vi måste förändra försvars- och säkerhetspolitiken men också energipolitiken i grunden. Europas stora svaghet är att den energipolitik som förts och det stora beroende av gas som blivit följden har gett Putin alldeles för stort manöverutrymme. Det är detta vi nu ser konsekvenserna av. Europa har fört en oförsiktig politik på energiområdet. Tyskland har drivit politiken hårdast, men även Sveriges energipolitik är en del av orsaken. Att vi har lagt ned stora mängder planerbar fossilfri kärnkraft har ökat vårt och Europas beroende av Ryssland.

Att lägga om kursen tar tid. Det viktiga är att vi har lagt om kursen och att vi nu ökar den fossilfria energiproduktionen och fasar ut inte bara Sveriges utan hela Europas beroende av ryska energikällor.

Fru talman! Som jag var inne på i mitt tidigare anförande fortsätter regeringen under det pågående ordförandeskapet i EU att öka pressen på Ryssland genom sanktioner samtidigt som vi också värnar någonting annat, nämligen att upprätthålla enigheten bland EU:s medlemsstater. En grundläggande princip för sanktionspolitiken är att den är som mest effektiv när den har ett brett internationellt stöd. Oljepristaket, den ekonomiskt sett viktigaste sanktionen, har överenskommits just i en bred internationell koalition. I regel har nationella åtgärder marginell effekt på den ryska statens inkomster.

Min uppfattning är efter många samtal med representanter för det svenska näringslivet att det överlag finns ett väldigt starkt stöd för Ukraina. Många företag har redan lämnat den ryska marknaden. Däremot vet vi att kontrakt för flytande fossilgas löper över lång tid och att förutsättningar för att avbryta dem ibland saknas. Köparen är skyldig att betala oavsett om gasen tas emot eller inte. Om gasen inte tas emot kan den ryska leverantören sälja den igen och få dubbelt betalt för samma produkt. Det vill vi undvika.

Jag vill också upprepa vad utrikesministern framhöll i den utrikespolitiska deklarationen i februari. Förhållandet mellan klimatpolitiska frågor i bred bemärkelse och säkerhetspolitiken blir allt viktigare.

Vi har redan kommit väldigt långt. Rysslands viktigaste inkomstkälla, råolja och andra petroleumprodukter, är redan belagd med importförbud. Importen av ryskt kol och andra fasta fossila bränslen förbjöds för över ett år sedan.

Det senaste sanktionspaketet innehåller ytterligare ett steg för att förhindra Rysslands tillträde till EU:s energimarknad. Det innehåller även ett förbud mot tillhandahållandet av gaslagringskapacitet för ryska operatörer inom EU.

Jag vill avslutningsvis knyta an till näringsutskottets betänkande. Trots att jag inte satt i utskottet då tror jag att jag har bättre koll på det än vad flera av mina vänner här i kammaren har haft.

Jag kan konstatera att det är många som refererar till det utan att riktigt ha läst vad som står där. Det står till exempel att Sveriges import av rysk energi ska upphöra när det är möjligt. Det var faktiskt vad som stod.

Det stod också att frågan är mycket komplex och att lösningen därmed inte är enkel. Jag vill också påpeka vad Ukrainas president har framfört vid flera tillfällen.

Håll ihop Europa! Se till att vi arbetar gemensamt så att vi inte får olika lagstiftningar i olika länder! Det är med den ambitionen som regeringen verkar.

Fru talman! Carl-Oskar Bohlin, moderat ministerkollega till Johan Forssell, undertecknade tillkännagivandet till Sveriges riksdag, som ministern också läst upp här i talarstolen.

Trots att utskottet konstaterade att det var komplext och svårt kom ändå utskottet fram till att den svenska regeringen skulle driva ett importstopp av rysk gas på EU-nivå och, när det var möjligt, också ett importstopp i Sverige.

På vilket sätt har den nuvarande regeringen drivit frågan om importstopp av rysk gas i EU? Vilka initiativ har ni tagit i EU? Vilka initiativ har regeringen tagit för att Sverige ska kunna upphöra med importen av rysk energi? Har ni drivit det tillkännagivande som ni själva undertecknat?

Fru talman! Matilda Ernkrans läser inte upp vad som står i tillkännagivandet, utan verkar hitta på egna saker om vad som står där.

Det stod att man ska granska vilka alternativ som är möjliga att överväga för att trygga Sveriges energiförsörjning. Det är precis vad regeringen har gjort. Vi har verkligen inte legat på latsidan de här månaderna. Vi har tvärtom lagt in en hög växel.

Det har vi till exempel gjort genom att planera för ny kärnkraft i Sverige. Det är någonting som tyvärr inte har skett under de senaste åren, utan det har varit en annan inriktning på politiken.

Jag kan ånyo påpeka att det har varit tio olika sanktionspaket mot den ryska ekonomin. Medan vi står här i dag förbereds det för ett elfte sanktionspaket. Vi skulle välkomna om det också innefattade rysk gas.

Om det hade varit så enkelt som att Sverige på något mirakulöst sätt skulle kunna ha ett eget förbud här är frågan till Matilda Ernkrans naturligtvis: Varför gjorde inte den regering som hon satt i någonting? Den regeringen hade ändå sju månader på sig.

Fru talman! Det anstår ett statsråd att försöka hålla sig så nära sanningen som möjligt. Jag finns i riksdagens EU-nämnd varje fredag. Inte en enda gång har någon enda minister aktivt lyft fram frågan om vad regeringen tänker ta för initiativ för att stoppa den ryska gasen.

Det kan jag bara konstatera. Statsrådet svarar inte heller själv på frågan. Vilka initiativ har regeringen tagit för att följa det tillkännagivande som ni själva undertecknade?

Vad har ni drivit för att försöka få en EU-enhet och kalibrera EU-länderna för att stoppa importen av rysk gas till EU? Har ni undersökt möjligheterna att här i Sverige kompensera företag om det skulle finnas skäl för det för att kunna gå vidare som en väg framåt för ett svenskt importstopp?

Jag vet inte om det är en väg framåt. Men ni har uppenbart plockat fram 14 miljarder för att sänka skatten för de allra rikaste, så pengarna finns åtminstone.

Fru talman! Det märks att det var ett tag sedan Socialdemokraterna var i regeringsställning.

Om det nu vore så enkelt att hitta ett importförbud som inte strider mot den inre marknadens regelverk och som på något mirakulöst sätt skulle vara bättre än sanktioner från 27 EU-länder, varför gjorde då inte den förra regeringen någonting under sina sju månader?

Jag har inte fått något svar på den frågan. Det verkar ha funnits gott om tid att hitta en lösning då. I stället är ni i dag kritiska till att det inte finns någon lösning på plats.

Vi känner igen det mönstret också från Natofrågan. Under flera års tid röstade ni nej till konkreta initiativ. Sedan är Socialdemokraterna i dag kritiska till att vi fortfarande inte är medlemmar i Nato.

Det är samma med kärnkraften. Först ger man Miljöpartiet ett dominerande inflytande över svensk energipolitik. Sedan beklagar man sig över att det i Europa och Sverige finns en påverkan från rysk gas. Det är inte seriöst.

Det är bra att kunna vara flexibel i politiken. Men Socialdemokraternas konster i den här frågan är obegripliga.

Fru talman och statsrådet Forssell! Jag undrar över hur regeringen ser på gemenskapen i EU. Man trycker många gånger på att vi vill ha gemensamma regler eftersom det är vad som gynnar oss mest.

Hur anser regeringen att detta är möjligt med länder som Polen och Ungern som går sin egen väg hela tiden? De stoppar nu import och viktiga pengar till Ukraina. Men vet också hur de ställer sig till rysk energi.

Är det möjligt att visa vägen även från Sveriges sida, att vi vill gå först och visa på att det inte är hållbart? Vi har andra länder som har gjort det. Hur ser regeringen på den möjligheten?

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för frågan!

Det är klart att vi har övervägt den typen av alternativ. Samtidigt vill jag luta mig mot det faktum att EU har genomfört tio olika sanktionspaket. Ska man lära av historien kan man säga att vi åtminstone hittills har gjort det, med alla de utmaningar och olika inställningar som finns i ett antal EU-länder.

Det är ändå välkänt att vi på flera punkter har förmått att hitta en gemensam väg framåt. Medan vi står här i kammaren pågår det diskussioner om ett elfte sanktionspaket. Det är klart att det kanske hade varit enklare i den delen att säga att varje land nu får sköta det självt. Nu gör alla som de vill.

Återigen: Vad skulle det leda till för situation? Den uppenbara risken är att vi får ett läge där alla länder gör på olika sätt. Det blir då också helt öppet att hitta kryphål i den nationella lagstiftningen.

Jag vägrar att ge upp hoppet om att vi ska kunna samla oss gemensamt. Det har varit betydligt bättre inte minst för Ukraina och för att försvåra den ryska ekonomins framväxt.

Fru talman! Tack, Johan Forssell, för svaret!

Jag håller med om att alla sanktionspaket har fallit ut väl och ger effekt. Men vi ser att någon måste gå före.

Vi har nu baltländerna som går före och visar att man inte godtar att vi fortsätter. Jag har själv verkligen försökt att titta med nyktra ögon. Det kanske inte är så enkelt när jag tittar på hur kopplingarna finns till att ha en ambition. Gaserna är kanske en brygga till att ha mindre utsläpp i transporter, absolut.

Sverige skulle kunna trycka på och säga: Vi vill visa vägen. Vi vill vara den som bräcker den mur som finns. Jag tycker att Rickard Nordin ställde frågan jättebra om det finns möjlighet att länderna har en samsyn i EU. Det är tveksamt.

Fru talman! Att Sverige ska gå före kan vi vara ense om. Jag tycker att vi gör det. Vi gör det i kraft av att vi driver på för ett elfte sanktionspaket. Det vi inte vill, om uttrycket tillåts, är att Sverige ska ta en avstickare och säga: Nu går vi åt ett annat håll.

Kraften finns i att EU:s medlemsstater arbetar tillsammans och att vi får en gemensam lagstiftning utan kryphål. Den har ändå visat sig vara väldigt stark. Vi står ändå här i dag med tio sanktionspaket bakom oss. Vi står här i dag där andelen av den ryska exporten av gas till Europa har minskat väldigt kraftigt på förhållandevis kort tid. Jag skulle säga att det nog har gått snabbare än vad de allra flesta hade trott för ett år sedan.

Jag tycker därför att det finns all anledning att hålla i det här nu och att inte börja göra om allting. Jag är rädd att det skulle försätta oss i en sämre position.

Fru talman! Moderaterna var tydliga före valet. Den ryska gasen ska stoppas, sa Ulf Kristersson på sociala medier. Men det kanske bara var en av de klatschiga formuleringar som statsrådet själv fördömde i talarstolen och menade att vi inte skulle syssla med. Nu säger man ju att det är EU som ska göra det här.

Den enkla, mycket raka, frågan är: Vilka initiativ har då regeringen tagit under det svenska ordförandeskapet för att detta ska ske? Hur många gånger har man kommit till EU-nämnden i Sverige för att förankra en ståndpunkt för att se till att vi stoppar den ryska gasen?

Fru talman! Det stod aldrig på den där plattan, Rickard Nordin, att det skulle ske till priset av att vi splittrar Europa eller att vi skulle göra det till priset av en situation där 27 olika länder har 27 olika lagstiftningar. Det kan bli en situation där Ryssland får betalt två gånger för samma gas eller där det blir fritt fram att hitta kryphål i lagstiftningen.

Det måste väl ändå vara Ukrainas behov som är styrande här. Det är det som gäller snarare än att man ska ta de enkla vägarna. Jag noterar att det fortfarande inte är någon som i debatten har lyft fram något förslag på hur det ska gå till med en förändring - bara att den ska ske. Det kunde vara intressant att få höra det förslaget.

Vårt alternativ är tydligt. Tio sanktionspaket har gjorts på europeisk nivå hittills. Som jag har återkommit till flera gånger i debatten förbereds nu ett elfte sanktionspaket. Vi välkomnar om rysk gas skulle omfattas av det. Men att börja ha 27 olika lagstiftningar kan inte vara effektivt i det här läget.

Fru talman! Johan Forssell säger alltså att vi inte ska splittra EU och att vi måste vara eniga. Han har alltså givit Viktor Orbán veto och sett till att det fortfarande kommer att komma ryska lastfartyg med rysk gas till Sverige i och med att Orbán har fått vetorätt mot att man ska göra någonting över huvud taget.

Svaret på vad vi borde göra är enkelt. Gör som de baltiska staterna! De har stoppat den ryska importen. Uppenbarligen är det möjligt. Uppenbarligen går det att gå före. Det rimliga vore att vara solidarisk med Ukraina och ställa sig på baltstaternas sida. Europa är uppenbarligen inte enigt, och då har den svenska regeringen valt fel sida och gett Viktor Orbán veto. Jag har mycket svårt att se att det är en väg framåt.

Om det nu inte är så att vi får enighet - för Ungern kommer ju att fortsätta att importera gas - vad är det då regeringen vill göra i stället för att stoppa den ryska gasen? Eller har man gett upp hoppet?

Fru talman! Jag kan bara konstatera att Rickard Nordin liksom flera andra företrädare i debatten med klinisk precision undviker att berätta vad man ska göra. Jag förstår att det är lite enklare att vara i opposition än i regeringsställning, men det hade kunnat vara intressant att få reda på vad de här partierna har för förslag.

Mitt förslag har jag återkommit till flera gånger. Vi har alltså tio sanktionspaket bakom oss på EU-nivå. Ett elfte förbereds i denna stund.

Jag kan tycka att det är lite dystert att flera personer i den här kammaren som i andra sammanhang ändå har lyft internationellt samarbete verkar ha gett upp hoppet om att EU ska kunna arbeta tillsammans. Jag tillhör inte dem; jag är övertygad om att Europa kan fortsätta. Titta på vad vi har gjort under de här månaderna! Importen av rysk gas har sjunkit, och det har kommit tio sanktionspaket.

Vi kan om vi vill, men då ska vi inte ta de enkla vägarna och börja göra avstickare åt olika håll och kanter. Det skulle försvaga Europa, inte stärka oss.

Fru talman! Jag har en enda och mycket enkel fråga till statsrådet Forssell: När stoppas den svenska importen av rysk gas och därmed den svenska finansieringen av Rysslands invasion av Ukraina?

Fru talman! Ja, den kommer inte att stoppas genom att man säger saker i riksdagens talarstol utan att berätta hur det ska gå till. Det är Miljöpartiets linje. De vill ha en lagstiftning som skulle utmana den inre marknadens regler - det är ju ett finskt företag som det handlar om. Inte heller kommer vår ambition att gynnas av en situation där det blir fritt fram för Ryssland att hitta kryphål i 27 olika länders lagstiftningar.

Europeiska unionen har sedan kriget inleddes vidtagit tio olika sanktionspaket. Vi är många som tror på kraften i att arbeta tillsammans inte bara i miljö- och klimatfrågorna utan även i säkerhetspolitiken, i Natofrågan och i den här frågan inom ramen för EU.

Vi arbetar just nu från det svenska ordförandeskapet för att få till ett elfte sanktionspaket - gärna med sanktioner på precis just detta - så att vi inte bara får det som kanske låter rätt i kammaren utan också det som är effektivt. Och det, fru talman, är att 27 länder gör detta - inte bara Sverige.

Fru talman! Jag hör bara undanflykter från statsrådet. Det blir pinsamt tydligt att det inte finns någon plan för att stoppa båtarna som kommer fullastade med rysk fossilgas till Nynäshamn. Det finns ingen plan för att stoppa pengaflödet till Putins krigskassa, ingen plan för att stoppa de svenska blodspengarna till Ryssland och ingen plan för att nå enighet i ett Europa där Ungern fortsätter sitt beroende av och sin handelsrelation med Ryssland och därmed i praktiken har lagt veto.

Det enda jag hör är att regeringen kommer att fortsätta att ignorera president Zelenskyjs vädjan, fortsätta att ignorera riksdagens beslut och därmed också fortsätta att ignorera det lidande som ryska vapen, betalade med svenska pengar, orsakar i Ukraina.

Fru talman! Det är lite oseriöst att ge intryck av att vi skulle vara passiva inför ryskt gasberoende - särskilt av en företrädare för ett parti som har applåderat nedlagd kärnkraft, vilket ju har varit bidragande till att försätta Europa i just detta gasberoende.

Först driver Miljöpartiet på för att utarma vårt energisystem, och sedan står man i riksdagens talarstol och är kritisk till att Europa har blivit beroende av rysk gas.

Fru talman! Svagheten i Miljöpartiets politik är att man inte berättar vad som ska ske, bara att någon ska göra någonting. Det kanske fungerar på sociala medier - jag vet inte - men om man ska vara en trovärdig europeisk röst måste man arbeta lite annorlunda.

Ett ensidigt svenskt importförbud från ett annat EU-land skulle inte bara vara mycket sämre än EU-gemensamma sanktioner; det skulle också riskera att vara i strid med den inre marknadens regler. Det är möjligt att Miljöpartiet inte bekymrar sig över det, men regeringens hållning är att det krävs mer än så om man ska ta ansvar för Sverige, inte minst under det pågående EU-ordförandeskapet.

Fru talman! Svagheten i regeringens politik är att man sa en sak före valet och säger en annan sak efter valet och att man dessutom sitter på händerna under EU-ordförandeskapet eftersom man har valt samarbete med Sveriges mest EU-kritiska parti, nämligen Sverigedemokraterna. Jimmie Åkesson har varit väldigt tydlig med att det är så han ser på EU-samarbetet.

Fru talman! Det jag läste upp under mitt första anförande var direkta citat ur tillkännagivandet - det som statsrådet Forssell hävdar att enbart han och ingen annan i kammaren har läst.

Jag vill bara återupprepa att tillkännagivandet togs om hand av den tidigare regeringen. Vi drev på så att det fanns EU-sanktioner som stoppade både kol och olja. Vi såg till att gasen från Ryssland minskades ned till 13 procent. Vi drev på och försökte få fram en ursprungsmärkning av rysk gas. Sedan bytte Sverige regering, och sedan dess har det varit märkbart tyst. Vi får inte heller några svar från statsrådet Forssell.

Sverige är ordförandeland i EU vart 13:e år. Det är ett stort slöseri med tid och resurser om man inte använder ordförandeskapet till att föra EU framåt i viktiga frågor, till exempel för att se till att EU blir av med beroendet av rysk fossil energi.

Kristerssons regering riskerar att skriva historia som det minst synliga och mest oproduktiva ordförandeskapet på länge. Ukraina är en prioriterad fråga för regeringen under EU-ordförandeskapet, och på papperet är också den gröna omställningen det. Dock har vi inte sett några initiativ från regeringen för att driva ett importstopp för rysk gas vidare på EU-nivå. Detta icke-agerande är bara ytterligare ett exempel att lägga till den redan stora tomma lådan där ni sitter på händerna.

Det är undfallande mot Ryssland och ett svek mot Ukraina och den gröna omställningen att inte agera mot importen.

Fru talman! Det vi nu ser är i stor utsträckning inte något helt nytt. Redan i början av 70-talet använde inte minst Opec oljevapnet mot västvärlden. Att den här dagens debatt samlar såväl utrikeshandelsministern som ledamöter från EU-nämnden, näringsutskottet och utrikesutskottet visar hur energifrågan inte minst i vårt närområde är förbunden med säkerhetspolitik, internationellt samarbete och resiliens mot auktoritära regimer.

Det är viktigt att vi nu har förmåga att ta till oss de historiska lärdomarna och kan blicka framåt i energipolitiken. Den avvecklingslinje som rått i svensk energipolitik gällande kärnkraften, återigen, i över 40 år har varit en misslyckad linje. Den har inneburit inte bara att stora investeringar förslösats genom en förtida avveckling utan dessutom ett säkerhetspolitiskt risktagande.

Sverige har som tur är inte bundit upp sig i ett energiberoende av Ryssland av den grad som andra länder har haft och har, men vår energisäkerhet har genom denna politik ändå underminerats i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Det gör att vi i dag har mindre möjligheter att sammantaget bidra till att minska Europas energiberoende av Ryssland. Det är en allvarlig utveckling som behöver reverseras.

Vi behöver också ha insikten att situationen gällande den ryska aggressiviteten kommer att bestå. Om detta är samtliga partier överens. Det är också tydligt i den skrivelse om Sveriges säkerhetspolitiska väg som togs fram inför Natoansökan. Därför behöver investeringar i ny produktionskapacitet vara långsiktiga och leveranssäkra över årtionden. Här hänger energipolitik och säkerhetspolitik samman.

Ett Ryssland som samarbetar med Kina, vilket är en utveckling som vi redan nu ser, kan också få än större konsekvenser för energiförsörjningen internationellt. Även detta är en fråga att inte förglömma i det här avseendet. Vi har två dimensionerande hot mot den regelbaserade världsordningen. Tillsammans utmanar de både energisystem och det säkerhetspolitiska läget.

Visst kan Sverige under EU-ordförandeskapet vara framåtlutat och driva initiativ framåt. Men tack vare Tidöpartierna kan vi också bygga ett robust energisystem.

Fru talman! Vad ska man säga om den här debatten? Vi har två regeringspartier som skyller på varandra när det gäller vems felet är. Det kan man ju ha sina åsikter om, men jag tror ändå att alla i denna kammare är överens om att det inte är bra att finansiera ryssarna med gaspengar, eller vilka pengar som helst.

Låt mig ändå tvivla på att det kommer att uppstå någon gemensam syn i Bryssel och EU. I DN kunde man den 30 december 2022 läsa att importen av rysk gas hade stigit med 50 procent det året. Det var framför allt Frankrike, Spanien och Belgien som var de stora importörerna. Jag har ingen spåkula, men jag hoppas verkligen att den här regeringen har rätt om samsynen kring avtal och sanktioner på EU-nivå.

Det var samma sak med den gamla regeringen. Man litade mycket till vad som hände i Bryssel. Ann Linde svarade den 6 april att vi inte hade någon direkt import av rysk gas över huvud taget, vilket också visade sig vara fel. Även den regeringen väntade alltid på gemensamma EU-sanktioner.

När det gäller tilltron till samsynen i Bryssel och EU kan jag bara hoppas att de som företräder oss och driver frågan lyckas med detta och att det blir rätt. Det enda Vänsterpartiet vill är att vi ska få stopp på detta, för det finansierar faktiskt Putins invasion av Ukraina. Samtidigt finns det länder som stoppar importen av det som skulle vara viktigt för Ukrainas del. Även dessa länder sitter vid förhandlingsbordet i Bryssel.

Fru talman! Innan valet var Ulf Kristersson tydlig. Han gjorde till och med reklam på sociala medier med budskapet att Sverige skulle stoppa den ryska gasen. Det fanns inga förbehåll, ingen finstilt text så som Johan Forssell låter påskina. Nu låter det nämligen annorlunda. Nu är det EU som ska lösa problemet. Men den här regeringen har fortfarande inte kommit till EU-nämnden med tydliga ståndpunkter om nya sanktionspaket mot rysk gas, trots att man är ordförande i EU.

Om det nu är EU som ska lösa detta och Sverige leder EU, var är regeringen? Inte ens Liberalerna med arvet från Jan Björklund, som lyfte just problemen med rysk fossil gas, verkar bry sig nämnvärt om frågan. Jag förstår ärligt talat inte varför.

Jag har i denna debatt varit mycket tydlig: De baltiska staterna har gått före och förbjudit den ryska importen. Varför gör inte Sverige samma sak?

Vi hör från regeringen att vi måste stå eniga, men EU är ju inte enigt. Baltstaterna har gått före. När regeringen säger att vi måste vara eniga och göra samma sak betyder det att vi inte ska göra någonting förrän alla gör likadant. Det är att ge veto till Ungern och Viktor Orbán, som nyligen har tecknat gasavtal med Ryssland. Det kommer inte att hända.

När varken EU eller regeringen vill bojkotta den ryska energin hade det ju varit bra om åtminstone vi konsumenter hade fått chansen att göra ett aktivt val. Hälften av drivmedlet vet vi fortfarande inte varifrån det kommer.

Centerpartiet har länge förespråkat en möjlighet för konsumenter att välja bort rysk energi. Hade vi, precis som när det gäller köttet i mataffären, haft en ursprungsmärkning hade vi kunnat göra ett aktivt val vid pumpen. Jag vet visserligen att min biogas inte kommer från Ryssland utan från Hagelsrum, Brålanda och andra ställen. Tyvärr verkar vi dock vara ensamma om att vilja kunna göra det valet. Både denna och förra regeringen har varit motståndare till en sådan lagstiftning, trots att möjligheten finns framme från myndigheterna.

Fru talman! Energiförsörjningen inom EU har under de senaste åren genomgått en olycklig förändring där ett allt större beroende av rysk fossilgas har tillåtits äta sig in. Det har varit dåligt för klimatet. Det har varit dåligt för säkerhetspolitiken. Med facit i hand kan vi också säga att det har varit dåligt för ekonomin.

Vi måste vara långsiktiga i vårt arbete med att styra bort från gasberoende och bort från fossil energi över huvud taget. Men det måste också ske på EU-nivå. Här samverkar klimat- och säkerhetspolitik på ett mycket talande sätt, och vår vilja att satsa på utbyggd kärnkraft ska ses i ljuset av detta.

Fru talman! Jag kan inte heller tänka mig att Miljöpartiet, som väckt denna debatt, vill ge Ryssland möjlighet att få betalt för sin gas två gånger. Det skulle kunna vara precis den konsekvens som uppstår, eftersom affärer som vi alla vet sker med långa tidshorisonter. Ett LNG-fartyg kan komma med en last som till en mindre del innehåller rysk gas som dessutom redan är betald. Skulle Sverige stoppa detta skulle vi ge möjlighet för Ryssland att få betalt ytterligare en gång. Det är ingen utveckling som vi kristdemokrater ser som en framgång, och jag tror inte heller att det är något annat partis mening.

Vi kristdemokrater ser ingen väg tillbaka till hur situationen var innan den ryska invasionen. Vi ska inte återställa de ryska möjligheterna att pumpa in fossila bränslen i EU:s energiproduktion. Kristdemokraternas absoluta uppfattning är att vi ska bort från den ryska gasen och oljan.

Efter denna debatt hoppas jag att alla ni som tagit del av den förstår att det inte finns någon tvekan om att Sverige och regeringen står bakom Ukraina och jobbar för att den ryska energin inte ska vara en del av den europeiska.

Fru talman! I förra veckan lossade återigen ett ryskt lastfartyg gas i svensk hamn. Importen det här året är större än vid samma tid förra året. Det som också har skett är att den svenska gasen efter en EU-dom har straffbeskattats med 5 kronor vid pump. Det är en skattehöjning på 1,5 miljarder, helt i onödan. Trots detta gjorde regeringen ingenting i vårändringsbudgeten.

Branschen har sagt att regeringen åtminstone borde kunna sänka skatten till miniminivån, så att man kan fortsätta tanka förnybart bränsle som ju också konkurrerar ut den fossila motsvarigheten, alltså rysk gas.

Så vad gör egentligen regeringen? Man har skrivit brev till kommissionen, med en handläggningstid på 18 månader, men man har inte gått fram med de ansökningar som skulle behövas. Därför har jag två enkla frågor till KD, som ju också sitter på energiministerposten. För det första: Vad sjutton håller regeringen på med? Och för det andra: När kommer ni att agera för att hantera situationen när det gäller biogasen, så att den kan fortsätta att trycka undan rysk gas?

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för frågorna! Jag tror att vi alla här inne är väldigt väl medvetna om den situation som vi står i när Ryssland har invaderat Ukraina. Det är också den debatten vi för i kammaren i dag.

Att vi ska gå mot ett hållbart samhälle råder det ingen tvekan om. Då kommer vi att behöva en energimix som är så stabil och leveranssäker som möjligt.

Rickard Nordin har förhoppningsvis precis som jag fått beskedet att man samtalar med kommissionen om just biogas. Detta är något som man försöker lösa så snabbt som möjligt. Tiden är det vi inte har så att det räcker till. Men jag hoppas att Rickard Nordin ändå har tagit del av vad regeringen på ett ansvarsfullt sätt gör i den här frågan.

Det råder ingen tvekan om att vi ska putta bort den fossila ryska energin. Det hoppas jag att man även i Centerpartiet är medveten om.

Fru talman! De besked vi har fått från ministrarna har inte varit tydliga. När Ebba Busch var i talarstolen började hon tala om skogsindustrins villkor. Det är lite oklart vad det har med svensk biogas att göra. Och den andra ministern säger att den gruppundantagsförordning som man nu har förhandlat fram nog inte är vägen framåt. Men man har inte sagt vad som är vägen framåt, annat än det brev man har skickat, som har en handläggningstid på 18 månader.

Det hade mycket väl i den vårändringsbudget som lades fram i går gått att göra en sänkning av skatten till miniminivå. Det hade underlättat för alla dem som nu fick 5 kronors höjning vid pumpen. Den höjningen gör att de kommer att gå över till fossila bränslen som importeras med okänt ursprung. Mycket av detta är sådant som kommer från Ryssland via Turkiet. Det är detta som är problemet.

Regeringen verkar bry sig mer om de fossila bränslena än de förnybara bränslen som vi tillverkar här i Sverige och som de facto konkurrerar ut ryska bränslen. Vad kommer regeringen att göra i närtid när det gäller biogasen?

Fru talman! Jag hoppas att ledamoten ändå uppfattar att vi gemensamt är överens om att stoppa den fossila ryska energin. Det är ju därför vi debatterar den här frågan i kammaren i dag.

Att en ansvarsfull regering tar ett helhetsgrepp om vårändringsbudgeten råder det ingen tvekan om i det utsatta ekonomiska läge som både Sverige och andra europeiska länder befinner sig i. I detta läge, när man vet att det förs samtal med kommissionen om att lösa de utmaningar vi står inför, hoppas jag att också Centerpartiet vill ha en regering som på ett ansvarsfullt sätt ser till att svenska medborgare kommer att klara dagens tuffa ekonomiska situation. Vi ser till att barnfamiljer ska kunna ha lite mer i plånboken. Detta gör faktiskt skillnad. Det är mitt svar till Rickard Nordin i dag.

Fru talman! "Varje gång ett europeiskt land väljer att köpa gas eller olja från Ryssland så finansierar man Rysslands krig mot oskyldiga ukrainare. Det här måste få ett stopp. Sverige borde redan nu strypa sin import av rysk gas." Inte heller detta är mina ord, utan det är energiminister Ebba Buschs ord direkt efter Zelenskyjs tal, innan hon visste att hennes parti hade röstat emot ett importstopp.

Nu har Kristdemokraterna haft ansvar för energipolitiken i över ett halvår, och jag vill fråga ledamoten: Borde inte Sverige redan nu ha strypt sin import av rysk gas?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Självklart är vi helt överens om det tillkännagivande som riksdagen gav till regeringen förra mandatperioden. Precis som vi har hört statsrådet Forssell säga här i talarstolen i dag har vi antagit tio sanktionspaket, och ett elfte är på gång. Det är Europa gemensamt som måste bära ansvaret för att trycka bort den ryska energin.

Om vi ser på Europa som helhet och den energiförsörjning som finns där kan vi se att man har försatt sig i en situation som är totalt förödande - det handlar om import av rysk gas och hur man ska kunna bära klimatfrågan vidare. Jag tror att Miljöpartiet inte inser vilka förödande konsekvenser den svenska energipolitiken har fått för Sverige under de senaste mandatperioderna.

Fru talman! "Jag har aldrig sett behovet av enighet när det kommer till just olja och gas. Allt som på något sätt kan försvåra finansieringen för Putin att bedriva det här kriget är bra." "Alla ser att det är blodspengar som just nu går från europeiska länder, från Sverige, från Tyskland som faktiskt finansierar att Putin kan bedriva det här kriget." Detta sa den kristdemokratiska energiministern Ebba Busch två veckor efter Zelenskyjs tal, när ni hade svängt och ställt er bakom importstoppet.

Men jag antar att det är med stödet till Ukrainas befolkning som med så mycket annat i den här regeringen: Man säger en sak innan valet och en annan sak efter valet. Blodspengar till Ryssland är inte längre ett problem för Kristdemokraterna.

Fru talman! Den här frågan tycker jag inte är lämplig för den här kammaren - att påstå att Kristdemokraterna tycker att det skulle vara positivt att bidra till blodspengar på något sätt över huvud taget. Här vet vi att ett eventuellt stopp och tillbakaskickande av ett fartyg som redan har betalt LNG för sin last skulle kunna innebära att Ryssland får dubbelt så mycket betalt. Det skulle bli ytterligare pengar i påsen för Ryssland.

Jag tror inte att detta är Miljöpartiets mening. Men när ledamoten uttalar sig på det här sättet undrar jag vad Miljöpartiet konkret har för lösningar på den här frågan. Uppenbarligen vill man vinna politiska poäng med plakatpolitik på något sätt. Det har över huvud taget inte med den här debatten att göra.

Fru talman! Ukrainas sak är vår.

Rysslands invasionskrig mot Ukraina har störtat Europa in i ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge. Kriget har satt Europas beroende av skurkstater i blixtbelysning och kastat oss in i en omfattande energikris, samtidigt som krigets fasor har krupit närmare än på många år.

Men riktigt så är det inte för våra grannar. De baltiska staterna har haft våldet och hotet nära inpå under lång tid. De har plågsamma minnen från ockupation och förtryck nära och har agerat därefter. Redan före sommaren förra året stoppade de baltiska länderna sin import av gas från Ryssland. Varför? Jo, därför att fossilgasen är en av Rysslands viktigaste inkomstkällor och pengar till den ryska statskassan innebär pengar till vapen som används mot den ukrainska befolkningen.

Fru talman! Sveriges riksdag har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att stoppa importen av rysk energi. Sveriges regering har nu i mer än ett år ignorerat beslutet, detta trots att Sverige har goda förutsättningar att stoppa importen och därmed visa att EU:s ordförandeland står bakom Ukraina helhjärtat och att inte en krona till ska gå till den ryska krigskassan.

Men den svenska regeringen väljer i stället att blunda och gömma sig bakom länder som Ungern när man skyller på EU. Den svenska regeringen, företrädd i den här debatten av statsrådet Forssell, har inte ens brytt sig om att bereda ett förslag. I dag vänder man sig i stället till oppositionen och ber om hjälp med lagstiftningen.

För att det ska bli fred snabbare måste sanktionspaket godkännas varje vecka: inte ett enda fat rysk olja, inga fartyg från Ryssland i era hamnar, ingen verksamhet från era företag i Ryssland. Man måste utnyttja de möjligheter som finns. Stoppa importen av rysk olja och gas nu!

Fru talman! När Miljöpartiet satt i regeringsställning med ansvar för miljöministerposten, bland annat, fanns chans att införa en ursprungsmärkning på drivmedel. När nu regeringen är ovillig att göra någonting åt detta hade en sådan gjort att man som konsument faktiskt hade kunnat välja bort den ryska diktaturdieseln.

Förslaget fanns på er regerings bord, men i sista stund justerades det, så att informationen inte behövde skrivas ut vid pumpen. Detta hade ju varit perfekt för oss som är intresserade av att välja bort rysk energi. Men trots det valde ni att skrota förslaget och bara visa miljöprestandan.

För mig är det en självklarhet att låta konsumenter välja. Tyvärr verkar det inte vara så för Miljöpartiet. Varför då?

Fru talman! Det enkla svaret är att jag gärna ser en ursprungsmärkning av energikällor och ett samarbete med Centerpartiet i den frågan framåt.

Fru talman! Om Miljöpartiet gärna ser det undrar jag: Varför valde man att skrota förslaget när man hade det på sitt eget bord? Man hade möjligheten att ta beslut i den egna regeringen. Ändå backade man. Varför då?

Fru talman! Jag ser gärna ett samarbete i denna fråga framåt och mer än gärna en ursprungsmärkning av drivmedel och fossila energikällor och andra energikällor framåt.

Fru talman! Jag uppskattade det inlägg som Birger Lahti gjorde tidigare, där han betonade att vi bör ställa frågan hur vi hamnade här.

Naturgas har setts som en brygglösning under en längre tid. Det har premierats i Industriklivet, och det har varit avgörande inte minst i SSAB:s omställning. Detta har Miljöpartiet arbetat väldigt hårt för. Nu är SSAB ett av de företag som får sina leveranser av Gasum. Min fråga till ledamoten är därför hur Miljöpartiet resonerar kring målkonflikten mellan minskade koldioxidutsläpp, som i dag kräver naturgas, och solidaritet med Ukraina.

Fru talman! Miljöpartiet har inte vid något tillfälle velat se en ökad användning av fossilgas, tvärtom. Bara själva benämningen naturgas är ett skämt. Det är en fossil källa som orsakar stora utsläpp och någonting som vi har arbetat emot under väldigt lång tid, bland annat genom att ställa oss emot utbyggnaden av ledningar mellan Ryssland och Europa.

Det gröna stål som nu ska tas fram i norra Sverige bygger på att få bort fossilgasen och att hitta andra energikällor för att kunna producera grönt stål. Vi har sett en del svajigheter både från diverse högertyckare från olika tankesmedjor och från vissa av regeringspartierna, men jag hoppas att man fortsatt står bakom detta i regeringen - och då även Liberalerna - så att man inte underminerar det viktiga arbete som sker till exempel i SSAB.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Men jag får betona att den gröna omställningen bygger på en brygglösning med naturgas. Det har vi vetat hela tiden. Isabella Lövin, din kollega, besökte just SSAB under sin tid som minister. Acceptansen för naturgas och för att den är premissen för den gröna omställningen har funnits hela tiden. Vi har sett det i industrin. Vi har sett det när det gäller vindkraften. Det finns en acceptans för att naturgasen är där under en övergångstid som en brygglösning.

Min fråga till ledamoten kvarstår: Hur ser Miljöpartiet på målkonflikten mellan förnybar produktion och säkerhetspolitiska överväganden?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Detta är väldigt okomplicerat. Vi ska inte använda fossilgas i någon som helst produktion framåt. Det måste vara ett övergripande mål att ha ett 100 procent förnybart energisystem i Sverige.

Däremot representerar ledamoten ett parti som i Skåne, som vi båda kommer ifrån, har stoppat väldigt mycket utbyggnad av vindkraft, som hade kunnat förse oss med den energin. Man har också under lång tid motarbetat den utbyggnaden av just det förnybara systemet, som vi har velat se.

Nu har vi ändå haft en utveckling som har varit fantastik. Sverige kan exportera enorma mängder grön el till övriga Europa, som just kan bidra till att pressa undan fossilgasen även i Europa.

För mig är det fullständigt självklart att fossilgasen ska fasas ut, och det så fort det bara är möjligt. Och svaret på framtidens energibehov är 100 procent förnybart och ingenting annat.

Fru talman! Det finns två problem med rysk gas: Den är rysk, och det är gas. Så sa Jan Björklund redan 2011. Sedan dess har Liberalerna konsekvent betonat riskerna med att Sverige gör sig beroende av ryska energikällor. Efter Rysslands invasion av Krim motionerade vi om att Sverige borde skärpa sanktionerna mot Ryssland, stoppa Nord Stream 2, stödja Ukrainas orientering västerut, förbereda för ukrainskt EU-medlemskap och verka för att EU:s sanktioner mot Ryssland utvidgas till energisektorn.

Jag är glad att vi har denna debatt i dag. Jag är glad att det är fler i denna kammare och i övriga Europa som nu delar vår bild. Putins Ryssland har agerat aggressivt mot grannländer i över ett årtionde. Lika länge har Liberalerna arbetat för en förändrad svensk hållning mot Ryssland men också vad gäller den svenska energipolitiken.

Vår position i dag är densamma som vi har haft under mer än ett decennium: Ryska fossila energikällor utgör en säkerhetspolitisk risk och bör undvikas.

Fru talman! Vi får aldrig mer hamna i en situation där vi i hög grad förlitar oss på andra länders energileveranser. Framöver måste den geopolitiska dimensionen finnas med i energipolitiken.

Vägen framåt ligger i att vi i Sverige fortsätter att driva på för att få med oss våra europeiska grannar på utökade sanktioner. Tills vi har lyckats med det anser jag att de företag som nu köper in rysk gas inte bara har ett stort ansvar utan även en reell möjlighet att påverka hur mycket rysk gas som kommer till Sverige. Här tycker jag att det skulle vara önskvärt om man från dessa företags håll agerar med större kraft än vad vi har sett så här långt.

Fru talman! Sveriges samlade stöd till Ukraina uppgår till över 21 miljarder svenska kronor, och EU:s gemensamma stöd uppgår till 37,8 miljarder euro. Sverige fortsätter att kraftsamla för att stödja Ukrainas reformarbete och uppbyggnad, med det övergripande målet om ett EU-närmande.

Jag vill påpeka att vi nu har de kraftfullaste och mest långtgående sanktionerna mot Ryssland någonsin. Sanktionerna när det gäller rysk olja innebär direkt minskade inkomster för den ryska statskassan.

Vi följer riksdagens tillkännagivande. Tio sanktionspaket har gjorts hittills. Ett elfte paket förbereds. Europas beroende av rysk gas fortsätter att minska. Regeringen tror på att arbeta tillsammans med andra länder, men vi arbetar också för att trygga Sveriges energiförsörjning, bland annat genom att planera för ny svensk kärnkraft.

Tack så mycket för debatten!

Den särskilda debatten var härmed avslutad.