Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Miljöpartiet har kallat till dagens debatt för att debattera 2000-talets största utmaning - hur vi ska leda våra samhällen genom klimatkrisen och hur vi ska minska klimatriskerna.

Klimatkrisen är redan dödlig. Två miljoner människor beräknas ha förlorat livet på grund av extremväder de senaste fem årtiondena. Bara nu i veckan som gått har tiotusentals människor i Libyen mist livet under ett enda störtregn - en översvämning. Även runt om i Sverige har vi kunnat se hur människor har drabbats av svåra extremväder och översvämningar.

I en akut klimatkris behöver man göra tre saker: sänka utsläppen snabbt och kraftfullt, skydda naturen så att den kan skydda oss och storsatsa på att klimatanpassa samhället för att skydda medborgare och egendom. På alla dessa områden går regeringen åt fel håll. En regering som inte förstår klimatkrisens allvar kommer aldrig att kunna skydda svenska folket från de skador som krisen leder till.

Vi har kallat till denna debatt för att få svar från regeringspartierna. Varför skyddar ni inte svenska folket från klimatkris och extremväder? Varför vänder ni dem som drabbats av klimatkrisen ryggen?

Fru talman! Klimatkrisen är vår tids stora ödesfråga. Vi vet att forskningen tydligt visar hur den ökade globala snittemperaturen leder till växande utmaningar framöver. Men klimatkrisen handlar inte bara om vad som sker i framtiden. Den handlar också om vad som sker just nu. Vi ser i dag effekter av klimatförändringar.

Fru talman! Vårt moderna samhälle är planerat och uppbyggt med tanke på vårt klimat. När klimatet förändras behöver också samhället förändras. Vi måste möta de utmaningar som klimatförändringarna innebär för naturen, samhället och människorna. Extrema väderhändelser kommer att ske oftare, med stora konsekvenser för enskilda människor som riskerar att skadas eller få sina hem förstörda. Det får konsekvenser för vår infrastruktur som kan sättas ur spel, och det får förödande konsekvenser för vår natur som skadas av skyfall, stormar och värmeböljor.

År 2018 resulterade den varma och torra sommaren i omfattande mark och skogsbränder som utöver ekonomiska och personliga förluster skapade problem för vårt jordbruk i form av minskade skördar och brist på foder. I år råder svår torka i stora delar av Europa, och regnovädret Hans orsakade nyligen översvämningar, skred och stor förödelse där stormen drog fram. Låt mig därför tacka för initiativet till denna debatt som ger oss möjligheten att här i kammaren belysa vikten av arbetet för klimatanpassning men också debattera skillnaderna som finns våra partier emellan.

Fru talman! Den absolut största klimat- och miljöbudgeten någonsin är den som röstades igenom i riksdagen för 2022. Den lades fram av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Året därpå kom budgeten för detta år, som är den näst största klimat- och miljöbudgeten någonsin. De rödgröna budgetarna har innehållit stora slagord men saknat satsningar för långsiktiga resultat för klimatet. Sverige har saknat politik för hur vi ska nå vårt klimatmål om nettonoll till 2045.

Fru talman! I budgeten som presenteras för riksdagen i morgon satsar den här regeringen rejält på åtgärder som minskar våra utsläpp. Vi ökar resurser för utbyggnad av laddinfrastruktur i hela vårt avlånga land, vi förstärker marknadsintroduktionsstödet för eldrivna lastbilar och arbetsmaskiner, vi förstärker det framgångsrika Klimatklivet för industrins omställning och vi inför en ny skrotningspremie. Vi gör också en satsning för att utbilda 2 500 fler ingenjörer och främja ny forskning genom elektrifiering och batteriteknik, för vi vet att vi inte klarar klimatkrisen utan all den kompetens som krävs för att lyckas ställa om. Dessutom går vi fram med en långsiktigt stabil satsning på att återväta våtmarker. Över 3,6 miljarder kronor kommer totalt att läggas på detta arbete fram till år 2030. Det är en enormt viktig åtgärd som har en mängd positiva effekter för våra utsläpp som anpassningsåtgärd och för den biologiska mångfalden. Vi satsar på det vi vet fungerar, och vi kallar det för effektiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Regeringens övergripande mål för klimatanpassningsarbetet är att minska vår sårbarhet och se till att hela samhället utvecklas för att långsiktigt vara robust inför ras, skred, erosioner och översvämningar. Det största och mest handfasta arbetet sker precis som alltid på lokal nivå. Det gäller fastighetsägare, kommuner, länsstyrelser och myndigheter.

Regeringen kommer snart att presentera en uppdaterad nationell strategi för klimatanpassning. I den redogör vi för de utmaningar som vi har identifierat i arbetet med klimatanpassning. Det är ett faktum att den här regeringen gång på gång satsar mer än den rödgröna regeringen gjorde i statsbudgetarna som blev verklighet när de hade makten. Det är de borgerliga partierna som värnar arbetet med att rusta vårt samhälle inför klimatkrisen. Vi skriker inte högst, men vi gör rätt sak i rätt tid och lägger grunden för att samhället ska elektrifieras.

(Applåder)

Fru talman! Jag tror att klimatet förtjänar att vi skriker högt. I juli i år var medeltemperaturen den varmaste som världen någonsin har upplevt, och samtidigt var det även rekordhöga temperaturer på många håll i världshaven. I Frankrike stängdes kärnkraftverk för att vattnet som kyler reaktorerna inte skulle bli för varmt. I Kanada brann över tio miljoner hektar skog - det är den högsta siffran någonsin. I Italien, Algeriet och Grekland har bränder rasat. Människor har förlorat livet och många har evakuerats. I Slovenien rasade broar och vägar till följd av översvämning. I USA, i delstaterna Vermont och New York, rådde undantagstillstånd på grund av skyfall och översvämningar. I Peking blev det regnrekord med flera döda i skyfallen. I Norge kollapsade en damm vid ett kraftverk, och jordskred drog med flera hus i översvämningarna. Detta är bara något av det som har hänt runt om i världen i år där vi ser klimatförändringar.

Fru talman! Sverige är inget undantag. Först var det värme, kraftigt regn och snabb snösmältning som drabbade Småland och som fick Torne älv att svämma över och torkan i maj och juni som drabbade jordbruket på många ställen i Sverige där man fick mycket sämre skördar. Sedan kom Hans, och skyfall drabbade min hemby Åre liksom Rättvik, Göteborg, Jönköping och många fler ställen i landet, till stora kostnader för samhället. Västmanlands jordbrukare har drabbats av allt: torkan, översvämningar - inte minst i Sala - och nu den afrikanska svinpesten. Vanligt folk drabbas när källaren står i vatten, när vägar och järnvägar stängs av och när försäkringarna kostar mer. Det är så mycket vi måste göra för att vår infrastruktur, vår försörjningsförmåga, våra hem och våra samhällen ska klara av de klimatförändringar som sker. Det är så mycket som måste göras för ett tryggare och säkrare Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Den 16 november skickade regeringen ett pressmeddelande om att den hade lämnat in Sveriges första rapport om klimatanpassning till FN:s klimatkommission. Pressmeddelandet finns kvar på regeringens hemsida, och där kan man läsa följande: "Vi behöver få ner våra växthusgasutsläpp och fasa ut fossila bränslen. Samtidigt behöver vi också öka vår förmåga att anpassa oss och minska risken för att våra samhällen och ekosystem blir ännu mer sårbara, fortsätter Romina Pourmokhtari."

Fru talman! Jag säger dock: Talk the talk, walk the walk - man måste också leva som man lär.

(Applåder)

Fru talman! Klimatdebatten har varit het, och vi kan utgå ifrån att frågorna kommer att fortsätta att engagera framöver.

Jag kan tycka att det är lite olyckligt att debatten klumpas ihop. Vi hör till exempel hur företrädare för oppositionen försöker koppla den välkomnade nyheten att vi sänker drivmedelsskatterna till globala klimateffekter, trots att det inte existerar någon som helst vetenskap som kan påvisa att en smärre sänkning av bensinskatten kommer att påverka vädret på ett mätbart sätt under någon som helst tidsperiod någonstans i världen.

Klimatpolitiken är en global fråga, fru talman, men klimatanpassningen är i stället i högsta grad en nationell fråga - en fråga för varje enskilt land.

Fru talman! När man talar om klimatet som ödesfråga handlar det kanske i grunden just om klimatanpassningsfrågor. Det är i det perspektivet - ungefär några decennier - som människor kan tänka framåt. Världen har ett stort arbete att göra med att minska växthusgasutsläppen, men vi ska vara på det klara med att om utsläppen börjar minska om några år, vilket vi hoppas på, eller i alla fall inom ett decennium kommer effekten att synas först långt senare.

Den utmaning som förändrad väderlek för med sig är den största utmaningen för människor. Det är något som samhällen, byar, städer och nationer har sysslat med i alla tider. Nederländerna, i alla fall halva landet, är ett lysande exempel på ett land som inte hade existerat om man inte hade anpassat sig till vattennivåerna, eftersom halva landet ligger under havsnivån.

Fru talman! Sverige antog 2019 en nationell strategi för klimatanpassning med målet att "utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter". Denna strategi antogs här i riksdagen, faktiskt med fullständig enighet mellan samtliga partier.

Strategin lägger grunden för arbetet på ett balanserat sätt. Den tydliggör till exempel att man inte ska slå fast specifika tidpunkter för åtgärder eller bestämma sig för ett visst klimatscenario. Att göra så, skrev den dåvarande regeringen i strategin, vore kontraproduktivt då man skulle riskera att det görs ineffektiva satsningar som kanske inte behövs eftersom vetenskap ständig förändras och vi inte vet hur det kommer att bli i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Det vi vet är att riskerna är olika vid olika tillfällen. Det handlar om vårt lantbruk och skogsbruk, om säkerhet och människors hälsa och, kanske allra mest, om vattenfrågor, i alla fall på kort sikt.

(Applåder)

Fru talman! Torka, skogsbränder, vattenbrist, skyfall och översvämningar - det är uppenbart att klimatförändringarna påverkar här och nu. I Sverige har vi de senaste åren märkt skillnad i vårt klimat, och vi kan förvänta oss att skyfallen kommer att öka i både intensitet och frekvens. Det ställer nya och större krav på byggnation och att fler aktörer aktivt arbetar för att förebygga översvämningar, ras och skred. Inte minst måste vi se till att rusta och klimatanpassa infrastrukturen när vi bygger nytt.

I miljö- och klimatpolitiken finns stora skillnader mellan våra partier. Moderaterna ser teknisk utveckling och innovation som framgångsfaktorn. Vi är övertygade om att det inte går att backa in i framtiden. Vi lyfter även blicken och ser hur vi kan vara ett föregångsland och inspirera samtidigt som vårt näringsliv kan bidra med klimatnytta världen över genom sin export. Sverige har fantastiska möjligheter, men då måste satsningar prioriteras rätt och inte slösas på populistiska projekt som känns bra i magen men som får minimal effekt.

I första hand, fru talman, ska vi minska utsläppen. Det måste vara målet för oss alla. Men när det kommer till klimatanpassning har jag svårt att tro att det råder någon större oenighet mellan våra partier. Givetvis måste våra byggnader, vår infrastruktur och våra kommuner och regioner stå rustade för ett förändrat klimat. Därför arbetar regeringen aktivt med att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och ta till vara möjligheter.

(Applåder)

Fru talman! Vi vill alla leva trygga och bra liv där vi kan lita på att samhället fungerar. Vi vill kunna lita på att samhället kan skydda sina medborgare och lösa de svårigheter som vi ställs inför tillsammans. Men under de senaste årtiondena har det svenska samhället steg för steg försvagats. Regeringar av olika färg har sålt ut, privatiserat och skurit ned. På område efter område har det offentliga ansvaret splittrats upp på en rad olika aktörer - aktörer som dessutom ofta ser mest till sina egna vinster.

Vårt gemensamma samhälle har steg för steg utarmats, och nu kommer klimatkrisen. I somras var det översvämningar, bland annat i Västmanland och Örebro, och i min grannkommun Rättvik drabbades man av jordskred och förstörda vägar.

Det är alltså tydligt nu att vi måste lämna det svaga, uppsplittrade samhället bakom oss, och vi kan inte, som regeringen och SD vill, lägga fram en budget som innebär stora nedskärningar i kommuner och regioner. Vi står inför en tid när det offentliga behöver ha muskler att skydda medborgarna och få samhället att fungera. Vi står inför en tid då vi måste bygga det gemensamma urstarkt, för det är bråttom nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Vi behöver både pressa ned utsläppen och klimatanpassa Sverige. Anpassningen handlar om alltifrån olika former av översvämningsskydd till skydd mot torka och värme.

Fru talman! Klimatomställningen och klimatanpassningen kräver ett starkt samhälle som tar tillbaka kontrollen. Om vi gör detta rätt skapar det jobb och framtidstro över hela Sverige. Så kan vi bygga ett samhälle som man kan lita på.

Sommaren började med torka och brist på vatten i framför allt landets södra delar. Det hann påverka både produktionen av livsmedel och produktionen av dricksvatten negativt. Sedan skedde det motsatta. Skyfall och långvariga regn fullkomligt dränkte många tätorter och även åkrar och ängar i landet. Skyfallen förstörde vägar, stora som små, och järnvägens banvallar brast på flera ställen.

Det som är trist är att regeringen hittills inte har presenterat så många åtgärder för att minska de klimatskadliga utsläppen i närtid, utan man har i stället aviserat åtgärder som kommer att öka utsläppen kraftigt de närmaste åren.

Fru talman! Klimatfrågan är verkligen vår tids viktigaste fråga. Där kommer också klimatanpassningen in. Även om vi når målen i Parisavtalet och Sveriges klimatmål kommer vi att behöva anpassa våra samhällen i världen, och samma sak i Sverige, eftersom vi har ett klimat i förändring.

Alltför ofta är bilden att om vi bromsar uppvärmningen till 1 ½ grad kommer ingenting att ske. Det stämmer inte. Klimatanpassningsåtgärder får självklart aldrig bli en åtgärd som ersätter det prioriterade arbetet med att minska utsläppen. Men klimatförändringarna är likväl ett faktum som vi måste planera för. Det har vi sett, om inte annat de senaste åren.

Pandemin har också lärt oss att krisplanering är någonting som vi måste jobba med och som måste få en större del av samhällsdebatten. Det handlar om att rusta oss så att klimatförändringarnas effekter får så liten skadlig påverkan som möjligt.

Att planera för ett klimat i förändring måste göras redan nu eftersom det är betydligt mer kostnadseffektivt att göra det här och nu än att reparera de skador som kommer sedan. Det handlar om att anpassa fastigheter för att skydda de boende mot extrema värmeböljor. Gator ska klara allt kraftigare skyfall, kusterna ska säkras mot stigande havsnivåer, skredsäkring ska ske i exempelvis Göta älv-dalen och skogar behöver skyddas mot bränder och ökade skadedjursangrepp.

Vi måste också lägga särskild vikt vid att skydda samhällsviktiga funktioner såsom vattenförsörjning, avloppssystem, elförsörjning, vägar och järnvägar. Nya insektsangrepp av granbarkborre har ökat kraftigt, inte minst på grund av de torra somrar som vi har sett de senaste åren. Det handlar om stora resurser och stora pengar och virkesbortfall i industrin. Kostnaderna bara för Gävle 2018 var närmare 2 miljarder kronor.

Regeringen måste vakna nu. SD:s retorik, som vi hörde här och som regeringen tyvärr verkar anamma om att det inte spelar någon roll vad vi gör i Sverige när man ökar utsläppen måste få ett slut. Det är ingenting annat än strutspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Vi hörde en fin uppräkning från ministern här i talarstolen om vad man gör för att minska utsläppen. Men det var väldigt lite om klimatanpassning som denna debatt faktiskt handlar om. Min stora fråga till ministern och regeringen: När kommer egentligen förslagen?

Fru talman! Jag kommer, precis som domprost Jonas Eek gjorde i sitt högtidstal i Storkyrkan vid riksmötets öppnande förra veckan, att anknyta till den allra första fråga som en människa ställer i världshistorien, i alla fall enligt Första Moseboken: Ska jag ta hand om min bror? Svaret då som nu är ja. Det är kort och gott en fråga om moral, och det är något som vi aldrig får glömma bort. Denna enkla men viktiga grundregel leder mig till att vilja lyfta fram en aspekt av dagens debattämne som förtjänar mer uppmärksamhet, nämligen klimatbistånd.

Vi har under sommaren fått ganska många påminnelser i vårt land om att sol, vind och vatten inte bara är av godo utan också kan leda till enorma problem. Men med all respekt för alla i vårt land som har drabbats av storm, torka och/eller översvämning finns det en utsatthet i många resurssvaga länder där problemen blir mångfalt större än hos oss. Vi som ett rikt land i västvärlden har ändå möjligheter att i olika grader på ett helt annat sätt ersätta och hjälpa dem som drabbas. Jag försöker naturligtvis inte på något vis att förminska de inhemska skadorna, men det måste vara möjligt att hålla flera tankar och perspektiv i huvudet samtidigt.

Solidaritet och samhällsgemenskap tar inte slut vid nationsgränsen, utan vi hänger samman med våra grannar, med både dem som är närbelägna och dem som bor långt bort. Därför är jag glad över att regeringen har lyft fram dessa frågor och sätter ljuset på dem. Vi kan läsa i budgeten för innevarande år att Sverige genom finansiellt stöd till olika miljö- och klimatfonder samt Världsbankens fond för de fattigaste länderna har bidragit till insatser som syftar till ökad motståndskraft och anpassningsförmåga mot klimatförändringar och för minskade utsläpp av växthusgaser i utvecklingsländer.

Vi ser också ett ökat behov av stöd till klimatanpassning och motståndskraft till de allra mest utsatta och minst utvecklade länderna. Vi måste gemensamt hantera de globala utmaningar som klimatförändringarna innebär.

(Applåder)

Fru talman! Att vi står inför en extremt allvarlig situation, en total kris, verkar vi vara ense om. Om ord gjorde jobbet skulle vi redan vara framme, som jag tror att alla åhörare har hört här. Men det som krävs nu är handling, och där finns det desto större brist.

Ingen behöver längre bara lita på vetenskapen för att förstå vad det är som händer med vår planet. Det räcker med att sätta på tv:n eller lyssna på radion och höra om de extrema skyfall och översvämningar som drabbar Grekland, Spanien, Libyen, Hongkong och många andra platser på jorden, eller att se hur Kanada drabbas av enorma skogsbränder på en tjugondel av landets skogsareal under ett enda år. Och Kanada är inte ensamt. Det räcker att fråga någon av Gotlands jordbrukare som drabbades av torka i början av året eller alla människor i Sala, Västerås, Gävle och Uppsala. Många från dessa områden, som har fått sina källare översvämmade eller sett sina vägar, järnvägar och hem spolas bort, finns på läktaren i dag och följer debatten. Det gäller även människor i Åre och i Norge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Klimatkrisen är inte ett hot i framtiden. Klimatkrisen sker här och nu. Vi har inte bara en utan två stora uppgifter som vi måste göra i vår generation. Det handlar om att bygga ett fossilfritt samhälle och minska utsläppen snabbt. Men det handlar också om att börja arbeta intensivt, systematiskt och långsiktigt med att klimatsäkra Sverige just för att människor inte ska stå ensamma i krisen.

Klimatkrisen kostar i form av förlorade människoliv, men den kostar också i form av enorma ekonomiska skador. Bara mellan 1980 och 2021 beräknas skador efter klimatrelaterade extremväder bara i EU ha kostat hisnande 6 700 miljarder kronor i dagens penningvärde. Tänk då om åtminstone en rännil av dessa pengar hade använts till att minska utsläppen och att klimatanpassa samhället i stället för att betala kostnaderna när skadan redan är skedd! Här finns en läxa att lära.

Miljöpartiet har lärt denna läxa. Vi har insett att det är otroligt mycket effektivare att förebygga klimatskador än att snåla nu och att betala för skadorna i efterhand, som regeringen gör. Under vår tid i regeringen ökade vi därför satsningarna på klimatanpassning i kommunerna 20 gånger om, från 25 miljoner kronor till 500 miljoner kronor per år. Vi tillsatte Nationella expertrådet för klimatanpassning för att hjälpa kommuner, och vi tog för första gången fram en nationell strategi för klimatanpassning. Men jag vill vara tydlig med att det inte räcker. Vi behöver göra ännu mer, och vi kräver nu att anslagen höjs till åtminstone 3 miljarder kronor per år för att verkligen kunna hjälpa kommuner, företag och vanliga familjer att rusta sig mot de väderextremer som kommer att bli värre och värre och att minska deras sårbarhet.

År 2023 var ett extremt år, med stor säkerhet det varmaste året som någonsin har uppmätts hittills - det varmaste på 120 000 år. Ingen - vare sig världen, EU eller Sverige - är redo för de kriser som nu drabbar oss. Vi är inte rustade.

Men precis som när det gäller frågan om utsläppen gör regeringen tvärtemot det som vetenskapen säger. När man understryker behovet av satsningar och långsiktighet drar regeringen i handbromsen och skär ned anslagen för stöd till klimatanpassning i kommunerna, för till exempel jordskred. Detta är ett dubbelt svek - att elda på klimatkrisen och sedan lämna människor att drabbas av den.

Jag kräver svar från miljöministern: Kommer ni att ändra riktning och lyssna till forskarna och hjälpa människor i klimatkrisen?

(Applåder)

Fru talman! Det förebyggande arbetet är viktigt för hela vårt land. En god beredskap är det som gör att en kommande kris inte blir en katastrof. Vårt klimatarbete måste gå hand i hand med klimatanpassning och beredskap. Vårt samhälle behöver både ställa om från fossilt till fossilfritt och ställa om för att bli bättre rustat inför extremväder.

Vi behöver höja kunskapen och förbättra riskanalyserna, så att vi kan göra rätt saker på rätt plats. Och vi behöver sätta in rätt åtgärder i ett tidigt stadium för att kostnaderna inte ska bli väldigt stora, som en tidigare talare också har nämnt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Redan år 1977, det var alltså 18 år innan jag föddes, inträffade en av de värsta naturkatastroferna i Sverige i modern tid. Nio människor miste livet, och mängder av hus totalförstördes i samband med Tuveraset på Hisingen i Göteborg.

Arbetet med att klimatanpassa det svenska samhället borde ha satts igång mycket tidigare, och det borde ha kommit mycket längre. Tyvärr påverkas detta arbete av ett alldeles för sent politiskt uppvaknande. Det höga tonläget löser, som sagt, inga problem.

Nyligen var jag på en inspektionsresa längs Göta älv och fick ta del av arbetet där med att ras- och skredsäkra en av de mest skredkänsliga dalgångarna i Sverige. Arbetet med skredsäkring vid Göta älv är ett föredömligt exempel på hur man har kunnat öka takten genom att samordna det arbete som sker och involvera alla olika parter som berörs.

En stor del av det som kommer att behöva göras för att vårt samhälle ska bli bättre rustat för klimatförändringar handlar faktiskt om mer komplexa frågor än enbart pengar. Hittills har exempelvis de statsbidrag som funnits budgeterade faktiskt inte använts till fullo. Uppenbarligen är det inte fråga om ett samhällsproblem där den som satsar mest pengar är klar och kan gå hem, utan det här handlar i stället om hur vi bäst ser till att alla delar av landet har förutsättningar att genomföra insatserna som just de är i behov av.

Jag förstår att det här inte kommer att ge mig slagkraftiga rubriker i medierna, men, fru talman, jag vill ändå lyfta nivån i debatten och ta upp några av de faktiska problem som bromsar takten. En hel del kommuner vittnar om att de har svårt att rekrytera kompetens och anställa dem som ska genomföra åtgärderna. Tillståndsprocesser för att genomföra åtgärderna drar ut på tiden. Det finns en otydlighet och en osäkerhet vad gäller ansvarsfördelning mellan kommuner, myndigheter och fastighetsägare. Det finns enligt expertrådet på SMHI både lagstiftning och styrmedel som kan komma att behöva ses över. Och vi behöver på olika sätt öka incitamenten för att satsa. Statens uppgift i arbetet är att leda, stötta och samordna de insatser som bäst utförs runt om i vårt avlånga land på olika platser. Utan rätt åtgärder blir insatserna mer kostsamma när ovädret väl inträffar.

(Applåder)

Fru talman! Jag inledde med att säga att man ska leva som man lär; det är en förtroendefråga. Ju fler vetenskapliga rapporter vi får om alltmer alarmerande besked om vilken effekt den globala uppvärmningen har för vår planet, desto mer övertygad blir åtminstone jag om att vi måste öka takten för att minska utsläppen. Det extremväder vi har sett i Sverige och runt om i världen visar detta med all tydlighet.

Då kanske det inte riktigt duger när statsministern i regeringsförklaringen säger att statsråden har gjort ett bra jobb. Det duger inte riktigt när Sveriges klimat- och miljöminister samtidigt ser till att Sverige ökar sina utsläpp.

Vad är statsrådets plan? När kommer den uppdaterade strategin för klimatanpassningen? Kommer vi i årets budget att se en minskning eller återigen en ökning av utsläppen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Jag såg fram emot att i dag få debattera det viktiga arbetet med klimatanpassning. Tyvärr är det inte så många som har nämnt vad de vill göra i arbetet med klimatanpassning.

Det är absolut så att detta att gå från fossilt till fossilfritt minskar våra utsläpp och gör att vi är i mindre behov av att genomföra insatser för anpassning. Jag räknade i mitt första anförande upp många åtgärder som regeringen genomför för att minska Sveriges utsläpp. Det man kan påpeka är skillnaden mellan oppositionens bild och regeringens bild, nämligen att det vi ser är att det inte nödvändigtvis är höga bränsleskatter som är lösningen på problemen utan att vi i stället ökar takten i elektrifieringen, att vi möter den framtid vi är på väg mot med innovativa lösningar som minskar våra utsläpp. Det handlar om att satsa på massvis med olika åtgärder genom Klimatklivet för att industrin och systemet ska ställa om och inte om att straffa medborgare som redan sitter med svår ekonomi och inte har andra lösningar att ta till.

Fru talman! Min fråga var om den här budgeten kommer att visa om vi ökar eller minskar utsläppen. Det har naturligtvis bäring på även de klimatanpassningar vi måste göra.

Jag kanske ska påminna statsrådet om att expertrådet, som den förra regeringen tillsatte, redan har lämnat goda budskap om vad en regering behöver göra i klimatanpassningsfrågorna. Vad är statsrådets plan efter ett år, efter den här sommaren, efter alla de katastrofer vi ändå har sett inom Sveriges gränser?

Vad är planen? Kommer man i den här budgeten att se till att Sverige minskar sina utsläpp, eller blir det som det här året, nämligen att ministern väljer att öka utsläppen?

(Applåder)

Fru talman! Den här regeringen gör många olika insatser för klimatanpassning. Vi har höga nivåer för anpassningsarbetet, men det är inte pengarna som är problemet. Det här handlar mer om hur vi ska utföra arbetet på rätt sätt, hur vi ska hitta kompetensen, hur vi ska se till att samordna arbetet och hur vi ska se över ansvarsfördelningen i klimatanpassningen. Det här är ett arbete som många tidigare har nämnt att det råder stor enighet om. När man väl börjar debattera blir det svårt att mäta argument mot varandra. I stället måste man prata om vad man faktiskt vill göra, och det har jag tidigare deklarerat.

Sedan har vi frågan om utsläppen. Om vi ska prata om hela klimatkrisen på 20 sekunder, kan jag redogöra för att den här regeringen arbetar hårt för att nå Sveriges satta klimatmål, och vi gör det genom att öka omställningstakten i industrin och i transportsektorn från fossilt till fossilfritt. Då behöver man mer el, kärnkraft, vindkraft och insatser för att återväta Sveriges våtmarker.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Jag tänkte att vi skulle slippa kärnkraftsdebatten i en debatt om klimatanpassning!

Fungerande infrastruktur för vatten och avlopp är däremot tydlig klimatanpassning, och det är avgörande för trygga och välfungerande boendemiljöer. Stora delar av de svenska va-näten är gjorda på 50- och 60-talen och har nu enorma reinvesteringsbehov. De klarar inte de ökade volymerna av exempelvis dagvatten.

Finansieringen av det här är ett problem. Vattentaxan har utformats så att man kan sköta den löpande driften snarare än att investera för framtiden. Branschföreningen Svenskt Vatten säger exempelvis att vi behöver öka investeringstakten med ungefär 50 procent. Vi kan då se att med stora avstånd i landet finns problem i glesbefolkade kommuner där det kan finnas 30 gånger mer ledning per person än i storstadskommuner.

Vad gör ministern och regeringen för att hantera de stora renoveringsbehov som finns i va-systemet, inte minst i glesbefolkade kommuner?

Fru talman! Jag är inte särskilt förvånad över att Centerpartiet inte gärna pratar om kärnkraft, med tanke på att det låter lite olika beroende på vem från Centerpartiet som talar om frågan. Så jag kan förstå att du verkligen uppskattar att undvika att prata om kärnkraften.

Men låt oss göra så, och låt oss prata om klimatanpassningsarbetet. Det finns stora summor att tillgå när man vill klimatanpassa. Det gör man genom att ansöka om de medlen. Man ansöker för många olika åtgärder. Vasystemen specifikt är en kommunal fråga. Kommunerna hanterar dem på olika sätt.

När kommunens resurser är uttömda kan man höra av sig till MSB, exempelvis vid en översvämning eller annat. Då kommer MSB med förstärkningsresurser. Det kan handla om översvämningsbarriärer, högkapacitetspumpar och andra lösningar som MSB har att tillgå för de kommuner och regioner som inte klarar av att sköta det ansvaret. Det är i grund och botten ett lokalt ansvar där statens roll är att stärka den lokala och regionala förmågan. Det är så man arbetar med frågorna i Sverige.

Fru talman! Jag frågade om det stora renoveringsbehovet och de insatser som behöver göras där, inte om särskilda skyfall.

Låt mig ge några tips till ministern. Utred möjligheten att ändra vattentjänstlagen så att man kan ta ut en högre va-taxa för att förebygga investeringar. Inför ekodesign på vattenprodukter så att det blir mindre behov av vattentjänster, särskilt med tanke på behovet i växande städer. Lägg in vattenbesparingsåtgärder i det gröna avdraget, eller ta ut en vattenavgift som kan stötta va-systemets behov framöver.

Finns det något av detta som regeringen över huvud taget tittar på? Att hänvisa till MSB för reinvesteringsbehovet innebär att ministern måste gå hem och göra sin läxa. De har ingenting med det ansvaret att göra.

Fru talman! Jag betackar mig för sådana tips från Centerpartiet, särskilt när de kommer från ett parti som knappt vet vad de tycker om den allra största klimatfrågan, nämligen om vi ska ha kärnkraft eller inte. Det kan man inte svara på, men man står gärna och ger tips på olika frågor som rör va-system. Jag ska noga lyssna på de förslag du har radat upp och se vad regeringen kan sätta in för åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

När vi nu talar om klimatanpassning, vilket är vad debatten handlar om, vet du mycket väl att det är ett lokalt ansvar där staten gör förstärkningar. Det gör vi genom våra myndigheter. Det är MSB som tillgodoser de medel som bland annat Miljöpartiet tagit initiativ till i tidigare regeringar, vilket innebär en påbörjad satsning, som den här regeringen fortsätter att satsa på i samma utsträckning. Om det blir exempelvis höga vattennivåer är det MSB som följer upp, ser på hur situationen ser ut och föreslår lösningar till länsstyrelser och till kommunerna. Det är så arbetet går till.

Att påpeka att vi hänvisar till fel myndighet visar att man helt enkelt inte har förståelse för hur statligt arbete funkar. Om Rickard Nordin föredrar att han och jag drar på oss stövlarna och åker ut till kommunerna och löser frågan själva får han föreslå det i kammaren, men än så länge styrs det statliga arbetet för anpassning genom medel till MSB och andra myndigheter.

(Applåder)

Jag har under olika delar av debatten hört användningen av "du". Jag vill bara påminna ledamöterna om att vi inte tilltalar varandra med du utan att alla talar via talmannen.

Fru talman! I akuta nödlägen och svåra kriser har vi i Sverige en tradition att samla oss för att möta krisen med full kraft. Så gjorde vi under de båda världskrigen - vi samlades i politiken och som människor. Vi satsade på att möta hotet fullt ut.

Så gjorde vi också under pandemin. Hela svenska folket avstod från möten med nära och kära. Vi vaccinerade oss och bar ansiktsmask för att skydda sårbara. Politiken samlades. Folkhälsomyndigheten fick ge råd som politiken följde. Så klarade vi krisen.

Så gör vi nu när Ryssland har invaderat Ukraina och hotar den europeiska säkerheten och friheten. Vi samlar oss enigt i stödpaket efter stödpaket. Vi är också eniga i att öka försvarsförmågan. Vi lyssnar till våra expertmyndigheter, det vill säga Försvarsmakten och civilförsvarsmyndigheterna.

Jag vill ställa en fråga. Den är inte retorisk utan allvarligt menad, och jag vill gärna ha ett allvarligt svar. Varför vill regeringen inte hantera klimathotet som den akuta kris det är? Varför lyssnar man inte på expertmyndigheterna utan gör tvärtom? Och varför samlar man inte partierna till en mer kraftfull klimatpolitik och storsatsar på klimatanpassning i bred enighet när vi nu ser klimatkrisens härjningar?

Fru talman! Det är skillnad mellan att tala om anpassningsarbete och att tala om hur vi ska lösa klimatkrisen.

Anledningen till att vi inte samlar alla riksdagens partier i klimatkrisfrågorna, apropå de åtgärder vi har med i en budget, är att vi inte håller med Miljöpartiet. Vi kommer inte att vidta samma åtgärder som Miljöpartiet vidtog under sin tid i regering och under sin tid på denna post. Det finns ideologiska skillnader. Den här regeringen väljer att gå marknaden till mötes och vill ta vara på företagens möjlighet att ställa om Sveriges industri och transportsektor och på så sätt ta Sverige ur klimatkrisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

När det gäller anpassningsarbete är det som många andra förtjänstfullt har nämnt. Senast vi antog en strategi var 2019. Det var en regering som Per Bolund själv satt i som lade fram den, och den röstades igenom i enighet här i kammaren. Jag hoppas att vi kommer att kunna uppnå samma enighet när regeringen alldeles snart lägger fram sin strategi. När det gäller klimatanpassning, som denna debatt handlar om, finns det en stor enighet vad gäller att ta ansvar för vårt samhälle och säkra oss inför konsekvenserna av att den globala snittemperaturen ökar.

Fru talman! Jag blir väldigt bekymrad över svaret, för det visar att man inte förstår att ta klimathotet på det allvar som det förtjänar. Det förklarar också varför Liberalerna och de andra partierna i regeringskonstellationen har valt att gå ifrån alla överenskommelser som har slutits.

Vi har ansträngt oss mycket för att få en bred förankring med klimatramverket, som regeringen säger att man håller fast vid men som man i verkligheten går ifrån, med Miljömålsberedningen, som kom fram med breda förslag som alla partier stod bakom, och med energiöverenskommelsen, som ju också var brett förankrad men som man har gått ifrån. Sju av åtta partier stod bakom åtgärder som reduktionsplikten och reseavdraget, men man vänder dem ryggen och river upp dessa förslag.

Ett problem är också att man gör det utan att försöka få till nya breda överenskommelser. Det som åtminstone jag hör från företagen, näringslivet och andra som ska göra investeringarna är att det behövs långsiktiga villkor. Ändå väljer regeringen att med berått mod gå i polemik mot enighet och att hetsa emot och snarare eftersträva splittring. Jag tycker att detta är direkt oansvarigt i den allvarliga kris som vi nu är i och som vi ser exempel på varje dag.

(Applåder)

Fru talman! Jag tror att det räcker med att lyssna på denna debatt för att man ska höra vem det är som vill skapa splittring i svensk politik när det gäller klimatpolitiken och vem det är som höjer tonläget i stället för att tala om vilka faktiska lösningar som finns på de problem som vi står inför.

Det var just därför som mitt parti valde att inte sitta med i någon energiöverenskommelse. Liberalerna såg att man fattade beslut som inte var bra för det svenska energisystemet. Man fattade beslut som var på väg att förstöra vårt samhälles förutsättningar att ställa om med tanke på den enorma mängd el som vi behöver.

Vi ser gång på gång hur Miljöpartiet förstör svensk energipolitik och sätter stopp för de möjligheter som finns för Sveriges industri att sluta använda det fossila och i stället gå över till el. Detta är den stora utmaningen framöver, och denna regering är helt enig när det gäller att arbeta väldigt hårt för att få till den stora mängd el som behövs för att Sverige ska klara av klimatkrisen. För det behöver vi inte oppositionens hjälp. Vi betackar oss för den och försöker att hantera den situation som har uppstått så gott det bara går med den tid vi har att tillgå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Om regeringen inte vill stå fast vid de överenskommelser som den här kammaren har beslutat om i bred enighet är det upp till regeringen. Oavsett vilket måste klimatomställningen ske här och nu. Det handlar om tiotusentals gröna jobb som Socialdemokraterna vill fortsätta se växa fram i Sverige. Det handlar om att inte slita av sig ledartröjan och se på när gröna investeringar hamnar i andra länder. Det handlar om att klimatomställningen ska fungera för vanligt folk i hela landet. Det handlar om ansvar och om respekt för våra barn och barnbarn. Det handlar om att utsläppen måste minska och om att vi måste klimatanpassa samhället. Det handlar om att förebygga i stället för att ägna sig åt kvartalspolitik.

Detta är också smart politik - ju mindre man förstör, desto mindre blir kostnaderna för att laga.

Ett förändrat klimat kommer ju att få betydande konsekvenser även för den svenska naturmiljön och kommer att leda till stora utmaningar för våra samhällsstrukturer. Vi måste anpassa samhället till de klimatförändringar vi har redan i dag och till dem vi inte kommer att kunna förhindra i framtiden. Vi måste skydda miljön och människors liv, hälsa och egendom genom att anpassa samhället efter det som klimatförändringarna medför för mark, vatten och bebyggelse.

Det är ett svaghetsbevis för Sveriges riksdags folkvalda att något som sju av åtta partier var eniga om - att vi ska ta vår del av ansvaret för klimatkrisen - inte gäller längre när vi i stället borde bygga samhället hållbart, starkt, robust, tryggt och säkert för våra barn och barnbarn.

Någonstans är det väl som statsministern säger: På min sida är politiken överens. Svenska folket kan konstatera att Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är överens om att öka utsläppen.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänker fortsätta med att inte prata om kärnkraft - jag tycker att vi kan prata om någonting helt annat.

Inom jordbruket vilar mycket ansvar på den enskilda lantbrukaren när det gäller just klimatanpassning. Det är kostsamma åtgärder som gör det tufft för redan hårt pressade livsmedelsproducenter. Exempelvis behövs det investeringar i bevattning som ger säkrare och jämnare vattentillgång under växtsäsongen och har andra miljöfördelar. Samtidigt ser vi hur miljöprövningar gör att man snarare vill riva ut dammar.

Vi behöver också anpassa regelverken för att underlätta lantbrukets klimatanpassning. Här ser vi stelbenta regelverk - som vi har vetat om ganska länge - som stoppar klimatanpassningsåtgärder inom lantbruket. Det kan handla om regler för vattenuttag eller om biotopskydd i stenmurstäta områden som omöjliggör rationell bevattning.

Min fråga till Anna-Caren Sätherberg, som ju faktiskt nyligen var landsbygdsminister, är varför S inte åtgärdade detta när man satt vid regeringsbordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Många av dessa saker försökte vi åtgärda, bland annat detta med stenmurarna. Jag besökte Öland flera gånger. Det är faktiskt så att man inte ens kan köra in en traktor emellan. Vi gav myndigheter i uppdrag att titta på det, men jag nådde inte ända fram.

Ledamoten Rickard Nordin har helt rätt i att vattentillgången är ett problem för jordbruket och skördarna. Vi kan se att de stora har lyckats med investeringar och gjort dammar, men vi kan också se att de små inte alls har det på samma sätt. Jag hoppas att den uppdaterade klimatanpassningsstrategin tittar på hur vi ska se till att vattenförsörjningen finns, så att vi kan ha skördar i hela Sverige.

Det finns många frågor som du och jag gemensamt kan ställa till regeringen. När det gäller kärnkraften tog jag ju upp att den inte kunde fungera i Frankrike i somras på grund av klimatförändringar som gjorde att vattnet inte kunde kyla kärnkraften.

Fru talman! Jag tänker fortsätta att hålla mig till lantbrukets villkor. Det låter som att Centerpartiet och Socialdemokraterna är tämligen överens i dessa frågor, och det är ju bra. Jag hoppas att det kommer att finnas ett ökat intresse från S för att driva dessa frågor lite mer aktivt med tanke på att det finns väldigt stora behov. Jag kan bara beklaga att dåvarande regering inte prioriterade tillräckligt mycket och inte kom fram tillräckligt snabbt med de åtgärder som behövs. Vi får väl hoppas att nuvarande regering fångar upp det.

Mina slutfrågor blir: Varför tror Anna-Caren Sätherberg att man inte kom fram i dessa frågor i slutändan? Varför blev det inte tillräckligt stort tryck på det då?

Fru talman! En del kom fram, till exempel i CAP, alltså EU:s gemensamma jordbrukspolitik, där det handlar lite mer om att klimatanpassa jordbruket så att vi har markhälsa och kan hålla skördar. Men man ska veta att Sverige inte alltid tycker likadant som övriga jordbruksministrar, som kanske inte ser markhälsa som det viktigaste och inte ser att det hänger ihop, det vill säga att vi måste ha ett klimatanpassat jordbruk om vi ska kunna ha ett livskraftigt och konkurrenskraftigt jordbruk i framtiden.

Låt mig påminna om att vi talar via talmannen.

Fru talman! Det är stora ord i denna debatt, framför allt från oppositionen. Men jag har inte kunnat identifiera särskilt många stora ord om just frågan vi debatterar i dag, nämligen klimatanpassning.

Som tidigare sagts antog riksdagen på förslag från den dåvarande regeringen en strategi för klimatanpassning. Samtliga partier var för. Vi har i dag statliga bidrag till klimatanpassning, och det hade vi förra mandatperioden också. Men någon ökad miljardrullning på just detta anslag har inte varit aktuell eftersom hela anslaget inte har förbrukats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Det krävs givetvis ett aktivt arbete med att utforma regelverk och se över lagstiftning. Det pågår ett arbete med tillståndsprocesser på många olika plan som förhoppningsvis även kan bidra till arbetet med klimatanpassning i olika former. Det är inte så enkelt att man i en budget bara kan plussa på några miljarder och snabba på anpassningen på alla områden, utan det gäller att identifiera vad som ska göras, var det ska göras, när det ska göras och hur det ska göras. Det är som sagt mer komplicerat än att bara stoppa in några miljarder i en kalkyl.

Fru talman! Expertrådet för klimatanpassning lyfte fram flera områden i sin rapport från 2022. Ett område var livsmedelssäkerhet, och det finns en potential för Sverige att producera mer livsmedel. Klimat- och sårbarhetsutredningen kom exempelvis fram till att intäkterna från lantbruket sannolikt kommer att öka mer än kostnaderna framöver. Då är det till exempel viktigt att alltid se till potentialen inom livsmedelsproduktion. Här har kommunerna ett viktigt arbete att göra, exempelvis att verkligen tänka över om man ska exploatera jordbruksmark eller inte. Bygger man bostäder på åkermark är det extremt komplicerat och svårt att återställa den. Här har Sverige ett stort ansvar och en viktig potential.

(Applåder)

Fru talman! I sommar var första skörden på många ställen runt om i Sverige halv eller mindre. I Västmanland, inte minst i Sala, drabbades bönderna ytterligare när åkrarna också blev översvämmade. Min hemby Åre drabbades av skyfall och översvämningar, och bilderna som kablades ut därifrån var hemska. Liknande saker hände i hela Sverige och hela världen. Klimatförändringarna är påtagliga och påverkar människors liv och ger stora samhällsskador i Sverige och hela världen.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har beskrivit klimatfrågan som en ny religion, vilket förstås är helt obegripligt när den samlade vetenskapen säger att vi måste agera nu.

Fru talman! Vad vill Sverigedemokraterna göra för att vanligt folks källare inte ska stå under vatten och för att vanligt folk ska slippa bortspolade vägar och järnvägar och kunna ta sig till jobbet? Vad vill Sverigedemokraterna göra för att vi ska ha ett jordbruk i hela landet som klarar av klimatförändringar och extremväder?

Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för frågorna.

Vi har extrema väderfenomen i Sverige. Vi har haft det historiskt och kommer sannolikt att ha det även framöver. Det viktigaste för att lantbruket ska kunna hantera detta är en ökad resiliens, och det innebär att vi måste stärka lönsamheten inom livsmedelssektorn. Då klarar man av missväxt på grund av exempelvis torka ett enskilt år och behöver inte lägga ned produktionen.

Detta är också extremt viktigt för att minska utsläppen i världen. Om vi kan producera mer mat i Sverige kommer utsläppen på global nivå att minska, för vi har ett av de klimatsmartaste lantbruken i världen. Detta kan vi bidra till genom att exempelvis sänka drivmedelsskatterna. Genom att ta bort reduktionsplikten kan vi få fler livskraftiga livsmedelsföretag, mer matproduktion i Sverige och totalt sett lägre utsläpp i världen. Det är nämligen det som det handlar om: utsläpp i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Sverige tillhör världen, är ett av dess rikaste länder och har historiskt haft stora utsläpp men har skärpt till sig väldigt bra, vilket kanske beror på den typ av regeringar vi har haft tidigare.

Fru talman! Är detta bara en religion, eller är det något där man agerar på riktigt? Jag blir förvånad över partiledaren Jimmie Åkessons uttalande att klimatfrågan är en religion och inget som vetenskapen samlat säger är vår tids ödesfråga. Blir det verkligen bättre för världen, klimatberedskapen och klimatanpassningen om Sverige fortsätter att öka sina utsläpp?

Fru talman! Sverige ska bidra i det globala klimatarbetet, och det gör Sverige i dag. Ser vi till vad vår skog suger upp i form av koldioxid har vi i dag i princip nettonollutsläpp. Vi släpper alltså ut ungefär lika mycket som vi tar upp.

Det vi har varit katastrofalt dåliga på i vårt land är att föda vår befolkning. Vår livsmedelsproduktion motsvarar bara 50 procent av vår efterfrågan. Här har vi en stor klimatskuld. Vi måste öka livsmedelsproduktionen, och då behöver vi livskraftiga livsmedelsföretag. Därför måste regelkrångel, skatter och avgifter minskas. Detta har fungerat katastrofalt dåligt under Socialdemokraternas tid vid makten. Livsmedelsstrategin blev ett fiasko, och vi har inte lyckats få upp livsmedelsproduktionen och lagt ökade kostnader för bland annat drivmedel på livsmedelssektorn. Detta är problematiskt, så det är positivt att vi nu kan bättra på det här arbetet.

Fru talman! I debatt efter debatt, i intervju efter intervju och i replik efter replik har vi år efter år fått höra hur Sverigedemokraterna hela tiden spelat ned klimatkrisens existens och ifrågasatt dess konsekvenser. För bara knappt ett år sedan sa partiledaren Jimmie Åkesson att han saknade bevis på att klimatkrisen var här, för han hade inte sett något. Man kan fråga sig om Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna har sett krisen nu eller om de fortfarande blundar och vaknar först när riksdagen står under vatten.

Sverigedemokraternas klimatpolitik har bidragit mer än något annat partis till att vi är i den kris vi är i. Detta är nu också regeringens politik och bygger på principen att vi ska blunda, hoppas att det löser sig och peka finger åt andra. Det duger inte. Sverige står precis som världen inför en akut kris. Sverigedemokraterna hävdar i sin retorik att man sätter Sverige främst och möter de hot Sverige står inför.

Vad har Martin Kinnunen att säga till alla dem som drabbas av klimatkrisens konsekvenser, såsom fulla källare och nedrivna vägar och järnvägar, samtidigt som Sverigedemokraterna motarbetat klimatpolitiken och lämnat Sverige sårbart?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Per Bolund för frågan.

Vi hamnar ofta i diskussionen att Sverigedemokraterna säger att det inte är någon kris. Vad är en kris? Hur definierar vi det? Är det något allvarligt som kommer att hända inom ett år? Vad beror det allvarliga på? Jag tycker inte att det är jättespännande att definiera exakt hur man ska använda krisbegreppet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Vad vi sverigedemokrater har konstaterat är att vi mot bakgrund av forskningen är fullständigt överens om att vi behöver minska växthusgasutsläppen i världen.

Sverigedemokraterna har haft påverkan på regeringens politik i ungefär ett år, så jag vill påpeka att om det är något parti här inne som inte är ansvarigt för olika typer av kriser eller problem i människors källare är det nog ändå Sverigedemokraterna. Per Bolunds parti har haft betydligt fler år vid makten under den tid det har varit problem med människors källare.

Fru talman! Det låter attraktivt, och det är ju lätt att låtsas som att man inte har påverkat. Men faktum är att Sverigedemokraterna har påverkat även tidigare. Det gäller nu när de stöder regeringen och får igenom hela sin miljöpolitik, vilket ju inte är någon miljöpolitik alls. Men det gällde också när de 2014, 2018 och 2022 fick möjlighet att påverka budgeten och varje gång drog ned kraftfullt på åtgärderna för klimatpolitiken. Det är klart att det får effekter.

Nu när Sverigedemokraterna har regeringsmakten i sina händer och påverkar budgeten drar man ned, mitt i en klimatkris, när människors källare fylls med vatten och när vägar och järnvägar rivs ned. Då drar man ned 140 miljoner kronor på klimatanpassning. Det är att skratta människor som drabbas rakt upp i ansiktet.

Jag förstår inte hur man kan få ihop retoriken och låtsas att man är "Sverigedemokraterna" - att man står bakom Sverige och stöder svenskarna - samtidigt som man faktiskt lämnar dem åt sitt öde och låter dem ta hand om klimatkrisens effekter själva. Hur kan Martin Kinnunen förklara och försvara det?

(Applåder)

Fru talman och Per Bolund! Sverigedemokraterna har definitivt en stor påverkan på svensk politik i dag; så är det.

Tack vare Tidöavtalet får vi nu en omläggning av klimatpolitiken där vi går bort ifrån symbolpolitiken och mot effektivitet. Vi fasar exempelvis ut den gamla regeringens kanske största klimatsatsning: att lägga miljarder efter miljarder på nya bilar. Nu har vi sett vad som har hänt. Vi plockade bort stödet, och bilförsäljarna har sänkt priserna på sina bilar. Det kommer fler erbjudanden än någonsin, och priserna har helt enkelt inte ökat särskilt mycket för slutkund. Samtidigt frigör detta pengar som vi bland annat kan satsa på havsarbetet och även göra klimatsatsningar med i årets budget.

Sverigedemokraterna har påverkan, och vi gör nytta i hanteringen av klimatet.

(Applåder)

Fru talman! I Parisavtalet konstateras att det nuvarande behovet av klimatanpassning i världen är stort. Alla regioner drabbas av klimatförändringarna. Även här i Sverige har vi känt av effekterna, inte minst efter stormen Hans. Värst drabbade är dock de allra mest sårbara i utvecklingsländer. Där får en översvämning katastrofala konsekvenser. Man blir utan skörd det året, husen rasar samman och familjer tvingas på flykt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Klimatförändringarna bidrar till fattigdom och otrygg livsmedelsförsörjning, vilket kan få allvarliga konsekvenser för fred och säkerhet. Minskade utsläpp, ökad motståndskraft och en grön omställning är därför avgörande för att trygga människors livsvillkor.

Behovet är stort både i Sverige och i världen. De beslut som fattas i dag kommer att påverka hur morgondagen ser ut. Därför är jag stolt över att den moderatledda regeringen satsar på det som gör störst skillnad för klimatet. Vi plockar bort ineffektiv symbolpolitik och satsar där vi gör störst nytta. Vi prioriterar elektrifieringen, ett stabilt och fossilfritt energisystem och återvätning av våtmarker. Vi gör det enklare för folk att välja en elbil i stället för en dieselbil.

Även det svenska näringslivet bidrar stort med klimatnytta, inte minst vad gäller klimatsmarta innovationer. Energieffektivisering är ett utmärkt exempel, där den svenska erfarenheten efterfrågas internationellt. Ekonomisk tillväxt och utsläppsminskningar är det som gör Sverige och svensk industri unikt. Det ska vi ta vara på.

(Applåder)

Fru talman! Att jobba förebyggande verkar inte alltid vara Moderaternas melodi. Vi kan titta på gängkriminaliteten som drabbar Sverige nu. Jag förstår inte oviljan att satsa på förebyggande arbete och se till att rekryteringen av barn och unga till gängen får ett stopp samtidigt som man satsar på det straffrättsliga.

Samma sak gäller klimatpolitiken. Varför vill inte Moderaterna prioritera att få ned utsläppen i stället för att få ökande kostnader för samhället i den klimatanpassning som måste göras efteråt? Det här är en kvartalsrapportspolitik som bara lämnar efter sig ökande samhällskostnader. Den visar också på en ovilja att ta ansvar för våra barn och barnbarn.

Varför skar man ned i vårändringsbudgeten till länsstyrelserna med drygt 60 miljoner kronor när vi visste att vi hade torka att vänta oss och när vi vet att de har ansvaret för att samordna insatser?

Fru talman! Jag tycker att det är anmärkningsvärt att S har mage att ha denna retorik när man har suttit vid makten i åtta års tid och bedrivit just den politik som har försatt oss i den situation som vi i dag befinner oss i.

Socialdemokraterna hade makten i åtta år och har nu mage att skylla gängkriminaliteten på oss för att vi inte satsar på förebyggande insatser - en regering som har suttit i elva månader! Det är inte rimligt, fru talman. Jag tycker att det är oansvarigt av ett parti som är statsmannamässigt att anföra detta i den här kammaren.

Jag vill också göra detta till en kärnkraftsdebatt, trots att Rickard Nordin absolut inte vill det. Där har vi ett stort ansvar, som även ligger på Centerpartiets, Miljöpartiets och Socialdemokraternas axlar.

Fru talman! Att hävda att alla dessa problem beror på en regering som har suttit i elva månader tycker jag är oansvarigt och oanständigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Inför den fortsatta debatten påminner jag om att detta är en klimatanpassningsdebatt.

Fru talman! Jag försökte göra en retorisk övergång till oviljan att satsa på förebyggande arbete. Därför tog jag upp båda frågorna.

Ledamoten svarade inte på varför man skar ned på länsstyrelserna. Det vill jag gärna ha svar på.

Jag hörde att klimat- och miljöministern i sitt första inlägg sa att den största budgeten lades fram av Moderaterna tillsammans med Liberalerna och andra. Jag vill bara påminna Moderaterna och klimat- och miljöministern om det man gjorde i denna budget som var det största, nämligen att man tog 3 miljarder kronor just från klimat- och miljöområdet och gjorde andra satsningar med. Året efter skar man ned med ytterligare 4 miljarder kronor.

Budgeten för 2022 hade varit enorm och klimatanpassbar om den inte hade petats på av moderater, liberaler, sverigedemokrater och kristdemokrater.

Fru talman! Socialdemokraterna begär konkreta förslag i en fråga där vi alla är överens. Den här debatten handlar om klimatanpassning. Där råder ingen skillnad mellan vad våra olika partier vill. Vi är alla överens om att vi ska klimatanpassa. Vi vill alla lägga pengar på detta, och vi gör det. Vi har alla kommit överens om en nationell strategi, och det kommer snart en ny och uppdaterad sådan.

Jag förstår inte riktigt vad det är Socialdemokraterna vill få ut av att ställa frågan om att Moderaterna på något sätt inte vill göra någonting förebyggande. Det vill vi ju alla, eller hur?

Fru talman! Tack för påpekandet att detta faktiskt är en klimatanpassningsdebatt och inte en debatt om vare sig gängkriminalitet eller, för den delen, kärnkraft. Det är konstigt att man behöver säga det så många gånger, men det verkar som att ni inte vill prata om klimatanpassning.

Jag tänkte lyfta ett konkret förslag. Centerpartiet har nämligen lagt fram ett förslag om att Klimatpolitiska rådet också ska jobba med klimatanpassning, och inte bara med utsläpp, och utvärdera regeringens politik på detta område.

Vi har hört en del från moderat håll de senaste dagarna om just Klimatpolitiska rådet. Därför är jag lite nyfiken på hur Moderaterna ser på detta: Kan vi inte göra så att vi vidgar Klimatpolitiska rådets uppdrag till att också handla om klimatanpassning så att den frågan får större prioritet, med tanke på att vi är så många som tycker att den är viktig?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Ja, det här är faktiskt en debatt om klimatanpassning. Som vi alla har sagt väldigt många gånger nu finns denna strategi, och väldigt mycket klimatanpassning sker på lokal och regional nivå - men också på nationell nivå.

Jag är öppen för de flesta förslag. Jag tycker att detta låter alldeles utmärkt och tar med mig förslaget framöver.

Utöver detta har vi några konkreta förslag. Exempelvis det om våtmarker är ju någonting som skulle kunna hjälpa till att förebygga och minska risken för översvämningar och stärka landskapets skydd mot torka och brand. Det är ytterligare ett förslag där jag hoppas att vi kan få med oss Centerpartiet.

Även internationella investeringar är någonting där jag skulle vilja att vi lyfte blicken och såg vad det svenska näringslivet skulle kunna åstadkomma ute i världen i fråga om just klimatanpassning.

Jag pratar väldigt gärna om klimatanpassning. Jag vill att vi breddar perspektivet betydligt och ser vad vi kan göra i det större perspektivet.

Fru talman! Jag tackar för det positiva svaret. Jag ser fram emot att Helena Storckenfeldt och Moderaterna driver detta i arbetet med den klimathandlingsplan som vi kommer att få se i december. Det vore toppenbra om detta kunde komma med.

Jag är den förste att säga att vi behöver ha både våtmarker och dammar. Där har regeringen ett ganska stort arbete framför sig med att se till att vi får en vettig anpassning av miljöreglerna kring vattenkraften - och även kring andra dammar, för det finns väldigt många fler.

Jag tycker att det låter alldeles utmärkt att ledamoten tar med sig detta, och så hoppas jag att det också blir resultat framöver.

Fru talman! Vad trevligt vi har det här i kammaren ibland!

Jag lovar ingenting i denna kammare här och nu, men jag tar som sagt med mig förslaget från Rickard Nordin eftersom vi är överens om att klimatanpassning behöver komma in i fler diskussioner och fler rum.

Fru talman! Jag tror att vi alla minns Moderaternas slogan på valaffischerna i valrörelsen för ett år sedan: Nu får vi ordning på klimatet.

Nu närmar vi oss årsdagen för Moderaternas regeringsbildande tillsammans med resterande Tidöpartier. Det är tyvärr ingenting att fira för alla oss som är oroliga över vart klimatet och planeten är på väg. Aldrig förr har väl en regerings politik mötts av ett så kompakt motstånd från forskare från alla våra stora universitet, från samtliga miljöorganisationer, från regeringens egna myndigheter och expertråd och till och med från tjänstemännen på Regeringskansliet, som skriver i budgeten att med den förra regeringens politik var vi på väg att nå klimatmålen men med den här regeringens politik är vi inte på väg att göra det. Även företagen kräver att regeringen skärper klimatpolitiken och gör den mer ambitiös.

Nu har vi en väldigt uppenbar klimatkris. Vi har samtidigt en regering som ökar utsläppen men också drar ned på klimatanpassningsanslagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Nu får vi ordning på klimatet - så lät det då. Jag vill fråga Helena Storckenfeldt: Hur tycker Moderaterna att det går med det?

Fru talman! Inför denna debatt kunde man läsa på Miljöpartiets hemsida att regeringen är nonchalant inför sambandet mellan klimatförändringar och extrema väderhändelser. Jag vill bara få det väldigt tydligt sagt, fru talman, att det är ren propaganda för att spä på polariseringen inom svensk politik och svensk klimatpolitik.

Den borgerliga, moderatledda regeringen är inte klimatförnekare. Vi gör allt vi kan för att städa upp efter de senaste åtta åren. Att hävda ens något i närheten av detta är anmärkningsvärt.

Miljöpartiet skriver också stolt på sin hemsida att man var drivande i att lägga ned kärnkraften i Sverige. Men sedan kom ju en energikris. Jag undrar om Per Bolund på riktigt tror att det är ett sammanträffande eller om man skulle kunna hävda att Miljöpartiet är något nonchalant inför sambandet mellan nedläggning av fossilfri energiproduktion och energikris.

Fru talman! Det talar jag gärna om, trots att detta är en klimatanpassningsdebatt. Vi är stolta över att vi har gjort precis motsatsen till det som Moderaterna brukar hävda, det vill säga kraftigt ökat svensk elproduktion under vår tid vid makten. Vi har dessutom gjort den mer klimatsäker eftersom förnybar energi är mer klimatsäker än vad kärnkraft är. Det här med att vi har ett nedmonterat energisystem är bara spinn som inte har någon som helst faktabas.

Jag vill också ge en kommentar till Helena Storckenfeldts anförande. Hon sa där att vi inte har några skilda uppfattningar om klimatanpassning. Det är inte heller sant, och det är lika bra att vi uppmärksammar det. I den rödgröna regeringen 20-dubblade Miljöpartiet anslagen till klimatanpassning. För varje krona som den tidigare moderatledda regeringen satte av lade vi 20 kronor då vi lämnade regeringen.

Vi har nu i stället en regering som drar ned anslaget till skredsäkring, som är en del av klimatanpassningen, med 140 miljoner kronor. Vi byggde vår politik på expertis; vad Moderaterna bygger sin politik på vet jag inte riktigt.

En annan moderat slogan var: Nu får vi ordning på Sverige. Tror Helena Storckenfeldt att de som får sina källare översvämmade tycker att Moderaterna har fått ordning på Sverige?

Fru talman! Per Bolund verkar väldigt gärna vilja tala om våra valaffischer, så jag tänker göra detsamma om Miljöpartiets valaffischer. Där stod det: Alla ska med när Sverige ställer om. Så låter det när Miljöpartiet står på barrikaderna. Sanningen är dock att med deras politik hade alla blivit fattigare på grund av en växande inflation och skyhöga bensin, diesel- och elpriser.

Jag tycker att Miljöpartiet borde säga som det är: Enbart de som bor i storstäder och har tillgång till tunnelbana, spårvagn och Voi får vara med när Sverige ställer om. Resten ska skämmas. Resten ska betala priset för den enkelspåriga politik som utgår från att pengar växer på träd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Som moderat kan jag tyvärr inte ha samma inställning. Vi befinner oss i ett tufft ekonomiskt läge, och det måste tas på allvar. Om alla ska vara med och ställa om måste vi göra det på riktigt, fru talman.

(Applåder)

Fru talman! Klimatförändringen leder som sagt till en kraftigt förändrad nederbörd. Risken för skyfall ökar, och samtidigt får vi längre perioder av torka som blir allt vanligare.

Vad behöver vi då göra för att lyckas med den klimatanpassning som krävs? Jordbruket kommer att behöva anpassa sin vattenhantering med exempelvis fler invallningar, fler diken och mer dränering. Bevattningssystem behöver utvecklas. Även skogen påverkas, och det behöver mötas av en långsiktig planering som innehåller till exempel mer blandskog kombinerat med en stärkt biologisk mångfald som kan stå emot torka med tillhörande insektsangrepp och som även kan stå emot skyfall bättre.

Det är också viktigt att se över vårt befintliga väg- och järnvägsnät för att kunna klimatsäkra så mycket som möjligt. Städer och tätorter behöver anpassas så att de tål de översvämningar som nu inträffar med allt tätare mellanrum. De behöver även anpassas efter de värmeböljor som blir allt vanligare. Det behövs till exempel fler välisolerade hus och mer grönska i städerna som kan ge skugga och sänka temperaturen för invånarna, samtidigt som grönskan kan suga upp mer vatten vid skyfall.

Det är tydligt, tycker jag, att staten behöver bidra mer till kommuners och regioners arbete med klimatanpassning.

Fru talman! Vi har hört en minister företräda regeringen som är duktig på att upprepa vad andra har sagt är problemet. Vi saknar dock fortfarande ganska mycket förslag på hur problemen faktiskt ska åtgärdas. Man talar om avsaknad av förslag från andra men har väldigt lite att komma med själv.

Därför tänkte jag nu ge lite tips till regeringen om vad den borde göra till den klimatpolitiska handlingsplan som kommer innan jul. Så fatta pennan och notera noga!

Börja med att nyttja dagvattenhanteringen betydligt bättre än i dag! Taken på våra hus och andra hårdgjorda ytor går att använda betydligt bättre till elproduktion, dagvattenhantering och ekosystemtjänster. Det kan exempelvis handla om gröna tak för att kunna ta emot större regnmängder.

Anpassa regelverken för lantbrukets klimatanpassning, som jag talade om tidigare i replikskiftet med Socialdemokraterna. Det handlar om vattendrag, dammar, biotopskydd och stenmurstäta områden där det är svårt med bevattning.

Vi måste också ha tillräckliga resurser för klimatanpassningen. Kärnavfallsfonden, om vi nu ska prata om kärnkraft, är ett utmärkt exempel på en lösning av problemet på sikt. Där tar man ansvar för problemen. Även från statens håll kan man ta mycket större ansvar när det kommer till klimatanpassningen. Exempelvis kan en statlig vattenavgift finansiera klimatanpassningsåtgärder, inte minst i va-systemen vars renoveringsbehov är enormt, speciellt i mer glesbebyggda kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Inkludera också klimatanpassning i det befintliga klimatpolitiska ramverket samt i klimatlagen. Att förebygga nya utsläpp är alltid bättre och högsta prioritet. Men vi kan inte låta det skymma behovet av att anpassa samhället. Om vi kan få in de sakerna får Klimatpolitiska rådet större ansvar, och då kan vi löpande utvärdera arbetet på ett helt annat sätt än i dag.

Var så god, regeringen och statsrådet! Det är bara att kopiera och klistra in.

Fru talman! Den här regeringen står upp för äganderätten. Vi ser till att det svenska skogs- och lantbruket ligger i framkant i klimatomställningen. Och vi bidrar till att det produceras rena produkter som kan ersätta fossila produkter.

Under det svenska ordförandeskapet och på mina många ministermöten inom EU hittills har jag stolt lyft fram det svenska skogs- och lantbruket och försvarat deras intressen mot såväl överreglering som överimplementering.

Men det är ett faktum att markanvändning och skogsbruk även här i Sverige genererar stora utsläpp. Vågar Centerpartiet lämna sina intresseorganisationers talepunkter och kanske redogöra för politiska åtgärder som ni vill ha för att minska utsläppen från skogs- och lantbrukssektorn?

Fru talman! Återigen konstaterar jag att det inte är klimatanpassning ministern talar om. Hon talar om utsläppsminskningar. Det pratar jag jättegärna om. Men det är inte det som den här debatten handlar om. Om ministern hade lyssnat på Centerpartiet hade hon vetat att vi kan prata om allt möjligt, från åtgärder mot matsvinn till minskad import av kött och mycket annat. Men det hör inte till den här debatten. Det verkar som att det är ett pågående tema för ministern och regeringen att vilja prata om något helt annat än just klimatanpassning.

Min fråga till ministern är om regeringen är beredd att se över de regler som hämmar lantbrukets klimatanpassning när det kommer till exempelvis bevattningsregler i stentäta områden.

Fru talman! Ju mer vi släpper ut, desto mer behöver ju klimatanpassas. Det är alltså inte konstigt att jag ställer frågor, som Centerpartiet har väldigt svårt att svara på, om hur den sektor som Centerpartiet ofta vill hitta särlösningar för ska minska utsläppen. På vilket sätt ska minskad import minska utsläppen från svensk jordbrukssektor? Det förstår jag inte riktigt.

Men om ni vill prata om anpassning kan vi självklart göra det, Rickard Nordin. Du väljer själv att fokusera på va-systemen, som du mycket väl vet inte är det statliga fokuset. Från statens sida handlar det om hur vi på bästa sätt kan samordna, strukturera, ansvarsfördela och se till att arbetet utförs på bästa sätt på lokal nivå.

Här hör jag i stället en antydan till att vilja försöka ta tillbaka arbetet mer åt statens sida. Vill Centerpartiet plötsligt inte decentralisera utan ändra ordningen så att staten har ansvar för va-system över hela landet? Jag förstår inte riktigt vad som gäller för Centerpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Det här replikskiftet handlar om vad ni vill göra. Så vad vill du göra när det gäller klimatanpassningen?

Fru talman! Jag tror att ministern får läsa på om kammarens regler lite bättre.

Till att börja med är det när det gäller de statliga reglerna för va-systemet finansieringen som jag har talat om flera gånger. Det är statliga regler som sätter gränser för hur mycket kommunerna kan ta ut i exempelvis vaavgift och förebygga, exempelvis när det gäller underhållet. Det handlar om statliga regler. Det är det jag har talat om.

Jag kan prata mycket om minskade utsläpp på olika håll. Vi har gott om sådana förslag. När det kommer till exempelvis matsvinn kan man sänka temperaturen i kylen. När det kommer till livsmedelsförsörjning i övrigt har vi ett gäng förslag. Om man minskar importen av klimatskadligt kött och ersätter det med vegetariskt och svenskt minskar de globala utsläppen. Det är en ganska stor sak som skulle göra tämligen stor skillnad.

Jag förstår inte riktigt vad ministern håller på med här. Om det är någonting Centerpartiet gör är det att minska utsläppen. Där har regeringen fortfarande en hel del kvar att göra. Man ökar faktiskt utsläppen, inte minst nu när man vill öka förbrukningen av fossil diesel med 4 miljoner liter varje dag.

Fru talman! I mitt första anförande hade jag en mer global syn på frågan. I mitt andra anförande tänker jag zooma in mer på Sverige.

Vilka nationella utmaningar har vi att hantera i fråga om klimatanpassningar? Jag ser flera delar, fru talman. Men de kanske tydligaste signalerna utifrån om vad som är den största utmaningen och som kommer mig till del är, trots vad vi hörde om den antagna strategin, att man upplever att det är otydlig styrning, otydliga ansvarsområden och därmed vissa utmaningar med finansiering. Nu kommer en uppdaterad strategi. Vi får hoppas att vi i den kan möta de utmaningarna.

Sverige är ett avlångt land. Våra kommuner har olika förutsättningar beroende på var de är belägna och beroende på topografi och geografi. Även om vissa lösningar är gemensamma kan man av olika skäl stå relativt ensam i andra delar. Nu måste vi hitta bättre former för samarbete mellan dem som har liknande utmaningar. SMHI driver vårt nationella kunskapscentrum för klimatanpassning. Det är en viktig nod för samlad kunskap om klimatanpassning. Men trots det kommer det önskemål om mer samarbete och erfarenhetsutbyte.

Fru talman! Det leder mig in på den tredje utmaningen: det nationella ansvaret gentemot det regionala och lokala. Som vi har hört flera gånger togs det ett beslut 2018 om att ge kommunerna ökat inflytande. Det är i sig rätt, då de har planmonopolet och samtidigt den lokala kunskapen. Men, som vi ofta ser även i andra delar, hamnar man då i clinch. Staten vill gärna peka med hela handen för att få den önskade riktningen på politiken samtidigt som staten inte har den lokala kunskapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Vi måste ha större tilltro till våra kommunpolitiker och deras kunskaper om det lokala. När människor på lokal nivå får möjlighet att påverka sin egen tillvaro stärks samhällsbygget, oavsett om det är på global nivå eller i Sverige. Arbetet med att minska klimatpåverkan och anpassa samhället till ett klimat i förändring är beroende av varandra och måste samordnas.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till Kjell-Arne Ottosson med anledning av att det är Kristdemokraterna som ansvarar för både infrastruktur och bostadsfrågor i regeringen. Den har att göra med våra försäkringsskydd. Vi har sett exempel i andra länder, inte minst i USA och delstaten Louisiana, på att extremväder har slagit så hårt att försäkringskostnaderna har stigit så mycket för vanliga familjer att de inte har råd att betala dem eller ens bo kvar. Stora försäkringsbolag i USA har slutat försäkra i katastrofdrabbade områden.

Här i Sverige har stormen Hans tvingat tusentals i Mellansverige att söka ersättning. Även här varnar nu försäkringsbolagen för att de som bor i områden som konsekvent utsätts för mycket skador kanske blir av med möjligheten att skydda sig genom att teckna en försäkring och för att försäkringarna kommer att tvingas bli mycket dyrare. Då blir det helt enkelt en fråga om man har råd att skydda sig själv.

Nu vill jag fråga Kristdemokraterna vad de har att säga till dem som riskerar att bli utan både bostad och försäkring och att stå tomhänta i krisens spår.

Fru talman! Jag vill tacka Per Bolund för frågan. Det gläder mig att han har så pass höga tankar om mig att han tror att jag kan allt om regeringens politik. Just bostadspolitik, infrastruktur och försäkringar ligger inte i första hand inom miljö- och jordbruksutskottets område. Jag ska erkänna att det är många saker här i världen som jag inte kan. Detta är några av dem. Men jag kan absolut ställa frågan vidare till ansvarig minister, som jag känner mycket väl, för återkoppling.

Dock har vi redan även ett annat problem, oavsett klimatförändringar. Vissa försäkringsbolag vill inte försäkra på landsbygden i dag. Men det har med värdet på fastigheten att göra. När ett hus är färdigbyggt är det alltså inte värt så mycket som man har betalat för att bygga det. Det tog vi upp flera gånger med Per Bolunds tidigare kollega, Peter Eriksson, för att försöka hitta en lösning, vilket vi inte gjorde. Men jag hoppas att vi kan finna lösningar i det här fallet liksom i fallen Per Bolund nämner. Det måste vi göra, oavsett vad det handlar om.

Fru talman! Jag hoppas att Kjell-Arne Ottosson och Kristdemokraterna tar den här frågan på allvar, för det är egentligen ganska självklart att försäkringar handlar om att försäkra sig mot det oväntade - och i takt med att hundraårsregn blir tioårsregn, och i värsta fall i framtiden årsregn, kommer den typen av väderhändelser inte att vara oväntade längre. Då kommer man inte att kunna försäkra sig mot dem. Det är därför det är så viktigt att förebygga att det här händer och att göra vad man kan för att minska klimatkrisen - vilket ju tyvärr inte går så bra just nu med den här regeringen - men också att skydda och rusta Sverige och minska sårbarheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Jag vill ställa en fråga till Kristdemokraterna och Kjell-Arne Ottosson. Ni brukar försöka presentera er som ett parti i regeringen som värnar välfärden, men när man drar ned på pengarna för klimatanpassning till kommunerna tvingas kommunerna välja mellan att klimatanpassa och att lägga pengarna på skola, vård och omsorg. Varför hjälper inte regeringen kommunerna att både skydda sig mot sårbarhet och satsa på välfärden? Nu drar man ju faktiskt ned i båda ändarna.

Fru talman! Vad gäller försäkringsfrågan är vi helt eniga. Där ser jag inte någon skiljelinje, och det tror jag inte heller finns i den här kammaren över huvud taget. Självfallet är det så att om man har en fastighet måste man kunna försäkra fastigheten.

Som jag nämnde i mitt inlägg finns det tyvärr redan i andra delar problem med detta för att fastigheter ligger ute på landsbygden. Det är alltså inte bara kring klimatanpassningar som vi har utmaningar i detta utan i flera delar. Det hoppas jag att vi kan finna lösningar på.

Vad gäller den andra frågan som Per Bolund tog upp är det faktiskt så att vi nu ger ett riktat statsbidrag till kommuner och regioner för att de inte ska stå ensamma inför en stor ekonomisk utmaning. Det är ju faktiskt så att det finns flera utmaningar. Det är inte bara en jättestor klimatutmaning utan också jättemånga andra utmaningar som vi som samhälle står inför.

Vi som regering måste klara att hantera alla dessa utmaningar samlat, men vi har inte ett träd där det växer pengar utan måste hantera dem med de pengar vi har och laga efter bästa läge.

Fru talman! Jag tackar för en debatt som om inte annat var väldigt klargörande. Det är ju tyvärr så att vi inte har en regering som svarar upp mot de hot som många människor nu känner - både genom nyheterna och i sin vardag - varken genom att minska klimathotet eller ta hand om dess konsekvenser.

För två veckor sedan var jag i Västerås och Sala. Då träffade jag Michel, en restaurangägare som sett sitt livsverk förstöras i översvämningarna. Regnmängder som vanligtvis faller över en månad faller nu på bara några enstaka timmar. Michel har en enorm strid framför sig för att försöka rädda sitt livsverk, sina förstörda restauranger. Det handlar om mängder av förlorade intäkter och kunder, och det i en bransch som knappt hunnit återhämta sig från pandemin.

Michel är tyvärr inte ensam om att drabbas. Priset för klimatkrisen betalas av medborgare runt om i vårt land - av villaägarna som får sina källare översvämmade, av företagarna som tvingas bomma igen sina verksamheter och av lantbrukarna som får se sina åkermarker bli till sjöar och sina intäkter gå förlorade.

Där stormarna har sin framfart följer en enorm förödelse, och när regnet lagt sig och tv-reportrarna åkt hem står de drabbade ensamma kvar om vi inte hjälper till att stötta dem. Flera av dem som sitter här på läktaren i dag kommer från kommuner som har drabbats.

Det är klart att det inte är gratis att klimatanpassa Sverige. Men kostnaderna för att låta bli är ju mycket, mycket större! Om man inte har insett det förrän nu har man inte möjlighet att ta ansvar för vårt land. Planeten är varmare än vad den har varit på 120 000 år. Människor drabbas här och nu av skadorna, och vi har en regering som fortsätter att blunda för allvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

De andra partierna är tyvärr oftast tysta eller tar upp klimatkrisen i en bisats, som mest. Det visar väl om inte annat på varför Miljöpartiet är så otroligt viktigt i svensk politik. Utan Miljöpartiet hade vi inte haft den här debatten och kunnat diskutera klimatkrisens effekter.

Jag saknar fortfarande svar från regeringen. När kommer man att ta klimatkrisen på det allvar den förtjänar? Kommer man att stötta privatpersoner, företag, kommuner och regioner i den här krisen, eller kommer man att fortsätta kasta dem under bussen?

Fru talman! Miljöpartiet påstår att regeringen skär ned på anslagen till klimatanpassning när de i själva verket ligger på precis samma nivå som i budgeten den förra regeringen lade för 2023.

Jag har talat med otaliga tjänstemän på alla möjliga departement för att försöka lista ut vad det är Miljöpartiet menar när man säger att den här regeringen har skurit ned med 140 miljoner. Vilka miljoner är det man talar om? Jag hittar inte dessa miljoner. Jag har tidigare frågat både de tidningar där detta publicerats och Miljöpartiet själva varifrån siffran kommer.

Det är ju faktiskt så att även i år investerar vi 500 miljoner genom MSB i jordskredssäkring. Vad är det Miljöpartiet menar när man säger att den här regeringen skurit ned på arbetet för klimatanpassning?

Fru talman! Det är inte svårare än att vi gjorde som vi brukar när vi debatterar budgetfrågor, det vill säga gick till regeringens budget och läste vilka anslag man skär ned på och vilka man satsar på. Där är det väldigt tydligt att det finns tre olika neddragningar av anslag till klimatanpassning på 100, 20 och 20 miljoner kronor, som tillsammans ger 140 miljoner kronor. Det gällde just frågan om skredsäkring, och det är särskilt allvarligt.

Vi vet ju att klimatkrisen drabbar människor i form av översvämmade källare och järnvägar och vägar som rivs ned. Det innebär såklart kostnader. Men när det gäller skredsäkring har vi både i Sverige - som miljöministern själv sa i sitt anförande - och i vårt grannland Norge sett exempel på hur skred är någonting som direkt hotar människors liv. Därför är det extra allvarligt att göra nedskärningar på just det området.

Det duger inte heller att säga att pengarna inte har använts, utan det man då borde göra från regeringens sida är att se till att pengarna faktiskt kan göra nytta och att kommunerna kan använda dem och göra de investeringar som krävs för att skydda människors liv och egendom.

Fru talman! Det stämmer helt enkelt inte. Den summa som finns inom vårt område för klimatanpassning är 255 miljoner för 2023. År 2022 var samma anslag 174 miljoner. Det är en ansenlig summa. Vi satsar starkt på klimatanpassning. Sedan finns det andra budgeteringar, exempelvis utgiftsområde 20 om försvar och kris. Jag gissar att det är det man menar om man refererar till jordskred. Där satsar regeringen 500 miljoner likt man gjorde året innan, 2022.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Jag förstår alltså inte vad man refererar till när man påstår att vi har minskat på anslagen. Den här regeringen satsar hårt på anpassning.

När Per Bolund så stolt proklamerade att man ökade anslagen med väldigt stora summor kom det jättemånga ansökningar. Det blev svårt att hantera, och därför fördelades medel mellan olika myndigheter för att man skulle lyckas hantera alla de ansökningar som kom in.

Vad är det man menar när man påstår att regeringen minskat anslagen till klimatanpassning? Jag påpekar ju här att i vår budget står det 500 miljoner, precis som det gjorde för 2022.

Fru talman! När vi läser budgeten ser vi att det sker nedskärningar på områden som vi tycker är otroligt väsentliga för att klara klimatanpassningen av Sverige. Jag tycker att miljöministern försöker förvirra debatten om hon hävdar att man kan göra neddragningar utan att det får någon effekt över huvud taget. Så brukar regeringen inte tänka på några andra områden. Man låtsas inte som att pengar som satsas på försvaret eller transportområdet inte ger någon effekt.

Det är självklart så att man behöver satsa för att kunna få saker att hända i samhället. Det är ett misstag att säga att om pengarna inte går åt drar man in dem. Då borde man i stället se till att pengarna faktiskt kan göra nytta här och nu. Det är det jag saknar från regeringens sida. Miljöpartiet tycker att 500 miljoner inte är nog, trots att vi är stolta över att vi 20-dubblade anslagen under vår tid i regering. Det borde göras mycket mer.

I vår budget lägger vi 3 miljarder per år, och då börjar vi närma oss den nivå som skulle behövas för att verkligen kunna hjälpa privatpersoner som får sina källare översvämmade, företag som får sina verksamheter sönderslagna och kommuner som nu kämpar för att klara arbetet med att säkra sina medborgare.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill endast kort tacka alla som tagit sig tid att diskutera de viktiga frågorna om klimatanpassning och beredskap här i dag. Jag vill särskilt tacka Miljöpartiet som tog initiativet till debatten. Jag vill också konstatera att det finns väldigt mycket av arbetet för klimatanpassning som vi är överens om.

Det som det råder oenighet om mellan partierna rör främst hur mycket medel som ska allokeras i detta arbete. Vi ser att de pengar som finns inte används fullt ut. Låt oss prata om de konkreta lösningar som behövs för att medlen ska användas i större utsträckning!

Särskild debatt om klimatanpassning

Jag vill också kort citera IPCC:s nya ordförande Jim Skea: "Vi talar om ödesdigra hot som en konsekvens av klimatförändringarna. Men vi får inte låta oss paralyseras. För vi har verktygen som vi behöver för att adressera den här frågan. Det gäller både hur vi ska anpassa samhället till de klimatförändringar som oundvikligen kommer att ske, och hur vi kan minska framtida utsläpp. Vi har förmågan. Vi känner till tekniken."

(Applåder)

Den särskilda debatten var härmed avslutad.