Särskild debatt

Särskild debatt 29 november 2019
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  2. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  3. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  4. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  5. Hoppa till i videospelarenJohan Hedin (C)
  6. Hoppa till i videospelarenLinda Westerlund Snecker (V)
  7. Hoppa till i videospelarenAndreas Carlson (KD)
  8. Hoppa till i videospelarenJohan Pehrson (L)
  9. Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
  10. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  11. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  12. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  13. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  14. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  15. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  16. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  17. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  18. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  19. Hoppa till i videospelarenJohan Hedin (C)
  20. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  21. Hoppa till i videospelarenJohan Hedin (C)
  22. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  23. Hoppa till i videospelarenLinda Westerlund Snecker (V)
  24. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  25. Hoppa till i videospelarenLinda Westerlund Snecker (V)
  26. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  27. Hoppa till i videospelarenAndreas Carlson (KD)
  28. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  29. Hoppa till i videospelarenAndreas Carlson (KD)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  31. Hoppa till i videospelarenJohan Pehrson (L)
  32. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  33. Hoppa till i videospelarenJohan Pehrson (L)
  34. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  35. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  36. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  37. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  38. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  39. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  40. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  41. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  42. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  43. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  44. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  45. Hoppa till i videospelarenJohan Hedin (C)
  46. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  47. Hoppa till i videospelarenJohan Hedin (C)
  48. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  49. Hoppa till i videospelarenJohan Pehrson (L)
  50. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  51. Hoppa till i videospelarenJohan Pehrson (L)
  52. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  53. Hoppa till i videospelarenJohan Hedin (C)
  54. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  55. Hoppa till i videospelarenJohan Hedin (C)
  56. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  57. Hoppa till i videospelarenJohan Hedin (C)
  58. Hoppa till i videospelarenLinda Westerlund Snecker (V)
  59. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  60. Hoppa till i videospelarenLinda Westerlund Snecker (V)
  61. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  62. Hoppa till i videospelarenLinda Westerlund Snecker (V)
  63. Hoppa till i videospelarenJohan Hedin (C)
  64. Hoppa till i videospelarenLinda Westerlund Snecker (V)
  65. Hoppa till i videospelarenJohan Hedin (C)
  66. Hoppa till i videospelarenLinda Westerlund Snecker (V)
  67. Hoppa till i videospelarenJohan Pehrson (L)
  68. Hoppa till i videospelarenLinda Westerlund Snecker (V)
  69. Hoppa till i videospelarenJohan Pehrson (L)
  70. Hoppa till i videospelarenLinda Westerlund Snecker (V)
  71. Hoppa till i videospelarenAndreas Carlson (KD)
  72. Hoppa till i videospelarenJohan Pehrson (L)
  73. Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
  74. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 74

Anf. 1 Johan Forssell (M)

Särskild debatt om verkställighet av utvisning av personer som utgör säkerhetshot

Herr talman! Vi har från Moderaternas sida begärt den här debatten, för vi är väldigt bekymrade över de personer som har bedömts utgöra ett hot mot rikets säkerhet och ska utvisas men vars utvisning inte har kunnat verkställas. Jag är helt säker på att detta är en fråga som berör och upprör väldigt många människor i vårt land, som ställer sig frågan: Hur kan det få gå till på det här sättet? Och kanske ännu viktigare är frågan: Hur ska den här situationen hanteras? Det gäller både de personer vi har kunnat läsa om i medierna nyligen och om detta kanske kommer att upprepa sig framöver.

Jag hoppas att den här debatten ska bli ett tillfälle att diskutera de här frågorna och framför allt från de olika partiernas sida redovisa hur man vill hantera dem. Jag tror att vad svenska folket väntar sig just nu är konkreta lösningar på ett väldigt allvarligt problem.

(Applåder)


Anf. 2 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Låt mig börja med att välkomna Moderaternas initiativ till en debatt om denna komplexa men väldigt viktiga fråga.

Inledningsvis kan jag konstatera att regeringen har fattat beslut om att utvisa sex personer som vi bedömt utgör ett säkerhetshot mot Sverige. Nu arbetar vi för att verkställighetshindren ska kunna undanröjas. Samtidigt arbetar en utredning med förslag om att skärpa lagen om särskild utlänningskontroll. Jag tror att vi är överens i denna kammare om att detta är rätt väg att gå.

Men låt mig också zooma ut något. Arbete mot terrorism är en mycket högt prioriterad fråga för regeringen, och arbetet med att förebygga, förhindra och försvåra terrorism och radikalisering bedrivs med stor beslutsamhet. Sedan regeringen tillträdde har vi genomfört ett trettiotal åtgärder mot terrorism, slutit två breda överenskommelser med oppositionen och genomfört omfattande ekonomiska satsningar på rättsväsendet, särskilt Säkerhetspolisen och Polismyndigheten. Regeringen har kriminaliserat terrorresor och gjort det straffbart att finansiera en terrorist eller en terroristorganisation.

Senast i veckan presenterades förslag om en ny terroristbrottslag som föreslås innebära både skärpta straff och att fler gärningar ska definieras som terroristbrott. Sverige har aldrig haft en så tuff terroristlagstiftning som i dag.

Lagen om särskild utlänningskontroll är ett värdefullt verktyg för att hantera utlänningar som bedöms utgöra säkerhetshot mot Sverige. Ytterst handlar det om att potentiella terrorister och personer som utgör ett hot mot rikets säkerhet kan hindras från att komma in eller stanna kvar i Sverige.

I de uppmärksammade ärenden där regeringen nyligen beslutade om utvisning finns det enligt Migrationsöverdomstolen hinder mot verkställighet, då domstolen bedömer att personerna riskerar att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling. Regeringen är, som alla känner till, bunden av Migrationsöverdomstolens bedömning när det gäller hinder mot verkställighet. Det går varken att ignorera eller stresstesta ett sådant beslut.

Sverige är en rättsstat, och precis som likasinnade stater är vi bundna av våra internationella åtaganden om mänskliga rättigheter även i kampen mot terrorism och andra antidemokratiska krafter. Därför verkställer europeiska demokratier inte utvisningsbeslut om personer riskerar tortyr eller omänsklig behandling. Mänskliga rättigheter är generella och gäller alla, även de människor vi ogillar mest.

Med detta sagt är det av yttersta vikt att Säkerhetspolisen följer personer i vårt land som utgör ett säkerhetshot och att dessa utvisas när det är möjligt. Jag uppfattar att vi är överens om att skärpa LSU-lagstiftningen för att ge Säkerhetspolisen de verktyg som myndigheten behöver. Jag uppfattar även att det finns stöd i denna kammare för regeringens beslut att utvisa personer som bedöms utgöra säkerhetshot och att arbeta för att utvisningshindren ska undanröjas.

(Applåder)


Anf. 3 Johan Forssell (M)

Herr talman! Som jag sa inledningsvis är vi moderater väldigt bekymrade över situationen. Sex personer som av Säkerhetspolisen bedöms utgöra ett hot mot rikets säkerhet har blivit dömda till utvisning, men utvisningen kan inte verkställas, med följd att dessa personer i dag rör sig förhållandevis fritt ute i vårt samhälle. Det är något som jag som moderat inte kan acceptera att vi inte försöker förändra.

Situationen har upprört många människor. Också från forskarhåll har man pekat på att en sådan här situation riskerar att öka risken för både radikalisering och ytterligare terrordåd. Vi har redan haft två terrordåd i Sverige. Vi måste göra allt som står i vår makt för att inte fler ska inträffa.

Här har vi från Moderaternas sida pekat på flera saker som kan göras. Det handlar om att förändra lagstiftningen om särskild utlänningskontroll. Vi behöver ha ett system med diplomatiska garantier för att kunna verkställa utvisningar, precis som det som finns i andra länder. Vi behöver skärpa antiterrorlagstiftningen.

Faktum är att flera av de saker som vi varit överens om 2015 och 2017 ännu i dag, i november 2019, inte är genomförda. Det finns också anledning att gå längre, menar jag. Till exempel är det för mig en gåta varför man i Sverige inte kan återkalla ett medborgarskap för den som har dubbelt medborgarskap i det fall personen har begått ett terroristbrott. Vi ser nu hur den lagstiftningen rullas ut i flera andra länder, både borgerligt och socialdemokratiskt styrda länder: Norge, Finland, Danmark och Tyskland. Det borde ske även i Sverige, inte minst mot bakgrund av att vi är ett av de länder i Europa som per capita har haft allra flest IS-resenärer. Här är problemen stora, och det motiverar en skärpt lagstiftning.

Vi behöver också göra saker här och nu. Regeringen borde ta intryck och lägga fram en extra ändringsbudget med kraftigt ökade anslag till Säkerhetspolisen. Vi har från Moderaternas sida pekat på att över 100 miljoner kronor skulle kunna ges till Säkerhetspolisen för att öka möjligheterna att punktbevaka hot mot landets säkerhet och också förstärka utredningskapaciteten. Det skulle vara ett välkommet tillskott för att hantera de problem vi ser just nu.

Den fråga som jag har till regeringen och Mikael Damberg är: Hur ser regeringens plan för att hantera detta ut? Jag tror att vi är helt överens om att det här är oacceptabelt, men det räcker inte att säga att saker och ting är oacceptabla, utan det kräver också politiska handlingskraft och konkreta förslag. Jag hoppas få höra just sådana i den här debatten i dag, för inte kan väl regeringen bara se på när de här personerna rör sig ute i samhället? Det kan väl ändå inte vara bra politik?

(Applåder)


Anf. 4 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Vi är här för att debattera lagen om särskild utlänningskontroll. År 2010 kom Sverigedemokraterna in i Sveriges riksdag. Det var också det första år som Sverigedemokraterna väckte en motion om att ändra lagen om särskild utlänningskontroll för att komma till rätta med de brister som vi i dag tycks vara eniga om finns. Ni andra partier har röstat nej till samtliga förändringar som Sverigedemokraterna har föreslagit - år efter år efter år - med motiveringen att lagen har varit väl avvägd som den är. Och i de replikskiften som har skett mellan Sverigedemokraterna och den socialistiska regeringen har man sagt: Lagen behöver inte ändras, för det har inte uppstått något problem än.

Det är exakt så som man har resonerat från den rödgröna regeringen. Man vill inte ändra någonting trots att det finns uppenbara brister. Man vill inte ändra något förrän det har hänt någonting väldigt allvarligt i vårt land. Man vill inte ändra något förrän det har varit ett terrorattentat, förrän någon har blivit mördad, förrän sprängningar och skottlossningar har skett och förrän mammor har blivit mördade på öppen gata. Då kommer handlingskraften från regeringen. Sverigedemokraterna underkänner stort den socialistiska regeringen såväl som den borgerliga oppositionen.

Nu har vi en särskild debatt i detta ämne. Många är bekymrade över att vi har alla dessa extremister i vårt land. Låt mig vara tydlig med en sak: Det är inte Sverigedemokraterna som har släppt in extremisterna i vårt land. Om vi hade fått bestämma i det här landet hade de inte varit här över huvud taget. Det är ni andra som har haft en politisk inriktning där ni har välkomnat folk utan kontroll och utan något som helst krav samt delat ut medborgarskap till höger och vänster. Nu har vi utlänningar som befinner sig här och som hetsar mot vårt sätt att leva, mot vårt land och mot vår demokrati. Vi i Sverige har väldigt bristfälliga möjligheter att skydda oss mot det hot som de utgör.

Denna skuld vilar tungt på er andra partier som alltid har röstat mot Sverigedemokraternas förslag om att ändra lagen om särskild utlänningskontroll.

I den här debatten behöver vi diskutera lösningar för hur vi går framåt. Sverigedemokraterna har varit tydliga. Vi har ingen sympati för dessa personer. Verkställighetsförvar, det som ska underlätta just för utvisning, vill vi använda som förvar för att skydda Sverige mot terrorhot. Vi vill kunna se till att de personer som utgör ett terrorhot inte går fritt på våra gator till dess att de sitter på ett flygplan hem till sina hemländer. Detta vill vi använda förvarsmöjligheten till.

Den fråga som jag kommer att ställa till er andra partier i denna debatt är: Hur vill ni skydda Sverige från de utlänningar som ni har släppt in, som i dag utgör ett terrorhot och som i dag går fritt på våra gator? Den frågan tycker jag är väldigt relevant.


Anf. 5 Johan Hedin (C)

Herr talman! Det samhällssystem som vi så länge har tagit för givet är satt under press. Det angrips just nu från flera håll. Bland annat angrips det av människor med helt andra värderingar om hur det goda samhället ska byggas, människor som vill luta ett rättssystem mot andliga övertygelser, dogmatiskt och antidemokratiskt, snarare än mot den rättsstatliga tradition som byggt vår demokrati och våra närmast allierades demokratier starka och rättssäkra.

Det finns krafter som inte vill Sverige väl, som inte vill Sveriges invånare eller vårt rättighetssystem väl och som tycker att vi som försvarar de mänskliga rättigheter som följer med varje individ, oavsett vem hon är och oavsett vad hon har gjort, har fel.

Man får helt enkelt tycka vad man vill. Men när ens tyckande och tänkande växlas ut i antidemokratiska metoder, uppmaningar till våld eller stöd till terrorsekter går gränsen för vårt samhälles öppenhet.

Var och en är fri att driva debatt och göra sin röst hörd. Men ingen är fri att hota, uppmana till våld eller själv begå eller bidra till våldshandlingar. Sådana handlingar är straffbara, och mer kommer att bli straffbart med ny lagstiftning som är på väg. Men även för den som ännu inte har begått sådana handlingar finns en gräns för det öppna samhällets tålamod.

De som utgör ett hot mot rikets säkerhet och mot det öppna samhället har ingen självklar rätt att få fortsätta att vistas i vårt land om de inte är medborgare. Signalen ska vara tydlig: Acceptera det grundläggande rättighetssystem som vår demokrati bygger på eller bo någon annanstans!

Precis som med all annan myndighetsutövning måste dessa processer hanteras med höga krav på rättssäkerhet, av precis samma skäl som rättsstaten måste försvaras mot de antidemokratiska krafter som vill vårt samhälle ont.

För bara en kort tid sedan fanns det knappast någon anledning att lägga tid och energi på att försvara rättsstaten och rättsstatens principer. De var självklara för de allra flesta. Men det har på kort tid ändrats.

Med nya metoder och förnyad styrka har våldsbejakande extremism blivit ett hot som allt fler påverkas av. Den må ha olika rationaliserande ursäkter, men det spelar mindre roll. De krafter som söker söndra samhällen med våld och andra antidemokratiska metoder måste bekämpas. Och den striden måste ske med de medel som rättsstaten ger möjlighet till. Annars har rättsstatens fiender vunnit.


Anf. 6 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Personer som utgör ett hot mot rikets säkerhet är ett hot mot allas frihet och mot den trygghet vi alla har rätt att känna. I de fall de gör sig skyldiga till brott ska de straffas. I annat fall ska de veta att staten har koll på dem.

Lagen om särskild utlänningskontroll är speciell och inte helt oproblematisk. Vi i Vänsterpartiet har sedan lagen infördes varit kritiska. Vi har bland annat lyft frågor om rättssäkerhet. Det gäller särskilt svårigheten med bevisningen när den ena parten, Säpo, inte behöver visa en öppenhet med bevisningen eftersom det inte handlar om ett brottmål. Ingen utvisningshotad person har hittills vunnit en LSU-process.

Lagen används väldigt sällan, och när den använts har det inte alltid gått rätt till. År 2004 utvisades två egyptiska medborgare till Egypten. De blev torterade och fängslade, trots Egyptens garantier om att de inte skulle utsättas för tortyr. Sverige blev fällt i FN:s tortyrkommitté.

När politiska partier lyfter frågan om diplomatiska garantier ska de vara medvetna om att de är ute på tunn is. Alltför många länder har en alltför svag demokratisk utveckling och en ytterst tveksam rättsstat.

Lagen behövs, men det behöver göras justeringar. Åtgärder som plikt att anmäla sig hos polisen är bra för att hantera personer som inte är dömda för brott men som ändå utgör en säkerhetsrisk. Olika former av elektronisk övervakning med fotboja kan vara en godtagbar komplettering.

För att stärka rättssäkerheten måste hanteringen av LSU flyttas från stängda rum på Regeringskansliet och kvarteret Ingenting till domstol. Vänsterpartiet vill att besluten när det gäller LSU ska flyttas från regeringens bord till Högsta förvaltningsdomstolen. En juristdomare är mer insatt i bedömning och tolkning av lagen än ministrar som svajar beroende på vart den politiska vinden blåser. Domstolar är vana vid att hantera personärenden med hög sekretess och känsliga uppgifter.

Olika former av förvar har kommit upp i debatten. Jag vill vara tydlig. I Sverige sätter vi inte människor i förvar som inte är misstänkta eller dömda för olika former av våldsbrott. Vi låser inte in personer i trånga rum på obestämd tid. Att inrätta ett svenskt Guantánamo på Öland strider mot Europakonventionens mänskliga rättigheter.

Terrorism, våldsbejakande extremism och dem som hotar och hatar vår demokrati, vår jämställdhet och vår frihet ska staten ha koll på. Men i jakten på terrorism måste rättssäkerheten alltid värnas.


Anf. 7 Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Försöken att utvisa sex personer som utgör ett hot mot rikets säkerhet slutade med ett magplask. Blotta närvaron av dessa personer bedöms av Säkerhetspolisen vara riskfylld. Men ingen av dem kunde utvisas. I stället släpptes de fria med anmälningsplikt. Någon fick plikt att anmäla sig på ett poliskontor i Västsverige men slutade snart att dyka upp.

De kanske mest uppmärksammade är imamen i Gävle och hans son. När de släpptes ur förvaret åkte de hem och hälsades som hjältar i den Qatarfinansierade moskén. Sonen fiskar nu efter sympatier på en av landets största kultursidor, som har hittat ett nytt hot att relativisera.

Gävlemoskén är inte den enda moské i Sverige som är finansierad av utländska stater. Det finns åtminstone 16 stycken till. Saudiarabien, Turkiet, Libyen och Oman ligger bakom ett par av dem. De utövar ideologisk och politisk kontroll över medlemmar, imamer och landsmän. De göder extremism och i värsta fall terrorism.

Kristdemokraterna vill förbjuda utländsk finansiering av verksamheter i Sverige. Stiftelser, föreningar och församlingar ska styras av stadgar, inte av salafister.

Herr talman! Dagen före terrordådet på Drottninggatan 2017 röstade Socialdemokraterna nej i den här kammaren till ett förbud mot samröre med terrororganisationer. Strax därefter ändrade de sig. Verkligheten trängde sig på.

Och verkligheten har fortsatt att tränga sig på. I terroröverenskommelsen från 2017 gick de med på att förbjuda samröre. Men man lyckades inte. Regeringens förslag stoppades av Lagrådet; det stred mot grundlagen. Det är ett misslyckande för regeringen, och det är ett misslyckande för terroröverenskommelsen.

Det är inte det enda. Säpo uppger att de ser att "ett relativt stort antal organisationer med kopplingar till våldsbejakande extremistmiljöer mottar offentliga medel genom statliga eller kommunala bidrag".

Detta lovade regeringen också att stoppa i terroröverenskommelsen, men de har inte ens tillsatt en utredning. Var terroröverenskommelsen bara en papperstiger, Mikael Damberg, något att vifta i ansiktet på svenska folket? Var är förslagen som på allvar stoppar extremismens utbredning i Sverige? Hur ser regeringens handlingsplan ut?

(Applåder)


Anf. 8 Johan Pehrson (L)

Herr talman! Lagen om särskild utlänningskontroll är ett centralt verktyg för att hantera icke svenska medborgare som bedöms utgöra säkerhetshot mot Sverige. Det kan vara potentiella terrorister eller personer som på annat sätt anses utgöra en fara för vårt land. De kan hindras att komma hit, och de kan hindras att stanna kvar.

Det är knappast en perfekt lagstiftning ur ett rättssäkerhetsperspektiv för den som söker sig till Sverige eller som vi ber lämna landet. Men en demokrati har inte bara en rättighet att försvara sig - den har också en skyldighet att försvara sig mot de krafter som vill störta demokratin i vårt land.

Vi liberaler menar att denna ordning, som sker utan den insyn som vi annars har i rättsprocesser, är helt nödvändig. Alternativen är orimliga. Att behöva avslöja hela informationsinhämtningen, hela den svenska informationsapparaten, i en öppen process skulle inte hålla. Vi måste finna oss i att en demokrati måste få ha ett litet, litet hörn där prövningen sker av regeringen. Ytterst, såklart, är också regeringens bedömningar underkastade Europarådsdomstolen.

Återkommande uppstår dock problemet att personer som ska utvisas inte kan utvisas beroende på situationen i deras hemland. De här personerna som vi vill bli av med riskerar omänsklig behandling eller i värsta fall dödsstraff.

Denna avvägning är svår för oss liberaler. Vi ska skydda Sverige. Personer som ägnar sig åt hot och hat och allt annat än att älska vår grundlag borde egentligen vara tacksamma att de får hjälp att lämna landet. Men så är det inte. Dessutom har dessa personer inte sällan gjort sig helt omöjliga i de länder som de kommer ifrån och är medborgare i, inte sällan för att detta land är i sönderfall eller är en vidrig diktatur.

Men, kollegor och åhörare: Civiliserade länder skickar inte folk till tortyrhålor eller arkebusering direkt från Sverige, oavsett - ursäkta mig, herr talman - hur dumma i huvudet de än är.

De blir alltså kvar i ett förvar. De kan senare släppas. De står under tuff övervakning. De kan fortsätta att gå runt på våra gator, men med anmälningsplikt är det svårt att bedriva någon avancerad terrorverksamhet. Det är dock sorgligt att se att de över huvud taget har kommit till Sverige.

Vi liberaler maximerar gärna tiden för verkställighetsförvar. Vi använder gärna mer av elektronisk utrustning för övervakning. Vi ser gärna att man kommer med tilläggsdirektiv till utredningen om det är nödvändigt. Vi står inte emot detta. Vi fortsätter gärna att öka den svenska polisens och Säkerhetspolisens resurser.

Denna fråga är inte lätt. Vi måste se till att vi går fram hand i hand med de mänskliga rättigheterna.

(Applåder)


Anf. 9 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Vi debatterar den här fredagsmorgonen lagen om särskild utlänningskontroll. Det gör vi med anledning av de beslut kring denna lagstiftning som har tagits kring radikala islamister där regeringen beslutat om utvisning, eftersom det har varit påkallat med hänsyn till rikets säkerhet.

Problemet är att det har funnits stor risk för att de här personerna, om man skulle verkställa utvisningarna, skulle utsättas för tortyr, dödsstraff eller annan omänsklig eller förnedrande behandling.

Därför är utvisningsbesluten inhiberade och skjuts upp. Och eftersom besluten inte kan verkställas kan personerna inte heller sitta i förvar. I stället har de fått anmälningsplikt fem gånger i veckan hos polisen.

Från Miljöpartiets sida är utgångspunkten att Sverige ska fortsätta att respektera mänskliga rättigheter inom ramen för de internationella konventioner som vi är anslutna till. Samtidigt är den relativa rörelsefrihet som systemet med anmälningsplikt ger, även om det är upp till fem gånger i veckan, inte optimal. Det vore bra om vi också kunde övervaka de här personerna mer. Vi kan inte heller hålla människor som inte är misstänkta för något brott inspärrade på ett förvar hela livet.

Snart kommer en utredning att lämnas över. Vi ser naturligtvis fram emot att ta del av den när den kommer för att kunna gå vidare med förslag. Sedan 2014 har Säpo 50 procent högre anslag, och vi kommer tillsammans att behöva göra mer mot terrorism men också med bibehållen rättssäkerhet.


Anf. 10 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Man kan lyssna på den här debatten på lite olika sätt. Antingen hör man att vi är väldigt oense. Det är högt tonläge. Eller så läser man lite grann vad folk egentligen säger, och då är partierna ganska överens, både om hur lagen i dag och internationella konventioner ska tolkas och om att mer behöver göras för att skärpa lagstiftningen men också för att ta bort de hinder som finns för verkställighet.

Det är ett högt tonläge från vissa partier. Jag har ibland, herr talman, liknat det vid en teaterföreställning. Om man till exempel läser den långa artikel som Moderaterna skrev i tidningen i dag hittar man inte någonstans en lösning på frågan om hur man ska hantera de personer som de facto inte längre kommer att sitta i förvar.

Det finns andra förslag som kan vara intressanta, som mer resurser till Säkerhetspolisen, vilket vi är överens om. Det handlar även om att den utredning som nu sitter ska leverera förslag både om förlängda tider för verkställighetsförvar och bättre övervakningsmöjligheter med hemliga tvångsmedel samt titta på frågan om elektronisk fotboja.

De frågorna finns ju där i utredningen. Även de förslag som Säkerhetspolisen tog upp i sin hemställan till regeringen behandlas i utredningen, som kommer med sitt förslag i början av nästa år.

Finns det en plan för att se till att de här verkställigheterna genomförs snabbt? Jag vill påpeka att under föregående regering tillämpades LSU sex gånger, tror jag att det var. Mig veterligen arbetade man aldrig för att få utvisningar verkställda. Vid inget tillfälle försökte den tidigare regeringen undanröja verkställighetshinder. Jag säger i den här kammaren att regeringen jobbar för att undanröja verkställighetshinder. Det är på något sätt en ny position vi har här där regeringen jobbar med en mycket svår fråga. Ibland framställs det i debatten som att det är ofantligt enkelt att göra detta, men Sverige är ju trots allt en rättsstat, och regeringen måste följa såväl svensk lag som internationella åtaganden. Det tror jag att det finns ett brett stöd för i kammaren.

Jag är inte heller nöjd med den ordning vi har i dag, där dessa personer visserligen har anmälningsplikt fem dagar i veckan, där de inte kan arbeta i Sverige, där de inte har rätt att driva företag i Sverige och där deras rörelsefrihet är kraftigt begränsad, men där det behöver göras mer för att hålla koll på dessa individer och även begränsa deras möjligheter.

Sedan var det frågan om diplomatiska garantier. I Storbritannien finns ett intressant exempel. De har haft generella avtal om diplomatiska garantier som lyfts fram som ett föredöme. Utifrån den information vi har fått har dock Storbritannien trots avtalen inte kunnat verkställa utvisningar i flertalet av dessa fall. I ett känt fall - det mest kända - lyckades det, men först efter tio års arbete. Det säger något om komplexiteten i arbetet.

Men jag hoppas att vi kan ha en bred politisk enighet att vi tillsammans ska jobba för att göra det möjligt att också riva dessa verkställighetshinder och se till att dessa personer utvisas ur Sverige.


Anf. 11 Johan Forssell (M)

Herr talman! När jag lyssnar till Mikael Damberg är jag inte övertygad om att regeringen fullt ut förstår vidden av problemet. Det är inte ett förbud mot att driva företag för dessa personer som kommer att hålla Sverige säkert. Vi talar om helt andra typer av problem och helt andra typer av lösningar.

Vi har från Moderaternas sida pekat på flera saker som borde göras, både långsiktigt kopplat till diplomatiska garantier och här och nu för att förstärka Säkerhetspolisens anslag, det vill säga att hålla koll på dessa personer. De ska inte kunna röra sig ute i samhället. De kan ju gå på gatorna runt om i Sverige, och det är för mig helt oacceptabelt.

Men jag vill också påminna Mikael Damberg om att denna regering nu är inne på sitt sjätte år i regeringsställning. Jag undrar fortfarande vad regeringens plan är för att hantera situationen. När kommer vi att se resultat på riktigt?


Anf. 12 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Regeringen har höjt anslagen till både polisen och Säkerhetspolisen med ungefär 50 procent, och vi har höjt dem varje år. Vi prövar varje år vilka resurser som krävs för Säkerhetspolisen.

Det finns nu en utredning som föreslår exakt det som Johan Forssell föreslår, nämligen att vi ska ta fram bättre sätt att jobba med hemliga tvångsmedel, titta på elektronisk övervakning och se till att tiden för verkställighetsförvar kan bli längre. Det är vi överens om.

Men jag noterade att när debatten brakade igång lät det på Moderaterna som att Moderaterna hade någon lösning på att dessa personer inte skulle släppas ur förvar. I dag har det helt försvunnit. Det skrevs inte en rad om det i artikeln.

Om vi är överens om att svensk regering och svenskt parlament måste följa både svensk lag och internationella konventioner, då är det det som Johan Forssell beskriver som vi måste fortsätta att göra i Sverige. Jag uppfattar att partierna är överens om att vi behöver göra mer av detta. Då är det den utredning som kommer i början av nästa år som är helt avgörande.


Anf. 13 Johan Forssell (M)

Herr talman! Vi är helt överens om att regeringen måste följa svenska lagar. Men jag ska upplysa Mikael Damberg om någonting, nämligen att det går att förändra lagstiftning. Vi gör det varje dag i kammaren. Vi från Moderaterna har sagt att regeringen borde göra detta på en lång rad områden.

Det blir lite märkligt att höra ansvarig minister hela tiden prata om Moderaterna och recensera våra förslag. Var finns regeringens konkreta plan för att hantera detta? När kommer vi att få se resultat?


Anf. 14 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Min enda kommentar var att Moderaterna inte har föreslagit någonting som skulle förhindra att dessa personer släpps ur förvar. Det är väl en viktig information för dem som lyssnar på debatten och hör det höga tonläget.

Partierna är överens om att vi ska skärpa övervakningen av dessa personer. Vi är överens om att vi numera ska jobba med att försöka ta bort hinder för utvisning av sådana personer, och regeringen jobbar med detta. Men tro inte att det är enkelt. Det är ett målmedvetet arbete, och då är det bra om parlamentet också kan vara överens om sådana insatser som gör det mycket svårt för dessa personer att vistas i Sverige.


Anf. 15 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Som bekant har Sverigedemokraterna länge väckt motioner med förslag om att förändra lagen och förändra inställningen till förvarsmöjligheten från att vara något som enbart underlättar utvisning till att faktiskt säkerställa att dessa personer som utgör ett säkerhetshot inte ska släppas ut på våra gator.

Det kan i vissa fall vara så att det är omöjligt att hålla dem i förvar på obestämd tid, men jag tycker att inställningen från regeringens sida när man ändrar lagen måste vara att gå från att underlätta verkställighet till att faktiskt säkerställa att farliga människor inte släpps ut på våra gator.

Det kan finnas fall där personer inte riskerar tortyr eller dödsstraff i sina hemländer, där de fritt kan återvända, där det inte är omöjligt att hålla dem i förvar på obestämd tid. Är regeringen beredd att göra detta?

Jag återkommer med en till fråga i mitt andra anförande.


Anf. 16 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Min inställning är att vi ska göra det som Säkerhetspolisen begär av oss. De har inkommit med en begäran om en utredning om att förändra lagstiftningen. Utredningens direktiv möter på varje punkt Säkerhetspolisens begäran.

Betyder det då att man kan hålla folk i verkställighetsförvar på obegränsad tid? Nej, det gör det inte. Till och med Säpo konstaterar att det inte går om Sverige ska följa internationella konventioner, vilket jag uppfattar att det finns en stor majoritet för också i Sveriges riksdag.

Då måste det finnas bättre verktyg med hemliga tvångsmedel. Man måste se till att begränsa dessa personers möjligheter att agera i Sverige och ge Säkerhetspolisen och polisen bra resurser för att följa dessa personer så länge de befinner sig i Sverige.

Jag tror att det är viktigt att också titta på miljöerna, att komma åt de miljöer som radikaliserar. En annan miljö som Säkerhetspolisen har pekat på är skolmiljöerna - de religiösa skolorna - och att Säpo i dag inte har möjlighet att informera fristående skolor om att det jobbar våldsbejakande personer där. Det är inte bra!


Anf. 17 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! När regeringen agerar på uppdrag av Säpos rekommendationer agerar Sverigedemokraterna på svenska folkets begäran om att trygga vårt land från farliga individer. Det är kanske den stora skillnaden mellan oss två i debatten.

Den andra frågan jag vill ställa gäller om ni nu vill släppa ut dessa personer i vårt land. Är ni beredda att hindra dessa personer, förbjuda dem, att predika i moskéer? I dag handlar det exempelvis om imamer, som i kraft av att de är imamer utgör ett säkerhetshot, då de radikaliserar andra personer. Tänker regeringen förbjuda dem att predika i Sveriges moskéer?


Anf. 18 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Det är viktigt att en regering i Sverige följer både svensk lag och internationella konventioner. Där måste man vara tydlig och våga stå för det också när det blåser. Annars har vi inte försvarat oss mot antidemokratiska krafter, som vi ska göra.

Sedan var det frågan om imamer. Det är olagligt att förespråka någon form av anslutning till terrorgrupper eller att finansiera terrorgrupper. Jag tycker att vi måste titta på inte bara dem utan också på svenska skolor där det i dag kan finnas våldsbejakande extremister. Jag hoppas att fler partier kan vara överens om att vi måste ändra regelverket även där.


Anf. 19 Johan Hedin (C)

Herr talman! Efter de fruktansvärda dåden i Paris 2015 togs initiativ till partiöverskridande samtal om hur vi bäst försvarar Sverige från terrorhot. Då tog regeringen sitt ansvar och visade ledarskap. Tillsammans med Alliansens partier hittade vi en fruktbar form för att arbeta tillsammans för att lösa allvarliga problem som riskerade att hota Sveriges säkerhet.

I två steg fattades en rad beslut för hur luckor som hade identifierats skulle täppas till. En av dessa luckor var hur vi hanterar dessa personer, som genom att utgöra ett hot mot rikets säkerhet saknar egentlig rätt att uppehålla sig i vårt land men som vi på humanitära och rättsliga grunder inte kan utvisa.

Flera debattörer kommer säkert att beröra saktfärdigheten i arbetet. Men jag identifierar ett strukturellt problem hos regeringen, nämligen att man saknar en tydlig plan för rättspolitiken. Vad vill man egentligen? Vad vill man prioritera? Hur ser det långsiktiga bygget av det trygga samhället ut? Det är frågor som jag, och säkert många andra, skulle vilja ha svar på.


Anf. 20 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Det är en viktig fråga.

Först vill jag säga att också i fråga om LSU-lagstiftningen har vi försökt involvera genom att utgå från Säkerhetspolisens begäran om hur översynen skulle se ut och ta hand om alla synpunkter därifrån. Sedan kom ett tillkännagivande från riksdagen. Även det är omhändertaget i den utredning som kommer att leverera sina förslag i början av nästa år. Jag uppfattar att det finns bred enighet om inriktningen på den utredningen om att skärpa LSU-lagstiftningen.

En bredare fråga, där jag tror att Centerpartiet har en stor poäng, är att mycket av rättspolitiken i dag blir lite snuttifierad och inte tillräckligt långsiktig, kraftfull eller systematisk till sin karaktär. Därför har jag välkomnat att Centerpartiet lyft fram frågan om en trygghetsberedning för att jobba mer systematiskt med frågorna under längre tid. Jag tror att det skulle gynna både debattklimatet och framför allt en långsiktigt hållbar rättspolitik på flera områden.


Anf. 21 Johan Hedin (C)

Herr talman! Den som gör anspråk på att regera landet och kräver stora uppoffringar och positionsförflyttningar av andra för att få göra det är ansvarig för att bygga starkt förtroende och se till att den plan man borde ha är så väl förankrad i Sveriges riksdag att den går att genomföra.

Min bild är att regeringen i avsaknad av någon tydlig inriktning på detta område agerar först när andra skapat ett opinionstryck. Det är i och för sig bra att andra kliver fram och driver på när regeringen inte gör det, och jag välkomnar att regeringen välkomnar våra förslag. Men utan tydliga prioriteringar skapas också en ryckighet i rättspolitiken.


Anf. 22 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag tror att Johan Hedin har en poäng med problemet med ryckighet. Därför tror jag att Centerpartiets förslag om en trygghetsberedning är klokt. Vi kommer att återkomma till det.

Men det är också så att denna regering har gjort mer än tidigare regeringar på det rättspolitiska området. Det kommer vi att fortsätta göra, för vi har bestämt oss för att trycka tillbaka framför allt det grova våldet som präglar gängmiljöerna i Sverige.

Det gör vi också med ett samarbete i denna kammare, inte minst med Centerpartiet och Liberalerna. Vi är överens om att göra kraftfulla satsningar till exempel på polisen och dess villkor som en viktig beståndsdel i att trycka tillbaka kriminaliteten i Sverige.


Anf. 23 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Vänsterpartiet anser att det ska vara förvaltningsrätten och inte regeringen som fattar beslut om lagen om särskild utlänningskontroll.

Jag har två korta, enkla frågor till ministern:

Varför ska det vara politiskt tillsatta ministrar i stället för juridiskt utbildade domare som beslutar i dessa ärenden, som ytterst handlar om rikets säkerhet?

Vilken juridisk kompetens har en minister som en domare i förvaltningsrätten inte har?


Anf. 24 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag tycker att det är otroligt viktigt att försvara lagen om särskild utlänningskontroll. Jag tror inte heller att vi ska ändra strukturen på den.

I fråga om avgörandet har man velat ha en yttersta överklagandemöjlighet hela vägen upp till regeringen. Det har vi i dag, och därför fattar vi beslut. Vi har gjort det i dessa ärenden och gått på Säpos rekommendation om utvisning.

I nästa skede av detta blir det ännu viktigare att vi har bra samarbete mellan till exempel regeringen och Säkerhetspolisen när det handlar om att försöka undanröja de hinder som finns för verkställighet. Där är det till stor del internationella förhållanden och förhållandena i enskilda ärenden som kommer att avgöra om vi lyckas eller inte.


Anf. 25 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Jag håller med ministern om att detta är komplicerad lagstiftning. Det jag är ytterst orolig över är att politiska vindar i framtiden ska blåsa åt ett mer odemokratiskt håll.

Genom att flytta processen från det politiska rummet, från Regeringskansliets stängda rum, till en öppen domstol som är van att fatta svåra beslut säkrar vi demokratin och rättssäkerheten.


Anf. 26 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag tror att det är viktigt att se att LSU-ärenden gäller utländska medborgare som vistas i Sverige. Det finns ingen obegränsad rätt för utländska medborgare att vistas i vårt land. Bedömer man i Sverige att dessa personer utgör ett hot mot rikets säkerhet eller kan omfattas av terroristmisstankar har Sverige rätt att bestämma att de inte längre ska finnas i Sverige. Jag tycker inte att det är en orimlig ordning, och därför är jag lite oroad över att Vänsterpartiet faktiskt har ifrågasatt den här lagen.


Anf. 27 Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Mikael Damberg var i slutet av ett replikskifte inne på att komma åt miljöerna bakom extremismen och terrorismen. Mot bakgrund av det vill jag ställa en fråga.

I terroröverenskommelserna både 2015 och 2017 kom vi överens om att inga offentliga medel ska gå till personer eller organisationer som främjar extremism. Men fortfarande har inget hänt. Säkerhetspolisen har, som jag sa i mitt anförande, varit tvungen att gå ut och varna om detta.

Mina frågor är: Vad är åtgärderna? När kommer propositionen? Och är Mikael Damberg beredd att pröva och gå fram med ett förslag om att förbjuda utländska extremister från att finansiera moskéer i Sverige?


Anf. 28 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag vill gärna svara på frågan, men i debatten lät det och fortsätter det låta på Kristdemokraterna som att LSU-lagstiftningen kan ändras så att man håller dessa personer inne på obegränsad tid, eller åtminstone ett år, trots att det finns hinder för verkställighet. Kan Andreas Carlson nu bekräfta att även Kristdemokraterna förstår hur svensk lagstiftning och internationella konventioner ser ut och att det inte råder någon osäkerhet om att detta var felaktiga påståenden från Kristdemokraternas sida under debatten? Det är det första.

Det andra är att jag tycker att det är jätteviktigt att strypa pengarna till extremism. Sedan är det inte helt enkelt hur man gör det eller vilka system man ska ha för det. Vi har haft en utredning som tittat på hur man ska jobba med bidragsgivning och annat och har kommit med förslag på det området. Vi har diskussionen som Andreas Carlson själv är inne på om hur internationell finansiering av en del extremismmiljöer sker.

Men detta sker också i svensk skola. Jag tycker att det är helt otillständigt att vi i dag har en ordning att Säkerhetspolisen kan informera ägare till fristående skolor om det finns misstankar om extremism. Men om det finns en misstänkt lärare på en fristående skola får Säpo inte informera om det. Det går inte att ha det på det sättet.


Anf. 29 Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Jag har ont om tid men ska försöka svara på Dambergs frågor.

Jag noterar att det inte kom något tydligt svar på hur man ska komma åt grundproblemet och inget förslag från regeringen att förbjuda finansiering av utländska extremister som går in och betalar moskéer i Sverige.

Vad gäller skolor är problemet inte de registrerade konfessionella friskolorna. Aktiebolaget Vetenskapsskolan exempelvis är inte en religiös friskola.

Vad gäller förvarstiderna tycker vi att regeringen inte har gjort tillräckligt för att hålla dessa säkerhetsrisker i förvar.


Anf. 30 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Pratar vi miljöer måste jag säga att om det finns religiösa skolor som på något sätt indoktrinerar barn redan från början är det ett jättestort problem.

Jag tycker att vi ska vara tuffare mot religiösa skolor i Sverige. Personligen vill jag inte ha dem över huvud taget - förutom naturligtvis för våra nationella minoriteter, som vi ska slå vakt om. Det är det ena.

Det andra är att i dag får Säkerhetspolisen inte ens informera en fristående skola om det jobbar en person i lärarkollektivet som är kopplad till våldsbejakande extremism. Det är helt orimligt, och det skulle kunna lösas med en ganska enkel ändring av offentlighetsprincipen.


Anf. 31 Johan Pehrson (L)

Herr talman! För Liberalerna är det centralt att vi i det samarbete vi har med regeringen hela tiden förstärker det svenska rättsväsendet i allmänhet och polisen och Säkerhetspolisen i synnerhet. Därför ger vi i dag mer pengar - riktiga pengar, herr talman - än den svenska polisen och Säkerhetspolisen någonsin har haft. Det är viktigt.

Inrikesministern har varit inne en hel del på det förebyggande arbetet. För Liberalerna är det centralt att till exempel Center mot våldsbejakande extremism flyttas från Brå till polisen. När kommer det förslaget?

Vi tycker att vi behöver stärka insynen i Folkbildningsrådet för att se till att pengar inte går till konstiga saker, det vill säga extremism i största allmänhet.

Vi ser fram emot förslag om att förbjuda utländsk finansiering, som någon tidigare talare här nämnde. Detta är centralt i det förebyggande arbetet. Vi får inte vara naiva. Det är ett ekosystem av människor som i dag ägnar sig åt att radikalisera och skapa nya extremister, och det är ett ständigt hot mot människors liv i Sverige.


Anf. 32 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag tror att det är otroligt viktigt att vi nu har lämnat den diskussion som bara handlar om terror och att hitta potentiellt farliga människor för att titta på de miljöer som bidrar till radikalisering. Där har CVE en nyckelroll när det gäller att informera myndigheter och kommuner i dessa frågor för att hjälpa dem att göra rätt bedömningar och komma framåt, i nära samarbete med Säkerhetspolisen och polisen. Jag för en nära dialog med CVE och andra om hur denna verksamhet kan utvecklas ytterligare. Vi kan väl återkomma till hur den diskussionen kan komma vidare.

Det är helt nödvändigt att det finns en bra insyn i Folkbildningsrådet, att man tar frågan om resursfördelning till civilsamhället på stort allvar och att vi har väldigt stor kontroll över om det finns internationella aktörer som vill påverka den svenska debatten från andra länder. Här ser jag fram emot ett fortsatt gott samarbete.


Anf. 33 Johan Pehrson (L)

Herr talman! Det är helt centralt att CVE flyttas till polisen - det är där de hör hemma. Polisen har i sig ett viktigt förebyggande och informerande arbete att utföra för att vi på lång sikt ska kunna pressa tillbaka detta vansinne vi talar om.

Jag har slutligen en annan fråga. Kopplar regeringen ihop undanröjandet av verkställighetshinder med det stöd som Sverige eventuellt ger till några av de aktuella länderna? Vi måste sätta maximal press så att dessa hinder snarast möjligt kan undanröjas.


Anf. 34 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Vi jobbar för att undanröja verkställighetshinder, men jag vill helst inte i offentligheten diskutera hur vi gör detta. Det skulle de facto kunna försvåra möjligheten att lyckas. Det handlar inte så mycket om generella insatser utan om enskilda länder och personer och de bedömningar som görs i de enskilda fallen. Vi bör, i samarbete med Säkerhetspolisen, göra ett gediget arbete och försöka nå framgång, snarare än att tala om det.


Anf. 35 Johan Forssell (M)

Herr talman! Vi har från Moderaternas sida i denna debatt pekat på flera konkreta saker som kan göras för att råda bot på denna mycket bekymmersamma situation. Vi behöver förändra lagen om särskild utlänningskontroll. Vi behöver inleda ett arbete gällande diplomatiska garantier, så som sker i flera andra länder. Vi behöver ytterligare skärpa antiterrorlagstiftningen och till att börja med genomföra det som vi var överens om redan för fyra år sedan. Mycket av det väntar vi fortfarande på.

Vi behöver också gå vidare och uppvärdera det svenska medborgarskapet och säkerställa att personer som väljer att begå terroristbrott kan få sina svenska medborgarskap återkallade och utvisas. Och vi behöver här och nu öka resurserna till Säkerhetspolisen för att ge dem bättre förutsättningar att punktbevaka personer som utgör ett hot mot Sveriges säkerhet och även att stärka det viktiga utredningsarbetet.

Herr talman! Jag har under denna debatt ställt en enkel fråga till ansvarig minister: Vad är regeringens plan för att hantera denna situation? Men det finns ingen plan. Det låter på Mikael Damberg som att han är i opposition. Han står och talar om alla andra partiers förslag och vad alliansregeringen gjorde eller inte gjorde. Men den här regeringen är nu faktiskt inne på sitt sjätte år vid makten. Någon gång, Mikael Damberg, är det dags att kliva fram och visa lite ledarskap och ta lite ansvar.

Ta detta med det goda samarbetet med Säkerhetspolisen. Efter att Säkerhetspolisen skickar en inlaga till regeringen tar det ett och ett halvt år innan regeringen gör någonting. Herr talman! Är detta exempel på bra samarbete?

Nej, jag ställer mig fortfarande frågan: Vad är planen? Jag vet att detta är komplicerat och svårt. Men allra svårast är det för den som aldrig försöker. Så, inrikesministern, vad är regeringens plan?

(Applåder)


Anf. 36 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Det spelar ingen roll hur många gånger man i högt tonläge säger att det inte finns någon plan om de åtgärder man själv presenterar i princip är samma förslag som jag redovisat i talarstolen. Har vi då samma plan? Det handlar om att skärpa lagstiftningen om verkställighetsförvar, se till att man kan jobba med hemliga tvångsmedel, undersöka om det är möjligt med elektronisk fotboja och jobba med verkställighetshinder, som den här regeringen gör men den tidigare regeringen inte gjorde under åtta år. Det är ju detta som är planen - att jobba målmedvetet och systematiskt med att skärpa lagstiftningen och se till att de blir utvisade.


Anf. 37 Johan Forssell (M)

Herr talman! Jag nämnde fyra konkreta saker. Ingen skulle vara nöjdare än jag om Mikael Damberg kunde ge ett besked om att man till exempel kommer att inleda ett arbete om återkallande av medborgarskap och lägga fram en extra ändringsbudget med kraftigt ökade anslag till Säkerhetspolisen. Om detta är beskedet är jag mer än nöjd. Då tar jag gärna i hand på det här och nu. Det är bara att komma fram och göra det i så fall. Då kan vi bli överens. Men nu krävs det handling, inte bara en massa ord.


Anf. 38 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Det kanske inte bara krävs ett högt tonläge. Det är kanske inte det som kan få Moderaterna att växa i opinionen, utan man kanske också måste ha substans bakom det man säger.

Vi kan diskutera återkallande av medborgarskap, men det berör absolut inte LSU-ärenden. De gäller ju utländska medborgare! Det är själva poängen med detta. Om vi nu diskuterar en handlingsplan för att råda bot på detta måste det röra sig om åtgärder som slår mot de problem vi diskuterar här och nu.


Anf. 39 Johan Forssell (M)

Herr talman! Det vi diskuterar här är kanske inte andra partiers tonläge eller opinionsutveckling. Vi diskuterar säkerhetshot, som just nu rör sig fritt på gatorna ute i det svenska samhället. Jag tycker att detta är genuint allvarligt, och det vore klädsamt om ansvarig minister kunde ta det som håller på att hända på lite större allvar.

Vi har presenterat en politik, men regeringen talar om vad andra partier gör eller inte gör eller har gjort. Det är dags att kliva fram nu, ansvarig minister!

(Applåder)


Anf. 40 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Jag tror inte att det blir så mycket tango med regeringen i denna fråga. Deras politik ligger fast, och de har inte presenterat någon annan viljeinriktning. Det blir vi i oppositionen som får träda fram.

För att diskutera konstruktiva förslag kopplat till LSU vill jag fråga om Moderaterna är beredda att ställa sig bakom Sverigedemokraternas förslag om att förbjuda utländska imamer som utgör ett säkerhetshot enligt LSU att besöka moskéer. Om de besöker moskéer ska de kunna förvänta sig ett frihetsberövande straff. Är Moderaterna beredda att ställa sig bakom ett sådant förslag?


Anf. 41 Johan Forssell (M)

Herr talman! Tack, Adam Marttinen, för frågan! Vi är ense om att vi bör vända på alla stenar för att säkerställa att dessa säkerhetshot inte kan röra sig fritt ute i samhället och fortsätta med sin verksamhet. När det gäller detta konkreta förslag bör man dock pröva genomförbarheten; där har jag en del frågor. Men vi kommer att titta på alla förslag som läggs fram i justitieutskottet och sedan naturligtvis göra en bedömning. Vi talar inte om vad som helst här utan om hot mot rikets säkerhet.


Anf. 42 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Jag ser fram emot att vi sakligt kan diskutera fler frågor.

Den andra frågan gäller såklart viljeinriktningen när det gäller förvar. Vi har hört regeringen säga att det är helt omöjligt att hålla människor i förvar efter det att ett verkställighetshinder har uppstått. Vi tror att det går att testa lagen på ett helt annat sätt när det gäller personer som exempelvis inte riskerar dödsstraff eller tortyr. Är Moderaterna beredda att ställa sig bakom förslaget om en ny viljeinriktning gällande förvar, så att vi säkrar våra gator från personer som utgör ett terrorhot snarare än att ha dem i förvar för att göra det enkelt att utvisa dem?


Anf. 43 Johan Forssell (M)

Herr talman! De konventioner som styr detta är inte helt exakta i sin utformning. Man kan använda sig av exemplet Storbritannien. Det är i och för sig sant att de blev fällda, men det var på grund av diskrimineringsgrunden snarare än själva förvarsinstrumentet. Vi tror att det finns förutsättningar att se över denna lagstiftning, även när det föreligger verkställighetshinder. Vi har från Moderaternas sida redan tidigare pekat på att detta behöver göras, och vi kommer såklart att fortsätta med det.


Anf. 44 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Det finns ingen självklar rätt för utlänningar att vistas i Sverige, framför allt inte om de utgör ett säkerhetshot mot vårt land. Då ger lagen om särskild utlänningskontroll möjlighet för Sverige att ta dessa personer i förvar till dess att de ska utvisas.

Nu har det visat sig att väldigt få personer kan utvisas för att det råder verkställighetshinder. Personer riskerar dödsstraff eller tortyr, och då är det regeringens ansvar att jobba med diplomatiska garantier. Där har vi kanske kritik att rikta mot att man inte har varit tillräckligt aktiv tillräckligt tidigt för att göra detta möjligt.

Sverigedemokraterna lägger dock konkreta förslag kopplade till LSU på bordet till dess att vi har en helt annan lagstiftning på plats, som gör det möjligt att nå bättre framgång. Det handlar om att förbjuda utländska imamer, som enligt lagen om särskild utlänningskontroll ska utvisas för att de utgör ett säkerhetshot, att besöka moskéer. Om de besöker moskéer ska en frihetsberövande påföljd vänta dessa imamer. Det är just i sin roll som imamer de utgör ett säkerhetshot och fungerar som nätverkare i sina miljöer för att radikalisera andra personer till att utföra terrordåd eller utgöra säkerhetshot på andra sätt.

Det här är ett konkret förslag som Sverigedemokraterna lägger på bordet i dag. Jag tycker att andra partier ska ta till sig detta när vi diskuterar den proposition med marginella justeringar som regeringen så småningom kommer med.

Vidare handlar det om viljeriktningen i LSU. Vi vill hålla personer i förvar för att de utgör ett säkerhetshot. Vi vill inte som regeringen hålla dem i förvar för att det ska gå enkelt att utvisa. Det är givetvis en fördel, men när det inte går att utvisa dem måste det finnas möjlighet att hålla individer i förvar för att hålla dem borta från Sveriges gator. Det måste finnas en viljeinriktning i politiken för hur vi utformar framtidens lag om särskild utlänningskontroll.


Anf. 45 Johan Hedin (C)

Herr talman! Jag är inte riktigt klar över hur Sverigedemokraterna egentligen ser på frågan om verkställighetshinder med hänvisning till Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

Adam Marttinen får gärna ge ett tydligt besked om vad som gäller. Ska människor som har ett utvisningsbeslut utvisas i strid med Europakonventionen för mänskliga rättigheter, eller ska de inte?


Anf. 46 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Det finns olika skäl till verkställighetshinder. Ett skäl är att man riskerar dödsstraff eller tortyr i sitt hemland. Då finns möjlighet för Sverige och andra länder att upprätta diplomatiska garantier med antingen medborgarskapslandet eller andra länder.

Det finns också fall där personer inte riskerar dödsstraff eller tortyr men där medborgarlandet inte tar emot dem för att de tvångsutvisas. I dessa fall skulle man kunna hålla dem i förvar, med omprövning, så att de inser att tiden i Sverige är förbrukad. Då kan de återvända frivilligt utan att riskera tortyr eller förföljelser.


Anf. 47 Johan Hedin (C)

Herr talman! Det finns mycket att säga om det. Europakonventionen för mänskliga rättigheter ger också vid handen att man inte kan låsa in folk hur som helst utan rättslig grund.

Vad gäller de diplomatiska garantierna, låt mig nämna ett namn: Najah al-Shammari. Han är statsråd i en regering som Adam Marttinen vill kroka arm med för att komma överens om diplomatiska garantier. Denna person genomför systematiskt krigsbrott och förtrycker sin befolkning i egenskap av försvarsminister i Irak. Dessutom begår han bidragsbrott mot svenska staten.


Anf. 48 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Det finns en tydlig skillnad mellan oss. Johan Hedin står upp för den lagstiftning som har släppt ut radikala islamister i vårt land som utgör ett säkerhetshot. Han är helt tillfreds med att de kan fortsätta att besöka moskéer i Sverige och radikalisera andra. Deras verksamhet har lett till att vi på kanske tio år har gått från att ha ett par hundra islamister till att ha 2 000 radikala islamister.

Det finns en tydlig skiljelinje i denna politik, och den har vi redogjort för på varsitt håll.


Anf. 49 Johan Pehrson (L)

Herr talman! Min fråga till Adam Marttinen liknar den Johan Hedin nyss ställde. Sätter Europakonventionen om mänskliga rättigheter några gränser för Sverigedemokraterna vad gäller vilka åtgärder de är beredda att vidta? Det gäller till exempel hur länge människor ska hållas inlåsta.

Liberalerna välkomnar utredningen, och man kan ha hur många fotbojor som helst och övervaka människor maximalt. Men finns det någon gräns för detta, eller bryr sig Sverigedemokraterna inte om Europakonventionen om mänskliga rättigheter?


Anf. 50 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Jo, vi bryr oss om konventionen om mänskliga rättigheter. Det jag talar om är en viljeinriktning. Vill vi som nation i Europa ha möjlighet att hålla personer i förvar i syfte att säkra Sveriges gator från farliga individer? I dag har vi verkställighetsförvar för att det ska underlätta utvisning, det vill säga ingen viljeinriktning.

Vi vill ha en viljeinriktning där man i enskilda fall och i enlighet med Europakonventionen kan hålla personer i förvar längre tid än man kan i dag. Men den viljeinriktning som ska styra detta finns inte hos andra partier än Sverigedemokraterna.


Anf. 51 Johan Pehrson (L)

Herr talman! Tror Adam Marttinen på allvar att regeringen inte gör vad man kan för att snarast bli av med dessa människor? Det är nästan paranoida åsikter som kommer från Sverigedemokraterna. Givetvis vill regeringen, Liberalerna, ja, alla här snabbast möjligt bli av med dessa människor, för de är inte önskvärda. Men vi har lagar att följa. Vi håller på att stifta lagar som ökar möjligheten till övervakning och förhoppningsvis inkapacitering.

Civiliserade stater sätter dock gränser och följer lagar. Vill inte Adam Marttinen följa dem?


Anf. 52 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! I mitt första anförande redogjorde jag för att vi vill följa dem och hur vi kan tänka oss att kringgå de lagar som reglerar just dessa begränsningar. Det handlar om enskilda fall där det ska vara möjligt att hålla personer i förvar under en längre tid.

Vi vill se en annan viljeinriktning. Dessutom har vi lagt andra förslag på bordet som gör det mindre attraktivt för utlänningar att vistas i Sverige, just för att minska risken för att dessa personer utövar sin extremism i Sverige eller utgör ett hot och för att öka möjligheten att få dem att återvända frivilligt.


Anf. 53 Johan Hedin (C)

Herr talman! I sådana här debatter blir det lätt stora ord, högtravande beskrivningar av principer och svallande känslor. Det är både bra och intressant, men ska vi lösa konkreta problem måste vi bli lite tekniska.

Det finns en befogad oro för att lagen inte tillåter att farliga människor kan hållas bakom lås och bom. Det finns också en rimlig kritik mot bristande rättssäkerhet då människor utan att ha blivit dömda för brott hålls inlåsta.

Vi kan inte låsa in folk utan rättslig grund. I en rättsstat vill vi inte låsa in folk utan rättslig grund. Men låt oss då skapa en rättslig grund för att skydda vårt land som är proportionerlig och rättssäker.

Herr talman! Jag har ett förslag, och det är att vi ändrar lagen så att brott mot anmälningsplikten utgör en ny grund för frihetsberövande och att straffen skärps så att fängelse blir den normala påföljden. På så vis täpper vi till en potentiellt livsfarlig lucka där någon annars skulle kunna förbereda allvarliga brott.

Detta borde kunna läggas in som ett tilläggsuppdrag till den utredning som nu pågår och som ska se över lagen om särskild utlänningskontroll. Nog borde det gå att få stöd i riksdagen för en sådan åtgärd.

Förutom denna nya tanke stöder även Centerpartiet strävandena att utöka den tid någon kan tas i förvar i väntan på verkställighet av utvisning så att den harmonierar med vad som gäller i våra europeiska grannländer.


Anf. 54 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Jag tackar Johan Hedin för ett konstruktivt förslag i debatten: att man ska kunna ha frihetsberövande påföljder för överträdelse av exempelvis anmälningsplikten hos polisen. Det är något som Sverigedemokraterna givetvis skulle ställa sig bakom.

Jag har en konkret fråga: Är Centerpartiet berett att ställa sig bakom Sverigedemokraternas förslag om att förbjuda exempelvis utländska imamer att besöka moskéer för att hindra dem att fortsätta med den verksamhet som de enligt lagen om särskild utlänningskontroll har gjort sig skyldiga till?


Anf. 55 Johan Hedin (C)

Herr talman! Det måste vara lätt att vara sverigedemokrat, för då behöver man inte ta hänsyn till internationella konventioner eller grundlag - eller ens till om de förslag man lägger fram är genomförbara. Man kan lägga fram en lång rad braskande förslag som verkar bra.

Dock måste varje förslag som läggs fram analyseras utifrån den potential det har att lösa ett konkret problem och vad som finns i motstående vågskål. I motstående vågskål finns i detta fall till exempel genomförbarhet utifrån grundlag.


Anf. 56 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Detta fungerar i andra länder och skulle kunna genomföras i Sverige. Men givetvis ska man utreda det och hitta en framkomlig väg för att nå detta resultat.

Frågan är vad Centerpartiet har för viljeinriktning. Tycker Centerpartiet att det är rimligt att utländska imamer ska kunna besöka moskéer och predika för och radikalisera människor trots att de ska utvisas för att de utgör ett säkerhetshot? Viljeinriktningen måste vara glasklar från fler partier.


Anf. 57 Johan Hedin (C)

Herr talman! Låt mig vara fullständigt klar på en punkt. Jag vill inte att en enda kotte ska ägna sig åt spridandet av våldsbejakande budskap eller antidemokratiska aktiviteter. Men vi har lagar att följa, och religionsfriheten är en utomordentligt viktig princip i Sverige och andra demokratiska rättsstater.

Man kan inte bara hitta på saker i riksdagens kammare och tro att det går att genomföra. Men jag ska ge Adam Marttinen the benefit of the doubt. Jag är beredd att titta på precis vartenda förslag som kan stärka säkerheten i Sverige.


Anf. 58 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Vad denna debatt egentligen handlar om är att alltför många högerpartier vill att vårt samhälle ska upplevas som en otrygg plats med hög kriminalitet, där det ena dagen är våldsbejakande jihadism som är hotet och den andra dagen förorternas kriminella gäng. Denna otrygghet och kriminalitet skyller man på "någon annan", alltså den del av befolkningen som inte ser ut att vara född i Sverige. Invandrare och flyktingar utmålas som farliga, kriminella och några som förstör Sveriges ekonomi.

Kriminalitet och otrygghet är själva ryggraden i denna politik, och att utvisa och kasta ut invandrare är lösningen, allt för att borgerliga partier ska gömma hur Sverige har slitits isär ekonomiskt och hur rika har blivit rikare och fattiga fattigare.

Grunden i kriminalitet är fattigdom, inte vilket land man kommer ifrån. Men Moderaterna och Kristdemokraterna sänker skatten för de rika, stänger ned socialtjänsten i Göteborg och sparkar alla läkare från Stockholms sjukhus. Och sedan beskyller de asylsökande för att skapa otrygghet.

Det enda som är farligt är partier vars enda politik bygger på rädsla och att göra skillnad på folk och folk. När fler och fler partier anammar den felaktiga och förenklade bilden att det är flyktingar och invandrare som står för otryggheten gör detta något med samhällsdebatten. I stället för att minska klyftor mellan människor växer fientligheten. I stället för att skapa en välfärd för alla skapas ett vi och ett dom.

Varje gång Moderaternas Johan Forssell öppnar munnen växer Sverigedemokraterna med några procent.


Anf. 59 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! För Vänsterpartiet handlar allt om klass. Fattiga människor blir kriminella, och rika människor skor sig på fattigas bekostnad. Men i det här fallet diskuterar vi lagen om särskild utlänningskontroll, som reglerar personer som utgör ett säkerhetshot. I de flesta fall är det terrorister, islamistiska sådana.

Min korta fråga, bara som en reality check här för Vänsterpartiet i debatten, är: Är samtliga dessa individer som ska utvisas enligt lagen om särskild utlänningskontroll att benämna som fattiga individer?


Anf. 60 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Jag tycker att det är intressant, Adam Marttinen, att Sverigedemokraterna har mycket gemensamt med våldsbejakande jihadism. Ni hatar feminister, bögar, flator och klimataktivister, och ni är väldigt sugna på att förminska och inskränka religionsfriheten. Det är spännande att ni har så mycket gemensamt och att tonläget ändå är så högt.


Anf. 61 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Här har vi dravlet och pinsamheten i Sveriges riksdag personifierad: Linda Westerlund Snecker i debatten. Tack för inlägget!

Men när det gäller svaret på frågan: Kan man se en klassanalys i detta? De personer som utförde terrordåden i London var välutbildade individer. Detta är ett ideologiskt krig och har inget med klass att göra. Försök komma in i debatten och se verkligheten för en gångs skull!


Anf. 63 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Personangrepp är det enda Adam Marttinen och Sverigedemokraterna kan hantera. Svåra frågor är de helt inkapabla till.

Jag har en reality check för Sverigedemokraterna: Det som vi diskuterar är personer som inte har begått brott men som utgör en säkerhetsrisk för Sverige. Detta kan ni inte skilja på, Adam Marttinen. Det är äpplen och päron. Vad ni vill göra är en fruktsallad i er populistiska politik.


Anf. 64 Johan Hedin (C)

Herr talman! Alla har rätt att ta del av de skäl som anförs för att man ska få sitt uppehållstillstånd upphävt, men till skillnad från i brottmålsprocesser kan det inte alltid avslöjas hur de rättsvårdande myndigheterna fått del av den information som ligger till grund för beslutet. Detta skulle röja viktig information om hur man kan arbeta, något som skulle försvaga skyddet mot rikets säkerhet allvarligt.

Det förslag som Linda Westerlund Snecker för fram är intressant men löser inte själva problemet. Eller menar hon att den information som ligger till grund för hur uppgifterna har framkommit ska röjas i en sådan process?


Anf. 65 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Jag anser absolut inte att de väldigt känsliga skäl som finns för att vissa personer utgör ett säkerhetshot mot Sverige ska röjas. Det är därför processen ska in i domstol, för svensk rätt är proffs på sekretess, på svåra bedömningar och på att hålla saker hemliga. Några som inte är proffs på detta är vi politiker. Jag tycker inte att man på Regeringskansliet ska sitta på sådana uppgifter och avgöra i så extremt svåra fall.


Anf. 66 Johan Hedin (C)

Herr talman! Jag kan köpa det principiella resonemanget, men faktum kvarstår att Linda Westerlund Snecker vill tvinga säkerhetsvårdande myndigheter att i en domstolsprocess röja viktig information till en bredare krets än bara de som jobbar med dessa frågor. Vissa saker måste kunna hållas hemliga för att de ska kunna göra sitt viktiga jobb att skydda Sverige från terrorangrepp och andra hot mot riket säkerhet.


Anf. 67 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Det är därför vi i svenska domstolar har principer som stängda dörrar och hård sekretesslagstiftning, och det är därför svenska domstolar beslutar om hemliga tvångsmedel - just för att det handlar om väldigt känsliga ärenden.

Jag tror att om vi utreder denna fråga och ser till att vi garanterar demokratin och rättssäkerheten genom att låta dessa beslut fattas av juridiskt utbildade domare, inte av politiska ministrar som flaxar dit vinden vänder, så garanterar vi rättssäkerheten i många år framåt.


Anf. 68 Johan Pehrson (L)

Herr talman! Denna debatt är komplicerad. Att behålla balansen och vettet när man kokar av ilska är viktigt.

Om man ändå är lite kall här ser man hur vi angrips av diverse populistiska förslag, och alla möjliga rättsliga konventioner som slår fast att Sverige är ett civiliserat land ska överges. Detta kommer också från Vänsterpartiet, som på allvar menar att vi ska ha rättegångar där det ska redogöras för vilka personer som antagligen har vittnat inom vår informationsinhämtning för att tala om att personer ägnar sig åt saker som gör att vi inte vill ha dem här. Det är allvarlig brottslighet.

Vi pratar om icke-svenska medborgare som måste kunna utvisas. Skulle regeringen inte ha jurister på plats? Det kryllar ju av jurister där.


Anf. 69 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Till skillnad från Johan Pehrson litar jag på svenskt rättsväsen. Jag litar på våra domstolar. Jag litar på våra domare och på att de är ytterst professionella. Vi har system som stängda dörrar och sekretess. Otroligt svåra beslut fattas varje dag i svenska domstolar. De är extremt vana vid det. Några som inte är vana att fatta sådana beslut är vi politiker och tillsatta ministrar på Regeringskansliet. Jag litar mer på våra statliga myndigheter när det gäller att kunna göra ett långsiktigt och demokratiskt ställningstagande i sådana här frågor.


Anf. 70 Johan Pehrson (L)

Herr talman! Menar Linda Westerlund Snecker att personer som vittnar och berättar och som ligger till grund för de beslut som i dag fattas när icke-svenska medborgare inte är önskvärda eller ska utvisas ska uppträda i domstol inför advokater och inför den person som det gäller? Tror inte Linda Westerlund Snecker att dessa personer hotas? Det kan vara demokratikämpar från Iran eller människor som jobbar för kvinnors rättigheter i Turkiet eller vad man vill. Det är ju en situation där dessa personer utsätts för livsfara.


Anf. 71 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Det är just därför vi har ett utarbetat system i svenska domstolar där man har videolänk med vittnen och stängda dörrar och där man skiljer de olika parterna åt. Jag säger inte att vi ska applicera en brottmålsprocess, utan jag föreslår att man ska sitta i förvaltningsrätten när det gäller dessa ärenden. Detta behöver utredas och tittas på, men principen står jag fast vid. Jag tycker att svenska domstolar och juridiska domare är mycket mer kompetenta att besluta i sådana här ärenden än politiskt tillsatta ministrar.


Anf. 72 Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Jag vill inledningsvis tacka Moderaterna för initiativet till denna debatt. Den har varit klargörande på många sätt.

När man lyssnar på statsrådet Mikael Damberg låter det emellanåt som att han är oppositionspolitiker eller företrädare för någon form av tankesmedja. Vi hörde ett förslag från Mikael Damberg i ett replikskifte som jag hade med honom tidigare, där han sa att Säpo i dag inte kan informera en skola och att det skulle gå ganska enkelt att lösa. Men var så god. Det finns möjligheter när man leder ett arbete som inrikesminister att sätta igång och ta initiativ. Eller kommer denna idé också att läggas i vänta-och-se-lådan som uppenbarligen finns på Justitiedepartementet, där exempelvis frågan om en LSU-utredning hamnade? Trots att Säkerhetspolisen larmade tog det ett och ett halvt år innan regeringen tog upp denna larmrapport och satte igång en utredning. Varför dröjer det varje gång som det kommer en skarp varning? Hade regeringen agerat direkt när larmet kom från Säkerhetspolisen hade vi i dag haft den lagstiftning som nu kommer att presenteras i en utredning i mars, som vi har hört Mikael Damberg säga flera gånger.

Jag tycker att detta är talande för denna regerings arbete när det kommer till hot mot rikets säkerhet och när det kommer till rättspolitiken. Men det kommer väl att sluta med att vi från oppositionen i justitieutskottet får ta ett initiativ och trycka på även när det gäller det initiativ, eller idén, som kom från Mikael Damberg i denna debatt.


Anf. 73 Johan Pehrson (L)

Herr talman! Liberalerna vill också gärna tacka Moderaterna för initiativet. Det har på många sätt varit en intressant debatt. Det är ett ganska smalt ämne, och det är väldigt svårt att komma med några enkla lösningar. Det är viktigt att vi från riksdagens sida, när denna debatt fortsätter, vårdar det som är så viktigt. Det liberala öppna samhället är nämligen utsatt för ett ganska hårt tryck. Genom historien har det varit högerextremister och vänsterextremister, och nu är det islamister som är på tapeten rätt mycket. Alla vill vara med och montera ned det som vi tycker är så viktigt - den svenska öppenheten och den svenska friheten. Därför är det viktigt att man sätter upp en gräns både åt vänster och åt höger och tar debatten framåt. Men det finns hela tiden mer saker att göra.

Från Liberalernas sida har vi pekat på att vi ser fram emot och välkomnar den utredning som nu pågår. Den kunde ha tillsatts för tio år sedan eller för fem år sedan. Nu kommer den att komma i mars. Låt oss invänta den och se vad vi kan göra för att ytterligare skärpa kontrollen av de individer som inte är önskvärda i vårt land men som just nu inte kan skickas iväg.

Ibland har det i debatten låtit som att det är dropshipping med fallskärm som man ska ägna sig åt med dessa individer. Rent moraliskt förtjänar de egentligen detta. Men Sverige är ett civiliserat land, och vi ägnar oss inte åt denna typ av lagstiftning.

Från Liberalernas sida har vi också lyft fram vikten av det förebyggande arbetet på lång sikt. Det handlar om att flytta Centrum mot våldsbejakande extremism till polisen. Vi vill stärka insynen i Folkbildningsrådet. Vi vill förbjuda utländsk finansiering av religiösa institutioner och skolor och se till att detta stärks och kontrolleras. Vi vill fortsätta utbyggnaden av polisen och Säkerhetspolisen. Och vi vill stärka förutsättningarna för elektronisk övervakning för att avslöja denna typ av verksamhet.

Det har varit en bra debatt, och den behöver fortsätta.

(Applåder)


Anf. 74 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! I december 2001 utvisades två egyptiska medborgare från Bromma flygplats. De kedjades fast, kläddes av och fördes till Egypten där de utsattes för grov tortyr. Den ena blev inte dömd utan kom tillbaka till Sverige efter ett par år.

Detta är också någonting som vi måste lära oss av. Vi ska arbeta aktivt med att undanröja verkställighetshinder. Men det är inte okomplicerat, eftersom det handlar om förtryckande regimer. Emellanåt är det rent groteska regimer.

Detta fick kritik från KU och FN:s kommitté mot tortyr. Och vi måste ta med oss och lära oss att vi måste kombinera säkerhet för Sverige med respekt för mänskliga rättigheter och Europakonventionen.

Herr talman! Jag är mycket glad över att den svenska säkerhetspolisen är en stark myndighet som fungerar väl och har koll på farliga personer. Vi har tillfört mer medel till Säpo, och det har funnits en bred enighet om det. Ännu viktigare har det varit att Säpo har fått fler verktyg för att utföra sitt jobb. Det senaste exemplet var hemlig dataavläsning.

Från Miljöpartiets sida föreslog vi för två och ett halvt år sedan att elektronisk övervakning med fotboja skulle möjliggöras. Då fanns det kritik från en del partier. Nu verkar det finnas en samsyn, vilket jag tycker är bra.

Herr talman! Jag vill också tacka för initiativet till denna debatt. Detta är viktiga frågor och kommer att vara det även framöver.


Anf. 75 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag vill tacka Moderaterna igen för denna debatt. Det är en del höga tonlägen, men vi har ett ansvar i denna kammare att driva dessa frågor framåt. Det finns en frustration över att vi de facto inte kan utvisa ett antal personer som vi gemensamt i denna kammare anser inte borde finnas i vårt land.

Jag ser fram emot att vi ganska snart kommer att få ett utredningsresultat som visar hur vi kan skärpa denna lagstiftning - vässa lagstiftningen - så att också Säkerhetspolisen får nya verktyg. Det behövs.

Sedan fortsätter regeringen arbetet med att försöka riva de hinder som finns för att verkställighet ska kunna genomföras. Jag uppfattar att det finns en bred politisk enighet om att göra ett sådant arbete.

Den särskilda debatten var härmed avslutad.

Särskild debatt