Statsministerns frågestund

Herr talman, statsministern! I sitt årliga granskningsbetänkande riktar riksdagens konstitutionsutskott kritik mot den sittande regeringen. Det finns hela tio så kallade granskningsärenden med kritik där utskottet är enigt. Till exempel beskrivs beslutet att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats som "olämpligt", beredningen av regeringens proposition om avskaffande av vårdvalet beskrivs så att "regeringen förtjänar . kritik för de brister som framkommit vid Lagrådets och utskottets granskning", och hanteringen av erkännandet av Staten Palestina kritiseras genom orden: "För det inträffade bär utrikesministern ett särskilt ansvar och statsministern ett övergripande ansvar".

Hur kunde det bli så här?

Herr talman! Konstitutionsutskottets granskning är naturligtvis en viktig del av riksdagens arbete och en viktig del av vår demokrati. Jag välkomnar den.

Vi har precis fått det betänkandet och kommer självfallet att gå igenom det och se vad vi kan förbättra i regeringens arbete. Det ska man alltid göra. Jag tycker att det är viktigt. Det är min kommentar kring det.

Sedan kan jag konstatera att Anna Kinberg Batra i avsaknad av egen politik helst pratar om det politiska spelet - det är mycket mer intressant än att prata om politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag är uppfylld av något helt annat. Vi har massor av ungdomar som är arbetslösa. Vi har massor av ungdomar som inte får bostäder. Vi har problem med svensk konkurrenskraft. Vi behöver utbilda människor. Det är jag besjälad av, och det kommer jag att fortsätta att slåss för.

Jag kommer att fortsätta verka för regeringens jobbagenda. Och jag kommer självfallet att ta del av konstitutionsutskottets betänkande och rätta till det som vi ska rätta till. Men sedan är det politik som gäller.

Herr talman! Ta del av, lovade statsministern. Men min fråga handlade om hur det kunde bli så här och hur statsministern utövar sitt ämbete, nämligen att leda regeringen och att svara inför riksdagen. Det är historiskt hur mycket kritik det är. Det är också ett enigt utskott.

Jag vill följa upp statsministerns svar, eftersom han tidigare har uttalat sig ganska nonchalant inför riksdagens agerande mot regeringen. Han uttalade sig till exempel i Dagens Nyheter den 21 maj: "Endera sätter man sig i ett hörn och bara gnäller eller så är man med och formar besluten."

Nu vill jag rikta just den frågan till just statsministern: Är han beredd att forma beslut så att han möter riksdagens kritik och krav, efter de över hundra tillkännagivanden som riksdagen har gjort, eller tänker han fortsätta att visa en nonchalant inställning till Sveriges riksdag?

Herr talman! Den här regeringen agerar precis som alla andra regeringar. Det lät precis som om den här regeringen var den första där konstitutionsutskottet har påtalat något. Vi gör precis det vi ska göra.

I Palestinafrågan kan jag exempelvis konstatera att ett enigt konstitutionsutskott säger att det inte var fel att ta med det i regeringsförklaringen. Det finns andra brister som konstitutionsutskottet pekar på.

Det politiska spelet tar sikte på detta. Man kan välja att ägna sig åt tillkännagivanden. Det är ett sätt. Ett annat sätt är att diskutera sakpolitik.

Vi har en jobbagenda. Vi kommer att driva igenom den. Vi ska se till att vi har mer investeringar. Vi måste ha betydligt vassare näringspolitik. Vi måste ha mer utbildning till människor så att de kommer i arbete. Vi ska bygga bostäder så att ungdomar får en bostad. Det är jag besjälad av.

De fel som konstitutionsutskottet påtalar ska vi naturligtvis ta till oss. Det ska diskuteras här i kammaren. Men jag är mest besjälad av politiken.

Herr talman! Det har hänt många intressanta saker sedan jag och statsministern möttes senast här i kammaren. En sådan intressant sak är att nya mätningar visar att nästan 60 procent av svenska folket vill minska invandringen till Sverige.

En annan intressant sak är att Finanspolitiska rådet har presenterat sin rapport för 2015, där man konstaterar att det är högst osannolikt att regeringen kommer att klara att nå sitt jobbmål så länge invandringen ligger kvar på dagens historiskt höga nivåer. Statsministerns egen arbetsmarknadsminister har nyligen varit inne på liknande tankegångar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det blir alltmer uppenbart att regeringens invandringspolitik står i direkt konflikt med det uttalade målet att Sverige år 2020 ska ha Europas lägsta arbetslöshet.

Med anledning av det vill jag fråga statsministern vad han väljer. Kommer statsministern att lyssna på majoriteten av svenska folket och göra vår extrema invandringspolitik lite mer normal i ett europeiskt perspektiv, eller kommer statsministern att överge jobbmålet och svika ännu ett löfte till svenska folket?

Herr talman Vad gäller målet för vår jobbpolitik: Först och främst ligger det fast. Det är nu våren 2015, och siktet är på 2020. Det tar sin tid. Man åstadkommer inte detta i en handvändning. Det är betydligt svårare än så.

Det går inte att göra som de fyra borgerliga säger - bara man sänker skatten blir det bra. Det går inte att göra som Sverigedemokraterna säger - bara man ser till att människor inte kommer hit blir det bra.

Det finns en miss i Sverigedemokraternas analys. Det är att vi behöver människor hit till landet. Vi har en besvärlig demografisk utveckling, och om människor inte kommer till vårt land från andra länder kommer vi att ha väldigt svårt att försörja både de unga barnen och de gamla. Allt färre ska försörja allt fler.

Ni ska vi se till att de människor som kommer hit kommer i arbete så snabbt som möjligt, när man är vuxen människa, och får så bra skolgång som möjligt, om man är barn eller ungdom.

Herr talman! Jag noterar att statsministern till skillnad från Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet och hans egna ministrar fortfarande ger sken av att jobbmålet är realistiskt och fullt förenligt med regeringens nuvarande politik.

Jag är dock så övertygad om att detta bara är bluff och tom retorik att jag kan lova statsministern här och nu att jag 2020 kommer att ställa mig på Mynttorget och äta upp det här papperet med mitt anförande om det visar sig att regeringen skulle ha lyckats nå jobbmålet utan att trixa med statistiken och utan att minska invandringen.

Enligt regeringens egna bedömningar i vårpropositionen kommer arbetslösheten bara att sjunka till 6,4 procent fram till 2019. Regeringens undanflykter är att räddningen ska komma genom nya mirakelreformer som man ännu inte har presenterat. Men varför skulle regeringens framtida reformer vara mer effektiva än dem man redan har presenterat, och - framför allt - hur seriöst är det att sätta upp ett jobbmål utan att ens ha en halvfärdig plan på hur man ska nå det målet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Det är så att vi har lagt en av sju budgetar. Om jag vore Mattias Karlsson skulle jag vara något försiktigare med att utlova vad man ska äta eller inte äta 2020. Det fanns moderater som i slutet av 1990-talet, när socialdemokratin sa att arbetslösheten skulle halveras, sa att det inte skulle gå, att det var lika troligt som att böckling blir hela världens favoriträtt.

Arbetslösheten halverades, och jag utlovade i helgen att om någon moderat vill sluta gnälla och börja sälja böckling är den här regeringen väldigt exportinriktad.

(Applåder)

Se upp med tvärsäkra löften!

Det är helt sant att det som är presenterat hittills inte räcker. Men nu är jobbagendan på plats, och det är den som ska ta oss successivt till detta mål. Vi måste investera mycket mer i infrastruktur, i bostäder. Näringspolitiken är för de nya, växande, företagen. Utbildningsinsatserna är för att folk ska ta jobben. Det är jobbagendan!

Herr talman! Att Socialdemokraterna sviker sina vallöften har blivit mer regel än undantag. Senast i raden är socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, som har öppnat upp för att lägga över en större del av sjuklönekostnaderna på företagen. Om det skulle göras skulle det vara ett tydligt svek mot vad Socialdemokraterna lovade i valrörelsen, nämligen att minska kostnaderna. Förmodligen är det anledningen till att näringsminister Mikael Damberg har gått ut och dementerat detta.

Vi har alltså en inom Socialdemokraterna splittrad regering i fråga om synen på kostnader för företag. Jag ska därför ge statsministern chansen att sätta ned foten och välja sida mellan sina två ministrar, för detta har skapat stor oro bland landets småföretagare.

Kan statsministern i dag lugna Sveriges alla småföretagare genom att helt stänga dörren för att lägga fram nya förslag som skulle tvinga företagarna att ta ett större ansvar för sjuklönekostnaderna?

Herr talman! Vi har nyligen genomfört en förändring och stått upp för den förändring som den förra regeringen tyckte var bra. Den tycker vi också är bra.

Vi måste fortsätta diskutera hur det kan komma sig att sjukskrivningarna och sjukskrivningskostnaderna ökar så dramatiskt. De fortsätter att öka.

Regeringen samarbetar till stor del med arbetsmarknadens parter när det gäller detta. Vi tror nämligen att det är det bästa sättet att gå varandra till mötes för att se vad man kan göra.

Ingen minister har sagt att vi ska införa någon ytterligare sjuklönevecka, och det är det som fortfarande gäller.

Detta arbete kommer att ske i huvudsak tillsammans med arbetsmarknadens parter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

När det gäller de svikna vallöftena kan jag konstatera att det stora sveket skedde under den förra mandatperioden. Jag tycker att Annie Lööf ska filosofera lite över hur det blev som det blev med arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten och att sjukskrivningarna ökade katastrofalt under er sista regeringsperiod.

Herr talman! Nu glömde Stefan Löfven att berätta att över 300 000 fick arbete, att det blev 200 000 nya företag och att utanförskapet minskade med hundratusentals människor. Det är en otrolig bedrift i en lågkonjunktur och i en internationell ekonomisk kris.

Jag noterar att Stefan Löfven här tar upp att det inte blir någon tredje sjuklönevecka. Men det var inte det som jag frågade om. Jag noterar nu att man rör sig med mycket fin fingertoppskänsla kring detta. Det som jag frågade om var sjuklönekostnader. Dessa sjuklönekostnader kan man höja inom ramen för det ansvar som finns i dag.

Jag ställer därför frågan en gång till och förväntar mig ett tydligare svar. Statsministern sa nämligen tidigare att han gillar att tala om politik. Stänger statsministern helt dörren för att lägga fram nya förslag som skulle tvinga de små företagen att ta ett större ansvar för sjuklönekostnaderna?

Herr talman! Till skillnad från den förra regeringen satsar vi rejält på arbetsmiljön. Vi lägger till pengar till Arbetsmiljöverket; vi drar inte bort pengar från Arbetsmiljöverket. Vi tycker att de gör ett mycket viktigt arbete, inte minst för de små och medelstora företagen.

Till skillnad från den förra regeringen tänker vi satsa på forskning eftersom vi kommer att behöva mycket mer forskning och kunskap om vad sjukskrivningarna faktiskt beror på.

Mitt besked, Annie Lööf, är att vi tänker tala med parterna - det visar på betydligt bättre fingertoppskänsla än den förra regeringen hade - och fråga dem: Vad tror ni är de absolut bästa åtgärderna för att komma till rätta med sjukskrivningstalen?

Vi kommer också att tala med sjukvården och självfallet ha den offentliga sektorn inblandad i detta. Vad kan sjukvården göra mer för att människor faktiskt snabbare ska komma tillbaka i arbete? Att människor snabbare ska komma tillbaka i arbete är grundpelaren för oss. I det ligger inte minst ett gott samarbete med arbetsmarknadens parter. De vet nämligen bäst hur detta ska gå till.

Herr talman! Statsminister Löfven! Alltför många som har ett arbete i Sverige har ett otryggt arbete, och otrygga arbeten ger otrygga liv. En av orsakerna till att det ser ut så här är att det finns en speciell anställningsform, allmän visstid, som gör att man inte behöver motivera en tillfällig anställning. Visst behöver vi tillfälliga anställningar. Men det ska finnas en orsak till det, att det är ett vikariat eller en arbetstopp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna vill ta bort allmän visstid. Men om jag har förstått saken rätt vill Socialdemokraterna inte ändra lagen, vilket jag beklagar. Det finns dock en annan väg att gå.

Jag föreslår er att vi tillsammans i Sveriges kommuner och landsting, där vi faktiskt har majoritet och är arbetsgivare, bestämmer att vi inte längre ska använda oss av allmän visstid i Sveriges kommuner och landsting. Är ni med?

Herr talman! Jag har tidigare många gånger talat, och gör det gärna igen, om behovet av att svensk arbetsmarknad präglas av både trygghet för de enskilda individerna och en flexibilitet. Vi måste hantera upp- och nedgångar i produktionen, och det kan man göra på många olika sätt.

Det som vi säger som parti, eftersom Jonas Sjöstedt nämnde Socialdemokraterna, är att det måste finnas en grundad orsak till tillsvidareanställningar. Det står vi för.

Det är också viktigt, återigen, att inte tro att det bara är politiken som ordnar detta genom en lagändring. Parterna har en viktig position i detta sammanhang. Om parterna nu står upp för en lösning, som i och för sig bygger på en ändrad lag där parterna säger att det är någonting som de tror på, då anser jag att det är den bästa vägen att gå.

Nu verkar det som om LO och Svenskt Näringsliv åtminstone står upp för den lösning som presenteras. Det innebär ett stopp för staplandet av visstidsanställningar. Det är en förbättring, och den är byggd på parternas uppfattning.

Herr talman! Jag tackar statsministern för det. Jag förstår att ni inte vill ändra lagen, och jag beklagar det. Jag tror att det är nödvändigt att ändra lagen. Men vi kan väl åtminstone komma överens om att när vi är part, alltså när politiken är part, i Sveriges kommuner och landsting ska vi inte använda oss av anställningsformen allmän visstid som vi båda vill ta bort. Då ska vi söka ett avtal med fackföreningarna som innebär att en visstidsanställning alltid ska motiveras. Det är det som till exempel Kommunal vill. Kan vi inte lova varandra det här och nu och göra det tillsammans, precis som vi har sagt att vi ska ge rätten till heltid avtalsvägen via SKL?

Herr talman! Först och främst tror jag att det är en missuppfattning att vi inte är beredda att ändra lagen. Lagen kan mycket väl komma att ändras om de parter som är inblandade ställer sig bakom den förändringen. Det krävs nämligen en lagändring. Men det bygger på att det är parterna som är överens om att det är en bra förändring, och jag tycker fortfarande att det är en bra ordning.

Sedan kan vi säkert ute i landsting och kommuner komma att ha behov av en mer samlad personalpolicy. Men det bygger inte på att man detaljreglerar vad man ska ha för anställningsförhållanden. Det måste faktiskt också skötas inom ramen för SKL, och det kan komma att se lite olika ut beroende på vad man väljer.

Men lagstiftningen som grund finns där, och det finns ett förslag på hur man ska kunna förändra den. Låt oss nu se vad remissarbetet ger vid handen, så får vi återkomma efter det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Det är bara någon timme sedan det kom ett ganska dramatiskt besked från den finska riksdagen. I Finland har riksdagen just ställt sig bakom den nya regeringens förslag att på allvar utreda ett finskt medlemskap i försvarsalliansen Nato. Det är mot bakgrund av utvecklingen i Ryssland som detta sker. Bakom beslutet ligger en förflyttning av tidigare positioner också bland flera stora finska politiska partier.

Detta är en stor kontrast mot den låtsasutredning som den svenska regeringen tänker tillsätta, där man ska utreda relationer och inte medlemskap till en lång rad olika organ. Dessutom får alliansfriheten inte ifrågasättas.

I det finska beslutet är det uttalat att man behåller en option att söka medlemskap i Nato. Min fråga till statsministern är: Skulle även den svenska regeringen kunna tänka sig att gå den finska vägen och nu tillsätta en förutsättningslös utredning om ett svenskt Natomedlemskap, precis som nu sker i Finland?

Herr talman! Jan Björklund satt i regeringen i åtta år, och han var vice statsminister i fyra år. Han åstadkom ingenting i denna väg. Så fort det blir ett regeringsskifte förlitar han sig väldigt mycket på en socialdemokratiskt ledd regering. Det är vi som ska ordna det som Jan Björklund själv inte lyckades åstadkomma.

Beskedet har varit tydligt att vår uppfattning och regeringens uppfattning är att vi inte ska utreda något Natomedlemskap. Vi har kommit överens i en inriktningsproposition med tre andra partier från Jan Björklunds kant, och den uppgörelsen håller. Det är detta som ska göras, och det är detta som gäller.

Herr talman! Denna frågestund blir ganska meningslös om statsministern på fråga efter fråga aldrig argumenterar för politiska ståndpunkter utan bara hänvisar till spel.

Jag talar om att utvecklingen i Ryssland är så pass allvarlig och oroande att den finska riksdagen och den finska regeringen nu börjar omorientera sin säkerhetspolitik.

Statsministern är helt lomhörd för detta. Det är inte intressant därför att det inte gjordes någonting 2006-2010, och då ska vi inte göra någonting nu heller. Jag tyckte att vi borde ha närmat oss Nato även då. Men situationen nu har förändrats påtagligt på grund av den ryska utvecklingen, Stefan Löfven. Det är ett slags svensk neutralitetsnostalgi som bara präglar Socialdemokraternas syn. Men omvärlden håller på att springa ifrån den synen på verkligheten. Ensam är inte stark, Stefan Löfven. Ensam är till sist bara ensam. Stark är man tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jan Björklund borde känna till att vi inte är ensamma - långt ifrån. Vi har ett försvarssamarbete med Finland och ett försvarssamarbete med de andra nordiska länderna. Vi har samarbete med Nato och i ett flertal olika konstellationer. Vi är långt ifrån ensamma.

Jag har pratat med både Natos generalsekreterare och USA:s vicepresident om det faktum att vi visserligen står utanför Nato men är mycket villiga och beredda att ingå ett samarbete, som även kan utvecklas. Båda dessa parter konstaterade att man självfallet helst hade velat att alla gick med, eftersom man har den organisationen, men man har stor respekt för vårt ställningstagande och ser Sverige som en naturlig samarbetspartner.

Det har hänt saker i Ryssland; det är helt korrekt. Därför var det så bra att ett antal partier kunde ta ansvar för att öka Sveriges militära förmåga med den anslagsökning vi kom överens om. Där ville dock Folkpartiet icke vara med, utan de ville ställa sig utanför. Det var synd, men vi andra tog ansvar.

Herr talman! Maj lär ju gå till historien som en väldigt kall månad, och då syftar jag inte främst på vädret utan framför allt på att det var den månad då det började hagla förslag från den socialdemokratiska regeringen om att börja montera ned den svenska föräldraförsäkringen.

Den 28 maj kom regeringen med förslag om att tvångskvotera ytterligare en månad. Den 31 maj kom man på den socialdemokratiska kongressen fram till att man vill gå ännu längre och flytta över hela beslutsmakten från föräldrarna till politikerna. Tidigare socialdemokratiska ministrar och fackföreträdare med fäste ända in i Socialdemokraternas verkställande utskott föreslår i dag att man ska korta föräldraförsäkringen med 60 dagar samt att rätten att gå ned i arbetstid för den som har små barn ska halveras. För barnet okända personer ska också ha rätt att ta ut föräldraledighet, medan föräldrarnas möjligheter ska begränsas ytterligare.

Dessutom vill ansvarigt statsråd hitta ytterligare sätt att begränsa specifikt mammors möjlighet att ta ut föräldraledighet. Min fråga till statsministern är: Tycker regeringen att föräldrar har för mycket tid med sina små barn?

Herr talman! Föräldraförsäkringen är en alldeles underbar försäkring som ger möjlighet för föräldrar att vara med sina barn - och framför allt möjlighet för barnen att vara med sina föräldrar. Det är själva utgångspunkten i försäkringen.

Vi har dock under en lång tid kunnat konstatera att det ojämställda uttaget av föräldraförsäkringen är ett bekymmer på arbetsmarknaden. Där återstår ju frågan för dem som är emot den här förändringen: Ser ni det problemet över huvud taget, eller är det bra som det är? Vi har nu sagt att vi vill vika ytterligare en månad i föräldraförsäkringen till vardera föräldern. Vi ser att föräldraförsäkringen behöver individualiseras, men det ska självfallet göras i dialog med föräldrarna så att man har klart för sig i vilken takt man kan ta processen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Under den diskussionen är det inte förbjudet, ens för statsråd, att fundera på vad man skulle kunna behöva utreda - utan att det är detsamma som ett skarpt förslag. Det gäller att titta på vad som är skarpa förslag och ta ställning till dem. Frågan är dock om det är fler än vi som ser problemet med det ojämna uttaget.

Herr talman! Jag förstår att statsministern slingrar sig, och jag vill gärna påminna statsministern om vad han sa för mindre än två månader sedan i just den talarstol han står i nu. Jag ställde frågan om regeringen kommer att arbeta för att förkorta föräldraförsäkringen eller begränsa flexibiliteten i hur den kan tas ut, i syfte att göra den kortare. Statsministern svarade att han självfallet inte tänker försämra föräldraförsäkringen genom att korta den. Det tog 56 dagar tills regeringen föreslog precis det statsministern lovade att inte göra.

Familjer och barn är olika. Ju mer fyrkantiga system vi bygger, desto svårare blir det för familjer att få ihop just sitt livspussel. Den socialdemokratiska formen passar inte alla familjer. Risken är att en del barn får mindre tid med sina föräldrar eller att föräldrar tar ut ledighet ändå och förlorar ekonomi, anknytningen till arbetsmarknaden och sin framtida pension - eller också får barnen börja på förskola i förtid.

Herr talman! Jag påpekade just att man bör lyssna när det kommer skarpa förslag. Jag tror att det är tillåtet även för statsråd att fundera över vilka saker man skulle behöva utreda.

Nu lägger regeringen fram ett skarpt förslag om den tredje månaden, så nu viks ytterligare en månad. Därutöver finns inga konkreta förslag, men vi behöver utreda så att vi får en modern föräldraförsäkring. Det handlar bland annat om kärnfamiljernas möjlighet att ta del av föräldraförsäkringen och om att skapa mer flexibilitet. I en eventuell förändring där man låser ytterligare månader ska det självfallet skötas i dialog med föräldrarna. Man gör inte detta så att deras villkor förändras som är inne i försäkringen, men vi har en kommande generation som är mycket mer intresserad av jämställdhet.

Jag hoppas dock någon gång få höra att Kristdemokraterna också är intresserade av jämställdhet och ser problemet att ett ojämställt uttag av föräldraförsäkringen även bidrar till ojämställda löner. Någon gång hoppas jag få höra detta.

(Applåder)

Herr talman! Sverige är i ett allvarligt läge. Arbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer, och att fler kvinnor och män finner ett arbete är avgörande för att Sverige ska hålla ihop. Därför har regeringen satt ett mål om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU senast år 2020.

Ett viktigt verktyg för att nå det målet är den offentliga upphandlingen. Offentliga institutioner köper och upphandlar varor för över 600 miljarder kronor varje år, vilket är ett gigantiskt belopp. Flera partier i riksdagen har föreslagit att man ska införa sociala krav vid upphandling för att underlätta för bland annat långtidsarbetslösa att få fäste på arbetsmarknaden. Det är ett exempel på hur man skulle kunna använda offentlig upphandling för att skapa fler jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Min fråga till statsministern blir: På vilket sätt avser regeringen att använda sig av den offentliga upphandlingen för att nå målet om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020?

Herr talman! Det Jennie Nilsson pekar på är ett av flera viktiga verktyg. Vi upphandlar för 600 miljarder kronor per år, och självfallet kan vi använda pengarna på ett bättre sätt så att människor som nu står långt ifrån arbetsmarknaden kan komma in. Detta har tydliggjorts i EU-direktiven, och vi menar att möjligheten har funnits även tidigare. Det finns kommuner, exempelvis Örebro och andra, som har använt en social klausul i sin upphandling.

Om vi använder hälften av de här pengarna tror vi att 10 000 långtidsarbetslösa skulle kunna få möjlighet till jobb. Jag konstaterade att Centerpartiet hade samma uppfattning i ett tidigare skede, även om de bedömde att det rör 20 000 långtidsarbetslösa medan vi är lite mer moderata i vår bedömning. Tidigare fanns alltså samma uppfattning. När vi nu föreslog detta kom det dock från fel håll, och automatknappen slogs på - förslaget var dåligt, eftersom det kom från regeringen.

Jag tror dock att det finns en samsyn från många håll, även från företag, i att det finns en bra möjlighet här.

Herr talman! "Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter." Så inleds FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

I dag vill jag särskilt sätta fokus på lika rättigheter mellan män och kvinnor. Även om Sverige ur ett jämställdhetsperspektiv ligger långt fram internationellt sett är män och kvinnor inte jämställda i Sverige i dag. Lönerna är ojämställda, och vi har en kraftigt segregerad arbetsmarknad. Färre kvinnor än män driver företag, och färre kvinnor än män är chefer. Kvinnor har osäkrare anställningar än män, och kvinnor har ett högre antal sjukdagar. Strukturer i samhället bidrar till att vi har ett ojämnt uttag av föräldraförsäkringen. Listan på exempel kan göras längre.

Miljöpartiet och Socialdemokraterna har dock bildat en feministisk regering. Jag skulle vilja att statsministern utvecklade vad det innebär och vad det kommer att betyda för mäns och kvinnors lika rättigheter, herr talman.

Herr talman! Jag delar verkligen uppfattningen om allas lika värde, och det är precis det jämställdhet mellan kvinnor och män handlar om.

Vi är en feministisk regering. Det innebär att vi ser de strukturella skillnader som faktiskt finns, inte minst på arbetsmarknaden men även i samhället i stort och när det gäller ansvaret för det obetalda hemarbetet och omsorgsarbetet. Att vara en feministisk regering innebär att vi lägger in jämställdheten i alla politikområden. När vi nu har påbörjat budgetarbetet innebär det att budgeten analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Alla statsråd har till uppgift att förklara hur förslagen bidrar till bättre jämställdhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

En av de mer tydliga saker vi går på direkt är den tredje månaden i föräldraförsäkringen - vi viker alltså ytterligare en månad för ett mer jämställt uttag. Vi ska också stoppa staplandet av visstidsanställningar, för det är i många fall kvinnor som råkar ut för detta. Vi ska tillbaka till att göra lönekartläggning varje år, för lönekartläggningen är själva början på en process där kvinnor och män får mer jämställda löner.

Herr talman! Trafikverket är en av våra största och viktigaste myndigheter med drygt 6 500 medarbetare och en årlig budget på drygt 56 miljarder kronor. Trafikverkets verksamhet påverkar människor och företag varje dag. Sedan februari har Trafikverket inte haft någon ordinarie chef.

Min fråga till statsministern är: När kommer regeringen att utse en ny generaldirektör för Trafikverket?

Herr talman! Det gjordes i dag. Det blir Lena Erixon - en mycket utmärkt person. Vi är glada för den rekryteringen.

Herr talman! Trots att 83 procent av Socialdemokraternas egna väljare är emot en ökad kvotering av föräldraförsäkringen, och trots att regeringen själv för bara några veckor sedan konstaterade att många barn skulle bli lidande av en individualiserad föräldraförsäkring fattade Socialdemokraternas kongress nyligen beslut om att driva just en sådan politik.

Om Stefan Löfven och hans parti får som de vill kommer alltså alla mammor i Sverige att tvingas gå på pumpen och lämna ifrån sig sina barn innan de ens har ammat klart.

Med anledning av detta vill jag fråga statsministern varför han anser att han som man och statsminister är bättre lämpad att avgöra vad som är bäst för oss kvinnor och våra barn än vad vi kvinnor och mammor själva är.

Herr talman! Det är alldeles uppenbart att det är många kvinnor som tar kontakt med mig och tycker att vi måste ha ett jämnare uttag av föräldraförsäkringen. Det är många kvinnor som vänder sig till mig om precis detta: Vik ytterligare månader så att vi får ett jämnt uttag!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Problemet är nämligen - som jag har varit inne på tidigare - att tre fjärdedelar tas ut av kvinnor och en fjärdedel av män. Alla vet att det bidrar till en ojämställd arbetsmarknad. Arbetsgivare förutsätter att kvinnor kommer att vara borta. Om man anställer en 28-årig kvinna förutsätter man att hon kommer att vara borta. Om man anställer en 28-årig man förutsätter man att han inte kommer att vara borta lika länge. Det blir olika utvecklingsmöjligheter och olika löneutvecklingsmöjligheter för kvinnor och män.

Under ett arbetsliv förlorar en kvinna ungefär 3,5 miljoner kronor jämfört med en man. Vi kan inte ha det så. Vi ska ha en försäkring som är bra för kvinnor och för barn, men den ska också bidra till jämställdheten.

Herr talman! Den 20 mars var statsministern på besök i min vackra hemstad Göteborg. Dock var anledningen till besöket allt annat än vacker. Två dagar tidigare hade ett tiotal personer skottskadats och två unga män mördats på en restaurang i Biskopsgården - ett dåd kopplat till de pågående gängkonflikterna. Bara i år har 18 personer skottskadats och 5 personer mördats i det gängrelaterade våldet i Göteborg.

Därför var statsministerns besök mycket viktigt och av många väldigt uppskattat. Det visade att frågan tas på stort allvar. Men framför allt gav ni en tydlig signal om att det som händer i Göteborg inte bara är en fråga för kommunen utan ett problem som är så omfattande att det kräver nationella åtgärder.

Herr statsminister! Ert besök är därmed en handling som också förpliktigar. Därför vill jag fråga statsministern vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att stoppa det gängrelaterade våldet.

Herr talman! Först vill jag säga att det var en väldigt omskakande upplevelse. Att tala med två män som har förlorat sina söner är en upplevelse som är helt omskakande. Vi som samhälle måste självfallet stå upp för demokratin och öppenheten. Vi kommer aldrig att acceptera gängvåld och organiserad kriminalitet. Det är därför vi behöver ett antal insatser på området.

För det första behöver vi få fler möjligheter för myndigheter att samverka. I bakgrunden finns ofta ekonomiska skumraskaffärer som också utnyttjar det offentliga. Det gäller vapenbrott, där vi behöver skärpa lagförandet och straffsatserna i vapenlagen. Den typen av insatser är inledda och påbörjade.

Vi kommer aldrig att vika oss för den organiserade brottsligheten. Vi ska vara tuffa mot den. Vi ska också förstå de sociala förhållanden som ibland bidrar till detta, men vi ska aldrig vika för organiserad brottslighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! I dag har vi många intresserade ungdomar på läktaren. Dessa ungdomar har snart sommarlov - välförtjänt sommarlov. Det är fantastiskt och skönt. Tyvärr är det så att en del av ungdomarna sedan inte har möjlighet att komma tillbaka till vare sig skola, jobb eller praktik eftersom den gamla regeringen inte lyckades pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten. Många unga är till och med utan både jobb och skola. De har vänt på dygnet och tappat framtidstron.

Socialdemokraterna hade en tydlig jobbkongress alldeles nyligen, där jobben, utbildningen och framtidstron sattes i fokus. Vad kan statsministern säga till ungdomarna, och de ungdomar som står utanför samhället helt och hållet? Vad kan han ge dem för hopp inför framtiden?

Herr talman! Ja, där uppe på läktaren sitter framtiden. De ska känna att de tillhör framtiden. Alla har en plats i framtiden i vårt framtidsprojekt. Vi kommer att anstränga oss ännu mer för att skolan ska ge alla barn och ungdomar möjligheten att komma ut som starka och fria individer. I dag är det alldeles för många som inte klarar grundskolan så att de kommer in på gymnasiet. Det är det första vi sätter in: mer lärartid, mer resurser till tidigare insatser och så vidare.

Det andra är att se till att alla klarar gymnasiet. Därför har vi nu startat en utredning om hur vi får ett gymnasium som gör att alla kommer igenom.

Det tredje gäller dem som nu finns på arbetsmarknaden och som har passerat skolan men inte fått sin gymnasieutbildning. Till dem säger vi: Du ska få din gymnasieutbildning, för vi vet att om du inte har den riskerar du att bli kvar i arbetslöshet. Denna möjlighet ska finnas, men då ska också den enskilde få ställa upp. Vi ger möjligheter och vi hjälps åt, men vi ställer också krav. Man får som enskild individ också se till att göra sin insats. Men alla ungdomar ska veta att de har en plats i framtidsprojektet.

Herr talman! För en tid sedan var det mycket debatt om Förbifart Stockholm. Regeringen gjorde då en frysning av projektet, för man kunde inte riktigt komma överens. Detta är någonting som har kostat skattebetalarna en hel del pengar.

Nu finns det fler projekt i länet som är viktiga. Det är viktigt att de får fortskrida utan att frysas. Det gäller till exempel färdigställandet av den ringled runt Stockholm som en östlig vägförbindelse skulle kunna innebära.

Kan statsministern lova mig, väljarna och riksdagen att vi inte kommer att uppleva ytterligare debacle av den sort vi upplevde med Förbifarten i koppling till en östlig vägförbindelse?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag tror att extrakostnaden för Förbifarten beräknades till 0,5 promille av projektkostnaden. Icke förty har konstitutionsutskottet sagt att det var fel. Vi tar självklart åt oss av detta, men jag är glad att vi inte fick en kostnad i Nuons storleksklass på tiotals miljarder kronor.

Jag kan inte uttala mig om projektet med en ringled runt Stockholm. Jag är inte uppdaterad på det. Men jag kan säga så mycket att regeringen inte har några som helst planer på att stoppa olika trafikprojekt. Jag kan dock som sagt inte tidsplanen för detta, och jag känner inte till statusen för det. Den detaljen kan jag alltså inte gå in på.

Herr talman! Det är inte bara tunga remissinstanser som har haft kritik mot sänkningen av ROT-avdraget. Det finns också ett starkt folkligt missnöje.

En av dem som har varit kritiska är Anders Björkman. Han är socialdemokrat, och han bor i Rättvik där han har förtroendeuppdrag för Socialdemokraterna. Han har i en intervju med Dalarnas Tidningar uttryckt sin besvikelse över att han i valrörelsen har gått ut och lurat väljare, som han upplevde det. En röst på Socialdemokraterna skulle inte innebära någon påverkan på ROT-avdraget. Han säger: "Jag ser det som en 'tårtning' mitt i ansiktet av mitt eget parti. Att jag lurats att svika både mig själv och andra".

Min fråga till statsministern är: Vad har du att säga till Anders Björkman och andra som delar denna uppfattning?

Herr talman! Jag säger följande: Vi har en kostnad för ROT-avdraget som drar iväg dramatiskt. Bara under fjolåret ökade den med 2 miljarder kronor, och den ligger nu någonstans mellan 15 och 20 miljarder kronor. När den infördes beräknades kostnaden till 3 eller kanske 4 miljarder kronor. Vi har alltså femdubblat kostnaden.

Vi får välja. Vi har inte råd med allt. Om vi ska ha fler bostäder byggda får vi göra många saker. Vi ska förenkla reglerna, och vi ska förkorta processen från idé till inflyttning.

Menar vi allvar får vi också lägga dit en slant för att hyreslägenheter ska bli byggda. Problemet är att vi har för lite hyresrätter och för lite små hyresrätter, inte minst för ungdomar som någon gång måste få komma hemifrån.

Vi gör valet att ha kvar ROT men sänker subventionsgraden till det den var när den infördes allra först. Vi flyttar över pengar från en sida av byggsektorn till en annan.

Herr talman! Attackerna på den ordning vi i Europa har byggt för att försvara de mänskliga rättigheterna duggar tätt i dessa tider. Framför allt de brittiska konservativa har gjort sig till språkrör för dem som tycker att de överenskommelser vi har på området är alltför ingripande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Systemet som alltsedan andra världskriget byggts upp syftar till att skydda enskilda medborgares mänskliga rättigheter och ge dem som kränks av medlemsstaterna möjlighet att få upprättelse.

David Cameron har efter de konservativas valvinst tydliggjort att hans regering avser att ta steg för att minska Europadomstolens inflytande och i stället göra den brittiska högsta domstolen till högsta uttolkare av de mänskliga rättigheterna i landet.

Detta är djupt oroande och utmanar det skydd vi alla står under. Med detta i åtanke undrar jag vad statsministern anser behöver göras för att upprätthålla den ordning vi har med Europadomstolen som högsta uttolkare av de mänskliga rättigheterna både i vårt land och i Europa.

Herr talman! Det är oerhört viktigt att vi står upp för mänskliga rättigheter och att människor kan få sin sak prövad.

Nu är detta i första hand en nationell diskussion i Storbritannien. Självfallet vore det olyckligt om Storbritannien därutöver funderar på att lämna EU. Vi tror att Storbritannien behöver EU och att EU behöver Storbritannien.

I detta ligger att vi står upp för grundläggande mänskliga rättigheter. Vi står också upp för den fria rörligheten, för den är viktig.

Låt oss se vad Storbritannien återkommer med. Jag hade en första diskussion med David Cameron i samband med Rigatoppmötet. Där hörde jag inget av det som tas upp av Jonas Gunnarsson. Men låt oss avvakta och se vad Storbritannien återkommer med och vilka förändringar man vill ha. Sedan får vi ta diskussionen därifrån.

Vi viker dock icke från att stå upp för de mänskliga rättigheterna och rätten att få sin sak prövad.

Herr talman! Drygt 3,5 miljoner kronor är skillnaden i genomsnitt mellan vad en man och en kvinna tjänar under sitt arbetsliv. Men det stannar inte där. När kvinnorna sedan blir pensionärer blir varannan kvinna garantipensionär, och av garantipensionärerna är 80 procent kvinnor. Ojämställdheten följer alltså i allra högsta grad med till pensionen.

Det vi kan se på arbetsmarknaden är att det händer något när första barnet kommer. Då börjar kvinnorna halka efter i löneutveckling, medan pappor till och med kan få höjd lön efter första barnet. Efter andra barnet blir det värre. Det är mycket visstid, deltid och lönediskriminering för samma arbetsuppgifter.

Vad kan vi göra för att komma åt problemet med lönediskriminering?

Herr talman! Det är helt rätt att det följer med in i pensionsåldern. Det är precis därför vi fokuserar på jobben.

Det är några saker som måste göras. Kvinnor måste få samma sysselsättningsfrekvens. Där ser vi att det skiljer mycket. Skulle kvinnor ha det skulle vi lågt räknat ha 140 000-150 000 till i arbete. Det vore en stor tillgång för landet om vi kom upp i det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det handlar om arbetstiden. Det är därför vi som yttersta politiska företrädare på SKL-sidan vill ta upp en förhandling med Kommunal för att kunna erbjuda heltid till alla. Vi vill göra heltid till en rättighet och deltid till en möjlighet.

Vi vill göra lönekartläggningar varje år. Det är först när vi gör analysen som vi ser var skillnaderna ligger och kan ta oss an det.

I Sverige ska vi ha jämställda löner och en jämställd arbetsmarknad. Därför är detta ett successivt, tålmodigt arbete som aldrig får stanna av. Det är nu påbörjat med den feministiska regeringen.

Herr talman! Min fråga till statsministern rör arbetslösheten och arbetsmarknadens funktionssätt.

Jag kommer från Tyresö i Stockholms län. Jag tycker att vi ibland talar för lite om arbetslösheten i regionen. Det är ett problem eftersom arbetslösheten även här är ett stort problem.

Samtidigt har Svenskt Näringsliv påpekat att upp till var femte rekrytering går om intet för att man inte kan rekrytera kompetent personal.

Vi vet att yrkesutbildningar historiskt har varit lyckosamma för att ge människor en möjlighet att komma i arbete.

Jag undrar hur statsministern tänker kring hur vi kan ställa om våra utbildningar för att bättre passa arbetsmarknadens behov. Jag vill också veta vad regeringen avser att göra för att utbilda bort den kompetensbrist som verkar finnas och därigenom hjälpa företagen i sina framtida rekryteringar.

Herr talman! Det stämmer att var femte rekrytering misslyckas. Det är självfallet ett stort misslyckande för hela arbetsmarknaden. Det betyder att 80 000 människor kan vara arbetslösa i onödan för att det inte finns tillräckligt med utbildning - därav behovet av utbildning.

Därför satsar regeringen hårt på utbildning, och fram till 2018 kommer det med nuvarande takt 42 000 nya utbildningsplatser av allehanda slag. Men det kommer mera.

När det gäller yrkesutbildning är vi övertygade om att det är viktigt att komma närmare näringslivet. Det finns teknikcollege, vård- och omsorgscollege med mera. Vi tror på principen att ligga mycket närmare för att veta att den utbildning som anordnas passar branscherna.

Vi vill göra yrkesutbildningarna mycket mer attraktiva, inte minst genom att se till att också de är högskoleförberedande. Det är de i Finland, och där har man bra resultat. Vi vill göra samma sak.