Statsministerns frågestund

Fru talman! I går talade statsministern i Europaparlamentet, bland annat om vikten av att vi i Europa konkurrerar med kunskap.

I samma stund behandlades i denna kammare vårt förslag till att Sveriges elever ska få mer matte i skolan. Det motsatte sig Stefan Löfvens parti och regeringsunderlaget.

Min fråga är: Varför var det viktigt att neka eleverna mer matte i skolan?

Fru talman! Det stämmer ju inte. Vi föreslår att vi ska utöka matematiklektionerna i skolan i årskurs 4-6, så det är inte korrekt.

Däremot har den här regeringen till skillnad från den förra bestämt sig för att investera i skolan på riktigt. Vi gör en rejäl satsning på att se till att eleverna får mer tid med sina lärare och att lärarlönerna kan höjas så att läraryrket blir mer attraktivt. Vi anslår mer pengar till en mer jämlik skola. Vi gör en rejäl satsning på skolan.

I Moderaternas budget, däremot, blir det nedskärningar på skolan med ganska mycket pengar. Nedskärningar på skolan innebär mindre tid mellan lärare och elever och mindre resurser. Det blir ingen bättre skola.

Vi har valt att investera i skolan. Vi kommer att hålla i det, och jag önskar att även Moderaterna ville komma med på den kursen.

Fru talman! Att det är melodifestival på lördag gör ju inte att det passar bättre med en tonartshöjning. En sådan ger inte eleverna mer matte i skolan. Det är det detta faktiskt handlar om, Stefan Löfven.

Vi röstade i går i den här kammaren om grundskolefrågor. Då behandlades vårt förslag om att stärka matten i högstadiet och ge Sveriges elever mer. Det motsatte sig ditt parti och dina regeringskollegor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Min fråga är återigen: Varför är det viktigt för statsministern att neka Sveriges elever mer matte i skolan, när vi behöver konkurrera med kunskap?

Fru talman! Melodifestival eller inte - man får ändå hålla sig till sanningen. Vi föreslår en ökning av matematiklektionerna i den svenska skolan. Dessutom vill vi öka resurserna rejält.

Moderaterna pratar rejält om skolan. Ni pratar. Men det räcker inte. Man måste lägga dit resurser om det ska bli skillnad, och det är det vi gör. Det är en rejäl skillnad.

Ni tänker fortsätta sänka skatterna; det är er högsta dröm. Vi tycker att vi ska investera mer i våra barn, och våra barn behöver en betydligt bättre skola.

Jag får påminna Anna Kinberg Batra om att det var under er regeringsperiod som inte minst skolresultaten sjönk rejält. Jag är glad om även ni vill prioritera skolan, men låt oss återkomma till det när vi ska presentera budgetar och då se hur mycket resurser Moderaterna är beredda att lägga på skolan - för en gångs skull.

Fru talman! Ni har hört de här orden förut, men det gör dem inte mindre sanna: Det är jobb som är nyckeln till integration.

I Centerpartiet tar vi detta på största allvar. Vi sitter inte och rullar tummarna och väntar på att det här ska lösa sig självt. I stället har vi lagt fram ett stort antal förslag på hur jobben kan bli fler, inte minst genom att man satsar på att företagen ska kunna växa och gör det lättare att anställa.

Men vi har också uppmanat arbetsmarknadens parter att ta sitt ansvar genom att sluta avtal om att anställa nyanlända som kanske saknar språkkunskaper och har bristfällig utbildning till lägre ingångslöner. Vi har också sagt att om arbetsmarknadens parter är beredda att göra detta tänker vi politiskt driva att man bör matcha det med sänkt inkomstskatt eller sänkta arbetsgivaravgifter.

Fru talman! Kritiken från statsministern mot Centerpartiets förslag om jobb för de nyanlända har inte direkt låtit vänta på sig. Det är något märkligt, särskilt som den enda i Sverige som har varit med om att sänka människors löner är just statsminister Löfven. Under sin tid som IF Metalls ordförande gjorde han ju en överenskommelse där man sänkte lönen för de flesta av Metalls medlemmar. Det var en överenskommelse som faktiskt innebar att det blev mindre pengar i plånboken för den anställde.

Min fråga till statsministern blir därför: Varför är det viktigare för statsministern att värna en IF Metall:ares jobb än att skapa möjligheter för nyanlända att komma in på den svenska arbetsmarknaden?

Fru talman! Det var en mycket underlig frågeställning. "Varför är det viktigare att värna en IF Metall:ares jobb?" Är det Centerpartiets dröm att inte värna de jobb som finns? Är det det ni är ute efter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag tänker värna de jobb som finns, ja. Jag tänker också se till att människor som kommer hit får jobb.

Det finns en viktig principiell skillnad här, och det är att jag står för den svenska modellen fullt ut. Den innebär att det är parterna som sätter lönen på arbetsmarknaden. De förhandlar. Det är de som hittar balansen.

Nu säger Centerpartiet: Ja, vi tycker nog att parterna ska göra det. Det är bra med den svenska modellen. Men gör inte parterna som vi vill, då tänker vi lagstifta.

Då har man knäckt den svenska modellen, och det är Sverige inte betjänt av. Sverige har en lång framgångsrik historia och kommer att ha en lång framgångsrik framtid med den svenska modellen. Då ska man inte knäcka den.

Det IF Metall gjorde - Anders W Jonsson får nog läsa på lite till - var inte att sänka lönen för de flesta IF Metall:are. Vi slöt mellan parterna ett centralt avtal som gjorde det möjligt att gå ned i arbetstid om parterna på företagsnivå var överens om det. Det är själva poängen. Då visar det sig att parterna tar det ansvar som parterna ska ta. Men då gör parterna det för att parterna kan hantera detta.

Jag säger bara, med all respekt för Anders W Jonsson: Ni duger inte till att sköta lönebildning på svensk arbetsmarknad. Ni ska inte göra det. Det ska parterna göra. Det står jag upp för, och det är det som är den svenska modellen.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill påminna statsministern om att grunden för den svenska modellen är att människor kommer i jobb.

Vi har i dag en enorm utmaning. Det är 300 000 människor här i landet som saknar utbildning eller har bristfällig utbildning och dessutom inte kan det svenska språket.

I det läget har Centerpartiet föreslagit att arbetsmarknadens parter, tillsammans med oss politiker, måste vara beredda att ta ansvaret för det här genom att acceptera lägre ingångslöner för människor med bristfälliga kunskaper i svenska språket som dessutom har bristande utbildning.

Det förvånande är de brösttoner som statsministern tar till i detta läge, när man från Metalls sida under krisen faktiskt var beredd att använda just precis det här instrumentet. Då var det rätt, enligt statsministern, men det är inte rätt när det handlar om att lösa den enormt stora utmaning som vi i dag står inför i Sverige, nämligen hur de här 300 000 nyanlända med bristfällig utbildning och dessutom svaga kunskaper i svenska språket ska kunna komma in på arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag får först påminna om att det just nu är så att sysselsättningen går upp och arbetslösheten ned. Arbetslösheten går ned för de långtidsarbetslösa, för ungdomarna och för dem som har kommit från andra länder. Framför allt, och det är glädjande att se, går sysselsättningen upp för invandrade kvinnor. Det är bra.

Det kommer att återstå en hel del att göra på det området. Jag är helt övertygad om det. Men det är just detta som är poängen med arbetsmarknadsmodellen. Det är parterna som gör upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Om Centerpartiet vill uppmana parterna att göra upp, fine, men om ni hotar med lagstiftning när parterna inte gör som ni vill har ni inte förstått den svenska modellen. Då riskerar ni den.

Inga parter vill att lönerna ska sättas i Sveriges riksdag. Bevara vårt land ifrån detta!

(Applåder)

Fru talman! Häromdagen träffade statsminister Stefan Löfven och andra ledare för olika EU-länder Turkiets premiärminister. Förhandlingen gällde att hitta ett system där flyktingar ska direktavvisas från EU till Turkiet. Det är ett bekymmersamt upplägg av många skäl. Turkiet är inte ett säkert land för människor på flykt. Turkiet har upprepade gånger skickat tillbaka flyktingar till Syrien. Turkiet ger inte flyktingstatus åt personer på flykt som är icke-européer.

Det har funnits lite olika tolkningar av vad uttalandet innebär, och det ska också klargöras innan det tas ett slutligt beslut. Men en av de tydligaste skrivningar som finns i uttalandet innebär att alla nya som kommer ska skickas tillbaka. Det är det som står där: Alla icke-reguljära, som de kallas, ska skickas tillbaka till Turkiet. Det gäller även syrier, till exempel.

Samtidigt har statsministern gjort en delvis annan tolkning och i flera intervjuer sagt att det ska finnas en individuell prövning. Det är detta som asylrätten och konventionerna bygger på. Det är det som FN hävdar. Det är en grundpelare i asylrätten.

FN:s flyktingorgan UNHCR uttrycker stor oro för att avtalet ska innebära att man sätter den individuella prövningen och asylrätten ur spel. Det är också så jag tolkar texten när jag läser den. Där står svart på vitt att alla ska skickas tillbaka.

Nu får vi snart veta hur det blir, när man har mejslat ut detta i en mer legalistisk form. Om det blir som UNHCR befarar och som jag också befarar, att det blir massavvisningar från EU utan individuell prövning, alltså i strid med asylrätten, kommer Sverige då att säga nej och att man inte går med på detta?

Fru talman! Jag delar bilden att det finns en hel del bekymmer i Turkiet. Jag tänker på den väpnade konflikten med PKK och vad människor utsätts för i den sydöstra delen av landet. Jag tänker på rollen i Syrienkonflikten, hotet mot demokratin och det som görs mot medierna. Det finns en hel del utmaningar. Det är ingen tvekan om det.

Samtidigt bevittnar vi just nu hur tusentals människor betalar stora pengar till människosmugglare, som tar dem över det vatten som förenar Europa och Turkiet. Bara i år har över 400 människor dött.

Jag tycker att det är viktigt att försöka göra något riktigt för att stoppa detta. I det syftet måste man försöka knäcka den här affärsmodellen. Det har nämligen blivit en affärsmodell för fullkomligt skrupellösa människor som tar människor på dessa rangliga båtar över vattnet. Något måste göras för att stoppa detta. Helst bör vi komma till en ordning där vi under ordnade former kan ta emot flyktingar från Turkiet. Det är den växlingen som jag vill åstadkomma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Sverige - det var ju faktiskt jag själv som var med under förhandlingen - drev precis den skrivning som är viktig i detta dokument, nämligen att det arbete som ska göras enligt det mandat som Tusk fick ska ske med respekt för internationella lagar och EU:s regelverk. Detta ska vägleda jobbet, och det är utifrån detta som det sedan ska mätas.

Fru talman! Jag tror inte att flyktingsmugglingen blir mindre farlig om man massavvisar människor. Jag tror att den blir farligare. Jag tycker inte att det argumentet bär.

Sedan innehåller dokumentet skrivningar som är sinsemellan motstridiga. Det finns skrivningar som står upp för internationell rätt, men sedan finns den kristallklara skrivningen om att alla ska avvisas direkt, det vill säga utan prövning. Det strider mot internationell rätt.

Problemet är att det är mycket få länder, kanske bara Sverige och något land till, som i det här läget står upp för asylrätten. Det är nu Sverige måste säga ifrån om att vi inte godtar massavvisningar utan prövning och att vi inte godtar att asylrätten faktiskt sätts ur spel av Europeiska unionen. Det är de orden jag skulle vilja höra från min statsminister här i dag, för de orden behövs i Europa i dag.

Fru talman! Det finns en anledning till att jag drev denna skrivning i dokumentet. Det står där lika klart som i de andra skrivningarna att den här konkretiseringen och utformningen av dessa regler ska göras med respekt för internationella regler, internationell lag och EU-rätten. Det finns en anledning till det, och det är för att jag tycker det.

Men vi har det här bekymret, och jag hör inga andra förslag på hur vi ska gripa oss an problemet. Det är ett gigantiskt problem att folk utsätts för detta. Vi måste få ett stopp på det, och vi måste kunna växla över till en ordning där detta sker ordnat. Jag vill exempelvis se ett utökat samarbete med UNHCR, så att vi skapar lagliga vägar för människor in i EU utan att de behöver ta den farliga vägen och låta sig luras av skrupellösa människohandlare. Vi måste få ett stopp på detta. Det tycker jag är en lika viktig uppgift som någon annan, och det är jag besatt av.

Fru talman! Vi har alla varit upptagna av det vi kallar flyktingkrisen. Jag brukar alltid påminna om att flyktingkrisen framför allt är en kris för de människor som tvingas fly undan krig och förföljelse. Den kris vi ser handlar egentligen om ett ledarskap i Europa som inte fungerar, där vi skulle kunna klara av att ge betydligt fler människor skydd.

I den situation vi befann oss i i höstas tog vi i Liberalerna ansvar tillsammans med regeringen och hela Alliansen för att hitta ett antal åtgärder för att några fler skulle söka skydd i andra europeiska länder och några färre just i Sverige. Vi hade haft bra samtal, men efter det ställde sig statsministern och vice statsministern på en presskonferens och tillkännagav, ensidigt och ganska ogenomtänkt, att Sverige nu ska ha den restriktivast möjliga politiken i Europa. Bara en kort tid efter att statsministern stod på Söder i Stockholm och talade om att det inte ska byggas murar i Europa lade han själv fram förslag om att stänga Öresundsbron.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Ganska snart kommer nu dessa förslag att ligga på riksdagens bord. Något av det som vi liberaler tycker är allvarligast är att förslagen innebär att man ska splittra barn och föräldrar. Det förslag som regeringen nu vill ska röstas igenom innebär att om en mamma eller pappa har sökt sig till Sverige och har barnen på flykt så ska barnen inte få komma till Sverige. Jag tror att det är ett ogenomtänkt förslag, statsministern!

Statsministern beskrev för en stund sedan målande något som jag tycker är djupt bekymmersamt, nämligen att människor tvingas i händerna på flyktingsmugglare med skrangliga båtar. Det är ett jätteproblem. Det statsministern däremot föreslår är att man stänger en av de få lagliga vägarna in. Min konkreta fråga till statsministern är: Är statsministern övertygad om att det förslag regeringen nu lägger fram inte kommer att leda till att fler barn tvingas ombord på båtar för att möta sina föräldrar i Sverige?

Fru talman! Ja, det är bekymmersamt att EU inte orkar agera som man borde. Jag har hävdat många gånger och kommer att fortsätta göra det att om 28 medlemsländer skulle ta sitt ansvar skulle detta ordna sig. Vi skulle klara det. Vi är en kontinent med 508 miljoner invånare. Det är klart att vi klarar en sådan uppgift. Men nu gick inte det.

När jag talar om att mitt Europa inte bygger några murar menar jag precis det. Jag tycker inte att Europa och EU ska bygga murar. EU ska vara tillgängligt för människor som behöver fly för sina liv. Det är precis av det skälet som jag slåss för att Europa ska ha en gemensam politik. Men när det inte görs måste vi göra det vi gör. Därför gör den här regeringen vad som behövs.

Det var inget roligt beslut, men precis som Erik Ullenhag säger har vi diskuterat detta med oppositionen för att hitta en lösning som innebär att vi får regler som är jämbördiga med dem som finns i EU:s andra medlemsländer.

Det är helt nödvändigt att komma till en annan ordning. Vi hade en så dramatisk ökning i höstas att socialtjänsten inte fungerar. Den fungerar inte tillräckligt bra för barn som kommer hit. Den fungerar inte tillräckligt bra för barn som redan finns här.

Jag åkte till Mölndal vid tidpunkten för det tragiska mordet för att prata med kommunledningen och andra. Kommunledningen tillsammans med de fackliga organisationerna, Rädda Barnen med flera beskriver att de inte har greppet. De kände knappt till det här nya hemmet. Då har vi ett problem som vi måste ta i. Av den anledningen har vi de nya reglerna.

Jag menar att det ibland är ganska svåra avvägningar man får göra. Men på sikt är detta det rätta att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Den tv-tittare eller den som sitter på läktaren som tyckte att det var svar på frågan kan gärna skicka ett mejl till Regeringskansliet och tacka för svaret.

Min fråga var mycket konkret, statsministern. Jag är djupt oroad över en politik som innebär att man splittrar barnfamiljer. Det är människor som har flytt från Syrien, som sitter i Sverige och som har sina barn någonstans på flykt. Jag är djupt oroad över att den politik ni föreslår innebär att de barnen ändå kommer att försöka ta sig till Sverige. Vi har haft en ordning där de barnen lagligt har kunnat komma till Sverige. Det vill ni förändra.

Jag upprepar frågan: Är statsministern helt övertygad om att det här inte kommer att innebära att fler barn som vill ta sig till Sverige tvingas ombord på båtar?

Det är en paradox i sammanhanget att samtidigt som det här görs lägger regeringen fram förslag om att barnkonventionen ska bli svensk lag. Jag tycker att det är bra. Men jag tänker på remissvaren i fråga om det här förslaget, statsministern. Barnombudsmannen skriver att det strider klockrent mot barnkonventionen. Röda Korset berättar att detta är det mest kritiska remissvar de någonsin har lämnat in och säger också att det strider mot barnkonventionen.

Min andra fråga, statsministern, är: Kan du förklara hur det här är förenligt med barnkonventionen?

Fru talman! Problemet är att EU icke tar sitt ansvar. Vi hade 35 000 ensamkommande barn. Det är inte bara att ta in ett barn och ställa det någonstans på gatan. Barnet måste tas om hand, ska ha utbildning och ska bo någonstans. Det är klart att vi i en sådan dramatisk situation måste göra någonting annat. Därför ska pressen ligga på dem som inte gör någonting. Det är orimligt att den största kritiken går till det land som har gjort mest. Vi måste se till den situationen också.

Socialtjänsten i Sverige säger: Vi kan inte riktigt ta ansvar för hur detta fungerar. I vissa kommuner säger många i socialtjänsten upp sig. Socialsekreterarna säger upp sig. De säger: Vi orkar inte mer. Vi kan inte hantera den här situationen.

Detta måste vi ta ansvar för. Jag kommer att ta ansvar för att vi har ordning och reda i flyktingmottagandet i Sverige. Och vi ska klara vår välfärd.

Fru talman! Nio av tio ungdomar svarar i Ungdomsbarometerns rapport att de tycker att det är mycket viktigt att de själva får välja vilken skola de ska gå i. 315 000 elever i Sverige har gjort ett aktivt val att gå i en skola med en viss inriktning, profil eller pedagogik som passar dem bäst.

Fru talman! Friskoleöverenskommelsen, där sex partier var överens, var tänkt att ge friskolorna långsiktiga besked och förutsättningar. Men vid Socialdemokraternas kongress 2015 beslutades det att kommuner ska få veto och kunna stoppa etableringen av friskolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Socialdemokraterna har med det här beslutet skapat en stor osäkerhet i friskolebranschen kring hur utvecklingen ska se ut framöver. Något kommunalt veto fanns inte med i friskoleöverenskommelsen. Osäkerheten i fråga om huruvida man vågar starta en friskola i dag grundar sig i huvudsak på de oklara besked som regeringen har gett om framtiden.

Jag tänkte därför fråga, fru talman, om statsministern i dag, i frågestunden här i riksdagen, kan undanröja den osäkerheten. Eller är tanken att regeringen ska realisera det av Socialdemokraterna fattade kongressbeslutet: att kommunerna ska ha veto i fråga om vilka friskolor som ska få etableras?

Fru talman! Vi har en uppgörelse på detta område. Ja, vi tycker i grunden att kommunen ska ha ett inflytande över hur skolutvecklingen är i kommunen. Jag tycker att det är viktigt. Därför finns det också en utredning på detta område. Vi får återkomma till hur detta ska gå till.

Det kan inte bara vara en marknadsfråga. Det kan inte bara vara marknadens aktörer som får bestämma hur det ska se ut med skolor i kommunerna. Vi måste ha en ordning där demokratin också har inflytande. Det ska inte vara så att de som är ansvariga inför kommunens invånare för budget och skattemedel inte har någonting att säga till om vad gäller vilka skolutgifter man ska ha och hur många skolor man ska ha.

Skolan är ingen marknad vilken som helst. Vi tycker att det är rätt att man ska kunna välja skola - absolut. Men det måste också finnas någon begränsning i marknadens makt.

Vi har en utredning på området. Vi får återkomma när det gäller exakt hur de reglerna ska se ut.

Fru talman! Ska jag tolka statsministern som att han är för ett kommunalt veto i fråga om friskoleetableringar? Är det beskedet till de föräldrar som tillsammans med sina barn ska gå igenom vilka gymnasieskolor de kan välja inför hösten? De sitter kanske nu och funderar på vilken inriktning de ska välja. Är svaret att statsministern tycker att det är kommunpolitiker som har bäst koll på vad föräldrarna och barnen ska fatta för beslut? Eller vilka besked vill statsministern ge till dem? Vilka besked vill statsministern ge till de aktörer som brinner för att etablera en skola som kan erbjuda elever en annan pedagogik eller profil, som kan tilltala fler och som därmed kan öka valfriheten?

Det här är inte i första hand en marknadsfråga, statsministern. Det här är en valfrihetsfråga. Vilka besked vill statsministern ge till de föräldrar och elever som sitter och funderar på vilken gymnasieskola de ska välja?

Fru talman! Det ska tolkas precis som jag sa. Vi håller på och utreder hur förslagen ska se ut. Jag tycker att det är viktigt att göra det.

Vi vill naturligtvis att elever och föräldrar ska ha möjlighet att välja skola. Det är rätt. Men vi måste också fundera på: Ska vi ha en ordning i Sverige där det är fritt fram att öppna skolor och hämta pengar från kommunens kassa, och där de förtroendevalda i kommunen inte har någon möjlighet att styra över hur utvecklingen ska se ut? Är det en rimlig ordning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag tycker inte det. Då blir det naturligtvis på marknadens villkor. Låt oss säga att jag vill starta en skola där, där och där! Sedan säger kommunen: Ja, vi har egentligen tillräckligt med skolor, men vi ska betala för en till. Vi kanske får lägga ned någon annan i stället.

Det tycker jag är ett problemkomplex som det är väl värt att fundera över. Det är därför vi gör det.

Fru talman! Statsministern! Jag älskar Sverige, och jag är stolt över att bo här. Men det är någonting som håller på att gå sönder i Sverige. Det gör mig bedrövad och orolig.

En våg av överfall och sexuella övergrepp mot flickor sveper över landet - från Skåne i söder till Jämtland i norr. I Östersund har det skett åtta överfall utomhus inom loppet av drygt två veckor. Där varnar man nu kvinnor för att gå ut själva på kvällen. Under den senaste tiden har det skett en dramatisk ökning av sexuella övergrepp, inte minst på våra badhus, där man numera får ha både tafsvakter och polis.

Den senaste nationella trygghetsundersökningen visar att 25 procent av kvinnorna känner sig mycket otrygga utomhus kvällstid. 10 procent av dessa väljer att inte över huvud taget gå ut, för de känner sig otrygga. Så ser det ut i statsministerns Sverige i dag.

Min fråga till statsministern är: Är detta en samhällsutveckling som vi ska börja vänja oss vid? Om inte: Vad kommer statsministern att vidta för åtgärder för att kvinnor och flickor ska känna sig trygga i vårt samhälle?

Fru talman! Nej, vi ska aldrig någonsin acceptera en sådan utveckling - aldrig. Jag blir mycket upprörd över att kvinnor och flickor inte kan känna sig säkra på gator och var det nu kan vara och att de blir kränkta och sexuellt trakasserade. Det upprör mig djupt. Vi kommer aldrig någonsin att acceptera det.

Vi måste först konstatera att det dessvärre inte är något nytt fenomen. Flickor och kvinnor i Sverige har dessvärre blivit utsatta för detta under lång tid. Jag säger "dessvärre", för jag tycker att det är så beklagligt och så ruttet.

Därför måste vi både arbeta förebyggande och vara tydliga med vad som är okej och inte okej i vårt land och lägga ett mycket stort ansvar på oss män att ta ansvar för hur män agerar i det här avseendet, menar jag.

Sedan ska polisen ha tillräckligt med resurser. Det är polisens uppgift att se till att kvinnor kan vara trygga.

Fru talman! Tack för svaret, statsministern! Jag är orolig för att de åtgärder som statsministern föreslår inte kommer att räcka på långa vägar. Jag tror att man måste sätta in ett batteri av åtgärder och vända på varenda sten för att förstå varför detta egentligen händer i vårt samhälle och inte blunda för något över huvud taget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Endast så anser jag att man kan hitta en lösning på det här problemet.

Fru talman! Jag delar den uppfattningen. Vi ska vända på varenda sten för att komma åt detta problem, för det ska aldrig vara acceptabelt att kvinnor i Sverige ska känna sig otrygga, bli sexuellt trakasserade eller ofredade. Där ska vi sätta till alla klutar.

Vi jobbar också på en strategi för kvinnors skydd. Sedan måste, återigen, polisen också få mer resurser.

Fru talman! Herr statsminister! Industrin är en ovärderlig tillgång för Sverige. Egentligen är hela vår välfärd byggd på industrin som grund. Vi är också ett av världens mest internationaliserade länder, där hälften av det vi tillverkar säljs utomlands.

Just nu går stora delar av svensk industri väldigt bra. För första gången på 20 år vinner vi exportandelar. Vi har en tillväxt i högsta klass. Med undantag av gruv- och stålindustrin går det mesta bra.

Samtidigt är vi mitt inne i en omstrukturering av industrin, det som kallas för industri 4.0. Efter ångan, elektriciteten och elektroniken kommer nu digitalisering, automatisering och robotisering. Detta kan vara ett hot men kan också göras om till en tillgång för Sverige. Inom vissa branscher kan vi se att investeringarna börjar återvända när man nu ska ha smarta fabriker.

Min fråga till statsministern är: Vad avser regeringen att göra för att stärka svensk industri?

Fru talman! Det är helt riktigt: Industrins betydelse är och kommer att vara stor. De som trodde att industrin skulle försvinna hade fel. Jag vill påminna om att det var, tror jag, tre år på dagen efter att Reinfeldt i Davos utbrast att industrin är "basically gone" som nuvarande näringsministern i den här regeringen lade fram en ny industrialiseringsstrategi. Vi tror på strategin, vi tror på dess möjligheter.

Strategin bygger på några punkter. Den ena är just digitalisering. Vi ska stärka digitaliseringen och ta till vara dess möjligheter i den svenska industrin. Vi ska också ha en hållbar produktion; exempelvis måste resurseffektiviteten vara i högsätet. Vi ska ha en industri som bygger på hög kunskap, för det är där vi ska tävla. Vi ska också se till att utveckla testbäddar som gör att vi kan ta forskning in i verkligheten och visa omvärlden att så här kan man göra, så här gör Sverige, och sedan få fram starka produkter som vi ska sälja runt om i världen och ta fler marknadsandelar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Just nu pågår intensiva diskussioner i EU när det gäller migration och krisen för flyktingarna. Människor är fortsatt tvungna att fly, och så länge det inte finns legala alternativ kommer de livsfarliga resorna över Medelhavet att fortsätta. I dag drunknade ytterligare fem personer, varav en var ett tremånaders spädbarn.

Statsministern höll ett tal i Strasbourg i går, och mina gröna kollegor från olika länder uttryckte hur bra det var att statsministern pratade om att alla länder måste ta ett gemensamt ansvar och att asylrätten ska värnas.

Det förslag som nu diskuteras om situationen i Grekland och Turkiet ser jag dock med oro på. Därför är jag oerhört glad att statsministern tydligt drivit på för att respektera internationell rätt och rätten till en individuell prövning.

Min fråga är: Hur kommer statsministern framöver att arbeta för att säkra att asylrätten värnas i en tid som denna?

Fru talman! Det mandat som Tusk fick var att förhandla utifrån ett antal principer - återvändande från Grekland till Turkiet och en ordnad migration från Turkiet till EU - i utbyte mot att EU också tittar på om det går att snabba på visaliberaliseringsreglerna, om man kan öppna nya kapitel för medlemsansökan och också snabba på användandet av de pengar som EU har anslagit till att hjälpa flyktingar i Turkiet.

Detta är mandatet, och det jag slogs för att få in och också fick in i texten var att detta arbete ska ske med respekt för internationella regler och EU:s eget regelverk. Det är så de här reglerna nu ska tas fram.

Nu följer vi det noggrant, och det är klart att eftersom jag själv drev att texten ska in följer vi hela tiden hur förslagen ser ut. Jag ser framför mig en mycket, mycket komplex situation.

Fru talman! Den svenska modellen går ut på att arbetsmarknadens parter bestämmer villkoren på arbetsmarknaden. Ofta sker det genom kollektivavtal, men i den svenska modellen ingår också rätten att inte teckna kollektivavtal. Den ordningen vill regeringen nu överge genom krav enligt kollektivavtal vid offentlig upphandling.

Fru talman! Sex av tio företag med färre än 50 anställda saknar kollektivavtal. Alldeles för få lägger anbud vid offentlig upphandling. Med regeringens förslag skulle det bli ännu färre.

Min fråga är: Varför överger regeringen den svenska modellen? Varför vill man göra det svårare för företagen att växa och få jobben att växa till?

Jag hoppas att statsministern nu inte anklagar oss för att vilja sänka lönerna eller försämra villkoren för arbetstagare. Det vill vi inte. Vi vill ha sjysta villkor, och den som de facto har sänkt lönerna är statsministern själv under sin tid som ordförande i Metall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Fru talman! Jo, jag tänker säga det. Ni vill sänka inkomsten för människor, för det är precis det ert förslag går ut på. Det är bara att läsa innantill. Om man utgår från att man ska arbeta ett visst antal färre timmar blir det så permanent. Det blir en mindre inkomst. Moderaterna är väldigt tydliga med att de helst inte vill ha någonting med kollektivavtal att göra över huvud taget.

Kollektivavtalen är en viktig del i den svenska modellen. Den har tjänat oss oerhört väl och kommer att göra så i framtiden. Den driver fram produktivitet, effektivitet och flexibilitet, men den ser också till att det som åstadkoms i produktionen fördelas någorlunda rättvist och sjyst. Den modellen ska vi vara rädda om.

Ska då inte den offentliga upphandlingen befrämja den svenska modellen? Jag menar att den ska göra det. Den typen av krav ska vi ha. När vi använder så mycket gemensamma pengar ska vi se till att det ska vara sjysta jobb och ingenting annat.

Fru talman! Revolutionär kommunistisk ungdom är en organisation som aktivt arbetar för att genom en väpnad kamp och ett blodbad mot alla dem som de kallar "icke-arbetare" störta demokratin i Sverige. Organisationens partiprogram är en illa dold förberedelse för att förvandla Sverige till Kambodja på 80-talet.

På internationella kvinnodagen deltog SSU och Grön ungdom tillsammans med Revolutionär kommunistisk ungdom i gemensamma manifestationer runt om i landet. I Stockholm stod RKU som medarrangör till demonstrationer på internationella kvinnodagen tillsammans med bland annat Grön ungdom, SSU, S-kvinnor, Vänsterpartiet och FI. Revolutionär kommunistisk ungdom har också själva beskrivit hur de ofta har ett bra samarbete med SSU och Grön ungdom.

Det är sant att delar av SSU har tagit avstånd från Revolutionär kommunistisk ungdom, men delar av SSU är också klart positiva. Hur tror statsministern att förtroendet för regeringens arbete mot terrorism och våldsbejakande extremism påverkas av att SSU öppet samarbetar med organisationer som klart tar ställning för just våldsbejakande extremism?

Fru talman! Jag vet inte om detta var en allmänpolitisk fråga.

Det sista påståendet, att SSU stöder eller står bakom detta, är direkt fel. Det gör inte SSU. Sedan har inte jag som statsminister exakt koll på exakt alla evenemang som görs runt om i landet och vilka som gör vad med vem. Jag är dock väldigt tydlig med vad vi står för. Vi står för demokrati. Det är socialdemokratin som tillsammans med liberalerna en gång tiden har sett till att vi har demokrati i landet, och det är det som gäller - ingenting annat. Vi står upp för kvinnors rättigheter - ingenting annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Om det är någon demonstration tillsammans med SSU där andra organisationer inte står upp för detta så får den delen av SSU stå för det, och det är SSU som får svara på en sådan fråga. Jag står upp för demokrati och mänskliga rättigheter, och jag kommer inte att vika en millimeter från det.

Fru talman! Häromdagen meddelade polisen att de avslutat och lagt ned förundersökningen efter det fasansfulla, enligt polisen rasistiska, hatbrottet som utspelades i Trollhättan på skolan Kronan den 22 oktober.

Drömmar släcktes, familjer var i sorg och landet var i skräck. Det handlade om kroppar vars enda synd var ett mörkare pigment.

Vilka slutsatser har regeringen dragit, statsministern, av det som inträffade och av att utredningen har lagts ned? Vilka åtgärder tänker regeringen vidta?

Fru talman! Slutsatserna måste hinna dras, och sedan kan vi se vad de eventuellt kan komma att innebära. Det är för tidigt. Jag är lika förfärad över detta dåd som Said Abdu.

Vi måste arbeta mycket tydligt mot våldsextremism. Det är därför det finns ett arbete med en nationell samordnare. Det ska ske en samordning nationellt såväl politiskt som lokalt mellan kommuner, polis och andra som kan vara behjälpliga.

Det var uppenbarligen ett rasistiskt vansinnesdåd. Det är dessvärre för tidigt att dra några slutsatser av beslutet om förundersökningen.

Fru talman! I tisdags firades den internationella kvinnodagen över hela världen. Det är en dag då kvinnors kamp för jämlikhet och frihet uppmärksammas. I dag kan det kännas som en självklarhet att kvinnor ska ha samma möjligheter som män att påverka sin vardag och skapa sig en framtid utifrån sina egna drömmar.

Men det råder stor ojämlikhet mellan kvinnors och mäns hälsa. Kvinnor är sjukskrivna i mycket större utsträckning än män. Två av tre sjukskrivna är kvinnor. Det är ett historiskt mönster som har hållit i sig. De psykiatriska diagnoserna är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning, och de ökar för både kvinnor och män - men ökningen är större hos kvinnor.

Vilka åtgärder anser statsministern behöver vidtas för att minska skillnaden mellan mäns och kvinnors hälsa?

Fru talman! Det här är en mycket viktig del i den jämlikhet som vi måste åstadkomma i Sverige. Det finns ett jämlikhetsarbete på sikt för att både sluta den påverkbara klyftan i hälsa som är unikt stor och har blivit större samt klyftan mellan kvinnor och män.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

En viktig utgångspunkt är att sänka sjuktalet. Åtminstone 60 000 färre ska behöva vara sjukskrivna, men då måste vi veta vad som är det största problemet. Vi ska vara ärliga och säga att det är inte minst den gemensamma sektorn. Där är bemanningen alldeles för snål i många delar - i äldreomsorgen, i sjukvården och i socialtjänsten. Det försöker vi åtgärda.

Det största och bästa vi kan göra är att se till att dessa kvinnor får en rimlig arbetsmiljö. De behöver till exempel fler kollegor och fler arbetskamrater, inte sänkta skatter. Vi ska se till att leverera fler arbetskamrater i den gemensamma sektorn.

Fru talman! Under Alliansens tid satsades det på välfärden. Ett mödosamt och långsiktigt arbete påbörjades med att systematiskt korta väntetiderna och öka tillgängligheten i vården. I stället för att ta tag i väntetider och öka tillgängligheten vill regeringen rita om Sveriges karta.

Det är fel fokus. Placera kartan i papperskorgen, och fokusera på jämlikheten och på att säkra en hög kvalitet i hälso- och sjukvården.

Om statsministern hade gjort så hade Sverige hamnat i internationell toppklass. Det är väntetiderna som placerar Sverige långt ned i rankningen.

Vilka konkreta åtgärder avser regeringen och statsministern att vidta för att fortsätta det tidigare arbetet att systematiskt korta väntetiderna i vården?

Fru talman! Först vill jag påminna om att det var under den förra regeringen som antalet anställda i välfärden i förhållande till befolkningen faktiskt minskade drastiskt. Nu har regeringen vänt på detta och styrt om Sverige från skattesänkningar till investeringar, så att det ska finnas råd att anställa fler. Det är därför det blir fler i välfärden.

Den väntetidsanordning som den tidigare regeringen införde var säkert välment, men den ledde fel. Den ledde till att läkarna sa att det inte är utifrån hälsa och individens behov som de ska styra, utan det är för att få in så mycket pengar som möjligt. Det var ett felaktigt system. Därför måste systemet göras om.

Vi ska sikta på så korta väntetider som möjligt. I det ingår för mig att se till att proffsen faktiskt får vara proffs, att läkarna får mer tid för patienterna i stället för till administration.

Fru talman! Statsministern har själv i valrörelsen visat hur ofta och gärna han läser Energimyndighetens rapporter med stor noggrannhet.

Jag vill ställa en fråga till statsministern om den senaste rapporten från myndigheten. Den visar att den höjda skatten på biodrivmedel som regeringen införde vid årsskiftet inte alls var nödvändig enligt EU:s regelverk, som regeringen hela tiden har hävdat. Den var faktiskt helt onödig, precis som vi i Centerpartiet hela tiden har sagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Regeringens skattehöjning med minst 300 miljoner har effektivt slagit undan benen för etanolen och för en hel del av biodieseln, och försäljningen störtdyker.

Har statsministern och regeringen för avsikt att ändra sina tidigare beslut och sänka skatten på biodrivmedel i den kommande vårändringsbudgeten, eller kommer straffbeskattningen att kvarstå som den är i dag? Om regeringen menar allvar med fossilfrihet är det dags att sänka den skatten.

Fru talman! Besked om vad som kommer i budgeten kommer när vi presenterar budgeten.

Den information som vi hade vid det tillfället var att det var så Sverige var tvunget att göra. Nu kommer vi naturligtvis att se över skatten, men vilka besked som kommer att lämnas i budgeten lämnas när budgeten kommer.

Fru talman! Häromdagen kom en rapport från våra brottsbekämpande myndigheter som heter Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan. Rapporten visar tydligt en prognos där det under tiden 2016-2019 kommer att bli allt färre domstolsförhandlingar, och allt färre brott kommer att lagföras. Det beror på att polisen nedprioriterar vardagsbrotten.

När det blev dåliga siffror under den förra regeringen var det noga att hela tiden tala om uppklaringsprocenten, men den här regeringen är tyst. I höstas ansåg inte regeringen att det behövdes resurser till polisen, inte heller att målet om 20 000 poliser behövdes.

Är statsministern nöjd med en utveckling där färre brott kommer att lagföras de kommande åren? Om statsministern inte är nöjd, vad är då planen?

Fru talman! Det är klart att det ska vara en hög uppklaringsprocent. Polisen ska klara upp brott, som en första del i den kedjan. Därför behöver också polisen mer resurser. Vi har fått en sådan begäran från polisen. Nu analyserar vi vad polisen vill.

Däremot ställer jag mig tveksam till att Moderaterna har bestämt sig för exakt hur myndigheterna ska bemannas. För vilka fler myndigheter är det som Moderaterna har tänkt att bestämma hur många som ska finnas i olika yrkeskategorier?

Det är klart att polisen måste ha mer resurser, men exakt hur fördelningen ska se ut måste vi få diskutera tillsammans med myndigheten så att den själv får utforma verksamheten och organisationen på det sätt som myndigheten anser vara det mest effektiva. Så mycket tycker jag att vi ska stå upp för att proffsen ska få vara proffs. De är bättre skickade att göra den fördelningen i sina personalkategorier än moderata riksdagsledamöter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! För ett par år sedan började utredningen om särskilda banor för höghastighetståg mellan våra tre största städer. Om detta rådde bred enighet över blockgränsen.

De dåvarande beräkningarna tydde på att banorna skulle kosta ca 125 miljarder kronor. Sedan dess har kostnadsprognosen skrivits upp rejält - den senaste siffran är ca 300 miljarder kronor, och då ingår inte stationsbyggnader eller anslutningsbanor. Vi behöver utveckla järnvägen, men den kunskap vi nu har fått visar att höghastighetsbanorna blir mycket dyrare än man trott.

Hur ser statsministern på risken för att en satsning på höghastighetsbanor tränger bort andra järnvägssatsningar som är ännu viktigare för oss resenärer, för godstransporterna och för klimatet?

Fru talman! Infrastrukturen är något som är högt prioriterat, av det enkla skälet att vi i vårt avlånga land måste kunna transportera både människor och gods på ett sådant sätt att vi kan ha hög effektivitet och produktivitet. Jag har sett framför mig att också Sverige någon gång - 40-50 år efter Japan - kanske skulle kunna ha höghastighetståg. Jag tycker att det är ett bra projekt att utveckla.

Nu pågår de förhandlingarna, som bekant, och jag tycker att vi ska avvakta dem. Men vi måste också göra en väldig koll, för det är helt riktigt att den kostnadsökning vi nu har fått ta del av är så dramatisk att vi inte bara kan nonchalera den. Det gjordes en kostnadsberäkning av den förra regeringen, och den visade sig vara alldeles för låg. Nu kommer ett helt nytt besked, och med det måste vi naturligtvis göra en översyn. Eftersom det pågår förhandlingar i den här delen tycker jag dock att de måste få avslutas, helt enkelt.

Fru talman! Den svenska åkerinäringen befinner sig i en väldigt utsatt situation i dag. Man kan med fog påstå att den svenska modellen är starkt ifrågasatt - ja, till och med satt ur spel - inom delar av åkerinäringen. Osjyst konkurrens, dumpade löner via falska F-skattsedlar och inhyrd arbetskraft via bemanningsföretag förekommer varje dag inom den här branschen. Det finns företag med mer än 200 bilar men inte en enda anställd. Man kan fråga sig hur det går ihop.

Åkeriföretagen har tagit initiativ till någonting som heter Fair Transport. Transportarbetareförbundet har tagit initiativ till Fair Transport Europe. Nu undrar jag naturligtvis: Vad tänker regeringen göra för att säkra den svenska modellen inom svensk åkerinäring?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Detta är ett riktigt stort problem som hotar hela den svenska modellen.

Mycket har att göra med de så kallade cabotagereglerna. De gör det - helt riktigt - möjligt för utländska åkare att komma in för att lämna gods, och så finns det vissa regler för hur de får köra i Sverige innan de ska ut igen. Det är dessa regler som inte har efterlevts över huvud taget. Där såg den förra regeringen dessvärre mellan fingrarna, och det utvecklades en svart marknad inom transportnäringen som är mycket olycklig. Det innebär att de seriösa åkarna upplever en omöjlig konkurrens.

Jag hade diskussionen tillsammans med åkerinäringen före valet om precis vad som behöver göras. Nu har vi infört den ordningen att den som inte sköter cabotagereglerna kan råka ut för böter på upp till 40 000 kronor. Är det så att man upplever en risk att någon inte tänker betala eller på annat sätt inte sköta sig klampas hjulen. Man låser fast hjulen, och så blir lastbilen stående där. Det hoppas jag är en del i att få stopp på detta.

Fru talman! Min fråga gäller kompensation för ökade kostnader i samband med id-kontrollerna.

Region Skånes geografiska läge innebär ju att en majoritet av flyktingarna kommer via Skåne. Införandet av id-kontroller innebär ett transportörsansvar. Det uppstår alltså extra kostnader för Skånetrafiken, som ju drivs i Region Skånes regi. Det uppstår även andra problem för resenärer och pendlare, men min fråga gäller den ekonomiska kompensationen. Den 4 februari skrev Region Skåne en hemställan till regeringen där man begär kompensation om 15 miljoner kronor per månad för de extra kostnaderna och minskade intäkterna till följd av id-kontrollerna.

Mina frågor är: Instämmer statsministern i att det rimliga är att inte bara skånska skattebetalare ska betala för ett nationellt beslut om id-kontroller? Avser regeringen att på något sätt bifalla Region Skånes hemställan? Man har i dagsläget fortfarande inte fått något svar, såvitt jag vet. Jag tycker att det vore rimligt att kompensera detta, åtminstone ekonomiskt.

Fru talman! Det var viktigt att göra detta, för att få ordning och reda. Det tror jag att vi är överens om.

Sedan har ju den här skrivelsen kommit, och den behandlas då av ansvarigt statsråd och det departementet tillsammans med regionen. Diskussionen pågår alltså fortfarande, och det är nog bättre att ställa frågan dit än så länge. Jag har inget svar på frågan just nu, men arbete pågår.

Fru talman! Jag vill återgå till den uppgörelse mellan EU och Turkiet som toppmötet ska arbeta vidare med den 17 och 18 mars.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

En av de punkter som finns med i uppgörelsen är förberedelsen av ett turkiskt medlemskap i EU. Detta sker samtidigt som Turkiet frångår många av de grundläggande fri- och rättigheter vi vill tillförsäkra människor. Det sker förföljelse av MR-aktivister, och för närvarande finns ett allvarligt hot mot den fria pressen - staten har genom militär och polis attackerat en stor oppositionstidning vid namn Zaman.

Min fråga till statsministern är hur vi ska kunna värna Köpenhamnskriterierna samtidigt som vi börjar närma oss Turkiet med dessa förhandlingar. Ser du att vi blir bakbundna på något sätt av de här förhandlingarna, statsministern? Det är min fråga.

Fru talman! Jag är bekymrad över utvecklingen i Turkiet, vilket jag också uttryckte i svaret till Jonas Sjöstedt. Det gäller många avseenden, inte minst det du tar upp, Lawen Redar, nämligen tillslagen som görs mot medierna. Detta har också påtalats direkt till premiärminister Davutoglu i de överläggningar vi hade i måndags. Jag gjorde det själv, och flera andra kollegor gjorde det.

Skulle man öppna kapitel i medlemskapsförhandlingarna innebär de en ordnad process för vad som ska genomföras för att man över huvud taget ska komma i fråga. Det är framför allt kapitlen 23 och 24, som gäller de mänskliga rättigheterna och demokratin, som är de avgörande i det avseendet. Det är ju så för Turkiet och för alla andra länder som vill vara med i EU att man måste leva upp till de kraven och kriterierna, och det finns ingen genväg eller smitväg. Men låt oss nu först se om det över huvud taget blir sådana förhandlingar.

Fru talman och statsministern! I går blev många politiker och många medborgare i Sverige ganska upprörda, tror jag. Det kom ett förslag från Indelningskommittén, och jag har ännu inte sett några glada miner.

Jag skulle vilja fråga statsministern om regeringen och statsministern avser att tvinga igenom förslaget eller om det ska ske på frivillig basis. Likaså skulle jag vilja ha en kommentar till Hallands samarbetsvilliga socialdemokrater, som kan tänka sig en folkomröstning i frågan. Vad tycker statsministern om det?

Fru talman! Vi måste i Sverige inse att den länsindelning vi har haft så här långt har sina rötter i 1600-talet. Det har hänt någonting mellan 1600talet och 2016 - ganska mycket.

Den förra regeringen underlät ju helt att ta i denna fråga. Den bara vajade omkring, och det hände ingenting. Några blev regioner, och andra fick bli det lite senare - medan några inte fick bli det. Det var oklart på vilka kriterier den ena fick och den andra inte fick. Nu har vi fått ett utredningsförslag. Vi ville tillsätta utredningen för att få ett förslag på hur det skulle kunna se ut, och nu finns det förslaget. Det ska ut på remiss, och det får bli en diskussion om det. När diskussionen är klar får vi komma tillbaka och höra hur det har gått. Vad är för, och vad är emot? Vad är det som är problem, och vad är det som är möjligheter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det tycker jag är en rimlig gång, så jag ska inte döma av detta nu. Nu har vi ett förslag, och låt oss börja diskutera det. Att vi ska göra någonting är dock bra.

Fru talman! Jag vill fråga statsministern om uppfinningar.

Uppfinningar bär Sverige framåt. Uppfinningar gör att vi är ett föregångsland i mångt och mycket. Men tyvärr är kvinnor fortfarande underrepresenterade när det gäller uppfinningar. 6 procent av de patent som tecknas i Sverige har en kvinna som innehavare. Så kan det inte fortsätta, absolut inte. Det måste till en ändring. Det handlar om kvinnors företagande. Det handlar om kvinnor på ledande positioner. Det handlar om kvinnors arbetsmiljö.

Vad kommer statsministern att göra för att det ska bli fler kvinnliga uppfinnare? Uppenbarligen handlar det inte om industrikansler, och det handlar inte om industriråd. Det handlar om helt andra åtgärder. Det handlar heller inte alltid om fler kvinnor på teknikutbildningar, för det måste vara många fler kvinnor som har en teknikbakgrund än de 6 procent som tecknar patent.

Det måste till någonting annat. Det måste till förebilder. Det måste till lån. Det måste till ett positivt klimat.

Fru talman! Ja, och det kan vara precis det som Margareta Cederfelt räknade upp på slutet.

Jag leder världens första feministiska regering, och det gör jag med stolthet. Det innebär bland annat att alla statsråd får se över hur de bidrar till jämställdheten på deras olika områden. Det innebär också att våra budgetförslag ska vara genomlysta ur jämställdhetssynpunkt.

Jag tar gärna med mig det här. Jag har inga konkreta förslag just här och nu på hur vi ska få fler kvinnliga uppfinnare. Men det är ett ämne som tilltalar mig mycket, för jämställdheten måste slå igenom på alla områden.

Låt oss då hjälpas åt att hitta de förslag som krävs för att det ska bli verklighet. Även i det jobbet är jag absolut beredd att bidra.